tenta Flashcards
(163 cards)
1
Q
Höga barriärer, höga fördelar
A
Gör det enkelt, åtaganden
2
Q
Höga barriärer, låga fördelar
A
incitament, tävlingar
3
Q
Låga barriärer, höga fördelar
A
utbildning, prompts, kognitiv dissonans, feedback
4
Q
Låga barriärer, låga fördelar
A
sociala normer, social modellering
5
Q
Prompt
A
påminnelse
6
Q
Crowding out
A
människor som har en egen vilja att utföra miljövänliga beteenden känner ofta en inneboende moralisk skyldigheter till det. Genom ekonomiska incitament introducerar man ett affärstänkt som tränger ut den välvilja att frivilligt göra en god handling vilket kan leda till en ett sämre utfall än innan incitamentet implementerades. Crowding out är även ett fenomen som går emot den ekonomiska vetenskapliga grundtanken om att den ekonomiska belöningen inte ökar kvantiteten. Det som händer först är att kurvan mellan kvantitet och ekonomisk belöning är opåverkad, kvantiteten av beteendet kommer sedan att minska.
7
Q
monetära incitament
A
ekonomiska incitament
8
Q
Motivational intervention
A
uppmuntrar folk att välja miljöpositiva beteenden genom incentives och rewards, eller genom desincentives eller penalties
9
Q
reinforcer
A
ett incitament som bibehåller samma önskvärda beteende. t.ex. pantning
10
Q
Desincentives
A
Obehaglig konsekvens för ett icke önskvärt beteende
11
Q
Incentives
A
Begrepp för själv belöningen för den goda gärningen
12
Q
Incitament ABC-modellen
A
antecedents -> behavior -> consequens sequence
13
Q
Antecedents
A
I koppling till incitament. Stimuli som bjuder in till specifikt beteende. Eftersom att dessa stimuli föregår konsekvensen av beteendet kallas de antecedents (föregångna).
14
Q
De tre T:na
A
test alternative way of explaining (frama/använd rätt retorik?), tune the quantitative precision( ställ in den kvatitativa precisionen), tweak the emotional content (justera den emotionella innebörden)
15
Q
Temporal discounting
A
(belånad tid) - vi uppfattar miljöprovlem som har en senarelagd effekt som mindre allvarlig.
16
Q
Prospektteorin
A
i referens till loss aversion påverkas vi mer av vad andra undviker (riskerar att förlora ngt) än vad andra faktiskt gör eftersom chansen att vinna något inte väger lika mycket som att förlora något. Kopplat till deskriptiva normer
17
Q
Loss aversion
A
Vi tolkar en förlust av något mycket starkare, än om vi vunnit samma värde.
18
Q
Framing effects
A
vi bedömer samma risk olika beroende på hur de framställs, vem som säger det och i vilket sammanhang. T.ex. om en miljökompensation framas som en frivllig ”gåva” respektive som en skatt påverkar det hur människor får för attityd till den
19
Q
Orealistisk optimism
A
vi tror inte att vi kommer att drabbas av negativa utfall, därför underskattar vi risker vi utsätter oss för
20
Q
Representativitetsheuristiken
A
hur väl en person representerar/liknar en prototyp av en person i en grupp eller kategori.
21
Q
Affekt heurisitik
A
en känslomässig påverkan som får oss att subjektivt bedöma en risk till högre/lägre än den objektiva risken (beroende på vilken känsla och kopplingen mellan konsekvensen och känslan)
22
Q
Anchoring-and-adjustment heuristics
A
Heuristik som baseras på att vi har en referenspunkt som vi sedan utgår ifrån när vi ska bedöma något, vilket gör att bedömningen av något snedvrids pga referenspunkten.
23
Q
Tillgängnlighetsheurisitik
A
desto närmare och mer tillgängligt i vårt minne vi har en risk, desto större bedömer vi denna risk. Har koppling till vad vi ser i media
24
Q
bias
A
snedvridning av verkligheten
25
heuristik
subjektiv sannolikhet, min upplevelsebaserade risbedömning
26
WTA
willing to accept en viss risk
27
WTP
willing to pay, för att en risk ska minimeras
28
risk
sannolikhet x graden av allvar
29
Subjektivt riskbedömning
huruvida en individ bedömer en specifik risk
30
Confirmation bias
lättare att skapa attityder som ligger i linje med våra egna predispositioner.
31
Goal framing
används för att betona, tona ner eller utelämna information för att visa vad frågan ”handlar om”. Tematisk (individuell)/episodisk (samhälls) - olika nivåer där diskussionen kring något som tas upp i mediarapportering och vart ansvaret läggs.
32
Priming
variationer i information som presenteras i media. Där bestämmer man alltså vad/vilka frågor människor ska ha närmast i sitt medvetande. Då blir även människor mer exponerade för vissa argument och övervägande.
33
Aggregeringsprincipen
lägger samman attityderna och beräknar ett medelvärde. Detta medelvärde av olika miljövänliga attityder blir sannolikheten för att utföra ett miljövänligt beteende.
34
Korrespondensprincipen
eftersom det är svårt att predicera beteende med attityd använder man sig av korrespondensprincipen, vilken innebär att man specificerar tid och plats så att faktorerna tas med i ekvationen. Då blir det lättare att förutse beteende.
35
Social önskvärdhet
man svarar på en studie det man vill svara och det man tror andra vill att man ska svara
36
Osäkerhet
fakta som inte man inte kan säg exakt gör att vi själva (heuristik) bedömer den till det en mindre risk. Orsakar tvetydighet
37
Cross-norm inhibition effect
normöverträdande effekt - en cue i omgivningen får oss att uppleva oordning av normer, vilket kan leda till ett helt annat avvikande beteende än det cue påvisade.
38
Deskriptiv norm
vad vi uppfattar att andra gör
39
Injunktiv norm (preskriptiv norm)
vad vi tror att andra förväntar sig tt vi ska göra
40
Salience
(framträdande, framträdelse) Vi kan ta avstånd från ett beteende om vi får information om en deskriptiv norm. T.ex. i en skräpfri miljö skulle den sociala normen bli man skräpar inte ner, vilket även skulle bli den injunktiva normer. Men om en person skulle slänga ett skärp skulle den normen bli framträdande. (kan man jämföra detta med rökning?) Det skulle som effekt bli mindre troligt att en annan person som observerat nedskräpningen själv skulle skärpa ner.
41
konformitet
viljan av att vilja följa gruppen
42
Coping appraisal
huruvida en tror att ens egna val av beteende kan reducera hotet, vilket baseras på self-efficacy som kan likställas med begreppet perceived control i TPB.
43
threat appraisal
den uppfattade konsekvensen av ett beteende, och sin egna risk för denna konsekvensen
44
Rebound effect
man gör ett miljövänligt val, men som ändå leder till ett värre utfall än det ursprungliga. T.ex. man köper en miljöbil, men börjar köra så pass mycket mer att utsläppen ändå blir högre.
45
Symbolism
(man röker för det är iaf organic?)
46
Reactance
uppfattning om att friheten är hotad och agerar därför tvärtemot direktionen. Effekten kan därför därför bli värre än den var innan incitamentet.
47
Sunk costs
investerat I en bil och vill därför inte börja åka kollektivtrafiken.
48
Uppfattad orättvisa
ovilja att bidra grundat i uppfattad orättvisa
49
Restoration
kognitiv återhämtning
50
Soundscape
ljudlandskap och ljuddesign i staden
51
Socialt dilemma
välja med vad som ger bäst utfall för en själv, eller bäst utfall för grupen (premiss för att de andra också väljer detta)
52
Crowding out
tränger ut ett innestående vilja till en handling genom att sätta ett pris på beteendet genom ett incitament.
53
Beteende
ett beslut som tagits och beteende=handling. Vanor
54
Atittyd
positiv/negativ/ambivalent åsikt gentemot attitydobjekt
55
Normer
oskrivna regler, självklara beteenden som följs av de flesta i samhället.
56
Värden
abstrakta riktlinjer i livet
57
Coping
hantering av stress
58
demografiska faktorer
kön, ålder, yrke, religion, politisk ståndpunkt
59
NAM
Problem medvetenhet -> anknytning till ansvar -> identifikation av konsekvensen av beteendet -> self-efficacy (uppfattad kontroll) -> beteende
60
Goal framing theory
hodonic goal, normative goal, gain goal -> beteende
61
TPD
Attityd / Subjektiv norm (social norm) / Uppfattad kontroll -> intention -> beteende
62
Value belief norm
(biosfärisk / altruistisk /egoistisk= värden) -> ((ekologisk världsbild -> medvetenhet om konsekvenser -> anknytande av ansvar =beliefs))-> (((skyldighet till att ta ansvar =pro environmental personal norms))) -> ((((Behavior - Aktivism, icke-aktivism men deltar i omröstningar, accepterar policies), private sphere policies (?), organisatoriska beteenden
63
Schwartz värdeteori
openness to change: delf direction, stimulation 1/2 hedonism
Self enhancement: 1/2 hedonism, achievement, power
Conservatism: Security, conformity, tradition
Self-transcendence: universalism, benevolence
64
Social osäkerhet (sociala dilemman) och vad som kan reducera dem.
Osäkerhet om hur andra i gruppen kommer att bete sig. Kan lindras genom kommunikation, normer, åtaganden ®ler
65
Reciprocitet
Besvara en handling likadant. Ett observerat dåligt beteende, leder till att en tillåter sig själv bete sig dåligt. Samma med positivt. Normsammanhängande
66
spill over effekt
beteende-överskridande effekt. Beteende påverkar till ett annat beteende precis som normöverskridning
67
first order dilemma
resurs dilemma, och huruvida en är positiv till incitament och reglering
68
Second order dilemma/public-goods dilemma
Att bevara resursen är beroende på att de som tillgår den också bevarar, sköter och bidrar till dess återhämtning. Kan leda till free riders
69
Social fälla
Vi väljer ofta en mindre belöningen som kommer snabbare, som på längre sikt har dåliga konsekvenser, framför att vänta på något som gynnat oss mer
70
Resurs dilemma, ta-dilemma
Fri tillgång till resursen men att man måste förhålla sig till andra för att bevara resursen
71
Tragedy of the commons
individer agerar i självintresse vilket leder till uttömning (defection)
72
micro-mätningar
simulering där man mäter människors grad av samarbete. En isolerar faktorer som anonymitet, kommunikation, storlek av grupp m.m.
73
Fångarna (resursexperiment). hur kan det appliceras på resurser?
2 personer är gripna. Om ingen av dem tjallar får de 1 års fängelse var. Om den ena men inte den andra tjallar får den som tjallade gå fri, men den andra 3 år. Om de båda tjallar på varandra får de 6 år. Går att applicera på resurser eftersom där man genom att se vad som är bäst för gruppen. Samt utan kommunikation och agering i självintresse kommer det att leda till gruppens värsta utfall.
74
storskaligt dilemma
(klimatkrisen) Består av flera dilemman, en stor grupp där det är svårt att kommunicera, hög social och resurs-osäkerhet (pga gruppens storlek), geografiskt spridda grupper, hög anonymitet, asymmetrisk struktur
75
resursosäkerhet
Det är osäkert hur mycket det finns av resursen, samt hur mycket en kan ta av den för att den ska bevaras. Pga barriärer som t.ex. vår kognitiva förmåga, översjälvsäkerhet och optimism tar man mer än man vet är säkert för resursens bevaring.
76
begränsning av resurs
scarcity
77
begränsning av resurs pga människor utvinning
defection
78
individuella faktorer
bio-sociala faktorer, evolutionära teorier om tävling om territorier, självintresse = överlevnad
79
selfish gene theory
man har ett intresse att föra sina egna gener vidare och agerar därför i egenintresse.
80
resursvärde
desto högre resursen värderas, desto högre incitament behövs för reglering
81
SVO
social värde orientering - allmän tendens om att försöka uppfylla sin egen såväl som andras mål. Påverkar hur man ser på andras beteende samt förväntningar som ställs. har större inflytande i osäkra situationer
samarbetsinriktad, tävlingsinriktad eller individinriktad är de 3 värdeorienteringarna.
82
ingrupp
desto större man identifierar sig med gruppen, desto troligare är det att man följer gruppens normer.
83
utgrupp
den konkurrerande gruppen man vill ta avstånd från
84
explicit feedback
information om andras dåliga beteenden kan smitta av sig och kan leda till reciprocitet och legitimeras av att andra tidigare gjort så, samt att det ska vara rättvist. skapar ett behov av strukturell förändring
85
GEF
Greed, efficiancy, fairness
Greed- handla i självintresse. ansetts vara primärt behov (biosocial teori)
Efficacy- Använda resurserna så effektivt som möjligt. påverkar rättviseprinciperna
Fairness-
Equality: ska delar lika mellan alla som vill tillgå resursern
equity: Du utdelas så mycket beroende på hur mycket du själv bidragit till resursen (undvika free-riders?)
Need- behovsbaserad utdelnign
86
Respons-effektivitet
(kan jämföras med self-efficacy/ awareness of consequenses) uppfattningen av hur mycket ens val av beteende påverkar resursen. Är beroende på gruppstorlek
87
Vad påverkar gruppens storlek i sociala dilemman?
Anonymitet (där en hög anonymitet gör att man inte behöver stå till svars för sina handlingar, svårare att kommunicera en stor grupp, minskad skräddarsydd feedback, i jämförelse med gruppen blir den individuella påverkan väldigt liten (leder till barriär att förändra), konsekvenser mindre synliga, positiv/negativa normer, påverkar sociala och resurs-osäkerhet negativt (blir svårare att veta vad andra gör och mängden de tar, vilket gör att man själv tar mer än man borde.
88
Vad leder bra kommunikation till?
Ökat samarbete
Åtaganden
Normer
Minskad social osäkerhet
Skapar gemensam identitet
Skapar strategier för hur resursen kan återhämta sig
(Sörre effekt face-2-face, viktigare i stora grupper. Missledande kommunikation (mer sannolikt för en större grupp) kan leda till minskar samarbete över tid)
89
Vad leder en individualistisk kultur till?(social dilemman)
Mindre samarbete, greed, självintress leder till defection. Är mer styrd av tävlingsinriktad och individinriktade tillvägagångssätt
90
kollektivistisk kultur
Är mer styrd av samarbetsinrikad tillvägagångssätt, av rättvisepriciperna equality och need
91
Belöningar & bestraffningar i sociala dilemman
belönat samarbete förändrar dilemma-situationen. Skatt och subvention.
92
Implikationer med incitament i sociala dilemman-situationer
signalerar andras tidigare beteenden -> leder tillbaka till dem. Minskar uppfattningen om att andra är villiga till samarbete. Minskad tillit & smarbete. kan skapa second order dilemma där en person som redan handlar miljövänligt behöver bidra ännu mer pga free- riders. Belönande incitament kan även leda till fler free riders
93
asymmetrisk dilemma-struktur
Alla individer har inte samma tillgång till resursen, socialt dilemma som går över generationer, svårare för människor att avgöra vad som är rättvist inom gruppen
Leder ofta till defection av resursen
Alla påverkas inte lika mycket av konsekvenserna (riskkopplat)
94
CCRPM
kognitiva faktorer
- kunskap: orsakskunskap, kunskap om påverkan, responskunskap
erfarenhetsbaserade faktorer
- känslor - holistisk effekt (ens känslomässiga uppfattning)
- personlig erfarenhet
Socio-kulturella faktorer
-Sociala normer (deskriptiva, injunktiva normer)
- värdeorientering (egoistisk, socio-altruistisk, biosfärisk)
95
kulturella evolutionen
Egenskaper som språk gör att vi kan föra kunskap vidare mellan generationer, vilket möjliggjordes av den biologiska evolutionen.
Effektivisering av jordbruk och utveckling av teknologi
Utveckling av komplexa samhället av lagar och snabba förändringar
Social inlärning kommer att vara till vår fördel om vi använder den till att skapa normer som är till för att endast acceptera miljövänliga beteenden.
Social inlärning gynnar altruism i alla kulturer -> leder till att vi vill värna om miljön då vi har ett behov av sociala relationer
96
biologiska evolutionen
naturliga urvalet, språkutvecklingen som gjort det möjligt för oss att föra kunskap, normer och värderingar mellan generationer.
En begränsad kognitiv förmåga inkompetent av att förstå och hantera förändringar som vår kulturella evolution för med sig.
97
defensible space theory
med design öka den socialt upplevda säkerheten men också den faktiska säkerheten. T.ex. utforma områden så att människor kan få överblick, minska flyktvägar och inte ha parkeringsplatser nära bostäder.
98
vilka 3 faktorer påverkar människors upplevelse av urbana miljöer?
Fysiska faktorer
Sociala faktorer
Personliga faktorer
99
fysiska faktorerna i urbant byggt område
Naturliga inslag: gröna miljöer, buskar, närhet till grönt område ökar trivsel. (korr)
Hotnivå: närhet till industrier påverkar den upplevda säkerheten vilket leder till sämre trivsel.
Visuell diversitet upplevs vackert och leder till trivsel. högre byggnader kopplat till mindre återhämtande.
skötsel av område (skräp klotter)-kopplat till upplevd säkerhet)
Tillgänglighet: till transport, promenadstråk i naturlig miljö, skola, vård, affär osv.
Hur preferenser möts, kopplat till förväntan av område och upplevlser. T.ex. upplevs förorter var tysta, vilket kan leda till att upplevelsen av ljud i en förort blir starkare.
Storleken på område: mindre områden kopplat till större trivsel. (koppling till homogen inkomst)
Estetik av fasader (kommer i annat flash card)
100
Vilken roll har estetik och fasader i urbana byggda miljöer?
Korrelerat med trivsel. "gamla" detaljrika byggnader associeras till historia, bjuder in till beröring och nyfikenhet.
Fasader: 3 kvaliteter
1. formella kvalitet: komplexitet och variation, ordning och symmetri. öppenhet/slutenhet, där slutenhet upplevs som skyddande.
2. symboliska kvalitet: En viss stil associeras med en historia och status av denna tid.
Personliga associationer till saker i ens egna liv. T.ex. till en släkting som bott nånstans.
3. schematiska kvaliteter: hur snabbt vi kan schemalägga en byggnads funktion. Vår tidigare upplevelse av en byggnad i denna kategori kommer att påverka attityden vi fåt gentemot denna byggnad.
101
Svagheter i forskning av urban byggda miljöer?
confounds är svåra att isolera, vilket påverkar resultaten
102
Vad påverkar utvärderingen av en urbant byggd miljö?
Det beror på vem en frågar och vilken roll denne har i den byggda miljön.
T.ex. vårdpersonal upplever sjukhus annorlunda än patienter.
103
Social design (urban byggd miljö)
1. matcha design med användarens beteende
2. tillmötesgå användarens behov
3. Påverka användarens beteende positivt
4. främja socialt stöd mellan användare.
5. gör miljön lättanvänd
104
Biofilsik design
1. evolutionär teori som ska informera design
2. utgår från att en har en inneboende dragning till naturliga miljöer.
3. användarens preferenser för design inte lika viktiga.
4. byggda miljöer ska efterlikna naturliga.
5. Ska introducera växtlighet
6. naturligt dagsljus
105
Evidence-baserad design
1. Forskning ska introducera designen
2. Ljud
3. Ergonomi
4. Ljus
5. Ventliation
6. positiv distraktion (fönster)
7. socialt stöd
8. Personlig kontroll (Möjlighet att kunna välja social kontext och ensamhet)
106
Vad påverkar den sociala faktorn i urbant byggda miljöer?
- sociala band formas inte på samma sätt nuförtiden
- tillgång till sociala närverk är viktiga för de som värderar det.
- Upplevd säkerhet
107
upplevd säkerhet (urbana miljöer)
- Belysning
- översikt över område
- designat med få flyktvägar, parkering långt ifrån bostäder, farthinder
- sårbara material
- närvaro av invånare
- skötsel av område
108
defensible space theory
- överblick över området
-skötsel av område-> få indikatorer på att brott begås leder till färre brott då området upplevs som övervakat. ( social kontroll
teori som används i usa men med lite underlag
109
Personliga faktorer som påverkar upplevelsen av urbana områden
- Känna sig hemma. En jämför med tidigare boendeformer
- Känner tillit till sina grannar
- Äga/ hyra sin bostad: Psykologiskt fenomen där man tycker mer om det man äger. kognitiv dissonans i den bemärkelsen att en vill vara nöjd när en investerat stora pengar och ansträngning i något. Kan också vara inkomstbaserat, där upp till en viss grad större inkomst leder till större lycka, för att en kan tillgodose behov. Även ekonomisk möjlighet att kunna välja sin bostad och därmed kunna möta sina preferenser leder till trivsel & lycka.
- Ålder! ett område utformat för att passa olika åldersgrupper påverkar trivsel. Handlar om stimuli & tillgänglighet i området.
- place attachment: personlig koppling som sociala relationer och hur länge en bott i ett område påverkar trivseln.
110
kronisk stress
långvarig stress, där en inte kan komma undan de orsakande stressorerna
111
akut stress
tillfällig stress, fara, som går över
112
fight or flight
adrenalinpåslag, för att slåss/fly från fara
113
samsystemet
adrenalinpåslag, ökad hjärtfrekvens, ökat blodtryck, ökat kortisolnivåer, blodsockernivån höjs för att ge energi åt musklerna. När faran är över -> homeostasis
114
homeostasis
stressnivån återgår till det normala
115
sympatiska nervsystemet
bemöter fara
116
parasympatiska nervsystemet
Motverkar stressnivåer, så att vi kan återgå till homeostasis efter ett stresspåslag.
117
arousal theory
hur den befintliga stressen interagerar med den befintliga
118
stimulus overload
att hantera stress kräver kontinuerliga kognitiva medel. när vi utsätta för för mycket stimuli kan vår kognitiva förmåga inte hantera allt, vilket kan leda till tunnelseende. (symtom på utmattning)
119
Hur vi mäter stress:
fysiologiskt: kortisol, blodtryck, hjärtfrekvens, sömn, blodsocker.
psykologiskt: subjektivt välmående
120
alostatic load theory
dynamisk syn på stress som är beroende på situation och kontext. I kontexter ökar vår stressnivå, vilket kan öka vår kognitiva förmåga och därmed gynna oss. Det viktiga är att den återgår till homeostasis. Långvarig stress skadar den parasympatiska nervsystemet och leder till uttömda kognitiva resurser.
121
ljud som stressor
```
intesitet (dB)
ovälkommet eller ej
periodicitet
varaktigheten
attityd i en viss kontext
upplevd kontroll av ljudet. kan vi komma ifrån?
```
122
psykolgiska effekter av stress
inlärningsförmåga, koncentration, minne, långsiktig prestationsförmåga
123
Trängdel som stressor
när antal personer i vår omgivning överstiger ens personliga preferens.
kultur påverkar: preferens av persnoligt sace, förväntan av trängsel i ett visst rum
124
social withdrawal
social isolering, försämrad förmåga att ta upp konversation och ögonkontakt. Försök att återskapa sitt personliga andrum. Leder till negativa långsiktiga konsekvenser.
125
boendekvalitet som stressor
trängsel (hur många delar på antal rum)
ljud (från omgivning eller i huset)
omgivning, (tillgänglighet och preferenser)
huskvalitet
longitudinella studier visar att barns beteendemässiga och inlärnignsförmåga påverkas negativ av denna typen av stressorer.
126
trafikträngsel som stressor
Tid spenderad i trafiken, spill over effekt, där trafikstress påverkar ens sociala relationer.
127
värme som stressor
ökat upplopp i städer. Till en viss grad av temperatur, innan en sjunker igen. Orsaken är människors stressnivåer som ökar vid värme.
128
the excitation transer misattribution theory
värme ökar arousal > människor felattriburerar sin aggressivitet på människors beteenden, istället för på värmen. Till en viss grad innan man förstår att irritationen beror på värmen.
129
negative affect space theory
värme ökar obehag
130
the cognitive association model
värme blir över tid associerat med aggressiva tankar eftersom det är behagligt. betingning
131
routine activity model
värme förändrar människor beteende, inte aggressivitet. under varmare perioder rör sig fler människor ute -> fler tillfällen att bete sig aggressivt.
132
biofilisk hypotes (stress från miljön)
alla har en inneboende längtan efter naturliga miljöer och har en preferens för diversitet som hittas i naturliga miljöer (varians av arter och antal element som ex vatten, olika typer av mark)
Preferens för beboeliga miljöer med öppna landskap där en kan urskilja rovdjur
133
topofili
Vi skapar en positiv uppfattning av det vi ser ofta samt tycker att det är vackrare.
134
Who hälsa
world health organisations definition av hälsa är en sammanlagd status av mental, fysisk och social hälsa.
135
Hur mäts hälsa på stor skala? objektivt och subjektivt
objektivt: Livslängd, barnadödlighet, sjukskrivningar, sjukdomar. subjektivt: självrapporterad mental hälsa.
136
relation mellan natur och människa
luftkvalitet, phytonocider, pollen, motion, undvikande av stadsstressorer, fysiologisk återhämtning (sjukdom), ökad självrapporterat välbefinnande
137
ART
Attention Restoration Theory.
Bygger på den evolutionära teorin om att vi har en inneboende längtan efter naturliga miljöer.
Kognitivt perspektiv som bygger på att informationen vi utsätts för hanteras av vår kognition, och att utan återhämtning så utarmas våra kognitiva resurser för att hantera stress.
Miljöer som stämmer överens med våra preferenser är mer återhämtande (även i stadsmiljöer). (har blandat stöd)
138
SRT
Stress Recovery Theory
Bygger på att vi har en spontan affektiv utvärdering av miljön där en positiv utvärdering leder till att vi återhämtar oss bättre.
Men att det är mer sannolikt att miljöer med
- naturliga inslag
- komplexitet (variation)
- symmetri
- avsaknad av hot (stressorer?)
dessa inslagen leder till mer sannolik positiv affektiv attityd och bättre återhämtning.
Kritik: Finns inget stöd för att positiv attityd leder till bttre återhämtning
139
Perceptuell Fluency Account
Bygger på samma evolutionära teori om att vi har en inneboende längtan efter naturliga miljöer. Integrerar ART och SRT.
Där det finn slumpmässig estetisk symmetri i naturliga miljöer, vilket gör det mindre kognitivt ansträngande för oss att uppfatta miljön. Stadsmiljön däremot är mer en exakt symmetri.
140
Restoration theory, kritik
Finns inget stöd för att det är mer återhämtande att promenera i naturlig miljö än stadsmiljö.
kritiken mot studier:
-avsaknad av kontrollgrupper
-inte jämförbara studier
-ingen förmätning
-ingen randomisering
-odefinierade miljöer
-självrapporterad stress kan påverkas av en uppdattning om hur ens stress påverkas i naturliga miljöer, social önskvärdhet.
-fysiologiska mätningar har svårt att isolera faktorer. Mätt stress kan bero på sjukdomar, rökning eller dålig sömn t.ex.
-ingen rapport om miljöns kvalité i studierna (också pga svaga definitioner av naturlig miljö är)
141
QoL, subjektiv mätning, objektiv mätning
Quality of life. Mäter hållbarhet inom:
| -Socialt: tillgång till sjukvård, service och arbetstillfällen + arbetsmarknad
142
unidimensionell mätning
Mäts korrelation mellan välbefinnande och en viss aspekt. T.ex. bilanvändning
143
multidimensionell mätning
Mäter korrelation mellan en aspekt och flera andra. Ex. vilken relation bilanvändning har med en individs frihet och tillgång till sjukvård, sociala sammanhang, status, tillgång till naturliga miljöer.
144
Cross-sectional studies
mäter olika aspekter i en miljös korrelationer. T.ex. hur påverkas människors välbefinnande av kroniskt oljud i ett område av liten vs stor grönska? Svårt att kontrollera för, därför görs mest studier av unidimensionella mätningar.
145
Interventioner mätningar före efter
Med kontrollgrupper mäter man före och efter, för att se hur attityden till en intervention ser ut, för att kunna skatta sannolikheten till ett förändrat beteende.
146
```
affektiv prognos (intervention policy)
Hedonic treadmill
```
En förutfattad uppfattning om hur en kommer att påverkas av en intervention, ofta negativ affektiv uppfattning som kommer precis innan interventionen ska implementeras.
Hedonic treadmill: Människors anpassningsförmåga gör att vårt välbefinnande sällan påverkas av implementeringar. Enligt mätningar av välbefinnande före/efter.
En anledning till att en inkluderar människor i implementeringar är för att kunna tillgodose människor med information som kan lugna deras oro inför en implementering. (öka acceptans)
147
GHG & SWB
Green house gas-emissions & Subjective Well Being
Är ej korrelerade!
materiella värden är däremot korrelerade med lågt välbefinnande, och motsatsen till materialistiska värderingar, kopplade till större välbefinnande.
Ålder (livsstil) och kön påverkar resultaten av storlek av utsläpp där äldre (yngre har mer miljövänlig livsstil) och män (pga resor) släpper ut mer.
148
Amercian paradox
Efter en viss nivå av välbefinnande ökar inte längre lyckan parallellt med inkomst.
149
eudonism
```
PWB: personal well being
- autonomi
- personlig uveckling
- själv-acceptans
- kontroll
- poistiv tillhörighet
- mål/mening med livet
"upplevelse av livet"
```
150
Hedonism
Välbefinnande
tillfredsställelse med livet
SWB: självuppskattning
kognitiv komponent: närvaro a positiva känslor och frånvaro från negativa
151
curtailment behaviors (policy)
Syftar till att implementeringar för att ändra vanebeteenden som inte ges upp enkelt. T.ex. få människor att ta kortare duschar, eller sänka termostaten.
152
Individuellt utfall av policies:
push measures
pull measures
bestraffande policies
uppmanande policies
En kombo är extra effektivt eftersom att push measures gör det icke önskvärda beteendet oattraktivt, samtidigt som pull measures gör det önskvärda beteendet attraktivt. För att människor ska acceptera straffet: den extra kostnaden, tiden eller ansträngningen de behöver sätta in, så kompenserar man dem med pull measures, alltså för det enklare och mer lönsamt att tillta ett annat beteende. Ex. på dåliga policyimplementering: Höja bensinskatt samtidigt som höjning av kollektivtrafikavgift. Kan leda till uppror
153
Kollektivt utfall av policies
Vi styrs inte enbart av självintresse, utan kan acceptera policies för gruppens bästa, speciellt om vi har en värdeorientering som stödjer policyns mål.
Handlar också om huruvida vi tror att policyn kommer e effekt eller er, där en acceptans av policyn är troligare om vi tror på tillvägagångssättet. (Anledning till att acceptans av policy är viktigt, därför att det är osannolikt att vi lyder policyn om vi inte tror att den kommer ge effekt)
Mer sannolikhet att policyn accepteras i ett drabbat område och om märkbart resultat syns. T.ex. trängselskatten i sthlm uppskattades efter en negativ attityd innan implementering för att märkbara resultat syntes.
154
Intrapersonligt jämförande
jämförande med tidigare personlig utfall/personlig norm från policyimplementering oavsett och självständig från jämförande av andras utfall. T.ex. prishöjningar av elektricitet eller att det byggs vindkraftverk nära en, vars ljud stör. En känner att en har det värre nu än förut.
155
Interpersonligt jämförande
jämförande mellan en själv och de andra i gruppen i populationen. Om jag själv drabbas hårdare än andra av en implementering kommer jag tycka att det är orättvist. T.ex. en fiskare får restriktioner kring fiskande av en art, medan en annan fiskare som driver verksamhet på en annan sort inte kommer att drabbas.
156
NIMBY
Not in my back yard- folk är positiva till incitament och policies, men som inte påverkar dem personligen
157
Equity och Horisontell och vertikal rättvisa
Equity menar att alla ska påverkas lika mycket ungefär av en policy. Den vertikala rättvisan syftar till att bidraget en individ gör ska baseras på dess förmåga/resurs att bidra, medan horisontell syftar till att människor i liknande positioner ska betala lika mycket (svårdefinierat eftersom 2 personer kan tjäna lika mycket i timmen, men få ut olika lön beroende på hur mycket de jobbar. Samma kan gälla energiförbrukning eller utsläpp kan bero på vilken typ av bil en har och hur gammal den är.)
158
Equality (policy)
Vad som är rättvist. Kan jämföras med hur en tidigare haft det (intrapersonligt), eller hur människor i tidigare generationer haft det. (interpersonligt)
159
Intergenerationell jämförande & environmental justice
Jämförelse med andra generationer.
Det är lättare för människor att acceptera policies om de tänker på vad som är rättvist för framtida generationer. Kan även fungera tvärtom där människor jämför sig med tidigare generationer som argument för att inte ändra sitt beteende. "vi har alltid ätit kött, varför ska just jag behöva sluta med det?"
environmental justice viktigaste synsättet för att lösa miljökonflikter
160
Rättviseprocedurer
Processen från attitydundersökning, till folkomröstning, till beslut och implementering. Viktigt att människor inkluderas, samt aspekten kring om människor känner tillit för politiker är avgörande för om policyn accepteras. Mer sannolikhet till acceptans, om människors åsikt inkluderas.
161
policies
påverkar olika grupper ex. grupper av människor, företag, kommuner. acceptansen är beteendemässig ((o)lydnad, delaktighet i folkomröstning) eller attitydmässig (positiv/negativ)
Kan vara förbud av ineffektive energimedel, uppmuntran till förnyelsebar energi eller andra beteenden, användning av resurser, jordbruksreglering, konsumtionsbeteenden, social marknadsföring.
värden och attityder är kopplade till acceptansen av policies (attityd gentemot policies i sig, eller till sakfrågan)
162
CBSM
Har en ”community” approach, på så sätt innehar gruppens individer någorlunda samma sociala normer.
Den gemensamma kontakten i gruppen är geografiskt belägen
Kommer i steg
1. Identifiera det specifika målbeteendet. Jämföra alternativa beteenden och sannolikheten för att kunna nå dessa. Man vill kunna specificera det beteende som direkt leder till en miljöförbättring. T.ex. Att stänga av luftkonditioneringen på natten kommer direkt leda till en miljöförbättring, medan ett subventionerat inköp av en energispar-konditionering inte med garanti kommer leda till en minskad energibesparing.
2. Identifiera barriärerna kopplat till det nya beteendet. -> leder till att vi kan se sannolikheten till beteendet.
3. programutveckling. När de demografiska faktorerna och målgruppen är identifierad, samt när beteendet man vill åt är identifierat utvecklar man ett program, eller modifierar ett befintligt med de nya faktorerna. Programmet är till för att kontrollera barriärerna och fastställa vilken metod som ska användas (prompts, åtagane, sociala normer, incitament, feedback)
4. Pilot test. Testa programmet på en liten skala och modifiera programmet ytterligare beroende på resultatet.
5. Implementering och till sist utvärdering.
163
ELM
elaboration likelihood model
attitydförändring
där källa är det första aspekten som spelar roll vilken väg informationen går.
perifera vägen
eller centrala vägen
där centrala vägen har större sannolikhet för att informationen att fastna. Eftersom den centrala vägen bearbetar informationen närmre. Där tid och motivation att ta till sig informationen är avgörande.
