Tentafrågor Flashcards
Varför gör det ont när vi slår oss?
I huden finns smärtreceptorer (nocioceptiska fibrer) som reagerar på vävnadsskada genom att skicka iväg en aktionspotential. Det finns två typer av nocioceptorer: A-delta fibrer och C-fibrer. A-delta fibrer är myelinerade och skickar därför snabbare signaler. C-fibrer är omyelinerade och således långsammare. Många smärtupplevelser består av en inledande intensiv smärta som sedan övergår till en mer långvarig.
Via spinothalamic pathway förs signalen till somatosensoriska cortex. Upplevelsen av smärta är dock uppdelad över flera hjärnområden och påverkas av flera faktorer såsom situationen, sinnesstämning och tidigare erfarenheter.
Beskriv hur nervsystemet registrerar en företeelse i omvärlden. Använd begreppen stimuli, transduction och transmission.
Nervsystemet reagerar genom receptiorer. De reagerar på olika typer av stimuli som skulle kunna vara ljudvågor, fotoner, tryck, temperatur etc. Genom transduction - konvertering från en typ av energi till en annan t.ex. ljus till neural energi - föds en nervimpuls. Nevimpulsen kan föras vidare genom nervsystemet (transmission) och tolkas av hjärnan.
Hur kommer det sig att vi lättare kan identifiera ett föremål som vi håller i handen än om någon trycker det mot vår rygg?
Hur väl vi kan identifiera föremål beror främst på två saker. Dels antalet receptorer och deras receptiva fält i området, dels hur mycket utrymme informationen får i hjärnan. Känselsensation är spatialt/somatotopiskt reprecenterat i hjärnan. Här har fingrarna stor plats, medan ryggpartiet representeras av en liten yta. Fler receptorer och receptiva fält bidrar till att vi har lättare att skilja på närliggande punkter, s.k. “two-point touch threshold. Om receptorer inom samma receptiva fält stimuleras kommer vi att få en signal, om två receptorer i olika fält stimuleras kommer vi få två signaler - och uppleva en skillnad mellan de två punkterna. För att uppleva en skillnad krävs det också att signalerna skickas till somatosensoriska cortex utan att konvergera. Ju fler receptiva fält = ju lättare att identifiera objekt. En annan orsak som gör det lättare att identifiera objekt med händerna är att vi kan manipulera objektet med dem. T.ex följa form.
Vad är skillnaden mellan “feature search” och “conjunction search”?
När individen letar efter ett specifikt typ av objekt (“target”) bland flera andra objekt (“distractors”) sker detta på olika sätt:
Feature search - Används när “target” och “distractors” är mycket olika. Exempelvis om du letar efter en röd cirkel bland en mängd av gröna fyrkanter. Detta ger en tydlig “pop-out”-effekt. Detta leder till en snabb reaktionstid.
Conjunction search - Används när “target” och “distractors” är lika varandra. T.ex. när target är en grön fyrkant bland gröna cirklar. Denna process ger en mycket längre reaktionstid än feature search.
Vad menas på “biologisk rörelse”? Ge ett förslag på hur man kan studera perception av detta.
Med biologisk rörelse menas att vi har förmågan att särskilja mänskliga rörelser från mekaniska, såsom rörelsen hos en pendel. Man har testat detta genom att fästa punktljus på vissa leder hos en människa, när personen väl rör sig kan vi utskilja att det är en människa och till och med vad personen gör. Man har även sett att vi kan urskilja vilket kön personen har och vem som är en nära bekant bland en grupp människor.
Förklara vad VOR (vestibulo-ocular reflex) är och ge exempel på vad den hjälper oss med.
Det är en reflexögonrörelse som stabiliserar bilder på näthinnan under huvudrörelser genom att producera en motrörelse med ögonen. Detta gör att vi håller kvar bilden på mitten av synfältet. Eftersom att huvudet rör sig hela tiden är VOR viktigt för att stabilisera synen.
Hur försöker Biedermans teori “recognition by components” förklara hur vi kan känna igen objekt från olika perspektiv och när objekt är delvis övertäckta?
Teorin förklarar formkonstans och att vi kan känna igen föremål som bara är delvis synliga. Föremål byggs upp av några få tredimensionella komponenter, dessa “geoner” (sfär, kon, kub etc.) kan tillsammans bygga upp miljontals objekt. Geoner kan lätt kännas igen från olika perspektiv. Undantaget är vid accidental view points, t.ex. när man ser från ändpunkten av en cylinder som då ser ut som en sfär.
Förklara kortfattat hur Bayesiansk perceptionsteori förklarar att vi oftast ser korrekt då informationen som når våra receptorer inte räcker till.
Bayesiansk perceptionsteori menar att när vi har bristfällig information, t.ex. vid dova ljud eller svagt ljus, så använder vi sannolikhetslära och tidigare erfarenheter för att förklara det aktuella stimulit. Om man går upp mitt i natten och hör ett konstigt pipande ljud som låter som en backande lastbil kommer jag att anta att det är diskmaskinen eller kylskåpet som piper, och inte en lastbil som backat in i mitt kök.
Beskriv kortfattat oponentprocessteorin för färgseende.
Opponentnervceller aktivieras av en färg (våglängd) och inhibieras av dess komplementfärg. Det finns ett blå/gult, röd/grönt och svart/vitt system. Detta förklarar färgkontrasteffekter, varför blandningar av opponentfärger blir grå och värför vi snabbast kategoriserar röd, grön, blå och gul.
Du hör en koltrast som sitter på en gren och sjunger. Hur kan du med hjälp av hörseln, lokalisera fågeln i både sidled och höjdled.
I sidled kan vi lokalisera på två sätt. Dels genom Interaural Time Difference (ITD). Det vill säga att vi kan uppfatta skillnader i när det aktuella ljudet når respektive öra. Kommer ljudet från höger borde det nå höger öra före det vänstra. Vi kan också använda oss av Interaural Level Difference (ILD), det vill säga att vi känner av skillnaden i ljudstyrka hos stimulit i de båda öronen.
I höjdled använder vi oss av monaural cues. Ytterörat och huvudet omformar ljudet beroende på varifrån det kommer.
Hör vi två olika ljud samtidigt kan vi ändå känna igen och särskilja dessa ljud. Hur går det till?
- Ljudkällans plats och rörelse ITD och ILD hjälper oss lokalisera ljudkällor, separera olika ljud. Ljudkällor rör sig oftast i jämn takt utan att “hacka”. T.ex. en bil. Det är därför lätt att följa källans rörelse.
- Klangfärg och tonhöjd. Källor ändrar sällan sin klangfär och tonhöjd. Exempelvis kan vi skilja på två olika instrument utan problem.
Ge exempel på occulomotoriska cues för att uppleva djup.
Occulomotoriska cues är cues som baseras på att vi kan känna vår ögons positioner och hur spända dess muskler är. Dessa fungerar dock bäst på korta avstånd.
Konvergens - När vi ser på objekt nära oss så flyttar sig ögonen mot varandra.
Accomodation - Vi känner av när ögats lins ändrar form då vi fokuserar på objekt vid olika distans.
Vad är gula fläcken? Varför är den viktig?
Gula fläcken är den del på näthinnan där det sitter flest tappar men saknar stavar. Detta leder till att denna punkt har bäst detaljrikedom i ljus, men sämst i mörkerseende. Den är viktig för att vi skall kunna identifiera objekt i detalj, medan stavarna som sitter mer i utkanten av näthinnan, är mer känsliga för små ljusförändringar samt mörkerseende. Ex. man ser något som rör sig i periferin på näthinnan så kan vi snabbt fokusera där och identifiera objektet med tapparna. Det är alltså i gula fläcken vi har fokus. Genom små rörelser med ögat flyttar vi gula fläcken och ändrar vårt fokus.
Förklara begreppet “absolute disparity”. För vilken typ av perception är det viktigt?
Absoulte disparity är en binocular cue, vilket är olika ledtrådar för att bedömma avstånd. Binocular cue använder sig av båda ögonen för att bestämma detta avstånd. Absoulte disparity är en cue där vi mäter avståndet beroende på ifall objektet ligger på samma avstånd som fokuset eller inte. Fokuserar man till exempel på en lyktstople tio meter bort och vi samtidigt ser en skylt bredvid denna lyktstople så kan vi se att denna skylt inte ligger i fokus samtidigt som lyktstoplen. Absolute disparity är alltså viktigt för synen vid avståndsperception.
Vad försöker “the corollary discharge theory” (även: “komparatorn”) förklara?
Den försöker förklara hur det kommer sig att omvärlden ser stabil ut trots att vi rör oss.
