Tentaplugg Flashcards
(97 cards)
1
Q
Hur ska vägg- och nocköppningar placeras?
A
- Jämt fördelade läge båda långsidor
- Väggöppningar över djurens höjd vid liggplatser
- Alltså inga öppningar direkt på djuren, utan placeras över dem.
(Nöt ca 1,5 m, Får ca 1,2 m, Gris ca 1,0m)
2
Q
Vad karaktäriserar självutgödsling?
A
- Gödslet delar sig på en våtare fraktion och en torrare fraktion
- Det våta samlas där nere i kulverten direkt, men när det blir torrt så skapas det ett tryck så det trycks över tröskeln
3
Q
Vad karaktäriserar hyudralutgödsling?
A
- En hyudralkolv skrapar gödseln till samlingskulverten
- Utgödsling behöver ske dagligen
4
Q
Vad karaktäriserar linutgödsling?
A
- Skrapor under spalt7golvet som är lindrivna
- Skrapa eller släde
- Elektriskt drivna
5
Q
Vilka olika typer av utfodring finns det?
A
- Grovfoder
- Kraftfoder
- Blandfoder
- Fullfoder
6
Q
Vad innebär styrd kotrafik?
A
- Envägsgrindar används
- kan vara feed first eller milk first
7
Q
Vad innebär fri kotrafik? När används det?
A
- Inga grindar som styr kornas rörelsemönster
- Fler kor måste hämtas för mjölkning
- Passar bäst i 3-radiga stallar
8
Q
Vad utmärker utvändig parallell karusell?
A
- Dålig uppsikt, men mycket hög kapacitet
- ca 400 kor eller fler
Individuellt in och utsläpp
9
Q
Vad utmärker invändig karusell “fiskben”?
A
- Individuellt in och utsläpp
- ca 200-400 kor
- Bra uppsikt
10
Q
Vad innebär “fast exit”
A
- Innebär att kossorna går rakt fram/rakt ut –> gör att de behöver flytta sig en mycket kortare sträcka innan man kan släppa in nästa grupp
11
Q
Vad utmärker fiskbensstall?
A
- In och utsläpp gruppvis
- <300 kor
- Full sida krävs
- God översikt
12
Q
Vad utmärker tandemstall
A
- Individuella bås med utsläpp individuellt
- <100 kor
- Ger god översikt för mjölkaren och hög kapacitet
13
Q
Vilka olika typer av mjölkningssystem finns det?
A
- Uppbudnet
- Manuell mjölkning stationär(tandem, fiskben, parallell)
- Manuell mjölkning roterande (invändig, utvändig
- Automatisk mjölkning
14
Q
Vad är rätt med att använda stationär fullfoderblandare jämfört med en mobil?
A
- Svårare att ordna utfodring i många byggnader om de inte ligger mycket nära varandra
- Kräver mindre byggnadsyta (huset kan göras mindre)
- Flera maskiner som kan ställa till tekniskt strul
- Det är enklare att ordna många utfodringar per dygn
15
Q
Vad stämmer om systemet “milk first”
A
- I detta system måste kon gå via en sektionsgrind vid mjölkning för att komma till foderbordet om de är vid liggbåsen
- I detta system finns det envägsgrindar så att kon styrs direkt till liggbåsen när de varit vid foderbordet
16
Q
Vilka påståenden är rätt om vertikalblandare?
A
- Blandaraxeln är vertikal
- Denna typ kan utan extra tillsatsutrustning blanda in rundlar
17
Q
Automatisk mjölkningssystem med fri kotrafik innebär att
A
- Det finns inga automatiska grindar som styr korna påväg till eller ifrån foderbordet
- Det blir fler kor at hämta till mjölkning jämfört med styrd kotrafik
18
Q
Nämn 3 sätt att påverka RF i stallet
A
- Ventilationsflöde
- Tillskottsvärme
- Avfuktare
19
Q
Förklara heating zone, neutral zone och ventilation zone (bild på en tabell)
A
Heating zone:
- Här behövs minimiventilation för att få in frisk luft men utan att sänka temperaturen. Man behöver rockså uppvärmning
Neutral zone:
- Visar termisk balans! man behöver ingen uppvärmning då djurens frivärme räcker
Ventilation zone:
- Man måste öka ventilationen gradvis till maximiventilation
20
Q
När du väljer fläktar för ett system med mekanisk ventilation antas ofta att det statiska trycket som fläktarna ska arbeta mot är 40-60 Pa. När man däremot väljer luftintag använder man flödet vid -10 eller eventuellt -15 Pa. Varför är det så?
A
- Det är högt tryck när luften ska gå ut, eftersom man har färre frånluftsdon än tilluftsdon.
- Fläktar dimensioneras för högre tryck (40-60 Pa) för att övervinna det totala motståndet i hela systemet
- Tilluft har mindre tryck, dels för att det är fler och för att det inte ska blåsa för hårt på djuren.
- Luftintag dimensioneras för lägre tryck eftersom de behöver kunna släppa in luft effektivt utan att bidra till onödigt tryckmotstånd, energiförluster och drag
21
Q
Hur ska fläktar önskvärt placeras i stallet? (frånluft)
A
De ska placeras med hänsyn till:
- Inte störa tilluftsdonen! Hur nära de ska placeras beror på hur tilluftsdonet riktar luften och lufthastighet
- Behov av gödselgasventilation
- Lukt och buller utanför byggnaden
- Buller inne i byggnaden
- Undvika vindpåverkan
22
Q
Hur ska tilluftsdon placeras?
A
De ska placeras med hänsyn till:
(Kan vara i väggen eller placeras i innertaket)
- Djurbeläggning
- Luftrörelser från sent vinter och sommar
- Detaljer i stallet som styr tilluften
- Läskapande detaljer i inredningen
23
Q
Vad innebär neutraltrycksventilation?
A
- Lufttrycket inuti byggnaden är balanserat med lufttrycket utomhus. Lika stor mängd luft som sugs in sugs ut.
24
Q
Vad menas med övertrycksventilation?
A
- Lufttrycket inuti byggnaden är högre än trycket utomhus. Detta sker genom att ventilationen tillför mer luft än vad som sugs ut
- Kan orsaka att fukt (kondens) tränger in i byggnaden
25
Vad menas med undertrycksventilation?
- Innebär att lufttrycket inuti byggnaden hålls lägre än lufttrycket utomhus. detta sker genom att fläktarna suger ut mer luft än de släpper in
- Används i fjäderfästallar
- Fläktar gör så att stalluften kommer ut ur stallet
26
Vilka 3 typer av mekanisk ventilation finns det?
- Undertrycksventilation
- Övertrycksventilation
- Neutraltrycksventilation
27
Vad är det som man primärt vill uppnå med stallventialtion?
- God luftväxling
Låg halt av skadliga gaser (ammoniak, Co2, svavelväte)
- lagom luftfuktighet
28
Vad innebär begreppet maximiventilation?
- Den ventilation som behövs under sommartid, när det är som varmast.
- Då behöver primärt värme ventileras bort
29
Vad innebär begreppet minimiventilation?
- Den luftgenomströmning som behövs under vintertid, när det är som kallast.
- Under vintertid behövs primärt fukt och gaser ventileras bort utan att temperaturen sjunker för mycket
- Detta kan uppstå med fläkt i gödselkulverten
30
Vad är det som får luften att strömma igenom ett stall med naturlig ventilation?
- Temperaturskillnaden mellan inneluft och uteluft
- Värmen från djuren och andra värmekällor i stallet
- Vindhastighet & vindriktning
- Skortsenseffekten
31
Vad är skorstenseffekten och hur fungerar den?
- Skortstenseffekten (självdrag) innebär att den varma luften har en tendens att stiga naturligt och lämna byggnaden
- Luftflödet genom byggnaden beror på temperaturskillnad (stall - ute), höjdskillnad (väggöppning - nocköppning), öppningarnas storlek, öppningarnas utformning
32
Varför är det alltid varmare inomhus än utomhus i en väderskyddande byggnad?
- Trots att det är fri luftväxling i byggnaden så är det alltid varmare inne än ute eftersom djuren avger värme som värmer upp miljön.
33
Vad är hybridventialtion?
- Blandning av naturlig och mekanisk
- Finns ibland i klimatreglerande stall. Isolerat stall med reglerbara vägg- och takluckor samt mekanisk lågevakuering
- Intressant för slaktgris
34
Vad är skillnaden på en klimatreglerande byggnad och en väderskyddande byggnad?
Klimatreglerande:
- En värmeisolerad och sluten byggnad där man kan styra lufttemperatur och luftfuktighet genom att styra ventilationsflödet och genom att ibland tillföra värme
Väderskyddande:
- En enkel byggnad som är oisolerad med öppen fri luftväxling. Väggarna är genomsläppliga eller försedda med stora ventialtionsöppningar
- Lufttemp och luftfuktighet följer utomhustemp
35
När kan det vara lämpligt att använda naturlig ventilation?
- Man kan använda naturlig ventilation när man har låg beläggning och inte har så noga temperaturkrav
- Inte lätt med naturlig vent i grisstallar och fjäderfästallar
36
Stallar för sinsuggor på djupströbädd skulle kunna ha naturlig ventilation. Redogör för hur ventilationssystemet (i byggnaden) bör vara utformat för att ge en god miljö åt djuren. Byggnaden är isolerad och har 4 väggar.
- Naturlig ventilation är oftast inte lätt i grisstallar eller fjäderfästallar.
- Sinsuggastallet i detta fall är en klimatreglerande byggnad vilket gör att naturlig ventilation kan vara möjlig.
- Ventilationssystemet i den isolerade byggnaden bör vara utformat med reglerbar nock/skorstenar och reglerbara väggintag (gardiner/paneler/växthusluckor).
- Man kan justera öppningen (mer/mindre) (helt öppet/stängt) för att kontrollera hur mycket luft som kommer in och ut.
37
Nämn några faktorer som kan påverka damm koncentrationen
- Arbetsmoment i stallet
- Djurens aktivitet
- Foder och utfodringsteknik
- Djurantal och djurvikt
- Luftväxling, luftfuktighet
-Ventilationssystem
- Inhyssningssystem
- Strömedel
- Oljeduschning
- Jonisering
- Filtrering genom recirkulering
38
Vilka åtgärder finns för att reducera NH3 emmissioner i stallet?
- Minska gödselbemängd i stallet
- Snabb urindränering
- Reducera lufthastighet och lufttemp över gödselbemängda ytor
- Strömedel som absorberar ammoniak eller ammonium
- Kyla gödseln
- Rena frånluften
- Frekvent utgödsling
39
Hur bildas svavelväte i stallet? Hur påverkar det djur och personal?
- Bildas vid anaerob nedbrytning av organsikt material (gödsel)
- Frigörs vid t.ex. omrörning
- Giftig gas! Kan påverka nervsystem så att hjärnan förlamas och antingen upphör
40
Hur bildas CO2 i stallet?
- Från djurens andning
- Nedbrytning av organiskt material, som gödsel
- Är en kvävande gas, ersätter syret luften
41
Hur bildas ammoniak i stallet? Hur påverkar det djur och personal?
- Mest ammoniak avges med urinen
- Bildas vid nedbrytning av gödsel, avges från gödselbemängda ytor
- Är en giftig gas som absorberas i de övre luftvägarna --> gör att större mängs damm kommer ned i andningsvägarna --> luftvägssjukdomar
42
Vilka gaser kan man minska med LE?
- Ammoniak (NH3) - primära fördelen
- Koldioxid
- Svavelväte (H2S)
43
Ge exempel på 2 inhysningssystem (inkl djurslag) där LE används
- Slaktgrisstall
- Mjölkkostall
44
Vad innebär att man har lågevakuering (LE)?
- Lågevakuering innebär att ventilation/luft strömmar in i stallet och tar sig sedan ner genom golvet och transporterar ut gödselgaser under marken
45
Vad är värmestress, hur svarar djuret på det?
- Djuren har vårt att avge värme och därmed hålla kroppstemperaturen nere
- Djuret sänker ämnesomsättningen (foderintag), dricker mer, ökar evaporationen, anpassar beteende (hitta skugga, bada)
46
Vad är köldstress, hur svarar djuret på det?
- Djuret har svårt att hålla korppstemp uppe
- Djuret ökar ämnesomsättning, söker lä, söker skydd, minskar den exponerade kroppsytan
47
Vad kan den termiska närmiljön påverka hos djuret?
- Välbefinnande (termisk komfort)
- Beteende
- Tillväxt, produktion
- Hygien, hälsa, immunförsvar
- Foder- och vattenkonsumtion
- Fosterutveckling -abort
- Produktkvalitet
48
Vad är termisk närmiljö?
- Lufttemperatur , fuktighet, hastighet
- Värmestrålning
- Solinstrålning
- Nederbörd
- Liggplatsens värmeegenskaper
49
Nämn några faktorer som den nedre och övre kritiska temperaturen påverkas av
- Djurkategori & kroppsvikt
- Utfodringsnivå
- Golvegenskaper
- Strömedel
- Lufthastighet
- Antal djur i gruppen
- Vind, regn
50
Hur kan djuren påverka/reglera den fria värmeavgivningen?
- Ändra värmemotståndet i kroppen (yttre vävnaden) - vasokonstriktion, vasodilation
- Ändra värmemotstånd i pälsen - resa päls, burra upp sig
- Genom att ändra beteende - ligga nära eller på varandra, välja plats med "bättre" termisk miljö
51
Nämn 2 principer på hur djur kan avge värme till omgivningen
- Avgivning av fri värme (Pfri)
(strålning, konvektion (luftrörelser), ledning (kondition))
- Avgivning av bunden värme (Pbunden)
(andningsvägarna, kroppsyta, i form av fukt eller vattenånga (evaporation))
52
Hur styrs djurets värmeproduktion?
Djurets värmeproduktion kommer från:
- Underhåll (basala funktioner)
- Produktion (tillväxt, proteinprod, mjölkproduktion)
- Dräktighet
- Fettförbränning
(För alla dessa processer krävs energi från foder eller från energireserver)
53
Beskriv översiktligt hur våra vanliga produktionsdjur reglerar sin kroppstemp (beteende, fysiologiskt, metaboliskt) i intervallet mellan att de valider pga för låg respektive hög temp.
- När det är nedre kritisk temperatur finns det risk för hypotermi (att djuret dör av kyla). Då kommer djuret att öka sin ämnesomsättning (foderintag), söka lä/skydd, vasokonstriktion, ligga nära varandra för att få upp värmeproduktionen.
- Termisk komfort - då djuret kräver minst ansträngning för temperaturreglering.
- Termoneutral zon - djuret bibehålla normal kroppstemp med minimal energiomsättning
- Övre kritisk temperatur - Finns risk att djuret får hypertermi (värmestress). Då svarar djuret med ökad evaporation, minskad ämnesomsättning (foderintag), högre vattenintag, vasodilation, söker lä/skugga.
54
Vad är hypertermi?
- Hypertermi är när kroppstemperaturen blir för hög
- Det blir så varmt att djuret ej blir av med värmen, det påverkar kroppen funktioner och kan leda till döden
- T.ex. om ventilationen slutar fungera
55
Vad betyder hypotermi?
- Hypotermi är när kroppstemperaturen sänks
- Kroppens funktioner börjar fungera sämre och kan leda till döden
- T.ex. djur vid födseln som ej tas hand om, för hög ventilation utan tillskottsvärme
56
Vad är rätt angående ventilationssystemet (slaktkyckling)?
- ventilatuonsutrustningen ska ha tillräcklig kapacitet och förse stallet med friskluft
- Vid forcerad ventilation kopplar man in fläktar så att man får tunnelventilation i byggnaden
- Fläktarnas ljudnivå får överstiga 65dBa vid forcerad ventilation
57
Vilka krav finns det på sandbad (värphöns)?
- I inredda burar bör strö med grov struktur t.ex. kutterspån inte användas
- Ströbädden får inte vara för tjock (ca 50mm) annars ökar risken för golvägg
- Varje höna i ett frigående system ska ha minst 0,025m2 ströarea
- Hönan uppsöker platser med löst material (ströbädd) för sandbadning
58
Vilka produktionmetoder finns det för ägg som också framgår av märkningen på äggen?
1. Ekologisk produktion
2. Frigående utomhus
3. Frigående inne
4. Burhöns
59
Vad ska man tänka på det gäller slaktkycklingproduktion?
- Brandlarm behövs inte i djurutrymmet under förutsättning att samtliga motorer har termovakt
- Stalltemp ska vara 32-34 C när kycklingen väger 50g
- Stalltemp ska vara 20C när kycklingen väger 2000g
- Det ska vara mörkt minst 6 timmar per dygn, varav minst 4 sammanhängande
60
Vilka krav finns det på utrymme, foder och vattenutrustning (slaktkyckling)?
- Minsta utrymme vid fodertråget är 12mm per kyckling
- Vattenutrustningen ska placeras och underhållas så att vattenspill i ströbädd minimeras
- I slaktkycklingstallar får beläggningsgraden högst vara 20kg/m2
61
Vilka krav kan ställas på belysningen i äggprod?
- Belysningen ska vara flimmerfri eller ha en flimmerfrekvens på 120 Hz
- Ett ljusprogram ska följas som är lämpligt för hybriden
- Belysning i stallar för mer än 350 djur ska tändas och släckas automatiskt och ha tidsstyrd dimfunktion
- Rekommenderad ljusstyrka är 50 lux
62
Vilka krav ska ställas på värphöns foderutrustning?
- Utrustningen ska vara driftsäker
- Fodret ska fördelas jämt och ge lite foderspill
- Fodertrågen kan ha kedja i botten som transporterar fram fodret men man kan också ha runda eller ovala fodertråg
63
Vilka krav ska ställas till hönans möjlighet att sitta upphöjt?
- det finns sittpinnar som är utformade så att hönan kan sitta bekvämt och har bra fäste
- En höna i ett konventionellt produktionssystem ska ha mindre sittpinneplats än en höna i ekologiskt
- Sittpinnarna ska ha en utformning så fotbölder minimeras
- Sittpinnar kan vara placerade i hela inredningssystemet men inte på golvet. Huvuddelen av sittpinnarna bör dock vara högt upp i systemet.
64
Vilka krav ska ställas på ett värprede?
- De bör vara försedda med stängningsanordning som är tidsstyrd
- Försedda med stängningsanordning som sakta föser ut hönsen
- Ska vara ett försvinningsrede med lutande nätbotten så äggen rullar ur värpredet
65
Vad står i SJV's föreskrifter om värphöns?
- Det är tillåtet med högst 20 höns/m2 golvarea i flervåningssystem
- De inhysningssystem som nämns är bur, envåning och flervåningssystem
- Det är tillåtet med högst 9 höns/m2 tillgänglig area i envåningssystem om hönsen väger mindre ön 2,4 kg
66
Rangordna inhysningssystem (fjäderfä) med lägst antal höns per m2 golvarea till högst
1. Värphöns i ett envåningssystem i konventionell produktion
2. Värphöns i ett flervåningssystem med KRAV godkänd produktion
3. Värphöns i ett flervåningssystem med konventionell produktion (inte ansluten till frivillig hälsokontroll)
4. Värphöns i flervåningssystem med konventionell produktion (ansluten till frivillig hälsokontroll med riktlinjer som Jordbruksverket godkänt
67
Ätbås
- Ätbås är ett bås som endast är avsett som tätplats för lösgående djur och är något smalare än ett foderliggbås
68
Foderliggbås
- foderliggbås är ett avgränsat bås med individuell låsningsfunktion som är både utfodringsplats och liggplats
69
Vad är korrekt angående omgångsuppfödning?
- Utfodring på gruppnivå underlättas då grisarna har liknande storlek och ålder
- Smittspridningen bryts när alla djur flyttar ur avdelningen samtidigt
- Alla grisar i en omgång behöver födas inom några dagar
70
Vad är rätt orm ströbäddsbox respektive strödd liggyta?
- I en box med ströad liggyta läggs ett tunt lager strö. dagligen. Detta gödslas ut dagligen
- I en ströbäddsbox anläggs en bädd av strömedel. denna gödslas inte ut dagligen utan med längre intervall
71
Vad är rätt om torrutfodringssystem för grisar?
- Alla behållare med foder utfodrar samtidigt i avdelningen
- I boxen samlas fodret i en eller flera behållare i väntan på utfodring
- Fodret transporteras till boxen med kedja/wire som går i ett rör
72
Vad är korrekt om hur många gånger grisarna flyttas i enhetsboxsystem och tillväxfboxsystem?
- I tillväxfboxsystem flyttas smågrisarna 2 gånger innan de går till slakt
- I enhetsboxsystem flyttas smågrisarna 1 gång innan de går till slakt
73
Vad är rätt om blötutfodringssystem till grisar?
- Foderblandaren gör en fodersoppa. Här finns det möjlighet att blanda i både flytande och torra foderkomponenter
- En foderventil i taget släpper ut foder till grisarna
- Fodret transporteras till boxen i ett rör som alltid innehåller fodersoppa eller vatten
74
Vad beskriver ett blötutfodringssystem med rundpumpning?
- Under utfodringen fylls röret på med nytt foder från blandaren i samma takt som det rinner ut ur ventilen som utfodrar just nu.
- Rören som transporterar foder till boxarna är alltid fyllda med fodersoppa
- En foderventil i taget släpper ut foder till grisarna
75
Vad beskriver ett restlöst blötutfodringssystem?
- En foderventil i taget släpper ut fodret till grisarna
- Efter utfodringen tömmer man ledningen på fodret genom att fylla den med vatten, vassle eller annat stabilt fodermedel
76
Vad stämmer angående tillväxtboxsystemet?
- Smågrisarna är i tillväxtboxen efter att de flyttats från boxen där de föds
- Smågrisarna flyttas till slaktgrisboxen efter att de varit i tillväxtboxen
77
Vilka kategorier har en smågrisproduktion?
- Suggor
- Diande grisar
- Tillväxtgrisar
78
När flyttar grisarna till tillväxtboxarna i Sverige?
- När de är ca 5 veckor och väger 7-12 kg
79
Vilka olika typer av utgödslingssystem finns det?
- Hydraulutgödsling
- Linutgödsling
- Hydraulisk stegmatning
- Vakuumutgödsling
- Kättingutgödsling
80
Vilka olika transportsystem finns det?
- Kedjesystem/wire-system
- Skopelevatorsystem
- Bältessystem
81
Vilka typer av sönderdelar finns det?
- Kross
- Hammarkvarn
- Skivkvarn
82
Vilka olika blandare finns det för att mixa grov- och kraftfoder?
- Diagonalblandare
- Vertikalblandare
- Horisontalblandare
- Haspelblandare
83
Vad stämmer om vakuumutgödsling?
- Blir lätt stopp i utloppet och rören med större halmmängder
- det är energisnålt
- Sällan utförd utgödsling kan leda till förekomst av gödselgaser som svavelväte (H2S)
84
Vad utmärker parallelstall?
- In och utsläpp gruppvis (men en sida behöver inte fyllas)
- ca 100 - 1000 kor
- Mjölkas bakifrån - dålig uppsikt
85
Vad stämmer om automatiska mjölkningssystem?
- I automatiska mjölkningssystem är det positivt att lägga ut nytt foder på foderbordet flera gånger per dygn
- I system med fri kotrafik kan lalla kor gå in i roboten hela tiden oavsett om de har mjölkningstillstånd eller inte
- I system med fri kotrafik är det vanligt att korna får en giva med kraftfoder i roboten
86
Hur fungerar automatiskt mjölkningsysstem med styrd kotrafik och "feed first"?
- I detta system sorterar en sektionsgrind vilka djur som ska släppas in till mjölkningsroboten
- I detta system finns en envägsgrind så att alla djur släpps till foderbordet från liggbåsavdelningen oavsett mode mjölkat eller inte
I detta system sorterar en sektionsgrind så att djur utan mjölkningstillstånd släpps direkt till liggbåsavdelningen om de varit vid foderbordet.
87
Köldbrygga
Del av vägg/tak/grund med avvikande värmeisoleringsförmåga
88
Cellplast
Värmeisolernade material bestående av av plast med luftporer
89
När virket monteras ihop med t.ex. metallplattor heter det
Fackverk
90
Centrumavstånd (C-C)
Avstånd mellan mitten på olika byggnadsdelar t.e.x avstånden mellan mitten på två reglar
91
Dag-mått
- Hålets mått där fönster/dörrar inkl ram ska sitta
92
Karbonatisering
- Process där betong tar upp koldioxid från atmosfären
93
Diffusion
- Ångtransport pga ånghaltsskillnad
94
Konvektion
- Fukttransport som beror på strömmande luft
- Lufttransport pga lufttrycksskillnad
95
Limträbalk
Balk bestående av minst 4 sammanlimmade trälameller
96
L-trä strå för
Limträ
97
Vilka 3 huvudsakliga material byggs stommen i en byggnad av?
- Trä, stål, betong
