Tenta Flashcards

(81 cards)

1
Q

De 4 övergripande principerna för socialt arbete

A
  1. Respektera människors värde och värdighet
  2. Att inte göra skada
  3. Visa respekt för mångfald
  4. Värna om de mänskliga rättigheterna och social rättvisa
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Mary Richmond

A

Individinriktat
Problemformulering
Socialpolitik som identifierade och diagnostiserade sociala problem

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Jane Addams

A

Strukturinriktat
Samhällsförändring inte individförändring
Drabbade inte ansvariga

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Människovärdet är

A

Högt
Lika för alla
Värderas högre än djur
Givet utan meriter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

3 saker som identifierar MR

A

Universiella
Odelbara
Samverkande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

De 7 diskrimineringsgrunderna

A
  1. Könsidentitet, könsuttryck
  2. Kön
  3. Ålder
  4. Etnicitet
  5. Trosuppfattning/religion
  6. Sexualitet
  7. Funktionsnedsättning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

6 former av diskriminering

A
  1. Indirekt
  2. Direkt
  3. Bristande tillgänglighet
  4. Trakasserier
  5. Sexuella trakasserier
  6. Instruktioner att diskriminera
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Moral

A

Handlar om själva handlingen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Etik

A

Reflektion bakom själva handlingen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Pliktetik

A

Något absolut
Det goda är följd av att vi gör det rätta
Följer handlingen så som vi tänkt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Konsekvensetik

A

Tänker på följderna

Vill nå maximalt gott

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Empati

A

Objektivt, tittar utifrån

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Sympati

A

Subjektivt, sätter sig in i individens skor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Paternalism

A

Expert som vet bäst
Inskränkande valmöjligheter för individen
Sträng fader, upphöjande stödjande moder
Inser inte sitt eget bästa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Underlåtenhetsmakt

A

Låter bli att agera

Erkänner inte problemet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Sociala risker

A

livssituationer som hotar individens försörjning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Sociala problem

A

Risksituationer som är speciellt hotfulla för individen eller samhällets välfärd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Olika aktörer inom socialpolitik

A

Offentlig sektor
Privat sektor
Ideell sektor
hushållssektor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Omfördelning av ekonomiska resurser

A

Vertikal omfördelning - mellan olika inkomstnivåer

Horisontell omfördelning - mellan hushåll och/eller mellan olika behov vid olika perioder av en individs liv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Socialpolitik som normgivande

A

Påverkar de organisatoriska förutsättningarna och drar gränder mellan olika insatser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Universiella förmåner

A

riktade till alla eller alla i en bred kategori

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Selektiva förmåner

A

Riktade till begränsad kategori som anses utsatta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Olika modeller för socialpolitik

A

Insitutionella modellen - omfattar alla medborgare

Residuala modellen - människor förväntas tillgodose sina behov i det sociala nätvärket

Prestationsmodellen - förmåner knutna till prestationer i arbetslivet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Olika sociala behov

A

Objektiva - behöver bostad

Subjektiva - vill ha villa med stor pool

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Socialpolitikens kärnverksamheter
Inkomstöverföring och välfärdsservice
26
Socialförsäkring
Verksam när individen tillfälligt eller permanent lämnar arbetslivet Bortfallsprincipen - ersättning motsvarar en viss procent av tidigare inkomst
27
Ekonomiskt bistånd
Ytterst försörjningsstöd när andra möjligheter inte räcker till Skälig levnadsnivå Behovsprövning
28
Välfärdsservice
Icke-materiella dimensionen - stöd, omsorg, kuratorsarbete. Tillsynsmyndigheter som socialstyrelsen Materiella dimensionen - administration och handläggning av socialförsäkring och ekonomiskt bistånd
29
Charles Tilly | Bestående ojämlikhet
Den som blir utsatt för segregering anpassar sig och accepterar det Blir en sanning
30
Charles Tilly | Kategorier i socialt arbete
Inre kategorier - hur en organisation organiseras Yttre kategorier - hur vi tänker och organiserar samhället
31
Vad är en maktstruktur
ojämlikhet som vi kan se i olika grupper | kollektiv kraft
32
Intersektionella samspel | Konstruktion
De erfarenheter och tolkningar vi utbyter skapar en gemensam förståelse för verkligheten. Språket är centralt. Ju mer överens vi är ju mer anpassar vi oss till det
33
3 sätt att kategorisera
1. Allmän - för samman saker som liknar varandra, en grupp som skiljer sig från en annan grupp 2. Motsatspar - olikheter, något som det andra inte är 3. Hierarkisering - tillskriver olika värden
34
Växelverkan mellan struktur och individnivå
De olikheter som finns mellan olika grupper uppstår på individnivå men påverkar på samhällsnivå
35
Strukturnivå | växelverkan
Samhällsnivå pratar om hur människor lever Skapar samhället tillsammans
36
Individnivå | växelverkan
Vår identitet, normer, erfarenheter | kan skapa ojämlikheter men kan också skapa motstånd
37
Yvonne Hirdman
Olikhet/isärhållandets logik - kvinnor och män är olika, ska göra olika. när vi tänker återskapar vi det Över/underordningens logik - mannen är norm som kvinnan mäts mot. Kvinnan definieras ständigt utifrån mannen
38
Judith Butler
``` Lär oss att bli våra kön Kön är ständiga upprepade handlingar Kön - genus - begär handlingar skapar feminitet/maskulinitet Heterosexuella matrisen - kvinnan ska begära mannen, mannen ska begära kvinnan ```
39
Stuart Hall
Historisk koppling mellan kolonialism och etnisk diskriminering/rasism/othering även i nutid Subjektskonstruktion - motsatspar för att förstå världen genom historia och språk men också hur vi skapar oss själva genom den andra Othering - vi skapar en gräns mellan oss själva och det som är den andra Psykoanalys - identitet genom spegling. Vi skapar vår identitet genom att spegla oss i andra Konstruktivism - språkets binära funktion, stereotyper. Tänker genom att bilda motsatspar Postkoloniala tillståndet ''vi och de'' har uppkommit efter kolonialismen och lever kvar än idag
40
Pierre Bourdieu
Ekonomiskt kapital - inkomst och tillgångar Kulturellt kapital - kunskaper om hur samhället fungerar, röra sig i utbildningssystemet, vet olika värden Socialt kapital - nätverk, kontakter Symboliskt kapital - en viss utbildning kan ha ett stort värde inom en viss krets men i en annan är värdet lågt HABITUS Fält - sociala rum med specifika regler och värderingar
41
Förklara 1 av 5 positioner för socialt arbete | Socialt arbete knyts till bestämda kriterier eller definitoner
Försöker skapa definition av vad socialt arbete är, försöker avgränsa. Finns olika kriterier att uppfylla för socialt arbete Varje avgränsning ständer ute något annat
42
Förklara 1 av 5 positioner för socialt arbete | Socialt arbete knyts till förgrundsgestalter eller idéströmningar
Mary Richmond och Jane Addams | Idéströmningar - kopplas till politiska eller religiösa ideologier
43
Förklara 1 av 5 positioner för socialt arbete | Socialt arbete knyts till sitt användningssammanhang
Socialt arbete utvecklas genom de sammanhang där man använt socialt arbete i sociala problem (i sitt användningssammanhang).
44
Förklara 1 av 5 positioner för socialt arbete | Socialt arbete knyts till dess samhällsfunktioner
Handlar om samhällets organisering. Vad har det sociala arbetet haft för funktion och roll under olika tidsperioder och under olika välfärdsregimer i relation till ekonomiska, politiska och ideologiska krav. En invändning till denna position är att man glömmer det holistiska perspektivet och enbart fokuserar på samhällsnivå. Man räknar bort direkt kontakt mellan socialarbetare och brukare (individnivå).
45
Förklara 1 av 5 positioner för socialt arbete | Socialt arbete som produkt av en lång ras historiska processer
Socialt arbete utvecklades för länge sen. Kopplat till filantropi (allmännyttig välgörenhet utan krav på motprestation). Man ser det sociala arbetets utveckling som ett konglomerat där man behöver förstå alla de enskilda elementen enskilt för att kunna beskriva vad nutida socialt arbete faktiskt är.
46
Michael Lipsky
Lagar och regler är ramverk men ger socialarbetaren tolkning och handlingsutrymme = gräsrotsbyråkrati. Tjänstemän som jobbar direkt med klienter. Socialarbetarens kunskap, syn på samhället och sociala problem spelar roll för hur socialpolitiken verkställs.
47
Centralisering
Handlar om att något är toppstyrt och makten utövas centralt.
48
Decentralisering
Handlar om att det är en platt organisation där man delegerar ut olika uppgifter och ansvar.
49
Specialisering
Handlar om att klienter delas upp utifrån problem och att det finns enheter för olika områden.
50
Integration
Handlar om integrerande organisationer med utbredd och generalistkompetens.
51
Multipla välfärdsproblem
Olika sociala problem som uppträder samtidigt. Detta förstärks när de sker samtidigt och skapar problemkonstellationer.
52
Socialpolitik som begrepp
Socialpolitik är enkelt uttryckt en ram för det sociala arbetets praktik.
53
Tre domäner inom välfärdssektorn
Den politiska domänen Lednings-och administrationsdomänen Den professionella domänen
54
Tre kategorier av organisationer
Offentliga (styrs av lagar och politiska beslut, utan vinstintresse Privata (styrs av privatpersoner och eventuell ekonomisk vinst tillfaller enskilda Ideella - (Intressestyrda, icke vinstgivande drivs av föreningar eller liknande)
55
Vad är rättighetsskälet?
Brukarna ska ha samma rättigheter som alla andra grupper i samhället. Tex kriminella som vill göra revansch ska kunna få jobb men dom får ingen anställning.
56
Vad är förändringsskälet?
Brukarnas erfarenhet är en lika viktig kunskap som de professionellas. Det ska underlätta samarbete och tillit mellan brukare och socialarbetare.
57
Vad är Empowerment?
Målet är att få klienten att få kontroll och makt över sitt egna liv. Man vill stärka klientens självkänsla genom att lägga fokus på att klienten själv skulle ta sig ur den situation den befinner sig med stöd och hjälp från socialarbetaren.
58
Kommodifiering
Handlar om att ansvaret ligger hos individen, att ens individuella välfärd baseras på ens plats på arbetsmarknaden och ens arbete. Hårddraget kan man säga att individen och dess arbetskraft ses som en vara.
59
Dekommodifiering
Handlar om att staten går in och tar över ansvaret och frikopplar individens välfärd från dess relation till arbete. Staten går in med en trygghet och blir en garant för ett drägligt liv.
60
Absolut fattigdom
Individen/hushållet med ekonomiska tillgångar som faller under en förutbestämd fattigdomsgräns. FNs mått är att man har under 1,9 USD per dag.
61
Relativ fattigdom
Om inkomsten ligger under 60% av medianen för landets befolkning.
62
Avsaknad av kontantmarginal
Skulle du kunna skaffa fram 14000 kr inom en vecka? 20% fattiga i Sverige.
63
Materiell fattigdom
Definieras genom att man inte har råd med 3 av dessa Betala oförutsedda utgifter En veckas semester per år En måltid kött, kyckling, fisk eller liknande veg varannan dag Tillräcklig uppvärmning av bostaden Betala skulder Kapitalvaror som TV, tvättmaskin, telefon
64
1 av 4 grundpremisserna för socialkonstruktivism | Att man har en kritisk inställning till “självklar” kunskap.
- Ingenting är absolut och självklart - man kan dekonstruera saker i olika delar för att se hur de faktiskt ser ut
65
1 av 4 grundpremisserna för socialkonstruktivism | Att man har historisk och kulturell specificitet
Kontextberoende. Allting är beroende av tid och rum. Var är du? När är du? När i historien? Vilket land?
66
1 av 4 grundpremisserna för socialkonstruktivism | Att man kan se samband mellan kunskap och sociala processer
Bygger på gemensamma sanningar. Det man pratar om tillsammans skapar tillsammans en gemensam sanning.
67
1 av 4 grundpremisserna för socialkonstruktivism | Att man kan se samband mellan kunskap och social handling
Det vi vet gör | vi - man handlar utefter det man tror/vet
68
Social mobilisering
Verksamheter med målsättning att få en socialt mobiliserande betydelse och bidra till sociala förändringar. Detta är vad Jane Addams gjorde. Brukarinflytandet är centralt.
69
Social mobilitet
Att det är möjligt att göra en klassresa och röra sig mellan de olika klasserna.
70
Gapmending
Ett koncept som används för reflektion och analys av klyftor som finns mellan olika aktörer i socialt arbete. En modell som används för att människor som möts ska kunna reflektera över samhället och se på olika klyftor som finns.
71
Etnicitet kan ses från två olika nivåer, förklara strukturellt nivån
Innebär att man kopplar kategorin till ens möjligheter i samhället och maktrelationer mellan majoriteter/minoriteter. Tex om man tillhör en majoritet har man en annan makt än de som tillhör en minoritet
72
Etnicitet kan ses från två olika nivåer, förklara kulturella nivån
Den kulturella nivån innebär att man kopplar kategorin till en upplevelse av gemenskap och där omgivningen uppfattar de som tillhör kategoriseringen som en homogen grupp - man får den så kallade “vi och dom”- identiteten.
73
Två olika förståelser av etnicitet förklara den essentialistiska förståelsen
Man ser det som en verklig reell kategori som finns i verkligheten naturligt - den är statisk och består av homogena grupper.
74
Två olika förståelser av etnicitet konstruktivistiska förståelsen
(utgångspunkt vid intersektionella analyser) är en skapad föreställning om skillnad och blir därför föränderlig och kontextberoende. Via den ser man dikotomier som i sin tur leder till stereotyper. Detta grundar sig i den postkoloniala teorin som Stuart Hall förde fram.
75
Kohort
En grupp människor med vissa gemensamma kännetecken. Tex en grupp som är födda ungefär samtidigt. Varje ny kohort skapar nya förutsättningar. Tex är 90-talister födda in i teknologin men 70 åringar är inte det och det skapar skilda förutsättningar mellan dom.
76
“Compassionate ageism”
Nedvärdering av förmåga hos äldre. Man tänker generellt på äldre som utsatta.
77
De tre p:na (barnkonventionens tre nyckelbegrepp)
Provision - Barns rätt till mat, hälsovård och utbildning Participation - Barns rätt till delaktighet och rätt att komma till tals Protection - Barns rätt till skydd mot övergrepp, misshandel, skada och försummelse
78
Artikel 2 barnkonventionen
Barnets rätt till likvärdiga villkor | Konventionen ska tillförsäkra lika villkor och rättigheter för alla barn oavsett ras, hudfärg osv
79
Artikel 3 barnkonventionen
Barnets bästa (Barnkonventionens etiska grundregel, en tolkningsfråga) Alla åtgärder som berör barn - både offentliga och privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa eller lagstiftande organ så skall barnets bästa komma i första hand.
80
Artikel 6 barnkonventionen
Barnets rätt till liv och utveckling | Konventionsstaterna ska tillförsäkra barnets överlevnad och utveckling
81
Artikel 12 barnkonventionen
Barnets rätt att komma till tals Konventionsstaterna ska tillförsäkra att barn som vill får uttrycka sina åsikter i förhållande till dess ålder och mognad.