Tenta Flashcards
(31 cards)
Varför används kalkyler? Varför används de inom personalekonomi?
- Hjälper oss fatta beslut
- Huvudpoäng: få argument för ett visst alternativ
- Ekonomisk kalkyl = koppling mellan en förändring och lönsamhet
- Personalekonomisk kalkylering = vanlig svenska –> ekonomiska
- Koppla fördelar till verksamhetseffekter
- Kalkyler förenklar komplexa verkligheter
Hur fungerar baklängeskalkyler?
- Utgångspunkt: Vi väljer mellan att genomföra en viss åtgärd eller inte. Vi vet vad den kostar och vill nu veta vilka fördelar som behövs för lönsamhet
- Visar vad som behöver uppnås för att insatsen ska vara ekonomisk försvarsbar.
- T.ex: Vi vill satsa på konflikthantering. Vad kan detta ge oss? Ekonomiskt
Vad är alternativkostnader och hur används de? Varför?
- Alternativkostnad är den intäkt eller vinst man går miste om när man väljer ett visst handlingsalternativ. T.ex värdet av det arbete som medarbetaren skulle ha utfört om hen inte var på utbildningsdag.
- Genom detta kan man t.ex. synliggöra att det kan kosta att göra ingenting.
Förklara vad personallivscykeln är
- Personallivscykeln handlar om människans tid inom organisationen.
- Personal varar ej för evigt
- All personal utbildas, rekryteras, introduceras, utvecklas och lämnar sedan organisationen
- Förklarar hur ens produktion ser olika ut under olika tider i organisationen
Varför använder man sig av personallivscykeln?
- Används för att den visar en bild av hur det ser ut under perioden som medarbetaren är anställd i organisationen och att man som medarbetare genomgår olika faser med olika produktivitet.
- Från noll produktion till full produktion; och sedan?
Ge minst 3 olika exempel på personalekonomiska mått och beräkningar som är lämpliga i olika faser av personallivscykeln.
- Arbetskraftskostnad
- Sjukfrånvaro
- Anställningsgrad
Lyft fram nyttan av att använda mått och beräkningar i personallivscykeln
- Synliggöra och visa på alternativ och effekter
- Fullgott arbete är värd 600 000 kr/år. Halvdant är värt hälften, men kostar fortfarande lika mycket.
- Räkna på kostnaden för att 1. Lyfta till fullgott arbete, 2 lyfta ut – fasa ut till noll eller 3, göra ingenting.
- Det kostar även att göra igenting!
Vad är ett personalnyckeltal?
- Ett tal som är intressant
- Kan jämföras
- En förenkling av verkligheten gällande personalfrågor
Vilka krav ska man ställa på ett nyckeltal?
- Ska vara intressant och skapa en bild hos mottagaren
- Hjälpa skapa förståelse eller känsla
- Ska kunna ställas i relation till något
- Ambition ska vara att ge en bild eller indikation av verkligheten
Ge exempel på minst 3 personalnyckeltal och hur du som personalvetare kan använda dem
- Personalomsättning
- Chefstäthet
- Sjukfrånvaro
Vilka olika kostnader ingår i kalkylen för anställningskostnader?
- Rekryteringskostnader (annonsering, rekryteringstiden)
- Introduktionskostnader (utbildningskostnader)
- Inskolning (minskad effekt hos nyanställd samt handledare)
- Övriga händelser (övriga kostnader och övriga intäkter)
Beskriv hur man jobbar igenom kalkylen för anställningskostnader
För att beräkna totala kostnader för att anställa en person så ska alla dessa kostnader summeras och eventuella intäkter (t.ex. om den nyanställda tar med sig gamla kunder) dras ifrån.
Kommentera vilka delar av anställningskostnaderna som ofta blir stora och analysera varför.
Ofta blir inskolningskostnaderna störst. Detta pga att det kan ta väldigt lång tid innan en anställd når full produktion, men den kostar fortfarande som om den gör det. Under tiden för inskolning behöver även den nyanställda handledning av kollegor vilket gör att även deras produktion minskas.
Förklara användningen av kostnader för tidsåtgång samt kostnader för utlägg.
- Kostnader för utlägg = sådant som genererar en faktura.
- Tidsåtgång = arbetade timmar. Därför smartare att någon med längre lön gör sådant som kan ta längre tid och inte behöver t.ex. chefens uppmärksamhet
Vad är personalbilden?
Grund för personalredovisning
Vad innehåller personalbilden?
- Antalet anställda
- Uppdelning anställningsform
- Kvinnor/män inom respektive anställningsform
- Sysselsättningsgrad antal deltid/heltid/årsanställningar för kvinnor/män
- Åldersfördelning/anställningsform
- Medelålder totalt – kvinnor/män
- Personalrörlighet/anställningsform – chefsrörlighet
- Chefstäthet
- Pensionsavgångar
- Tidsanvändning (ordinarie arbetstid – bemannad tid – fakturerad tid)
Hur beräknas personalrörlighet?
Personalrörlighet = lägsta av började el. slutade / på total antal anställda i början av perioden
Vad används kalkylen tidsredovisning/tidsanvändning för?
- Arbetad tid och frånvaro
- Hur används egentligen arbetstiden?
Vad består tidsredovisning/tidsanvändningskalkylen av?
Består av följande i timmar och procent:
- ordinarie arbetstid
- frånvaro därav (summering av samtlig frånvaro)
- semester
- sjukfrånvaro
- lagstadgad ledighet
- övrig frånvaro
- arbetad tid (ordinarie arbetstid minus frånvaro därav)
- övertid och mertid (inarbetad ÖT och MT minus komp)
- arbetad tid inkl. ÖT och MT minus komp
- antal anställda redovisningen avser
Vad beskriver Arbetskraftskostnad vid närvaro?
- Besvarar vad det kostar att ha en anställd per timme vid närvaro
Vad innehåller den Arbetskraftskostnad vid närvaro?
Innehåller följande:
- Tjänsteman eller arbetare?
- Månadslön (kr/månad)
- Timlön (kr/timme) oftast 165h/månad om ej annat anges
Samt även följande i % och SEK/timme
- Lön (100% och full timlön)
- Semesterlön (ofta 12% och vad detta sen är av timlönen)
- Soc. avg. (lagstadgat 31,42%. Beräknas på lön och semesterlön)
- Summa lönekostnader (tre ovan)
- Personalkringkostnader
- Summering av personalkringkostnader
- Summa arbetskraftskostnader (allt ovan)
Vad visar arbetskraftskostnad vid frånvaro?
Besvarar vad det kostar att ha en anställd sjuk i olika tidsperioder
Vilka olika sjukfrånvaro perioder finns?
- Dag 1
- Dag 2-14
- Dag 15-90
- Dag 91-180
- Dag 181-365
Vad visas under tidsperioderna i arbetskraftskostnad vid frånvaro?
- Ersättningsnivå (sjuklön i %. 0% i första period, 80% i andra, ev. 10% i tredje beroende på avtal. Sen går försäkringskassan in)
- Sjuklön (i pengar per timme. Följer alltså ovan %)
- Semesterlön (betalas t.o.m. dag 180)
- Soc. avg. (beräknas på sjuklön + semesterlön)
- Personalkringkostnader/overhead (samma samtliga perioder)
Summa arbetskraftskostnader (per period) - Antal frånvarotimmar (per period)
- Total arbetskraftskostnad vid frånvaro (per period och sedan en total)