Brainscape's Knowledge GenomeTM


Top Flashcards (Certified)
All Flashcards

Biologi 1 Del 2 > tenta > Flashcards

tenta Flashcards

1
Q

Nukleotid

A

består av kvävebaser, socker och fosfatgrupp, enskilda byggstenar av DNA

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

mRNA

A

messenger-RNA, “budbärar” RNA, detta är arbetskopian av den speciella DNA-bit vars information ska utnyttjas i cellen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

tRNA

A

transport-RNA, transporterar aminosyror till ribosomerna där de fogas ihop till proteiner. Det finns en eller flera olika varianter av tRNA för varje slags aminosyra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Replikation

A

när DNA-molekylen kopieras, så att det bildas två uppsättningar dubbla spiraler istället för en. På så vis får dottercellen samma genuppsättning som ursprungscellen (modercellen)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

DNA-polymeras

A

ett enzym som är verskamt vid replikationen. Efter att DNA-kedjorna har skiljts åt kopplas de sedan ihop med hjälp av DNA-polymeras till två nya spiraler. DNA-polymeras arbetar åt ett håll.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Transkription

A

kopiering från DNA till RNA. En del av DNA:t skrivs om till mRNA som sedan styr bildningen av ett protein.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

RNA-polymeras

A

RNA-polymeras

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Translation

A

processen där mRNA översätts till protein. Informationen i mRNA används för att tillverka protein. Detta sker vid ribosomerna. mRNA är budbäraren som överför informationen från genen i DNA-molekylen till ribosomerna i cytoplasman. Vid ribosomerna används mRNA som mall så att aminosyror fogas ihop i rätt ordning till ett fungerande protein.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Ribosom

A

här sker proteintillverkningen. sitter fästa på ER eller finns fritt i cytoplasman

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Exon

A

de delar av en gen som används för att tillverka protein.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Intron

A

de delar av en gen som inte kodar för något protein. de kopieras till mRNA där de sedan klippts bort och resultatet blir trimmat mRNA

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Kodon

A

“ordet” i mRNA för en viss aminosyra - tre kvävebaser långt. t.ex. AUG är ett kodon som kodar för aminosyran Met (startkodon). De olika kvävebaserna är A, U, G, C

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Antikodon

A

spegelbilden av kodon” som sitter på tRNA. Också tre kvävebaser långt. A, T, G, C.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Genetiska språket (koden)

A

hur kvävebaserna C, G, U (T), A i en serie om tre, som ett ord, kodar för en viss aminosyra. Sambandet mellan ett visst kodon och en aminosyra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Protein

A

stora molekyler i levande celler, uppbyggda som långa kedjor av mindre enheter, aminosyror. Bildas i proteinsyntesen. Proteiner bygger muskler, hud, hår och naglar.
Proteinernas uppgift är också att skynda på kemiska reaktioner i cellerna alltså fungera som katalysatorer. Den här typen av proteiner kallas enzymer. Det finns ett enzym för varje kemisk reaktion i en cell. Proteiner ska också bekämpa främmande ämnen, s.k antikroppar. De ska också transportera ämnen i blodet, t.ex. hemoglobin. De ska också fungera som signalämnen (hormoner, obs alla hormoner är ej protein.)
Tillverkas i ribosomerna vid translationen. Flera aminosyror bildar ett protein. Proteintillverkningen startar när mRNA är placerat så att startsekvensen finns i ett lämpligt “fack” på ribosomen. En speciell tRNA-molekyl som bär aminosyran metionin passar alltid på startsekvensen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Aminosyra

A

ganska små molekyler som fungerar som en syra i ena änden och en bas i andra. Byggstenar till proteiner. Finns 20 st.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Epigenetik

A

ett vetenskapsområde inom genetiken som studerar mekanisermna för hur gener aktiveras och stängs av. Den så kallade genregleringen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Differentiering/genreglering

A

fenomenet att celler i ett embryo utvecklas till olika celltyper. Detta händer för att en individ ska kunna utvecklas, annars hade resultatet blivit en stor cellklump. Detta är en följd av genreglering. Där en del gener blir aktiva och andra inte. Skillnaden i genreglering är skälet till att enäggstvillingar kan vara lite olika, olikheter som inte har med miljöpåverkan att göra. Störd genreglering kan leda till en del ovanliga sjukdomar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Genom

A

individens/cellens samlade DNA-molekyler, allt DNA, den totala arvsmassan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Mitos

A

den vanliga celldelningen. En cell blir till två dotterceller som båda innehåller exakta kopior av de kromosomer som modercellen hade och alltså samma gener

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Meios

A

den typ av celldelning som bildar könsceller, alltså celler med enkel kromosomuppsättning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Faserna vid meios/mitos

A

Interfas, profas, metafas, prometafas, anafas, telofas, cytokines

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Kromosom

A

en DNA molekyl och olika proteiner som bildar en enhet. I kromosomen är DNA:t upplindat på proteinet histoner. Den blir synligt vid celldelningen då den är särskilt tätt packad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Systerkromatid

A

När två DNA kopior sitter ihop i samma kromosom kallas de systerkromatider. De skiljs sedan åt under mitosen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Homologa kromosomer
två kromosomer av samma slag, på så vis att de innehåller samma gener på samma position inom kromosomen
26
Kromosompar
Kromosomer sitter i par. En människa har 23 par kromosomer och alltså 46 st kromosomer. En har 22 vanliga kromosompar och samt könskromosomerna Y och X eller X och X.
27
Haploid
haploid kromosomuppsttning, enkel kromosomuppsättning som i könsceller
28
Diploid
diploid kromosomuppsättning, dubbel kromosomuppsättning, som i kroppsceller
29
Telomer
en bestämd DNA sekvens i kromosomernas början och slut som förkortas för varje celldelning
30
Histoner
proteiner som DNA lindas upp på
31
Homozygot
om allelerna är identiska → homozygot för den genen
32
Heterozygot
om allelerna inte är identiska → heterozygot
33
SRY-gen
Sex-determining Region on the Y chromosome, påverkar utvecklingen av det manliga könsorganet. Har man SRY genen utvecklas manligt könsorgan.
34
Genmutation
förändring i någon enstaka kvävebas i DNA, förändringen syns inte i mikroskop. Kan se ut på tre sätt, en enstaka bas byts ut, en bas läggs till, en bas tas bort. Kan orsakas av fel när enzymer ska foga in kvävebas, även pga strålning och kemikalier.
35
Kromosommutation
förändring av kromosomuppsättningen i en cell, det kan uppstå under celldelningen då kromosomerna fördelas till dottercellerna, till kromosommutationer räknas också att en del av en kromosom faller bort eller flyttas. Olika slags, en fördubbling av antalet, en extra, en för lite eller att en del av en kromosom saknas (deletion) eller har flyttats till en annan kromosom.
36
Tyst mutation
en kvävebas har bytts ut men den fungerar fortfarande som innan, eftersom många aminosyror kodas av mer än en kombination av baser.
37
Trisomi
istället för två exemplar av homologa kromosomer finns tre stycken av någon kromosomtyp. Man har alltså en extra kromosom. En typ av kromosom mutation.
38
Syndrom
en samling olika symptom
39
Programmerad celldöd
cellernas mekanism som kopplas på vid en mutation som inte går att reparera för att inte fler celler ska påverkas av mutationen
40
Tumör
en cellklump som är resultatet av celler som delar sig okontrollerat
41
Godartad tumör
tumören stannar på ett ställe och invaderar inte andra vävnader och organ, kallas benign tumör
42
Elakartad tumör
Malign tumör, de som vanligtvis kallas cancer, växer in i omgivande vävnader och bildar ofta fler tumörer på andra ställen i kroppen, det sker genom att celler från den ursprungliga tumören lossnar och sprids med blodomloppet till andra delar av kroppen
43
Allel
variant av en gen, alla människor har två alleler av varje gen
44
Locus (loci)
genens plats på kromosomen
45
Dominant
dominanta alleler ger individen sina egenskaper även om de bara finns på den ena av två homologa kromsomer, om det på den andra kromosomen finns en recessiv allel så märks den inte
46
Recessiv
recessiv allel behöver finnas på de båda homologa kromosomerna för att ge individen “sina” egenskaper
47
Intermediär nedärvning
en individ har två olika alleler och båda allelernas egenskaper visar sig, den ena är alltså inte dominant över den andra
48
Överkorsning
tidigt i meiosen lägger sig de homologa kromosmerna intill varandra och byter ut delar så att det kan bli nya kombiantioner av alleler
49
Epistasi
en gen styr hur en annan kan komma till uttryck
50
Könsberoende arv t.ex. röd-grön färgbilndhet, blödarsjuka
hos människan främst beteckning för nedärvningsmönstret i gener i X-kromosomen, av dessa har kvinnor två stycken så recessiva och dominanta alleler fungerar ungefär som i andra kromosomer, män däremot har endast en x-kromosom och hos mön kommer därför även alleler som hos kvinnor fungerar som recessiva alltid till uttryck
51
Sköldpaddsfärgade djur
genen för pälsfärg ligger på x-kromosomen, det finns alleler för svart respektive orange färg, slumpmässigt inaktiveras den ena x-krosmomen tidigt i utvecklingen och beroende på vilken som är aktiv får katten den färgen på det området, detta gäller alltså endast hon katter då han katter endast har en x-kromosm, detta gäller endast om katten är heterozygot och har båda färgallelerna.
52
Genbank
en beteckning för en plats för förvaring av frön oh ven fårdar för att hålla gamla raser av husdjur vid liv, syftet är att bevara värdefulla arvsanlag för framtida behov, öven om inte de sorterna används så mycket just nu
53
GMO
genmodifierade organismer, har fått minst en gen från någon annan art
54
Transgen
en organism som fått en ny gen, genom att man har fört in främmande DNA, annat ord för GMO
55
Kloning
traditionellt har ordet betytt könlös förökning för att bilda ett stort antal individer med samma arvsanlag, en klon, nu menas även masskopiering av en speciell gen, en speciell DNA-sekvens
56
PCR
metod för att få en liten mängd DNA att bli betydligt större, det går ut på att man låter DNA-fragment gå igenom flera cykler av uppvärmningar med efterföljande kylningar i ett bad av enzymer, PCR ger en så stor mängd DNA-kopior att det är möjligt att studera DNA:t med olika metoder
57
Restriktionsenzym
klipper DNA på speciella ställen, olika för varje restriktionsenzym
58
Plasmid
små DNA ringar i bakterier, utöver den stora bakterie kromosomen, kan lätt överföras mellan olika bakterier
59
Genetiska fingeravtryck
STR sekvenser fungerar som genetiska fingeravtryck därför att alla människor skiljer sig åt, de är långa sträckor av upprepande ordningsföljder mellan kvävebaserna, det är ungefär en på miljonen att dessa sekvenser är identiska
60
Gelelektrofores
analysmetod som bygger på olika stora DNA molekyler vandrar olika snabbt i ett elektriskt fält
61
DNA-sekvensering
sekvensering innebär att man tar reda på och bestämmer exakt i vilken ordning kvävebaserna sitter i en DNA molekyl
62
Stamcell
celler vars uppgift är att vara beredda att producera nya celler för kroppens behov, de är alltså inte specialiserade som de vanliga kroppscellerna i olika vävnader
63
Pluripotent
pluripotenta stamceller är stamceller som kan utvecklas till vilken celltyp som helst
64
Genterapi
att föra in genmodifierade stamceller i människor för att på så vis bota sjukdomar
65
Fossil
bevarade rester, spår eller avtryck från tidigare livsformer
66
Åldersbestämmning, kol-14
man bestämmer den absoluta åldern på fossil med hjälp av kol-14 och dess halveringstid som är 5700 år
67
Homologa organ
organ som har gemensamt ursprung men som har olika funktioner, tex. våra armar och fåglarnas vingar
68
Analoga organ
organ som har olika ursprung men som har samma funktion, t.ex. fåglarnas vingar och insekters vingar
69
Rudimentära organ:
organ som förlorat sin ursprungliga funktion men finns kvar som rest
70
Kontinentaldrift
förflyttning av jordens kontinenter
71
Prokaryot
cell som saknar cellkärna och ofta är små till storleken
72
Eukaryot
en cell som har cellkärna och andra smådelar, organeller, den är ofta betydligt större än prokaryot
73
cyanobakterier
cyanobakterier är fotosyntetiserande bakterier
74
Trilobit
en djurgrupp som var mycket utbredd och vanlig under Kambrium, jordens forntid, de var ett slags leddjur men inte förfäder till leddjursgrupperna idag då de senare dog ut
75
Formel för djur i ordningen de uppkom
Mamma tar bort snön fast alla redan dragit dit
76
Kambriska explosionen
s.k. livets Big Bang, inträffar under Kambrium, jordens forntid, mängder av nya livsformer bildades som är föregångare till nästan allt liv idag. Explosionen inträffade pga jordskorpan rörde sig mycket → vulkaner blev aktiva → koldioxid frigjordes och växthuseffekten förstärktes och havet strömmande in mellan kontinenterna
77
Kvastfening
under jordens forntid och devon, en trolig föregångare till de landlevande ryggradsdjuren
78
Tetrapod
alla ryggradsdjur med fyra fötter, även djur som under evolutionen förlorat sina fötter t.ex. valar och sirendjur
79
Dinosaurie
stor grupp reptiler, levde under jordens medeltid, mesozoikum och dog ut i slutet
80
Selektion
urval
81
Stabiliserande urval
när miljön är stabil under en lång tid kommer en populations egenskaper med tiden att stabiliseras och inte förändras nämnvärt, individerna får “medelegenskaper” som är mest gynnsamma för överlevnad
82
Riktat urval
en egenskap som inte har haft någon betydelse kan om miljön förändras bli gynnsam och få stor betydelse för populationens överlevnad
83
Splittrande urval
två skilda egenskaper hos en art klara sig lika bra i det naturliga urvalet, “medelmåttorna” har sämst möjlighet att överleva, t.ex. både svarta och mönstrade huggormar
84
Samevolution
när olika arter påverkar varandras egenskaper i det naturliga urvalet, t.ex. blommor och pollinerande bin
85
Flaskhalseffek
slumpmässigt urval där en plötslig händelse gör att populationen plötsligt minskar kraftigt i storlek
86
Art
en art är en population inom vilken individerna kan få fertil avkomma
87
Genetisk drift
slumpmässigt urval som beror på att en grupp individer skiljs från övriga av någon anledning som inte är att de har egenskaper som är bäst lämpade
88
Artbildning
en art bildas genom antingen geografisk isolering eller genom att olika grupper inom en population utvecklar olika vanor och olikheter som tillsist gör att de inte kan para sig med varandra. kan t.ex. bero på en kromosommutation
89
Endemisk art
en art som lever inom ett relativt litet och begränsat område
90
Konvergent evolution
två olika obesläktade organismer utvecklar likartade egenskaper
91
Divergent evolution
två närbesläktade organismer som utvecklar olika egenskaper
92
Primat
en grupp bland däggdjur, människor och apor
93
Homo sapiens
människan, från östra Afrika, god kommunikativ förmåga, kulturell utveckling, inte päls, går rakt
94
Neandertalare
mindre hjärna, före homo sapiens, mer utstickande och annan skallform,
95
Instinkt
medfött beteende som inte kräver inlärning, t.ex. en fjäril som flyger dirket efter den kommit ut ur puppan
96
Prägling
en form av snabb och definitiv inlärning, den blir fastlåst, t.ex. ankungar som följer efter det första rörliga den ser
97
Stimuli
kallas även retning, ett sinnesintryck som ett djur tar in, detta leder till att djuret utför ett beteende, en form av startsignal som utlöser ett beteende
98
Nyckelretning
en kraftig form av stimuli som nästa alltid utlöser en reaktion, med hög sannolikhet en instinktiv handling, en nyckelretning leder till ett bestämt beteende,
99
Överslagshandling
ett ologiskt beteende som kan komma som svar på att djuret stimuleras på flera sätt samtidigt, t.ex. gråtrut som sätlls för valet att fly eller slåss mot en annan fågel kan istället börja picka efter gräs på marken
100
Varningsfärg
tydliga signalfärger som visar att att individen är oätlig eller giftig
101
Mimikry
att härma varningsfärg, kan dels vara att en ofarlig art liknar en farlig art eller att flera olika farliga arter liknar varandra
102
Feromon
doftsignaler, ämnen som djur skickar ut i luften som doftsignaler, mest kända är inseksters feromoner men det förekommer även hos bland annat däggdjur,
103
Monogam
en hane och en hona bildar par under den tiden det tar att föda upp ungarna
104
Polygam
en hane har flera honor (vanligast) eller en hona har flera hanar

Biologi 1 Del 2 (1 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2025 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions