Tentafrågor Palliativ vård Flashcards
(26 cards)
En läkarstudent från en tidig termin, som följer ditt arbete denna dag, undrar vad palliativ vård är.
Vad svarar du?
Palliativ vård förebygger och lindrar lidande i vid bemärkelse (fysiska, psykiska, sociala och existentiella besvär), befrämjar livskvalitet, innefattar samarbete av ett mångprofessionellt arbetslag, har ett tydligt fokus på kommunikation och relation, och erbjuder närståendestöd (WHO)
KOL-pat. med upprepade exacerbationer.
Medföljande student undrar om pat. verkligen är palliativ.
För ett resonemang utifrån pat. situation i relation till en palliativ sjukdomsfas.
Beskriv också pat. förväntade sjukdomsförlopp (hur KOL-sjukdomen troligtvis kommer att utveckla sig framöver).
Palliativ sjukdomsfas vid KOL:
- Upprepade exacerbationer där pat. ej återhämtar sig till tidigare nivå, svarar sämre på behandling och tilltagande symtom
Återstående del av pat. liv förväntas bestå av:
- Fortsatta exacerbationer => återhämtar sig ej till tidigare funktionsnivå
Pat. med upprepade KOL-exacerbationer blir mycket sämre och orkar ej komma upp ur sängen.
Beskriv genom att resonera utifrån Socialstyrelsens föreskrifter om Livsuppehållande behandling (2011:7) vad du gör för att komma fram till det handlingsalternativ som du vill erbjuda pat.
Det är alltså inte handlingsalternativet som ska beskrivas, utan hur du kommer fram till ditt val av handlingsalternativ.
Enligt Socialstyrelsen:
- Som leg. läk rådgöra med minst en annan legitimerad yrkesutövare, vilket också kan vara t.ex. en sjuksköterska
Enligt patientlagen:
- Utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet, vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med pat.
= värdera kunskapsunderlaget och evidens för varje handlingsalternativ som du identifierat och vad som kan gagna pat. (på kort respektive lång sikt).
= informera pat. och ev närstående, och försöka ta reda på hur han ser på sin vård och behandling
= värderar vad som är klokast och fattar ett beslut som förankras med pat.
Dokumentera i journalen:
- Ditt ställningstagande
- På vilka grunder det gjorts
- Vem du rådgjort med
- När samråd med patienten genomförts (och om det inte varit möjligt, ange orsak)
Du fastställer dödsfallet enligt gängse rutiner.
När är en person död?
Enligt lagen är en människa död när samtliga funktioner totalt och oåterkalleligt fallit bort i hjärnans alla delar
= total hjärninfarkt
Vad betyder det att pat. är i palliativ fas?
Pat. har en långt framskriden terminal sjukdom. Syftet är att pat. ska må så bra som möjligt och vård inriktas på att lindra besvär, ge smärtlindring och främja livskvalitet
Målet är inte längre att förlänga livet
Nämn 5 vanliga symtom som kan uppkomma i livets slut och ge exempel på behandling av dessa.
Ångest/ oro
Smärta
Förvirring
Andnöd
Rosslighet
Ge 4 exempel på generella tecken på allmän försämring/ avtackling som skulle kunna indikera att pat. närmar sig livets slutskede?
Nedsatt funktionsnivå
= sitter/ ligger mycket
= ökat behov av stöd i de flesta dagliga aktiviteter
Svarar sämre på behandling
Försämrat nutritionsstatus
= tilltagande viktnedgång senaste 6 mån
Aptitlöshet
Upprepade akuta inläggningar
Serum-albumin <25 g/L
Vad innebär brytpunkt till palliativ vård i livets slutskede?
Brytpunkt till palliativ vård innebär en övergång till palliativ vård i livets slutskede när det huvudsakliga målet med vården ändrats från att vara livsförlängande till att vara lindrande
Pat. anhörig har tagit semester från jobbet för att vara med pat., och han undrar om han kan bli sjukskriven
Vilket besked ger du honom?
Informerar om att det finns närståendepenning, och frågar om han vill att du utfärdar ett sådant intyg.
Pat. anhörig undrar hur många dagar närståendepenning som han kan ta ut, han kommer att vara den ende närstående som är aktuell för närståendepenning för pat.
Vad svarar du honom?
Om pat. anhörige är den enda närstående så kan han ta ut 100 dagar med närståendepenning.
Är det fler personer så delar dom på de 100 dagarna
Dagarna är alltså kopplade till den som är sjuk, inte till den närstående.
Pat. anhörig vill att du sätter in dropp.
Vad kan det finnas för orsaker till denna önskan?
1) Önskan finnas om förlängt liv
2) Rädsla för att svältdöd/törstdöd är plågsam
3) Rädsla för underbehandling till följd av bortprioritering
4) Bristande tillit till vårdansvarigas beslut (tveksamhet över om bedömningen är korrekt) eller att beslutet fattas p.g.a bristande resurser
5) Närstående är rädda för att efteråt känna skuld
Vad gör du för att bemöta pat. anhöriges rädsla för att pat. ska lida när han inte får dropp?
Informerar du om:
1) att patienter som inte får dropp inte brukar ha mer lidande i livets slut än de som får dropp
2) att dropp ibland kan bidra med andningsbesvär
3) att teamet kommer att vara mycket aktiva med att på bästa sätt försöka förebygga och lindra eventuella symptom som pat. får, t.ex. genom aktiv munvård
Sköterskan söker dig och du ska nu fastställa dödsfallet
Dödsfallet är förväntat och du ska nu fastalla det enligt indirekta kriterier
Vilka är dom?
Samtliga dessa indirekta kriterier vara uppfyllda:
1. Ingen palpabel puls
- Inga hörbara hjärtljud vid auskultation
- Ingen spontanandning
- Ljusstela, oftast vida, pupiller
Gammal pat. med långt gången hjärtsvikt på basen av ischemisk hjärtsjukdom, och redan innan den aktuella försämringen i samband med senaste hjärtinfarkten hade pat. kraftigt nedsatt performance
Inför det samtalet funderar du på vad du själv tycker, och funderar kring vårdbegränsningar såsom att avstå från HLR (hjärt-lung-räddning), respirator, antibiotika och blodtransfusion.
För ett resonemang kring vart och ett av ovanstående vårdbegränsningar, vilka som i denna situation skulle kunna vara kloka att vidta respektive inte vidta i vården för pat.
Pat. har svårt att få positiv effekt av respiratorbehandling samt hjärtlungräddning
Risken är att man åsamkar pat. mer skada (revbensfrakturer, hjärnskada, svårt att komma ur respiratorn osv) än gör gott (minska lidande och förlänga liv) med sådana åtgärder
Med anledning av den situationen så bedöms vare sig HLR eller respirator vara aktuell.
Antibiotika och blodtransfusion skulle däremot båda kunna göra mer gott, än bidra med lidande/skada vid ev infektion/ blödning, då pat. inte är i livets slutskede, även om hon är i en palliativ sjukdomsfas.
Beskriv hur du går tillväga och vilka moment som ingår i en brytpunktsbedömning.
Noggrann förberedelse där jag läser på samt lägger upp en strategi för samtalet
Brytpunktssamtal med patient och närstående närvarande
Informera om möjlighet till närståendepenning, erbjud intyg
Dokumentera i Cosmic
Läkemedelsgenomgång, sätt ut onödiga läkemedel
Sätt in symptomlindrande läkemedel när du bedömer behov finns för det
Vid avslutande av livsuppehållande behandling konferera med annan legitimerad personal, t.ex. legitimerad sjuksköterska på SÄBO.s.
Vad är palliativ vård?
Palliativ vård:
1) Förbättra livskvaliteten för pat och de närstående, genom att förebygga och lindra lidandet genom tidig upptäckt, bedömning och behandling av smärta och andra fysiska, psykosociala och existentiella problem som kan uppkomma i samband med livshotande sjukdom
2) Palliativ vård innebär att: lindra smärta och andra plågsamma symtom, bekräfta livet och betrakta döden som en normal process, inte påskynda eller fördröja döden, integrera de psykosociala och andliga aspekterna av patientvården, stödja patienten i att leva så aktivt som möjligt fram till döden, stödja de närstående under patientens sjukdom och i deras sorgearbete, genom ett tvärprofessionellt förhållningssätt inrikta sig på patientens och de närståendes behov, främja livskvalitet som kan påverka sjukdomsförloppet positivt, vara tillämplig i ett tidigt sjukdomsskede, tillsammans med andra terapier som syftar till att förlänga livet, såsom kemoterapi och strålning, samt även de undersökningar som behövs för att bättre förstå och ta hand om plågsamma kliniska komplikationer
Vad gör du för att i praktiken se till att vården övergår till palliativ vård?
Ge en utförlig beskrivning av din handläggning.
1) Brytpunktssamtal med patienten och de anhöriga patienten vill involvera
2) Erbjud andligt stöd.
3) Dokumentera samtalet
4) Beslut om begränsning av livsuppehållande behandling.
5) Rensa bort onödiga kontroller
6) Eventuellt utfärda en vårdplan med detaljerad information om hur patienten önskar olika situationer ska hanteras
7) Läkemedelsgenomgång, rensa bort läkemedel som inte längre behövs, sätt in palliativa läkemedel mot symptom som kan uppstå, t.ex. oro, smärta, illamående, rossel, andnöd
8) Intyg närståendepenning vid behov.
Vad ska du som avdelningsläkare göra när en patient har avlidit?
1) Konstatera dödsfallet
- Ingen palpabel puls
- Inga hörbara hjärtljud vid auskultation
- Ingen spontanandning
- Ljusstela, oftast vida, pupiller
2) Fyll i bårlapp
3) Fyll i dödsbevis i Cosmic (blankett)
4) Skriv ut dödsbeviset och signera detta
5) Ge i pappersform till vårdadministrator eller samordnare
6) Säkerställ att anhöriga fått information och stöd
7) Gör diktat alternativt skriv daganteckning som ska innehålla uppgifter om:
- Datum och klockslag för när döden fastställdes
- På vilket sätt döden konstaterades
- Om och i så fall hur den avlidne identifierats
8) Diktera/skriv dödsorsaksintyg i Cosmic (blankett)
9) Skriv ut och signera detta, lämna till sekreterare
Vad är det för regler som gäller vad gäller närståendes insatser vid närståendepenning?
Närståendepenning är ersättning man kan få för att vara hos en närstående person som är svårt sjuk som ett stöd
Det innebär inte att hjälpa personalen med det praktiska arbetet
Med svårt sjuk menas att sjukdomen är ett påtagligt hot mot pat. liv.
Den som är sjuk måste samtycka till vården.
Vad är ett brytpunktsamtal?
Enligt Socialstrelsen:
Övergång till palliativ vård i livets slutskede när det huvudsakliga målet med vården ändras från att vara livsförlängande till att vara lindrande.
Man kan också se det som ett etiskt beslut om vårdinriktning som bygger på medicinsk bedömning och/eller patientens uttryckta vilja.
Vem får fatta beslut om vårdbegränsning?
Endast leg. läkare
Pat. har spridd malignitet. Du ska nu berätta detta för pat., hur lägger du upp samtalet och hur förbereder du dig?
Förbereder mig:
- Läsa resultaten av undersökningarna som gjorts
hittills
- Ta reda på behandlingsmöjligheter och planering så att jag kan redogöra för detta vid samtalet
- Planera in gott om tid för mötet
- Om möjligt se till att anhörig kan närvara
- Berätta sakligt om fynden
- Ge pat. och anhöriga tid för frågor
- Lyssna av vilka önskemål pat. har om framtiden
- Be någon ta hand om din sökare
Spridd malignitet, pat. vill ha palliativ vård. Pat. son säger: “ni måste ju göra allt som går för att bota pappa!”
Hur hanterar du den uppkomna situationen. Vad säger du till sonen?
Förklara att pat. är helt adekvat och har rätt att själv besluta om vårdnivå
Förklara att en utförlig utredning kan vara jobbig och inte är helt utan risker
Lyssna på sonen och försök bemöta sonens känslor på ett sakligt sätt
Erbjud kuratorskontakt
Ta reda på om det finns flera nära anhöriga som kan behöva läkarsamtal
Erbjuda ytterligare kontakt om sonen eller andra anhöriga behöver mer information
Se till att finnas tillgänglig för pat. om han har ytterligare funderingar och frågor
Vad bör en vårdplan för en palliativ pat. innehålla?
Beskriv fyra viktiga hållpunkter som bör ingå i planeringen efter att pat. har lämnat sjukhuset
Inriktning på vården
Vilka utredningar kan vara aktuella
Vilka utredningar är inte aktuella
Plan för smärtlindring och annan läkemedelsbehandling/andra icke-farmakologiska åtgärder vid oro, andningsbesvär eller andra symptom
I möjligaste mån vård i hemmet, specificera undantag när det är aktuellt med transport till akuten
Vem ska hantera eventuellt dödsfall
