Tenta plugg Flashcards
(42 cards)
Rätten till hälsa
Människor har rätt till bästa möjliga hälsa. I artikel 12 av internationella konventionen om ekonomiska sociala
och kulturella rättigheter står:
1. Konventionsstaterna erkänner rätten för var och en att åtnjuta bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa.
2. De åtgärder som konventionsstaterna skall vidta för att till fullo tillgodose denna rätt skall innefatta
sådana åtgärder som är nödvändiga för att:
a) Förbättra alla aspekter av samhällets hälsovård och den industriella hälsovården,
b) Förebygga, behandla och bekämpa alla epidemiska och endemiska sjukdomar,
yrkessjukdomar och andra sjukdomar, samt
c) Skapa förutsättningar som tillförsäkrar alla läkarvård och sjukhusvård i händelse av sjukdom.
Urvalskriterier för lkm
Väljs med avseende på sjukdomsprevalens, evidens för effektivitet och säkerhet, och jämförbar
kostnadseffektivitet.
Rätten till hälsa omfattar 4 element (Tripla-A, Q)
● A vailability (tillgång)
● A ccessibility (tillgänglighet)
● A cceptability (acceptan/godtagbarhet)
● Q uality (kvalitet)
alla register !! (bra länk!!)
https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/register/alla-register/
lkm Registret innehåller information om:
1patienten (kön, ålder, folkbokföringsort)
2varan (till exempel ATC-kod, läkemedelsnamn, styrka, förpackningsstorlek)
3förskrivningen (till exempel förskriven mängd, datum för förskrivningen och datum när varan hämtats ut)
4kostnader (landstingskostnad och egenavgift)
5egenskaper på arbetsplatsen där förskrivningen skedde (till exempel verksamhetsinriktning) och vilket yrke och specialistutbildning förskrivaren har.
Det här innehåller patientregistret
Alla avslutade vårdtillfällen i slutenvård sedan 1964 (heltäckande från 1987).
Uppgifter om patienter som behandlats av läkare i den specialiserade öppenvården sedan 2001.
Uppgifter om patienter som vårdats i psykiatrisk tvångsvård enligt LPT eller LRV sedan 2010.
Uppgifter om akutväntetider och akutverksamhet sedan 2016.
Patientregistret innehåller INTE!!:
Uppgifter om primärvård
Uppgifter om patienter som behandlats av enbart annan hälso- och sjukvårdspersonal än läkare
Att mäta följsamhet
Man kan göra det genom:
- Direkta metoder: T.ex läkemedelskoncentrationer i blod och urin
- Indirekta metoder: T.ex MEMS (medication event monitoring system), manuell tabletträkning,
uthämtade läkemedel (Läkemedelsregistret) - Patientintervjuer
- Frågeformulär: Morisky-4, MARS
Definierad dygnsdos (DDD)
Den genomsnittliga dygnsdosen till vuxna då det
används vid läkemedlets huvudindikation. Används
tillsammans med ATC-systemet och möjliggör
jämförelser av läkemedelsförskrivning över tiden
och mellan olika områden DDD anges oftast i
mängd aktivt ämne.
Krav på en outcomes?
● Lämplig – relevant för frågeställningen
● Responsiv – upptäcka meningsfulla förändringar
● Acceptabel – inte vara en administrativ börda
● Tolkningsbar – användbara mått måste vara begripliga
● Språk- och kulturellt anpassad
● Reliabel – pålitlig, upprepningsbar
● Valid – mäter det som är avsett att mätas
När man vill göra ett uttalande omen parameter genom experiment. Man vill relatera sina fynd till den stora
populationen mha randomiserade stickprov.
Man testar sin H 0 som ska vara konservativt formulerad och kan ej bevisas utan bara motbevisas.
H 1 ska täcka allt som H 0 inte berör.
T.ex:
H 0 : Den genomsnittliga födelsevikten för människor är 3345g
H 1 : Den genomsnittliga födelsevikten för människor är inte 3345g.
Skillnaden mellan typ I- och typ II-fel
och förklara vad power är
Typ 1-fel: Sannolikheten (α) att förkasta H 0 när H 0 är sann
Typ 2-fel: Sannolikheten (β) att inte förkasta H 0 när H 0 är flask.
Power (P) är: 1-β och ger oss: Sannolikheten att förkasta H 0 när H 0 är falsk.
Individuell intervju
● Gå på djupet, fråga i detaljer
● ”Otillgängliga” informanter, praktiskt
● Flexibelt
● Tills mättnad, vanligen 5-25 intervjuer
Fokusgrupper
● Intervjuer med flera informanter i grupp
● Intervjuaren kallas moderator
● Ofta med en annan forskare, observatör
● Grupprocess- kan uppnå konsensus
● Bra för undersöka erfarenheter
● Vid kontroversiella och känsliga frågor, tänka på gruppsammansättningen
● 3-10 deltagare
● Minst tre fokusgrupper, vanligen 3-6 st- mättnad
Intervjuarens/moderatorns roll
● Hålla intervjun/gruppdiskussionen vid ämnet
● Skapa öppen atmosfär
● Fråga vidare när något måste förklaras/fördjupas
● I grupp, se till att alla får komma till tals
Observatörens roll (fokusgrupper)
● Följa icke-verbal kommunikation
● Ej delta i diskussion (sitter utanför gruppen)
● Anteckna vad som sker och sägs
● Delta i analysen
Kvalitativ datainsamling
och
Urval för kvalitativ studie
Kvalitativ datainsamling
● Intervjuer- individuella eller fokusgrupper
● Skriftligt material- t.ex. ”fri text”-svar i enkäter
● Observationer
● Audiovisuellt material
Urval för kvalitativ studie
● Strategiskt urval - Personer som uppfyller vissa kriterier
● Teoretiskt urval - Urval baseras på den parallella analysen
● Snöbollsurval - Du hittar en att intervjua, den får i sin tur tipsa om nästa
● Självvalt urval - Personer anmäler sig frivilligt
● Bekvämlighetsurval - de som är närmast till hands
Nivåer i analysen
- Beskrivning
- Begrepp
- Modell
Bygger på varandra och hänger ihop. Först kommer beskrivningen och med den utvecklar man begrepp. Utifrån begreppen utvecklar man modellen. Beskrivningar och begrepp kommer från de kategorier och teman man har i analysen. Modellen bygger man utifrån vad man ser övergripande Viktigt att hela tiden vara grundad i data! Dvs
det du skriver måste kunna visas bland dina data
- Innehållsanalys
● Är den vanligaste. Man börjar med att bekanta sig med materialet, hitta meningsbärande enheter, koder.
Gruppera koderna i kategorier och slutligen sammanföra kategorier till teman.
- Fenomenologisk metod
Fenomenologin syftar till att finna essensen av ett fenomen, alltså en beskrivning av
det upplevda så att vi kan förstå dess betydelse och natur på ett hittills okänt sätt Hur
upplever respondenterna fenomenet och vad betyder deras upplevelse? Låt inte bilden
förleda er att tro att det handlar om att bara en liten del av intervjuerna handlar om
essensen. Essensen kan vara det gemensamma, strukturen, som finns i allas
upplevelser.
- Fenomenografisk metod
Fenomenografin fokuserar på variationen och syftet är att beskriva variationer i upplevelse av ett fenomen inom eller mellan individer
- Grounded theory
Utveckla teorier, strikt induktivt. Flera steg av kodning mha öppen kodning, axiell kodning och selektiv
kodning. Ska helst inte ens ha forskningsfrågan innan. Den ska uppstå från fältet. Svår metod, kanske särskilt för oss naturvetenskapligt tränade.
Bedöma validitet i kvalitativa studier
● Triangulering
○ Jämföra resultaten från två eller flera metoder av dastainsamling. Till exempel: intervju och
observation. Omdebatterat-vad är det man ser och avgör det kvalitén?
● Validering av respondenten
○ Låta den intervjuade läsa igenom tolkningen av intervjun.
● Tydlig redogörelse av metod, datainsamling och analys
○ Är viktigast. Inter-rater reliability ett sätt att se om kodningen kan upprepas av någon annan
● Reflexivitet
○ Forskaren funderar på sin egen roll i tolkningen av data. Kan det ha betydelse att jag är (Ålder,
kön, profession) Tala om vem man är.
● Relevans
○ Ger ny kunskap, eller stärker kunskap vi tidigare hade Kan forskningen vara relevant för andra
populationer? Beskriv miljön för forskningen.
Kvalitetskriterier (Hur man granskar vetenskaplig kvalitet i kvalitativa studier.
Mha kvalitetskriterier)
● Credability (trustworthiness)
○ Trustworthiness Har man gått till botten av problemet? Om till exempel datainsamlingen eller
analysen är slarvigt gjord har man förmodligen inte fått fram allt i resultaten. Alltför snabba
slutsatser i analysen är ofta grundliga och förhastade, man kan till exempel låta en kollega ta
del av data för att kunna ge nya aspekter och dimensioner. Inter-rater reliability
● Dependability (consistency)
○ Har man valt ansats efter forskningsfråga? Besvaras forskningsfrågan?
● Confirmability (neutrality)
○ Resultaten bör inte grundas på vad författaren hoppas få fram av studien eller förhastade
slutsatser. För att läsaren ska kunna bedöma detta bör man ha med exempel på citat och hur
man valt att tolka dem.
○ Confirmation bias, konfirmeringsbias
● Transferability (applicability)
○ Vilken betydelse har resultaten för andra? Är de överförbara till andra miljöer eller
människor? För att läsaren ska kunna bedöma detta är det viktigt att författaren ger
bakgrundsdata, till exempel i vilken miljö eller sammanhang studien gjordes, vilken bakgrund
eller egenskaper informanterna hade och vid vilken tidpunkt studien gjordes.
○ Resultaten från en studie om turism i New York utförd innan den 11 september 2001 kanske
inte är lika relevanta längre. För att kunna avgöra måste urvalsgruppen och resultaten
presenteras ordentligt-thick descriptions
Etiska aspekter
● Anonymitet
● Sekretess
● Informerat samtycke
