Tentafrågor 2

Question 1

1.1 Vad består ett logiskt argument av? Vad avgör slutsatsens sanningshalt?

Answer 1

Ett logiskt argument består av:
(1) Ett antal premisser
((2) Ett antal mellanled)
(3) En slutsats.
Premissernas sanningshalt är en empirisk fråga. Slutsatsens sanningshalt beror på om premisserna är sanna OCH på om argumentet är logiskt giltigt.

Question 2

1.2 När är ett argument logiskt giltigt?

Answer 2

Ett argument är logiskt giltigt om och endast om det är omöjligt för premisserna att vara sanna samtidigt som slutsatsen är falsk. Med andra ord, om premisserna verkligen är sanna, då garanterar den giltiga logiken att slutsatsen också måste vara sann.
(Men premisserna måste inte vara sanna, därmed inte heller slutsatsen i ett logiskt giltigt argument).
Giltighet beror på formen av argumentet snarare än det faktiska innehållet i premisserna eller slutsatsen.

Question 3

1.3 Måste en slutsats vara sann om argumentet är logiskt giltigt? Motivera ditt svar med
ett exempel.

Answer 3

Nej, om en eller flera av premisserna är falska så kan slutsatsen vara falsk även om argumentet är logiskt giltigt. Det kan också vara så att slutsatsen är sann även om argumentet inte är logiskt giltigt.
T.ex:
P1: Alla människor kan flyga
P2: Lisa är en människa
S: Lisa kan flyga

Question 4

1.4 När är de sammansatta satserna “p och q” respektive “p eller q” sanna respektive
falska?

Answer 4

Sammansatta satser
p och q är sann när båda är sanna
p eller q är sann när antingen p eller q är sann.

Question 5

1.5 När är negationen av en sats p sann respektive falsk? Ge exempel.

Answer 5

En negation av ett påstående är det motsatta påståendet.
När satsen p är sann, är dess negation falsk
När satsen p är falsk, är dess negation sann

Ex: om satsen p är “alla bor i hus”, är dessa negation sann eftersom alla bor inte i hus

Om satsen p är “kroppen består av 60% vatten, så är dess negation falsk eftersom p är sann.

Question 6

**1.6 Beskriv, med exempel, vad en materiell implikation är samt namnge dess delar.

Answer 6

Satser av formen ”Om p (antecedent) så q (konsekvent)”….
(skrivs ofta som p→ q, ex: Lisa får terapi → Lisa mår bra, ”Om Lisa får terapi så mår hon bra.”)

En materiell implikation är logiskt ekvivalent med
”-(p och -q)”, alltså om implikationen är sann så kan inte p
(antecedenten) vara sann samtidigt som q (konsekventen) är
falsk.

Question 7

1.7 När är en materiell implikation sann respektive falsk? Ge exempel.

Answer 7

tre sanna utfall:
sann, sann
falsk, falsk
falsk, sann

falskt utfall:
sann, falsk

T.ex: Den materiella implikationen ”Lisa får terapi (p) 🡪 Lisa mår bra (q)”
Lisa får terapi och mår bra (sant)
Lisa får terapi och mår inte bra (falskt)
Lisa får inte terapi och mår inte bra (sant)
Lisa får inte terapi och mår bra (sant)

Question 8

1.8 Beskriv, med exempel, argumentformerna Modus Ponens och Modus Tollens.

Answer 8

Båda är giltiga argumentformer
Modus Ponens: Om p, så q.
p är sann därför q
Ex: om det regnar, så blir marken våt. (materiell implikation)
Det regnar - marken blir våt

Modus Tollens: Om p, så q. Inte q därför inte p.
EX: Om det är en hund, så har den fyra ben. (materiell implikation)
Den har inte fyra ben - det är inte en hund

Question 9

1.9 Beskriv, med exempel, argumentformerna Bekräfta antecedenten och
Implikationsnegering.

Answer 9

Ogiltiga argumentformer
Bekräfta antecedenten är en logiskt ogiltig argumentform, eftersom även om antecedenten (p får terapi) implicerar konsekventen (q mår bra) så är det inte så att konsekventen (q mår bra) implicerar antecedenten (p får terapi).
Exempel:
Premiss 1: Får man terapi så mår man bra ((p🡪q) materiell implikation)
Premiss 2: Lisa mår bra (vi bekräftar konsekventen)
Slutsats: Lisa får terapi (men nej, måste ju inte vara så).

Implikationsnegering är en logiskt ogiltig argumentform, eftersom premisserna kan vara sanna utan att slutsatsen är sann.
Exempel:
Premiss 1: Får man terapi så mår man bra ((p🡪q) materiell implikation)
Premiss 2: Lisa får inte terapi (vi negerar antecedenten)
Slutsats: Lisa mår inte bra (men nej, måste ju inte vara så).

Question 10

2.1 På vilket sätt bröt den joniska naturfilosofin mot äldre tiders sätt att förklara
händelser i naturen?

Answer 10

De ”riktigt gamla grekerna” ansåg att händelser i naturen (sjukdomar, stormar m.m.) var ett resultat av gudars intentionella handlingar. De joniska naturfilosoferna bröt mot detta tankesätt och genom att använda sig av mer fysikaliska förklaringar, såsom att sjukdomar är orsakade av ”ting som kommer in i och lämnar kroppen” (Hippokrates). Vad man tror är orsak påverkar vilka åtgärder man tar till.

Question 11

2.2 På vilket sätt påverkade, enligt Johansson, Atens begränsade demokrati
vetenskapens framväxt?

Answer 11

Begränsad demokrati för att alla inte fick rösta.
Demokrati är ett folkstyre, där representanterna är förtroendevalda. Johansson menade bland annat man var tvungen att rationellt argumentera varför man skulle bli vald till representant och att det bidrog till vetenskapens framväxt. Förfinandet av argumentationskonsten i Aten har alltså påverkat vetenskapens framväxt där man ska övertyga andra genom empiri och goda argument.

Question 12

2.3 Beskriv, med exempel, Aristoteles insikt angående logisk giltighet.

Answer 12

Ett logiskt giltigt argument beror på formen och inte dess innehåll.

Ex:
Alla människor är 170 cm långa
Sokrates är en människa
Sokrates är 170 cm lång.

Question 13

2.4 Beskriv Euklides insats inom matematiken (nyckelord: axiom).

Answer 13

Euklides kunde visa att alla den tidens matematiska sanningar kunde logiskt härledas från ett fåtal axiom (= satser som är självklart sanna och inte kräver någon ytterligare härledning). Matematiken blev till en deduktiv vetenskap, där nya säkra sanningar logiskt härleds ur redan bekräftade satser. Användbart tex inom trigonometri.

Question 14

2.5 På vilket sätt skulle man uppnå kunskap enligt ett medeltida tankesätt? Hur
ändrades detta tankesätt under 1500-talet?

Answer 14

Kunskap skulle inhämtas från de klassiska skrifterna som var de enda, och ofelbara, källorna till kunskap (de var axiom) tex Bibeln o Aristoteles texter. Syndiga människor kunde inte på egen hand komma fram till några sanningar.

Vid mitten av 1500-talet började uppfattningen att människor kan komma åt sanningen genom egna observationer (empirism), och att de klassiska texterna inte är ofelbara, att få fotfäste. Exempel på detta är Kopernikus teori om att jorden roterar runt solen, inte tvärtom, vilket går emot Aristoteles tankar.

Question 15

2.6 Ge exempel på hur medeltida tankesätt delvis lever kvar inom modern forskning.

Answer 15

Man utgår ofta ifrån att tidigare forskningsresultat är sannare än senare forskningsresultat (de har alltså blivit ”kanoniserade”). Kan märkas i t.ex. reviews på vetenskapliga artiklar.

Respekt för auktoritet - framstående forskare eller dominerande teori kan påverka den vetenskapliga riktningen
Grundläggande antaganden - axiom ifrågasätts sällan - hämmar vetenskaplig utveckling
Formell utbildning - lika utbildningsväg, indoktrineras i handledaren tillvägagångssätt - hämmar nytt tänkande
**Insitutioners roll **- bestämmer vad som ska finansieras och prioriteras

Question 16

3.1 Vad är skillnaden mellan propositionell och icke-propositionell kunskap? Ge
exempel.

Answer 16

Två distinkta sätt att känna till något.

Vetande att… refererar till kunskap/fakta om sanningar.
ex: Stockholm är Sveriges huvudstad.

Vetande hur… refererar till praktiska färdigheter som inte enkelt kan uttryckas som ett påstående eller en sats.
Ex: Man kan veta hur man cyklar.

Man kan ha propsitionell kunskap men sakna icke- propostionell kunskap och vice vera.

Question 17

3.2 Beskriv, med exempel, en relativt vedertagen definition av propositionell kunskap.

Answer 17

Det finns olika sätt att känna till något varav ett sätt är att ha propositionell kunskap om något. Det innebär att du vet en sanning eller fakta om något. T.ex. kan du veta att Stockholm är Sveriges huvudstad. Man brukar skilja propositionell kunskap ifrån icke-propositionell kunskap vilket är “vetande hur”. T.ex. veta hur man cyklar.

En relativt vedertagen definition av propositionell kunskap är “berättigad sann tro” som myntades av Platon. Det är särskilda krav som behöver uppfyllas för att kunna säga att du har kunskap om något.

T.ex.
Tro: Lisa tror att snön är vit
Sanning: Snön är verkligen vit
Berättigande: Varje gång Lisa har sett snö så har den varit vit.

Enligt Platon har Lisa kunskap om att snön är vit. Det finns dock problem med denna definition som Gettier demonstrerar med så kallade Gettier-fall.

Question 18

3.3 Vad innebär en relativistisk sanningssyn? Vad är problemet med denna syn?

Answer 18

Relativistisk sanningssyn innebär att det inte finns en objektiv sanning utan att sanningen beror på individ, kultur och tidsperiod.

Problem:
- Självreferande paradox - även detta påstående är en relativ sanning
-Problem när dom relativa sanningarna strider mot mänskliga rättigheter
-Det blir varken meningsfulla debatter eller driver vetenskapen framåt…

Det är vanligt att ha en relativistisk sanningssyn på etik och moral samt estetik.

Question 19

3.4 Vad säger “korrespondensidén om sanning”?

Answer 19

Ett påstående är sant omm det stämmer överens med hur verkligheten faktiskt ser ut.
Eftersom vi inte kan vara säkra på vad som är sant respektive falskt, bör det vi kallar för kunskap uppfattas som provisoriskt.

Question 20

3.5 Beskriv det s.k. Turingtestet.

Answer 20

Det s.k. Turingtestet går till så att man ställer frågor, t.ex. via en dator, och om man utifrån svaren inte kan avgöra om man kommunicerar med en människa eller en maskin, kan maskinen sägas besitta tankeförmåga.

Detta skulle kunna betecknas som en funktionalistisk definition av tänkande (tänkande definieras av funktionen att kunna ge bra svar på frågor) och ligger nära s.k. logisk behaviorism, som säger att medvetandeinnehåll definieras av beteendet som de ger upphov till.

Question 21

3.6 Beskriv, med exempel, Gettiers problem.

Answer 21

De tre kriterierna för ”sann och berättigad trosuppfattning” kan vara uppfyllda, men trosuppfattningen vara falsk. Är det då fortfarande kunskap?

Lisa tror att Pelle kanin åt upp hennes egenodlade rädisor. Hon är berättigad till denna uppfattning eftersom en granne har påstått sig se Pelle kanin äta rädisorna. Pelle Kanin bor under Lisas veranda, vilket innebär att Lisa tror att rädistjuven bor under hennes veranda. Tänk nu att det visar sig att rädistjuven faktiskt bor under Lisas veranda, men att det inte var Pelle Kanin. Kan Lisa då sägas ha vetat att rädistjuven bodde under verandan, eftersom det var en sann och berättigad trosuppfattning?

Reliabilism: Byt ut ”goda, berättigade skäl” mot ”tillförlitlig kausal
mekanism”. Eftersom Lisas uppfattning att rädistjuven bodde under verandan var
kausalt orsakad av hennes (felaktiga) tro att Pelle Kanin var tjuven, så var
den inte ett resultat av en tillförlitlig kausal mekanism och därmed handlade
det inte om kunskap.

Question 22

4.1 Vad innebär det s.k. demarkationsproblemet?

Answer 22

Demarkationsproblemet handlar om hur och var man ska dra gränsen för vad som är vetenskap. Om det finns det någon ”minsta gemensamma enhet” som särskiljer vetenskap från icke-vetenskap? Problemet ännu inte löst. En del säger ”nej” (t.ex. med hänvisning till skillnaden mellan humaniora och naturvetenskap) men Johansson säger ”ja”.

Question 23

4.2 Varför är det, enligt Johansson, viktigt att finna ett demarkations-kriterium?

Answer 23

(1) För att kunna skilja vetenskapligt baserade påståenden från andra påståenden (vilket påverkar graden av tilltro man bör tillskriva dessa påståenden)
(2) För ökad förståelse av den vetenskapliga och industriella revolutionen (ökad förståelse för utvecklingen av vårt samhälle).

PUP-VP
**-Pseudovetenskap **begränsas och minskar risken för vilseledning
**- Utbildning **- Vad ska läras ut?
**-Policy **- Vad ska finansierad?
- Vetenskaplig integritet - vetertagna standarder
-Praktiska och etiska problem - direkta konsekvenser på människans hälsa och välbefinnande.

Question 24

4.3 Vad säger en resultatbaserad definition av vetenskap? Vad är problemet med denna
definition?

Answer 24

Resultatbaserad definition: Vetenskap är verksamhet som skapar ny kunskap.
Problem: Kunskap kräver sanning och eftersom vi inte kan vara säkra på sanningen kan vi inte veta vad som är vetenskap. Därför verkar många mena att definitionen av vetenskap skall baseras på metoder snarare än på resultat.

Question 25

4.4 Beskriv olika svar (och kanske ge ett eget svar) som getts till frågan ”Finns det en
vetenskaplig metod?”

Answer 25

1. Nej. Feyerabend: ”Anything goes” - Om man tittar närmare på olika vetenskapliga metoder så ser man att de skiljer sig mycket åt, ingen gemensam nämnare som definierar VM.
2. Ja, vetenskap är det man håller på med vid universitet och högskolor (operationell definition). – Problem: Verksamheter på universitet/högskolor kan skilja sig mycket från varandra, huamniora, naturvetenskap osv…Och många ställen får kallas för universitet.
3. Ja, alla vetenskaper använder sig av hypotetisk-deduktiv metod (Johanssons favorit).

Det verkar inte finnas en universell vetenskaplig metod. Istället meningsfullt att tänka på vetenskapen som en uppsättning metoder, praxis och värderingar som utvecklas och anpassas över tid beroende på disciplin, historiska omständigheter och specifika forskningsbehov.

Question 26

4.5 Beskriv, med exempel, den generella formen hos Hypotetisk-deduktiv metod. Vad
är det logiska problemet med denna form?

Answer 26

Generell form HDM
Premiss 1: Om hypotesen H stämmer bör vi kunna observera den empiriska konsekvensen E
Premiss 2: E Stämmer
Slutsats: H (men vi säger STYRKT, annars logiskt felslut)

Exempel HDM:
Premiss 1: Om terapi ökar graden av välbefinnande så bör vi kunna observera
högre genomsnittlig grad av välbefinnande i behandlingsgruppen (som får terapi) än i kontrollgruppen.
Premiss 2: Vi observerar högre grad av välbefinnande i behandlingsgruppen.
Slutsats: Terapi ökar graden av välbefinnande (Vi säger kanske, annars logiskt felslut).

Logiskt problem med HDM:
Det är ett logiskt felslut (bekräftelse av antecedenten). För vad premissen 1 säger är att hypotesen är tillräcklig men inte nödvändig för den empiriska konsekvensen, alltså behöver inte slutsatsen vara sann.

Question 27

4.6 Beskriv, med exempel, vad som menas med en hjälphypotes.

Answer 27

Hjälphypotes = Villkor som måste vara uppfyllt för att logiskt kunna härleda de empiriska konsekvenserna utifrån den hypotes som skall testas. Hjälphypotesernas sanningshalt testas inte i den aktuella undersökningen utan de antas vara sanna. Exempel: Tillräckligt bra
mätinstrument, tillräckligt med deltagare, tillräckligt med power.

Premiss 1: Om hypotesen H stämmer, och om undersökningen har
tillräcklig power(hjälphypotes), bör vi kunna observera den empiriska konsekvensen E
Premiss 2: E stämmer inte
Slutsats: H stämmer inte, eller så var power för låg.
Inget statistiskt signifikant samband mellan serotonin och depression,
möjliga anledningar: (1) Det finns inget samband; (2) För få
undersökningsdeltagare; (3) Inte tillräckligt bra mätningar etc.

Question 28

Beskriv den generella formen (vilka steg som ingår) i statistisk hypotesprövning

Answer 28

Null-Hypothesis Significance Testing, NHST: Utifrån mätningar av stickprov vill man uttala sig om populationer.

används för att avgöra om en observerad effekt i data är statistisk signifikant.

1. Formulera H0 och H1
2. Sätt alfa: Vanligen 0.05, vilket innebär att du är villig att acceptera en 5 % risk att felaktigt förkasta H0 när den är sann.
3. Samla in data och beräkna teststatistik: T.ex. t-värde eller z-värde beroende på datans typ och distrbution
4. Sätt kritiskt värde som din teststatistik behöver överstiga för att vi ska förkasta H0
   eller sätt ett p-värde som är sannolikheten att observera erhållen teststatistik givet att H0 är sann. Om p > alfa, förkasta H0
5. Dra slutsats, om överstiger kritiskt värde eller p > alfa, så förkasta H0 till förmån för H1

Question 29

4.8 Beskriv, gärna med exempel, problem med Null-Hypothesis Significance Testing.

Answer 29

Problem med NHST:
* Tar inte hänsyn till tidigare evidens för H1. Ska man anta att män och kvinnor i genomsnitt är lika långa om man vid en testning får P > 0.05? Ska man anta att en person kan läsa tankar om man vid en testning får P < 0.05?

• Estimerar P(Z|H0) men tar inte hänsyn till P(Z|H1).

Antag att vi har H1: Imorgon kommer jorden att anfallas av marsianer; H0: Marsianerna anfaller inte. Om H0 stämmer, är sannolikheten för två sexor vid ett kast med två tärningar = 1/36 = 2.8%. Om vi får två sexor, ska vi anta att marsianerna anfaller?

Question 30

4.9 Vad innebär en undersöknings statistiska power?

Answer 30

En undersöknings statistiska power avser sannolikheten för att ett statistiskt test korrekt avvisar nollhypotesen när H0 faktiskt är falsk.

Högre power minskar risken för typ II fel (felaktigt behåller H0)

Allmän riktlinje = o.8. vilket innebär att det är 80% chans att testet korrekt avvisar H0 när det finns en faktiskt effekt.

Question 31

4.10 Hur skulle man kunna motverka problem med Null-Hypothesis Significance
Testing?

Answer 31

Med Bayes teorem, en formel där vi tar hänsyn till tidigare evidens för H1 samt (PZ l E) och estimerar därför mer mer exakt det vi är intresserade av. Dvs Sannolikheten att vår forskningshypotes stämmer givet evidensen (vår nuvarande och tidigare).
(Formel som jag inte orkar lära mig.)

Question 32

4.11 Vad innebär “subjektiv Bayesianism”?

Answer 32

I exemplen hade vi prior probability
för H1 lika med 0.99 (längd), 0.04 (tankeläsning) samt 0.2 (marsianer).

När vi med Bayes Teorem beräknar sannolikheten för att vår hypotes stämmer givet evidensen, stoppar vi in värden för ”prior probabilities” i formeln. Detta står för ”subjektiva grader av tro” och kan vara baserat på tidigare forskning eller t.o.m. rena gissningar. Så resultatet kommer vara olika beroende på vilken forskare som gör kalkylen.

Question 33

4.12 Måste det vara ett allvarligt problem om prior probabilities (ex ante sannolikhet)
baseras på subjektiva grader av tro? Motivera ditt svar.

Answer 33

Nej. För folks uppfattning bör konvergera efter några omgångar med ny evidens, oavsett hur olika ”prior probability” de hade från början. För om man har låg ”prior prob” för att en viss hypotes gäller, men får ett signifikant resultat, så kommer ens bedömda sannolikhet för att hypotesen stämmer öka mer jämfört med någon som låg högt från början. Samma sak gäller i båda riktningar (hyp stämmer/hyp stämmer ej).

Question 34

4.13 Vad innebär Positive Predictive Value (PPV) respektive Negative Predictive Value
(NPV)? Ge exempel.

Answer 34

PPV: Sannolikheten att H1
stämmer givet ett signifikant
resultat (= 1 – risk för typ 1-
fel om H0 förkastas).

NPV: Sannolikheten att H0
stämmer givet ett icke-
signifikant resultat (= 1 – risk
för typ 2-fel om H0 behålls).

EXEMPEL:
H1: Män är i genomsnitt längre än kvinnor
P(H1) = 0.99; P(H0) = 1 – 0.99 = 0.01
Undersökningens power = 0.7
Signifikansnivå = 0.05

True H0 rejected H0 retained Sum
H1 0,693 0,297 0,99
H0 0,0005 0,0095 0,01

PPV = 0.693 / (0.693+0.0005) = 0.999
NPV = 0.0095 / (0.0095+0.297) = 0.031

Två mått som används för att utvärdera prestanda hos ett diagnostiskt test.

PPV: anger sannolikheten för sanna positiva

ex: PPV är 90% i ett diagnostiskt test. Sannolikeheten att du faktiskt har sjudomen när testet visar det är 90%

**NPV: **anger sannolikheten för Sanna negativa

Ex: NPV är 95%. Sannolikheten att testet säger att du inte har sjukdomen när du faktiskt inte har den är 95%

PPV och NPV påverkas av förekomsten av sjukdomen i populationen.

Question 35

4.14 Vad kan man göra för att öka en undersöknings PPV och NPV?

Answer 35

Tillförlitligheten (PPV)
för ett signifikant
(positivt) resultat ökar
med prior och power.

Tillförlitligheten (NPV)
för ett icke-signifikant
(negativt) resultat
minskar med prior
(alltså ökar med 1-prior)
och ökar med power.

Öka testets känslighet - alltså testets förmåga att korrektidentifiera sanna positiva vilket ger färre falska negativa och därmed ökar NPV

Öka testets specificitet - att testet korrekt identifierar sanna negativa vilket ger färre falska positiva och därmed ökar PPV

Bekräftelsetest - minskar antalet falska positiva och ökar PPV

Question 36

4.15 Beskriv, med exempel, vad som menas med ad hoc-modifikationer.

Answer 36

Ad hoc-modifikationer =
modifikationer som inte har några
testbara konsekvenser utöver de
testbara konsekvenserna av den
ursprungliga teorin/hypotesen och
som därmed gör teorin/hypotesen
mindre falsifierbar. (Dvs det blir svårare att bevisa att den är falsk).

EXEMPEL:
Premiss 1: Om alla himlakroppar är jämna, ser de jämna ut.
Premiss 2: Månen är en himlakropp, men den ser inte jämn ut.
Slutsats: Inte alla himlakroppar är jämna, eller så täcks månen av en jämn osynlig massa 🡨ad hoc modification.

Ad-hoc modifikationer är tillägg eller ändringar som görs i en teori eller hypotes för att rädda den från att förkastas.

Alla svanar är vita.
Reser till Australien, ser en svart svan.
Modifierar hypotes: Alla svanar är vita förutom i Australien.

Question 37

5.1 Vad sa Hume om slutsatser om kausalitet?

Answer 37

Hume menade att slutsatser om
kausalitet inte baseras på deduktiv
logik utan på induktion. Vi är benägna
att uppleva händelsen X som orsak till
händelsen Y om X vid upprepade
tillfällen föregår Y i tiden (helst nära
inpå) och i rumslig närhet. Men det
kausala i relationen kan vi aldrig
observera. (Regularitetsteorin)

Så, tre kriterier för kausalitet:
1. Orsak föregår eller är samtidig med sin verkan.
2.Orsak och verkan är närliggande i rummet, eller sammankopplade genom en mellanliggande kedja av orsak-verkanförbindelser.
3. Orsaken följs alltid av sin verkan (mod: orsaken gör verkan mer sannolik).

Question 38

5.2 Beskriv, med exempel, vad som menas med ett INUS-villkor.

Answer 38

En orsak till en händelse är: En otillräcklig men nödvändig del i ett komplex av (flera) faktorer som tillsammans är tillräckliga, men inte nödvändiga, för att händelsen skall inträffa.

Exempel:
Herr X går på trottoaren, får en hammare i
huvudet och dör. Orsak till hans frånfälle?
1. Byggaren Y tappade hammaren.
2. Jordens dragningskraft.
3. Herr X gick på trottoaren.
4. Herr X hade inte hjälm.
o.s.v.

Var och ett av ovanstående villkor är enskilt nödvändiga men inte enskilt tillräckliga för att herren ska dö. Tillsammans är de tillräckliga för herr Xs död, men inte nödvändiga (han hade kunnat dö på något annat sätt). Så vilket av alla INUS-villkor skall vi peka ut som Orsaken?

Ett INUS- villkor är inte tillräckligt i sig för att en händelse ska inträffa, men det är en nödvändighet av en större uppsättning villkor som tillsammans är tillräckliga för händelsen.

Många gånger är orsakssamband komplexa.

Ex: Syre, gnista och bränsle

Question 39

5.3 Beskriv, med exempel, de kriterier vi verkar använda oss av vid valet mellan olika
INUS-villkor.

Answer 39

Kriterier (subjektiva) för val av INUS-villkor:
1. Avvikande händelser måste ju orsakas av avvikande villkor. Ex: Utan hjälm går bort eftersom ej avvikande att promenera utan hjälm. Även gravitationen går bort pga alltid där. Gick trottoar går bort pga ej avvikande att gå trottoar. Kvar finns ”byggaren y tappade hammaren”.
2. Orsaken måste vara någonting som man kan påverka.
3. Orsaken är ett villkor med hög grad av specificitet.
Kvar finns ”byggaren y tappade hammaren”, så detta blir orsaken. Men bedömingen är ju subjektiv.

Förklaringar:
1. Enkelhet- färre antal antaganden
2. Empirisk evidens - stöds av observation
3. Kontexutell relevans - torr eller regnig dag?

Question 40

5.4 Beskriv, med exempel, Reichenbachs princip.

Answer 40

Enligt Reichenbachs princip kan en korrelation mellan två variabler, X och Y, bero på tre olika saker:
1. X orsakar Y.
2. Y orsakar X.
3. X och Y har en gemensam orsak (confounding factor).

(I ett stickprov kan en uppmätt korrelation även ha kunnat uppkomma av en slump. För att kontrollera för detta kan man utföra statistisk signifikansprövning).

Question 41

5.5 Enligt Reichenbach, vad krävs, utöver regularitet, för slutsatser om kausalitet?

Answer 41

Kausalitet kräver att orsaken har en fysikalisk effekt på sin verkan, oftast i form av energiöverföring. Om utbildning har en kausal effekt på inkomst så måste den fysiska händelsen att ”få en hög utbildning” ha en fysisk inverkan på den fysiska händelsen ”få hög
inkomst”. Tex här via mellanliggande faktorer som fysiska objekt, fotoner och neuronaktivitet.

Question 42

5.6 Beskriv, med exempel, hur man kan göra för att testa om ett samband mellan X och
Y beror på att X har en kausal effekt på Y. Motivera varför detta funkar.

Answer 42

Ett vanligt tillvägagångssätt för att testa om ett samband mellan x och y beror på att xhar en kausal effekt på yär genom så kallade RCT (randomised controlled trial).

Ett exempel är en forskargrupp som vill testa om ett visst läkemedel kan sänka blodtrycket hos en patientgrupp.
Det som utmärker en RCT är att man randomiserar personer till en interventionsgrupp och en kontrollgrupp. Randomiseringar har som syfte att göra grupper likvärdiga och jämförbara eftersom det enda man vill ska skilja grupperna åt är huruvida dom får läkemedlet eller inte.Eftersom ena gruppen får läkemedlet och den andra inte, samt att grupperna är randomiserade gör att man kanse den rena effekten av läkemedlet x på blodtrycket y. Visar det sig att blodtrycket sänkshos patienterna i interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen kan man säga att läkemedlet x har en kausal effekt på blodtrycket y.

+utesluta bakomliggande variabel

Question 43

5.7 Beskriv, med exempel, vad som menas med ”betingad sannolikhet”.

Answer 43

Sannolikheten för en händelse att inträffa givet att en anna händelse redan inträffat.

Ex: sannolikheten att dra ett ess givet att vi vet att det kort vi dragit är rött och att det finna totalt 52 kort, hälften är röda och två stycken är ess. 2/26

Question 44

5.8 Definiera ”oberoende händelser” på två olika sätt, dels som en produkt och dels
som en betingad sannolikhet.

Answer 44

”Oberoende händelser” som en produkt:
Två händelser, A och B, är oberoende om:
P(A och B) = P(A) * P(B)
Dvs sannolikheten att både A och B inträffar är produkten av att var och en inträffar.

”Oberoende händelser” som en betingad sannolikhet:
A och B är oberoende om P(A|B) = P(A|-B) = P(A)

Question 45

5.9 Beskriv, med exempel, vad som menas med ”indirekt orsak”.

Answer 45

en indirekt orsak ger inte direkt upphov till en händelser, men bidrar till att skapa förutsättningar för en direkt orsak att inträffa.
Indirekta orsaker uppfyller INUSvillkoren och är också orsaker. Undersöker man riktigt noga så finns nästan alltid en faktor som medierar effekten mellan en orsak oss dess verkan. Rökning ökar inte direkt risken för död, men eftersom rökning ökar risken för cancer, och cancer ökar risken för död, så ökar rökning risken för död.

Ex:
Indirekt orsak: fönstret är öppet
Direkt orsak: vinden blåder omkull glaser
resultat: pöl på golvet

Question 46

5.10 Hur kan man statistiskt skilja på mediering och confounding?

Answer 46

Rent statistiskt går det inte att skilja mediering från confounding. I båda fallen finns det en korr mellan A och C som försvinner när man kontrollerar för B.

Mediering handlar om att förklara hur eller genom vilken mekanism en effekt sker.
Ex: Stress ökar chokladkonsumtion genom trötthet

Confounding handlar om en störande variabel som kan ge en missvisande bild av sambandet mellan den oberoende och beroende variabeln.

Statistiskt hanteras de olika genom att antingen inkludera medieringsvariabeln i en modell för att undersöka dess effekt eller kontrollera för confounder för att få det rena sambandet mellan A och B.

Question 47

6.1 Beskriv olika uppfattningar angående vetenskapens mål.

Answer 47

Deduktion betyder att dra slutsatser från givna förutsättningar och det du redan vet. Induktion betyder att dra slutsatser baserat på observationer.)

Enligt vissa är vetenskapens mål att ge förklaringar om hur världen är beskaffad
(stilla nyfikenhet), medan andra tycker att förklaringar är oväsentliga och istället är målet att göra korrekta förutsägelser.

Ytterligare vissa anser att det enda som skiljer förklaringar och förutsägelser är att det förra handlar om sådant som redan inträffat medan den senare handlar om framtida händelser och kan man förutsäga så har man förstått. Invändning: Vi kan notera samband utan att förstå vad som orsakar dem (årstiderna); Vi kan kanske också ha förståelse utan förmåga till prediktioner (evolutionsbiologi).

Förståelse
Enligt ytterligare en distinktion syftar naturvetenskaperna till att klargöra orsakssamband medan målet för samhällsvetenskaper/humaniora är att uppnå förståelse. Man skall inse en aktörs intentioner, vilket bl.a. kräver empati.

• Vetenskapen som en process, inte som ett mål
• Kunna förutsäga, förklara och manipulera skeenden

Question 48

6.2 Beskriv, med exempel, den Deduktivt-Nomologiska modellen. Beskriv även några
problem med denna modell samt vilka förslag på förbättringar som framförts.

Answer 48

En förklaring är en deduktiv härledning av explanandum (det som skall förklaras) utifrån en eller flera vetenskapliga lagar (nomos) samt ett eller flera initialvillkor (explanans).

DN Exempel:
Människor blir arga om de blir förolämpade (nomos/”vetenskaplig lag”)
Lisa är en människa (initialvillkor)
Lisa blev förolämpad (initialvillkor)
Alltså blev Lisa arg (explanandum)

DN Problem:
1. Om förklaringar kräver vetenskapliga lagar, hur har vi kommit fram till dessa? Det blir ett
cirkelresonemang om korrektheten hos dessa lagar baseras på det de skall förklara.
2. Det finns inte nödvändig asymmetri i DN-modellen. Det är otillfredsställande att A kan
användas för att förklara B och att B samtidigt kan användas för att förklara A.
3. DN-modellen tillåter att man förklarar enskilda fakta utifrån enkla generaliseringar.

DN Förbättringsförslag:
1. De refererade lagarna måste vara orsakslagar
(i ”om A så B” ska A vara en kausal orsak till B).

2. Unification: En bra förklaring (explanans) förklarar inte endast ett specifikt explanandum, utan flera andra på samma gång.

Question 49

6.3 Beskriv, med exempel, vad som menas med en statistisk förklaring.

Answer 49

Om man i en DN-modell byter ut en (eller flera) deterministiska lagar mot en statistisk lag så får man en statistisk förklaring.

Med 80% sannolikhet blir människor arga om de blir förolämpade (statistisk lag)
Lisa är en människa (initialvillkor)
Lisa blev förolämpad (initialvillkor)
Alltså blev Lisa arg (explanandum)

Men nu är explanandum inte längre deduktivt härledd.

Question 50

6.4 Beskriv, med exempel, det s.k. referensklassproblemet.

Answer 50

Ett problem med statistiska förklaringar är att sannolikheten påverkas av hur vi beskriver händelsen, vilken referensklass den upplevs tillhöra (referensklassproblemet)

Ytterligare problem med statistiska förklaringar.
För att få fram sannolikhet behöver du en referensgrupp. Problemet är att du får olika sannolikheter beroende på vilken grupp du jämför med.

Om den statistiska förklaringen är bra beror på hur mycket information vi bestitter om själva händelsen.

Ex: Johan 50 år som ska springa Marathon under 4 timmar.
Vilken klass ska vi välja om vi inte vet något om johan?

ex: 80% av dom som blir förolämpade blir arga.
Om procentsatsen i den statistiska lagen sjunker med ny information så sjunker kanske förklaringsvärdet. Prolematiskt när man besitter mer eller mindra information.

Hempel menade att man skall kräva maximal specificitet vid beskrvningen av en händelse . Men i så fall blir en lags förklaringsvärde subjektiv (avhängigt av hur mycket man vet) vilket inte känns helt tillfredsställande.

Kan leda till subjektivitet och osäkerhet i sannolikhetsbedömningar.

Question 51

6.5 Diskutera en möjlig betydelse av relativ sannolikhet vid statistiska förklaringar.

Answer 51

Ofta upplever vi att en statistik lag är en bra förklaring av en händelse trots att den faktiska (absoluta) sannolikheten är låg. T.ex. använder vi kanske en cancerdiagnos för att förklara en persons självmord, trots att de flesta som får en cancerdiagnos inte tar livet av sig. Vi lägger större vikt vid riskökning i bedömningen av om en statistisk lag är en giltig explanans, än vid absolut risk.

Tex så ökar risken för självmord tiofalt om man får en cancerdiagnos (från
0.1% till 1%), så om någon får en cancerdiagnos och sedan begår självmord är man benägen att använda cancerdiagnosen som förklaring till självmordet, trots att det absolut risken inte är så stor ens med en cancerdiagnos.

Risken för självmord ökar tiofalt om man får en cancerdiagnos (från
0.1% till 1%) (statistisk lag)
Nils fick en cancerdiagnos (initialvillkor)
Nils begick självmord (explanandum)

Question 52

6.6 Beskriv, med exempel, vad som menas med s.k. handlingsförklaringar.

Answer 52

Istället för att ge en vetenskaplig förklaring, lägger man fokus på individens inre psykologiska tillstånd och drivkrafter vakom handlingar. T.ex. önskemål, tro, avsikter

Ex: Anna tar med sig ett paraply (explanandum)
Lisa vill skydda sitt hår (motiv)
Lisa tror att det kommer att regna (tro)

En ändamålsförklaring, ej en deduktiv härledning.

Question 53

6.7 Beskriv, med exempel, skillnaden mellan handlingar och beteende.

Answer 53

Handlingar innehåller en intentional komponent och ges därmed ändamålsförklaringar (utifrån syften/motiv/trosuppfattningar). Detta till skillnad från beteenden som vi ger biologiska orsakförklaringar (t.ex. Lisas agg. bet. förklaras med ökad insula-aktivitet).

Beteenden kan vara både medvetna och omedvetna. T.ex. reflexiva, operant betingade eller kulturellt betingade

Ex: blinka vid skräp i ögat

Alla handlingar är beteenden, men inte alla beteenden är handlingar.

Question 54

6.8 Beskriv, med exempel, van Fraassens definition av en bra förklaring (pragmatiska förklaringar). Vad var hans
åsikt om teoriers förklaringsvärde?

Answer 54

Van Fraassen menar att kontexten avgör om en viss förklaring är bra eller inte. För att ett visst svar S skall vara en bra förklaring till ett visst tillstånd T måste:

1. T vara sant (det finns ingen bra förklaring till varför
   människor kan flyga).
2. S vara sant (”för att deras fötter är av bly” är inte en bra förklaring till varför människor inte kan flyga).
3. S vara en relevant förklaring av T (och detta avgörs i stor utsträckning av frågaren).

Enligt Van Fraassen är den centrala frågan om teorier i vilken utsträckning de stämmer överens med data, inte om deras förklaringsvärde (vilket är en subjektivbedömning).

Question 55

7.1 Vad utmärker en vetenskaplig lag? Ge exempel. Beskriv ett problem med denna
definition.

Answer 55

Alla lagar är generella villkorssatser, alltså:
1. De är all-satser (för alla X gäller att…)
2. De har formen ”om X så Y”.
Ofta vidhängs lagarna också en brasklapp: ”förutsatt att …”.

Exempel:
Om man släpper en kropp så dras den mot jordens centrum. (Brasklapp: Om den inte sitter fast i något som hindrar den att falla nedåt).

Problem:
Accidentella generaliseringar = satser som uppfyller villkoren för vet.lagar. men vi tycker ändå inte att de är det. T.ex. Alla i detta rum kan svenska. Så hur skilja på vet.lagar och acc generaliseringar?

Question 56

7.2 Beskriv, med exempel, på vilket sätt lagar skiljer sig från accidentella
generaliseringar.

Answer 56

1. Kimmos tolkning: I en lag, men inte i en AG, är X tillräckligt för Y.
   Ex: Att släppa en kropp är tillräckligt för att den skall falla neråt, men att vara i detta rum är inte tillräckligt för att kunna svenska.
2. AG innehåller ofta en hänvisning till en speciell plats i tid/rum. I lagar är detta inte nödvändigt.

Question 57

7.3 Beskriv van Fraassens syn på vetenskapliga lagar.

Answer 57

Enligt van Fraassen bör vi överge begreppet vetenskaplig lag. Kan man motivera ett
påstående så får den inte något extra stöd genom att motivet inbegriper en lag.

Question 58

8.1 Vad menas med ”(substans)dualism”? Vad är det främsta problemet med detta
synsätt?

Answer 58

(Substans)dualism = Antagandet att kropp och själ (mind) är två skilda entiteter. Själen skulle därmed kanske kunna existera utan kroppen.

Problem för dualister: Hur skall man kunna förklara att ett ickemateriellt medvetande (t.ex. en tanke) kan påverka en materiell kropp (eller vice versa). Detta bryter mot principen om den fysiska världens kausala slutenhet (energiprincipen).

Question 59

8.2 Vad menas med ”egenskapsdualism”?

Answer 59

Egenskapsdualism = Det finns endast materiell substans i världen (inga fritt flygande själar), men den har två slags egenskaper, fysiska och mentala (icke-reducerbara). Medvetande kräver materia, det finns inget medvetande utan materia.

Popper: När ett materiellt system blir tillräckligt komplicerat så uppstår nya, icke-materiella,
egenskaper i det.

Chalmers: Alla försök att reducera det mentala till det materiella har misslyckats, och måste
misslyckas (kvalia-problemet=den kvalitativa egenskapen i subjektiva upplevelser, tex jag tittar på en tomat och upplever den röda färgen). Därför bör vi anta att det mentala är en fundamentalt annorlunda egenskap än det materiella. Det mentala kan inte existera utan det materiella men det är någonting utöver det materiella.

Question 60

8.3 Vad menas med ”monism”? Vilka antaganden görs inom (materiell) monism?

Answer 60

Monism = Antagandet att kropp och själ är samma entitet.
Vanligaste varianten: Materiell monism/materialism = Allt, även själ och medvetande, är materia.
(Motsats till materiell monism är idealistisk monism/idealism = Allt är medvetande/upplevelser, finns ingen materia (Berkeley).)
Antaganden inom materiell monism:
1. Superveniens: Är två varelser fysiskt identiska så är de även mentalt identiska.
2. Anti-Cartesianism: Ingenting kan ha enbart mentala egenskaper (finns det själ så finns
det kropp).
3. Den fysiska världen har kausal slutenhet: Mentala händelser kan inte orsaka fysiska händelser och fysiska händelser kan inte orsaka mentala händelser.

Question 61

8.4 Vad säger identitetsteorin? (en monitisk teori). Beskriv två varianter av denna teori.

Answer 61

Identitetsteorin: Mentala tillstånd är lika med fysiologiska tillstånd i hjärnan.

Två varianter:
A. Typ-identitet: Ett visst mentalt tillstånd motsvarar alltid ett visst specifikt fysiologiskt tillstånd.
B. Token-identitet: Ett visst mentalt tillstånd motsvarar något fysiologiskt tillstånd, men det behöver inte alltid vara det samma.

Question 62

8.5 Vad menas med “intentionalitet”? Hur har detta använts för att argumentera mot
Reduktionism

Answer 62

(= materiell monism, det mentala kan alltid reduceras ner till det materiella)?
Intentionalitet används som argument mot reduktionsm/mat.mon. Man menar att:

Mentala tillstånd innehåller både en mental akt (ex förhoppning/tänkande) och ett intentionalt objekt som akten är riktad mot.
Intentionalitet= riktadhet. Den mentala akten är alltid riktad mot någonting och existerar inte utan ett intentionalt objekt. Så, intentionaliteten i medvetna tillstånd kan inte reduceras till fysiologisk aktivitet i hjärnan, även om tillståndet kan det (tex rädsla=amygdalaaktivtet).

Question 63

8.6 Beskriv en “psykologisk zombie” och poängen som man gjort med hjälp av dessa.

Answer 63

Zombie-exemplet går emot det monistiska/reduktioniska antagandet superveniens (=fysiskt identiska🡪mentalt identiska). Vi kan tänka oss en värld som är fysisk identisk med vår värld men skillnaden är att i denna värld så har människorna inga subjektiva kvalitativa upplevelser, de är ”psykologiska zombies”. De beter sig precis likadant men saknar den subjektiva kvalitativa uppelvelsen som människorna i originalvälden har.

Så, eftersom vi kan tänka oss en sån här värld är den metafysiskt möjlig, vilket betyder att det finns någonting utöver det fysiska (subj kval upplevelser).

Question 64

8.7 Beskriv tankeexperimentet “What Mary didn’t know”.

Answer 64

(argument mot monism/reduktionsm)

Mary har sedan födseln levt i en svartvit värld. Kvalia-problemet, men hon har lärt sig ALLT inom ämnet färgperception. Hon kan alltså allt om de fysiologiska och fysiska aspekterna av färgupplevelser. (Enligt reduktionism/materiell monism vet hon alltså allt om färgupplevelser, eftersom hon det inte finns någonting utöver det fysiska). Mary släpps ut ur den svartvita världen och får själv se färg för första gången. Hon kommer förmodligen inte känna att hon redan visste allt som fanns att veta om färgupplevser. Den kvalitativa subjektiva upplevelsen av färg adderades henne. 🡨 Det är alltså något utöver det materiella.

Question 65

8.8 Vad innebär “epifenomenalism”?

Answer 65

Epifenomenalism = Om mentala tillstånd endast är skäl till beteende, inte orsaker, så är det kausalt ovidkommande. Mentala tillstånd ligger alltså vid sidan av den fysiska världen, eftersom de inte kan ha någon kausal effekt på den.

Question 66

9.1 Vad är utmärkande för vetenskapen enligt de logiska positivisterna?

Answer 66

Verifierbarhetskriteriet:
”En sats är meningsfull om och endast om man kan redogöra för en metod för att verifiera satsens sanning”.

Question 67

9.2 Vilka två typer av meninsfulla satser finns det enligt de logiska positivisterna(Wienkretsen)? Ge exempel.

Answer 67

Analytiska satser, som är s.a.s. sanna/falska per definition
(Tex ungkarlar är ogifta män=sann, ungkarlar är ogifta kvinnor=falsk)

Syntetiska satser, som är empiriskt verifierbara/falsifierbara.
(T.ex. Det finns kantareller i skogen bakom farmors hus).
Därmed skulle metafysik inte vara meningsfull/vetenskaplig (T.ex. ”Gud finns” som ej är verifierbart).

Question 68

9.3 När är induktion berättigat enligt de logiska positivisterna? Ge exempel. Beskriv något problem med dessa kriterier?

Answer 68

Enligt Wienkretsen skulle syntetiska satser verifieras genom induktion (= man drar en generell slutsats utifrån ett antal observationer), vilket skulle vara berättigat om:

1. Man har observerat ett stort antal fall som stämmer överens med den generella slutsatsen.
   (T.ex. Alla svanar är vita. Då måste man ha observerat många svanar som är vita innan slutsatsen kan dras).
2. Man har inte observerat något motsägande fall.
   (Man har inte observerat en enda icke-vit svan).
3. De verifierande fallen har observerats under flera olika omständigheter. (Man har observerat att svanarna är vita i olika länder, årstider, tid på dygnet osv).

Problem:
(1) Hur många är ”stort antal fall”?
(2) Hur vet vi vilken variation i omständigheterna som är relevant? Måste detta verifieras genom induktion? I så fall hamnar vi i en oändlig regress.

Question 69

9.4 Vad innebär “instrumentalism” respektive “vetenskaplig realism”?

Answer 69

Teoretiska satser, även om de inte var meningsfulla enligt verifierbarhetskriteriet, kunde vara användbara i.o.m. att de kunde användas för att formulera observationssatser (syntetiska satser) om ännu ej observerade situationer (= instrumentalism).

Instrumentalism = Teoretiska satser, även om ej meningsfulla enligt verifierbarhetskriteriet, kan vara användbara då de kan hjälpa oss göra prediktioner om ännu ej observerade händelser. Instrumentalism kan betecknas som vetenskaplig icke-realism.

Vetenskaplig realism = vetenskapliga begrepp syftar på entiteter med faktisk (fysisk) existens (och vetenskapen ger en sann beskrivning av verkligheten). Ex: kausalitet, gravitation, kvarkar, personlighet.

Question 70

9.5 Beskriv det s.k. induktionsproblemet (formulerat av Hume).

Answer 70

Hur skall man rättfärdiga induktionen i sig?

1. Kan inte rättfärdigas deduktivt, eftersom slutsatsen från en induktiv härledning inte måste vara sann.
2. Återstår att rättfärdiga den induktivt:
   Premiss 1: Induktion funkade vid tidpunkt T1 på plats P1
   Premiss 2: Induktion funkade vid tidpunkt T2 på plats P2
   Premiss n: Induktion funkade vid tidpunkt Tn på plats Pn
   Slutsats: Induktion funkar

Men detta rättfärdigande av induktionen antar att det är rättfärdigat med induktiv härledning
(= cirkelresonemang).
Induktion kan alltså inte rättfärdigas.
Hume: Framtiden kan inte deduktivt härledas från historien.

Question 71

9.6 Vad ansåg Popper om användningen av induktiv härledning i vetenskap? Varför?

Answer 71

Vetenskaplig verksamhet ska baseras på en logiskt giltig grund. Eftersom Induktiv härledning (dra generell slutsats utifrån spec obs) inte kan rättfärdigas bör man alltså förkasta användningen av den i vetenskaplig verksamhet.

Question 72

9.7 Beskriv, med exempel, den logiska grunden för falsifikationismen.

Answer 72

Logisk grund, Falsifikationism:

Premiss: Om hypotesen H1 stämmer så skall vi kunna observera den empiriska
konsekvensen EK1 (låg sero orsakar dep + IV pers har varierande sero)
Observation: EK1 stämmer EJ (obs ingen neg korr mellan sero och HADS)
Slutsats: Hypotesen H1 stämmer INTE (hyp falsifierad pga ingen neg korr sero-HADS)

Detta är ett logiskt giltigt argument (Modus Tollens). Om den empiriska konsekvensen inte stämmer så kan hypotesen inte vara korrekt (eller?).

Question 73

9.8 Beskriv några grundteser inom Poppers falsifikationism.

Answer 73

Grundteser:
- Spelar ingen roll hur man kommer fram till sina hypoteser; de är tentativa
- Hypoteser måste dock vara falsifierbara (kritiserade psykoanalytiska teorier)
- Hypoteser utsätts för hänsynslös testning
- Hypoteser kan inte bevisas som sanna (dock kan de bli ”korroborerade”)
- Hypoteser kan dock visa sig vara falska
- Vetenskapen förs framåt genom att falska hypoteser elimineras (man får åtminstone
kunskap om vad som inte är fallet)

Question 74

9.9 Beskriv, med exempel, den främsta svårigheten med falsifikationism.

Answer 74

Logisk grund, Falsifikationism (med tillägg):

Premiss: Om hypotesen H1 stämmer (och flera hjälphypoteser: FP inte är avvikande, tillräcklig power, apparaturen funkar och…) så skall vi kunna observera den empiriska konsekvensen EK1 Observation: EK1 stämmer EJ
Slutsats: Hypotesen H1 stämmer INTE (eller så var FP avvikande eller för låg power eller så funkade inte grejerna eller så…)

Duhem-Quine
Falsifiering av hypotesen kan alltså bero på metodologiska brister snarare än på en felaktig hypotes (= Duhem-Quinetesen) . Så man kan trots allt inte falsifiera med full säkerhet!

Question 75

9.10 Med tanke på Poppers antipati mot induktion och problem med falsifikation, ge Popper ett tips om vad man kanske skulle kunna göra istället för att verifiera respektive falsifiera hypoteser.

Answer 75

Med Bayes teorem, en formel där vi tar hänsyn till tidigare evidens för H1 samt (PZ l E) och estimerar därför mer mer exakt det vi är intresserade av. Dvs Sannolikheten Vi får ut en procentuell sannolikhet att vår forskningshypotes stämmer givet evidensen (vår nuvarande och tidigare) vilket är mycket mer nyanserat än ”sant/falskt”.

Question 76

9.11 Beskriv de faser som en vetenskap, enligt Kuhn, genomgår (nyckelord: förvetenskap, paradigm, normalvetenskap, kris, revolution).

Answer 76

1. Förvetenskap
   Under förvetenskap råder ”vilda västern”. Man är inte enig om någonting, inte ens fundamenta, och nästan alla har sin egen teori… Isolerat arbetssätt 🡪 sker ingen kumulativ
   kunskapstillväxt.
2. Paradigm (ASAPP)
   Förekomsten av paradigm är det som skiljer vetenskap från icke-vetenskap. Dessa paradigm består av olika delar, t.ex.:
   (a) Accepterade lagar och teorier (e.g. behavioristiska inlärningsteorier)
   (b) Standardiserade metoder (e.g. Skinner-boxen, statistik)
   (c) Mycket allmänna metafysiska principer (e.g. kausalitet finns)
   (d) Paradexempel (kanske Pavlovs hundar)
   (e) Premisser för vad som kännetecknar ett bra paradigm

Nya rekryter skolas in i paradigmet t.ex. genom metodundervisning och forskarutbildning.

3. Normalvetenskap
   Under normalvetenskapen försöker man lägga pussel och lösa gåtor med ledning av paradigmet (e.g. hur påverkas inlärning av tiden mellan CS och US?). Paradigmet kan preciseras men ifrågasätts inte och misslyckanden att förklara fenomen ses som anomalier och bristande kompetens hos forskaren snarare än som falsifieringar av paradigmet och dess teorier. Ofta är man t.o.m. omedveten om att man arbetar inom ett paradigm (”jag beskriver ju bara som det är”). Paradigmet ”skyddar” forskarna mot en alltför kritisk hållning och tillåter därmed forskarna att fokusera sin energi på att samla in data och lösa problem.
4. Kris
   Så småningom börjar det ansamlas observationer som inte kan förklaras av paradigmet (s.k. anomalier). En del av dessa bortförklaras medan andra är mer problematiska, eftersom de slår mot själva grunderna i paradigmet (”råttor kan inte betingas att gilla elchocker”). Vissa börjar betvivla paradigmets giltighet, det hamnar i kris.
5. Revolution
   Någon eller några av tvivlarna formulerar kanske ett nytt paradigm. Enligt Kuhn kommer detta nya paradigm att vara radikalt annorlunda och oförenligt med det gamla (”djur har medfödda egenskaper, t.ex. aversion mot elchocker”). När väl en majoritet av forskarna gått över till det nya paradigmet är revolutionen ett faktum. Det gamla paradigmets anhängare tynar sakta bort på en mindre högskola i landsorten. Eftersom ett paradigm, för att vara framgångsrikt, ”måste” kräva en okritisk hållning från sina anhängare, kan paradigmet självt inte innehålla någon ”jag kan modifieras vid behov”-funktion. Det blir därmed revolutionens viktiga roll att eliminera paradigm som inte längre fungerar.

(6. Repeat) – cykeln börjar om med det nya paradigmet.

Question 77

9.12 Beskriv en del av de saker som, enligt Kuhn, ingår i ett paradigm. Vad fyller paradigm för funktion?

Answer 77

(a) Accepterade lagar och teorier (e.g. behavioristiska inlärningsteorier)
(b) Standardiserade metoder (e.g. Skinner-boxen, statistik)
(c) Mycket allmänna metafysiska principer (e.g. kausalitet finns)
(d) Paradexempel (kanske Pavlovs hundar)
(e) Premisser/kriterier för vad som kännetecknar ett bra paradigm

Paradigmet ”skyddar” forskarna mot en alltför kritisk hållning och tillåter därmed forskarna att fokusera sin energi på att samla in data och lösa problem.

Question 78

9.13 Beskriv vad som menas med att paradigm är “inkommensurabla”.

Answer 78

Det som kännetecknar ett bra paradigm finns innuti paradigmet självt, vilket riskerar att göra teorierna mellan olika paradigm ”inkommensurabla” (ojämförbara). Alla forskare finns inom ett paradigm och tycker att det egna paradigmet är det bästa. Ingen forskare kan alltså stå utanför paradigmen som en objektiv bedömare och säga att det ena är bättre än det andra.

När två paradigm inte kan jämföras med varandra direkt på ett meningsfullt sätt eftersom dom skiljer sig åt på ett fundamentalt sätt.

Ex:
Olika begrepp och definitioner
Olika världsbilder
olika metodologi

Question 79

9.14 Vad innebär “anomalier”? Ge exempel.

Answer 79

Observationer som inte kan förklaras av paradigmet.
Exempel:
Råttor kan inte lära sig undvika ljud och lampor kopplade till illamående. (Men de lär sig undvika sockervatten om kopplat till illamående) – behavioristiskt paradigm.

Question 80

9.15 Beskriv innebörden av följande termer i Lakatos vetenskapsteoretiska teori: (a) Hård kärna; (b) Skyddande bälte; (c) Positiv heuristik; (d) Negativ heuristik.

Answer 80

Lakatos ville, t.ex. med hjälp av Kuhns insikter, modifiera falsifikationismen.
Vetenskaper består av en hård kärna av grundläggande principer (”klassisk betingning finns”) och av ett skyddande bälte av mer perifera antaganden (”optimal tid mellan CS och US är 0.5 sek.”). Om ett forskningsprograms prediktioner falsifieras så riktas misstankarna mot det skyddande bältet. Kärnan är ickefalsifierbar.

Forskningsprogram inkluderar t.ex. riktlinjer för vad forskare bör göra (positiv heuristik)
och vad de inte bör göra (negativ heuristik). Det senare inkluderar t.ex. att falsifiera antaganden i den hårda kärnan. Enligt positiv heuristik kan man ett tidigt stadium av ett forskningsprograms/teoris utvecklig helt strunta i observationer. Först i nästa steg bör man söka efter bekräftande (snarare än falsifierande) observationer och ett programs förtjänster avgörs av i vilken utsträckning den ger upphov till förutsägelser som sedan bekräftas (t.ex. relativitetsteorin). Extra värdefullt är det med observationer som kan verifiera en hypotes somtidigt som de falsifierar en konkurrerande hypotes.

Question 81

9.16 Vilken typ av empiriska observationer var Lakatos (och även andra) extra förtjust i? Ge exempel.

Answer 81

Observationer som kan verifiera en hypotes samtidigt som de falsifierar en konkurrerande hypotes. T.ex. Eddington Eclipse Experiment - Enligt Einsteins allmänna relativitetsteori
borde ljus krökas av gravitation. Detta lyckades man observera/mäta vid en solförmörkelse 1919. Samma observation ”falsifierade” Newtonsk mekanik.

Question 82

9.17 Vad karakteriserar, enligt Lakatos, progressiva respektive degenererade forskningsprogram?

Answer 82

Progressiva forskningsprogram:
Teoriutvecklingen sker före empiriska observationer
(teorierna kan predicera observationer som ännu inte gjorts).

Degenererande forskningsprogram:
Arbetet går i stor utsträckning ut på att hitta på förklaringar (bortförklaringar) till empiriska problem. Teoriutvecklingen går ut på att parera empiriska problem (anomalier).

Question 83

9.18 Hur tyckte Lakatos att man borde behandla degenererade forskningsprogram? Hur har han blivit kritiserad för denna ståndpunkt?

Answer 83

Sådana program bör överges (men först ge tid åt ev återhämtning om i degenererad fas).
Kritik: Eftersom Lakatos inte kunde specificera hur länge man skulle ge ett degenererat forskningsprogram chansen att återhämta sig har hans teori kritiserats
av Feyerabend) för att ge stöd både åt beslut att överge ett program och att inte överge det

Question 84

9.19 Beskriv Feyerabends ”anarkistiska/marknadsliberala” syn på vetenskapen.

Answer 84

Vetenskapsmän (och andra) skall få dra vilka slutsatser som helst baserat på vilka metoder som helst (induktion, falsifiering, dogmatism) och staten skall inte premiera vissa metoder framför andra.
Pga svårt veta i förväg vilka åsikter, hypoteser och teorier som kommer att visa
sig vara korrekta. Rigida regler om vad man får tro på riskerar att ”döda” hypoteser som hade visat sig vara korrekta och användbara i ett mer liberalt, tolerant och pluralistiskt system.

Question 85

9.20 Vilken “metod” använde Feyerabend för att kritisera metodologiska riktlinjer, uppställda t.ex. av Popper?

Answer 85

Han menade att framgångsrika forskare ofta ignorerat kriterier som ställts upp (av Popper mfl) som kriterier för god vetenskap. Nitiska metodregler skulle enligt F. ha en negativ inverkan på vetenskapens utveckling och använde Galileo som exempel på en framgångsrik forskare som t.ex. ignorerade vissa sinnesfakta (var ej positivist/induktivist/falsifikationist).

Question 86

9.21 Beskriv hur Johansson argumenterar för vetenskapens rationalitet. Presentera en invändning mot Johansson ståndpunkt.

Answer 86

Frågan om vetenskapens rationalitet skall avgöras på en kollektiv, inte individuell, nivå! Även om enskilda forskare kan vara irrationella och styrda av egenintressen, så tar dessa egenheter ut varandra och på den kollektiva nivån får vi en ”vetenskapens kärna” som är rationell och objektiv.
Invänding: Detta kräver en viss grad av pluralism i forskarsamhället, att vi får oberoende datapunkter från varandra. Ofta är det dock inte så, eftersom det finns gemensamma faktorer som styr forskare i en viss riktning - en riktning som kanske är dålig och leder till felaktiga slutsatser.