Tentaplugg Flashcards
(191 cards)
1
Q
Stress
KASAM
A
Känslan av sammanhang. Består av begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet.
2
Q
Stress
Locus of Control
A
Extern - Man upplever att det som händer är på grund av yttre faktorer (inte av en själv).
Intern - Man upplever att man själv är orsaken till det som händer.
3
Q
Vad är Stress?
A
Situation (Stressor) + bedömning (Stressorn + sin egen förmåga). Stress uppstår när man bedömer att man inte kan hantera stressorn.
4
Q
Stress
Coping
A
Intern - Emotionell coping, man försöker hantera känslorna istället för situationen.
Extern - Problemfokuserad coping, man försöker hitta ett sätt att hantera den stressande situationen bättre. T.ex. att slå till någon eller plugga till tentan.
5
Q
Stress
Arousalteorin
A
Fysiologiska, beteendemässiga och upplevda intensitetsgraden av stress.
6
Q
Stress
Optimal arousalnivå
A
Att stimuleringsintensiteten är på exakt rätt nivå för optimal prestation.
7
Q
Stress
Stresshormoner
A
Kortisol - Kopplas till olust, utan ansträngning, t.ex. att man är uppgiven, en negativ känsla. Kopplas till hot.
Adrenalin - Handlingspåslag, man blir aktiv, t.ex. springa, en positiv känsla.
8
Q
Förklara långtidsminne och korttidsminne (arbetsminne)
A
Korttidsminne - Kallas också för arbetsminne. Minnesstrukturen som hanterar det som är aktuellt i tankarna för ögonblicket.
Långtidsminne - Hur vi kodar materialet när det befinner sig i korttidsminnet avgör för om det lagras i långtidsminnet.
9
Q
Vad säger Mogghaddam om minnet?
A
Det är konstruktivt - dvs att det är påverkbart av vad vi har läst och hört eller vad andra har varit med om.
10
Q
Förklara de två olika typerna av minnen.
A
Excplicita - Medvetna minnen. Det kommer fram i arbetsminnet, dvs. man blir medveten om dem.
Implicita - Omedvetna minnen som aktiveras utan att nå medvetandet.
11
Q
Språk
Syntax
A
Ytstrukturen, grammatik. Hur språket sätts ihop.
12
Q
Språk
Semantik
A
Djupstrukturen. Språkets mening, t.ex. demokrati som ej är ett objekt men vi är enade om meningen.
13
Q
Språk
Affektintoning
A
Känslomässigt samspel mellan människor, framförallt mellan småbarn och deras föräldrar. Då barnet lär sig skilja mellan sina egna och andras känslor. (Fokus på språket, att sätta ord på det man känner)
14
Q
Centrala nervsystemet
A
CNS, består av alla nervceller i hjärnan + ryggmärgen.
15
Q
Perifera nervsystemet
A
PNS, består av alla nerver som utgår från hjärnan och ryggmärgen till resten av kroppen
16
Q
Limbiska systemet
A
Kallas för känslohjärnan och tillhör det centrala nervsystemet.
Delar av systemet:
Hypothalamas - Styr motivation och drifter. (4F)
Amygdala - Styr rädsla och aggressioner.
Hippocampus - Minnesbildning. Där våra minnen skapas.
17
Q
Kognition
A
Fokus på att tänka om sig själv, andra och förstå kausala samband.
18
Q
Kognition
Metakognition
A
Att tänka om sina egna tankar. Att vara medveten om en del av sina egna tankar.
19
Q
Kognition
Theory of Mind
A
Möjligheten att tillskriva mentala tillstånd till sig själv och andra. Att förstå att andra har ett mentalt tillstånd som skiljer sig från mitt.
20
Q
Darwins huvudtankar
A
Naturligt urval (Survival of the fittest) - består av 3 olika delar: Variation, Urval, Ärftlighet
21
Q
Vad är en affekt enligt Tomkins?
A
Det finns 9 fysiologiska mekanismer som ligger bakom alla emotioner och tar sig ofta uttryck i ansiktsuttryck
22
Q
Vad är en emotion enligt Tomkins?
A
En affekt som kombineras med minnen av tidigare erfarenheter.
23
Q
Vad är en känsla enligt Tomkins?
A
När man accepterar eller uppmärksammar en affekt. (Affekt -> Emotion -> Känsla)
24
Q
Vad säger Chomsky om LAD?
A
Language Acquisition Device - En infödd fallenhet för språk. Grundläggande grammatiska regler från födseln.
25
Språk
| Sapir-Whorf-hypotesen
Språket föder tanken. Det man inte kan sätta ord på kan man inte tänka.
26
Utv. psykologi
| Beskriv sensomotoriska stadiet enligt Piaget.
RAAO
Reflexer - Man föds med vissa reflexer.
Assimilation - När man använder det tänkande, eller de scheman, som man redan har utvecklat för att förstå situationen.
Ackommodation - När man utv. nya scheman, dvs ändrar sitt sätt att tänka.
Objektpermanens - När man förstår att ting existerar även om man inte kan se dem.
27
Utv. psykologi
| Preoperationella stadiet enligt Piaget.
SMAAF
Symboliskt tänkande - Inre logiska tankar som uppstår av erfarenheter.
Magiskt tänkande - Tror att något man tänker kan hända på grund av ens tanke.
Artificialism - Man tror att saker har en konkret, mänsklig orsak. Tors hammare.
Animistiskt tänkande - Allt lever.
Fenomenologisk kausalitet - Det som ligger nära i tiden orsakar det som händer.
28
Utv. psykologi
| Konkreta operationernas stadium enligt Piaget.
KRIL
Konservering - Form är inte kopplat till mängd (Vattenglaset).
Reversibilitet - Handling görs ogjord genom att man återvänder till utgångsläget.
Induktivt tänkande - Man kan genom observation komma fram till antaganden.
Logiskt, konkret tänkande - Tänka logiskt kring konkreta föremål och handlingar
29
Utv. psykologi
| Formella operationernas stadium enligt Piaget.
Deduktion - Man kan formulera hypoteser och testa dem.
Logiskt, abstrakt tänkande - Man kan tänka logiskt kring abstrakta ting.
Man förstår komplext språk såsom ironi.
30
Utv. psykologi
| Nämn de 4 drivkrafterna för Piaget
Mognad - Fysisk mognad
Socialt samspel
Aktiva handlingar (Learn by doing)
Adaption - Problemlösning som sker via assimilation och ackommodation
31
Utv. psykologi
| Funktionslek enligt Piaget
Materiella ting som barnet leker med, t.ex. skaka på skallran
32
Utv. psykologi
| Rollekar enligt Piaget
Ökar förståelsen om sig själv och det sociala samspelet, mycket assimilering
33
Utv. psykologi
| Regellekar enligt Piaget
Här ackommoderar man, det är viktigt för den sociala utvecklingen
34
Utv. psykologi
| Funktionslust enligt Piaget
Målet med leken ligger i själva handlingen och inte i något speciellt medvetet yttre mål. Att känna glädje och tillfredsställelse i att vara aktiv och att vara orsak till något.
35
Beskriv drifterna enligt Freud
Livsdriften - Innefattar sexualdriften, driften att vilja leva
Döds/aggressionsdrifter - Viljan att dö
36
Fria associationer enligt Freud
Innebär att alla tankar får släppas fram fritt, utan hämningar, mellan klient-psykolog
37
Katarsis
Få utlopp för känslor och besvärliga upplever genom att prata om dem
38
Freudianska felsägningar
När man säger eller skriver fel är det ett uttryck för en bortträngd, omedveten önskad
39
Den dynamiska aspekten enligt Freud
Det är ständiga konflikter i utbytet mellan psykets olika delar och rum.
40
Försvarsmekanismer enligt Freud
Finns för att hålla kvar drifterna i det omedvetna och omvandlar, alternativt stänger av, dem till ett accepterat beteende
41
Sublimering enligt Freud
Oaccepterade driftsimpulser omvandlas till ett mer socialt accepterat beteende
42
Förskjutning enligt Freud
Man förflyttar drifttillfredställelsen till ett objekt till ett annat objekt (T.ex. mamma -> någon som liknar mamma)
43
Bortträngning enligt Freud
Man skjuter undan allt som har med en händelse, känsla, eller impuls (som skapar ångest) till det omedvetna
44
Isolering enligt Freud
Tanke och förnuft besegrar känslorna. Känslorna bortträngs.
| T.ex. att inte kunna känna sorg när någon nära dör.
45
Förnekande enligt Freud
Man förnekar realiteter
46
Projektion enligt Freud
Man förlägger förbjudna, oacceptabla känslor på andra
47
Reaktionsbildning enligt Freud
Dölja en förbjuden känsla genom att överdriva dess motsats. Exempel: Jag vill ligga med kvinnor -> Jag blir homofob.
48
Rationalisering enligt Freud
Genom ett vettigt argument övertygar man sig om att ett aktivt beteende är okej. T.ex. titta på barnporr för att forska om det.
49
Identifikation enligt Freud
Individen tar in andra människors kvalitéer och integrerar dem i sitt eget beteende.
50
Regression enligt Freud
Man går tillbaka till ett tidigare utvecklingsstadie. T.ex. att suga på tummen.
51
Kompensation enligt Freud
Man försöker kompensera misslyckanden genom att dra dem till överdrift. T.ex. att ha många sexuella förbindelser senare livet för att man inte hade några i tonåren.
52
Ångest enligt Freud
Uppstår som en varningssignal för jaget att det utsätts för ett hot så att jaget kan agera för att undankomma hotet.
53
Objektiv ångest enligt Freud
Ångest som ett resultat av yttre hot. T.ex. mamma är arg på mig.
54
Neurotisk ångest enligt Freud
När dina driftsimpulser i detet är hotfulla. T.ex. sexuella driftsimpulser till mamman
55
Moralisk ångest enligt Freud
Ångest som har sitt ursprung ur överjaget (När moralen gör så att man får ångest över sina drifter).
56
Omedvetna enligt Freud
Innehåller drifter, fantasier och föreställningar. Är oåtkomligt för våra medvetna tankar. Kan styra beteendet på ett omedvetet plan.
57
Den rumsliga apsekten enligt Freud
Psyket består av olika rum.
58
Den ekonomiska aspekten / Energikonstans enligt Freud
Vår energimängd är alltid densamme, den kan inte förgöras eller försvinna, bara omvandlas
59
Psykisk determinism enligt Freud
Att allt beteende har en orsak eller en betydelse
60
Psykets 3 nivåer enligt Freud
Medvetna - Man har tillgång till sina tankar närhelst man vill
Förmedvetna - Utgör en nivå mellan det medvetna och det omedvetna. Finns tillgängligt när man riktar sin uppmärksamhet mot den. Drömmar ett exempel.
Omedvetna - Inte tillgängligt för individen på egen hand. (Terapi)
61
Vad är psykets 3 rums funktion enligt Freud?
Psykets 3 rum består av överjaget, jaget, detet och dessa tre står alltid i konflikt till varandra. Detta driver utvecklingen framåt.
62
Detet enligt Freud
Källan till drifterna. Detet vill bli tillfredsställt och få utlopp för upphetsning, spänningar och energier. Styrs av Lustprincipen (Man söker lust och undviker olust).
63
Överjaget enligt Freud
Den moraliska sidan. Innehåller ideal och straff. Styrs av Etiska principen (Rätt och Fel). Uppstår efter oidipus/elektrakomplexet.
64
Jaget enligt Freud
Medlaren mellan överjaget, detet och omgivningen. Har som uppgift att finna en lämplig stund för utlösning av driftsenergierna. Styrs av Realitetsprincipen (Intresserar sig för huruvida det är möjligt och verklighetsförankrat).
65
Realitetstesting enligt Freud
Den process som inbegriper jagets försök att anpassa alla kognitiva och intellektuella förmågor som individen har.
66
Orala stadiet enligt Freud
Drifterna är centrerade runt munnen, suga och bita. (Bita ifrån, svälja allt som sägs)
67
Anala stadiet enligt Freud
Driften förlagd till ändtarmen. Barnet måste lära sig att kontrollera konflikterna kring detta.
68
Falliska stadiet enligt Freud
Könsorganet blir centralt. Här kan oidipus- och elektrakomplex uppstå.
69
Klassisk betingning enligt Pavlov
En typ av inlärning som innebär att ett betingat stimuli paras ihop med ett obetingat stimuli som slutligen leder till en betingad respons.
70
Obetingad respons enligt Pavlov
En respons som inte kräver inlärning
71
Obetingad stimuli enligt Pavlov
Ett stimuli som inte kräver inlärning för att orsaka en respons
72
Betingad respons enligt Pavlov
En respons som kräver inlärning
73
Betingad stimuli
Ett stimuli som kräver inlärning för att orsaka en respons
74
Stimuligeneralisering
Reagera liknande på likartat stimuli
75
Stimulidiskriminering
Man skiljer på likartat stimuli
76
Utsläckning
När förstärkningen (t.ex. lönen) upphör så upphör så småningom beteendet (arbetandet).
77
Skinners box
En råtta som sitter i en låda där den ska trycka på en spak för att få belöning.
78
Instrumentell betinging (Operant)
Handlar om konsekvenser. Om en respons får en behaglig konsekvens förstärks beteendet, och tvärtom så försvagas det.
79
Positiv förstärkning
Något man gillar tillkommer vilket förstärker beteendet.
80
Negativ förstärkning
Något man ogillar tas bort vilket förstärker beteendet.
81
Positiv bestraffning
Något som man ogillar tillkommer vilket försvagar beteendet.
82
Negativ bestraffning
Något som man gillar tas bort vilket försvagar beteendet.
83
Tre faktorer för inlärning enligt Skinner
Tydligt, direkt, aldrig annars.
84
Primära förstärkare enligt Skinner
Tillfället kroppsliga, grundläggande behov såsom mat och vatten
85
Sekundära förstärkare enligt Skinner
Behov som inlärts, t.ex. pengar
86
Kontinuerlig förstärkning
Beteendet förstärks efter varje gång.
87
Partiell förstärkning
Beteendet förstärks ibland. (Fiska)
88
Vad menar Bandura med Modellinlärning?
Att vi lär oss beteendet genom att observera hur andra beter sig.
89
Vilka tre förebilder/modeller/faktorer finns för modellinlärning?
Nära - De som är närmast en (Familj)
Lika - De som liknar en själv (Andra av samma etnicitet)
Auktoriteter - Ledarfigurer, idoler, etc.
90
Inramning enligt Goffman
En plats med ett specifikt syfte. T.ex. klassrum, ett rum som alla andra men du tittar inte på tv där utan du är där för att studera.
91
Ansiktsräddning enligt Goffman
Man är rädd för att tappa ansiktet, när omgivning förstår att ditt framträdande/fasad är fake.
92
Etnometodologi enligt Garfinkel
Hur människor använder sig av olika metoder för att göra interaktion och den sociala ordningen begriplig.
93
Sociala strukturer enligt Garfinkel
Innebär handlingsregel och beteenden som internaliseras under socialisation.
94
Trubbel enligt Garfinkel
Störningsexperiment - skapar instabilitet i den sociala ordningen
95
Indexikalitet enligt Garfinkel
Är beroende av kontext, således refereras det till ett sammanhang. (Kommunikation är kontextbundet, t.ex. man säger inte godnatt på morgonen när man hälsar)
96
Entometodologisk likgiltighet
Att man ska förhålla sig likgiltig/neutral/opartisk till det man studerar.
97
Diskurs enligt Potter
Potter menade att verkligheten språkligt konstrueras av mänskligt samspel.
98
Tillit enligt Garfinkel
Människan känner tillit till andra och att de ska bete sig enligt normen för kontexten.
99
Kognitiva hierarkier enligt Potter
Det finns en outsagd hierarki för det diskursen handlar om. T.ex. att vara smal i viktdiskursen.
100
Förskjutning enligt Potter
Att frånsäga sig ansvar i ett språkspel - Jag är inte rasist, men....
101
Performativitet enligt Butler
Man känner tillhörighet till ett kön för att man handlar på ett visst sätt (som samhället tillskrivit det könet) T.ex.
102
Ekonomiskt kapital enligt Bourdieu
Kapital kopplat till pengar, att äga pengar, att ha kontroll över pengar
103
Kulturellt kapital enligt Bourdieu
Utbildningskapital - Att ha utbildning ger t.ex. prestige
Kuturell kompetens - Att kunna föra sig på ett visst sätt inom den kultur
Socialt kapital - Socialt nätverk, att ha många/rätt kontakter
104
Symboliskt kapital enligt Bourdieu
Kapital kopplat symboliska värden, t.ex. fotbollsspelare och titlar
105
Habitus enligt Bourdieu
Den mentala ryggsäcken, inneboende värderingar som inte kan tas bort utan bara bytas ut mot något annat
106
Doxan enligt Bourdieu
Samhälleliga värden, T.ex. att komma i tid
107
Fältet enligt Bourdieu
Grupper med gemenskap tillhörighet, T.ex. Yrke, hobby, utbildning
108
Fältets doxa enligt Bourdieu
De interna, gemensamma, underförstådda överenskommelserna. De är givna för fältet utan att behövas förklaras.
109
Handlingsdisposition enligt Bourdieu
Relationellt, kan bara existera i relation till andra.
110
Motstånd enligt Mead
Motstånd leder till utveckling av självet och det är viktigt för att vi ska uppfatta oss som separata individer med egen identitet
Symboliskt motstånd - det är en friktion i det sociala livets vanemässigheter, t.ex. språkkunskaper, normer och olika kulturella värderingar
Materiellt motstånd - När man upplever motstånd med materiella ting, t.ex. när ett blixtlås krånglar
111
Rollövertagande enligt Mead
Innebär att individen kan identifiera sig med andras handlingar vilket leder till att man kan sätta sig in i andras ställe
112
Symbolisk interaktionism enligt Mead
Individens förmåga att interagera med andra symboliskt, t.ex. genom språk och gester
113
Lekstadiet enligt Mead
Barnet genom lek tar över människors konkreta andra. Övar på rollövertagandet.
114
Spelstadiet enligt Mead
Här utvecklar barnet en förmåga att se på sig själv utifrån, med hjälp av olika perspektiv, via generaliserade andra. Övar upp förmågan av självmedvetenhet.
115
Förklara I enligt Mead
Subjektjaget, dvs. känslojaget, utvecklas innan "Me"
116
Förklara Me enligt Mead
Det rationella jaget, objektjaget, som utvecklas ju äldre vi blir
117
Självets struktur enligt Mead
Implicit - Omedvetet själv. Det är självkänslan som är automatisk och omedveten men som ändå påverkar beteendet.
Explicit - Medvetet själv. Självkänslan på ett medvetet plan.
Hög explicit men låg implicit självkänsla leder till en till synes (för utomstående) självsäker person men är i verkliga fallet osäker.
118
Självmedvetenhet enligt Mead
Förmågan att kunna reflektera kring sig själv utanför sig själv, alltså som ett objekt.
119
Social responsivitet enligt Asplund
Det finns en grundläggande strävan hos alla människor att söka gensvar hos andra.
120
Asocial responsivitet enligt Asplund
Det innebär att inte ge någon eller något ett gensvar.
121
Mättnadsprocess enligt Asplund
Innebär att vi tröttnar på något när vår nyfikenhet inte stimuleras. (Leder till samhällets utveckling)
122
Sociala karaktären enligt Fromm
Den utvecklas genom erfarenhet och delad livsförsörjning, t.ex politiska eller religiösa
123
Den samlande karaktären enligt Fromm
Dess mönster är att spara, eller hamstrande, och fokus på ligger på kvantitativt.
124
Den receptiva karaktären
Mönstret ligger i att frossa och att sluka, fokus på att ta (inte ge).
125
Den explorativa karaktären
Vars mönster är att tillägna sig. (Samlar erfarenheter)
126
Den affärsmässiga karaktären enligt Fromm
Avsaknad av emotionella band till det hen äger och konsumerar, nutidsmänniskan.
127
Den produktiva karaktären enligt Fromm
Kännetecknas av förmågan till självverksamhet. Alla bär på den produktiva karaktärens potential inom sig.
Den som är för att vara, inte för att äga.
128
Negativ frihet enligt Fromm
Frihet från (t.ex.) lidande och tvång
129
Positiv frihet enligt Fromm
Frihet till (t.ex.) mat och utbildning, valmöjligheter.
130
Vad är baksidan av frihet till enligt Fromm?
Att om man får för mycket frihet känner man sig hjälplös och isolerad.
131
Nämn Fromms fyra flyktmekanismer.
Auktoritär hållning
Destruktiv hållning
Automatisk likformighet
Alienation
132
Auktoritär hållning enligt Fromm
Är en typ av flyktmekanism. Kännetecknas av att individen försöker lösa konflikten genom att underkasta sig en auktoritär eller att själv bli en.
133
Destruktiv hållning enligt Fromm
En typ av flyktmekanism. Individen försöker att förinta alla yttre objekt varefter hen hoppas att rädslan ska upphöra.
134
Automatisk likformighet enligt Fromm
Att man hela tiden tar hänsyn till experters eller vänners åsikter om individen. Utplånar skillnaden mellan jaget och omvärlden (konformitet).
135
Alienation enligt Fromm
Främlingskap där människan upphör att vara sin egen verklighetscentrum. (KOLLA I BOKEN!!)
136
Det grandiosa självet enligt Kohut
Utvecklas genom barndomen och fylls på när föräldrarna uppmärksammar barnets beteende, de ser sig själva i föräldrarna, föräldrarna blir en del i barnet. Det är nödvändigt för att barnet ska utveckla en sund personlighet.
137
Spegling enligt Kohut
Barnet ser sig själv i föräldern
138
Självobjekt enligt Kohut
Den speglande föräldern blir ett självobjekt för barnet. Barnets ofullständiga själv blir fullständigt genom att det kompletteras av självobjektet.
139
Idealisering enligt Kohut
Barnet tar in en idealiserad bild av den gode föräldern.
140
Narcissistisk kränkning enligt Kohut
Resultatet när barnet inte kan spela sig i föräldrarnas uppmärksamhet och kärlek. Det grandiosa självet får ingen självtillfredsställelse.
141
Narcissistisk störning enligt Kohut
Upprepade narcissistiska kränkningar, dvs förälder misslyckas att spegla barnet upprepningsvis.
142
Vad kännetecknas den vuxna människans brist på narcissism?
Att man har svårt att relatera till sig själv, svårt att förstå andra och man vill stå i centrum och få uppmärksamhet. Man känner tomhet.
143
Det bipolära självet enligt Kohet
Självet består av två olika poler. Den ena driver på, ambition, och den andra leder, ideal. Det uppstår ett spänningsfält mellan dessa två poler som måste fyllas.
144
Optimal frustrering enligt Kohut
Föräldrarnas reaktion måste ligga strax över barnets utvecklingsnivå utan att bli överkrav.
145
Personliga konstrukt enligt Kelly
Människan kategoriserar alla sina perceptioner (sinnesintryck), både människor vi möter och händelser vi är med om. Allas kategorier är individuella och ser olika ut beroende på vem det handlar om.
146
Beskriv begynnande själv enligt Stern
Barnet söker sensorisk stimulering som den har vissa fördomar och preferenser för. Förmågan att formulera och pröva hypoteser. Barnet deltar i kognitiva och känslomässiga processer.
147
Kärnsjälv enligt Stern
(HSSS)
Helhet - Fysisk helhet med en yttre gräns.
Självstyrning - Att kunna styra sina egna rörelser efter vilja. T.ex. det blir mörkt när man stänger ögonen.
Självaffektivitet - Upplevelsen av inre känslor. T.ex. glad när mamma kommer, ledsen när hon går.
Självhistoria - Insikt att man finns och att man kan förändras.
148
Subjektsjälv enligt Stern
Interaffektivitet - Barnet kan se att det egna känslotillståndet korrelerar med föräldrarnas.
Känslointoning - Beteendet som uttrycker ett delat, inte imiterat, känslotillstånd. Barnet kan spegla sig och känna empati.
Protolinguistisk kommunikation - T.ex. pekgesten. Gester som riktar uppmärksamhet.
149
Verbalt själv enligt Stern
Språket utvecklas och barnet objektifierar - dvs att barnet får en förmåga att reflektera över sig själv, sina förväntningar och önskningar (utanför sig själv).
150
Berättande själv
Barnet kan nu berätta en historia om sig själv (och på så sätt konstruera sig själv)
151
Säker anknytning enligt Ainsworth
Uppstår som ett resultat av att vårdnadshavaren är mottaglig för och uppmärksam på barnets behov.
152
Osäker, undvikande anknytning enligt Ainsworth
Visar få eller inga tecken på att vara bunden till vårdnadshavaren överhuvudtaget.
153
Varför anknyter man enligt Bowlby?
Överlevnad
Ge en säker bas för inlärning och undersökande av omgivningen
Utveckla in inre modell för relationer
154
Anknytningsprocessens olika stadier enligt Bowlby
Odiskriminerad anknytning - Beteendet riktas mot alla.
Diskrimineras anknytning - Vänder sina anknytningsbeteenden mot vårdnadshavaren i högre grad än mot andra
Specifik anknytning - Anknytningen riktas mot en eller två särskilda vårdare. Barnet ler mot dessa och skriker när de lämnar hen. Främlingsfientligheten utvecklas (Rädsla för främlingar).
155
Osäker, ambivalent anknytning enligt Ainsworth
Barnet präglas av misstro mot vårdnadshavaren, tar sig uttryck i klängigt beteende.
156
Desorienterad/Desorganiserad anknytning enligt Ainsworth
Obegripligt beteende som resultat av extremt störda vårdnadshavare, exempelvis missbrukare. Kopplas samman med trauma.
157
Orala stadiet enligt Eriksson
Tillit kontra Misstro.
158
Anala stadiet enligt Eriksson
Autonomi kontra Skam
159
Genitala stadiet enligt Eriksson
Initiativ kontra Tvivel/Skuld
160
Latensstadiet enligt Eriksson
Arbetsflit kontra Mindervärde
161
Ungdomstiden enligt Eriksson
Identitet kontra Splittring/Förvirring
162
Tidig vuxenstadiet enligt Eriksson
Närhet kontra Isolation
163
Vuxenstadiet enligt Eriksson
Generativitet/Produktivitet kontra Stillastående
164
Ålderdomen enligt Eriksson
Integritet kontra Förtvivlan
165
Prekonventionella stadiet enligt Kohlberg
Straff och Lydnad - Ingen moral, följa regler för att undvika
straff.
Instrumentell relativism - Egocentrisk moral, som på en marknad, säljare-köpare
166
Konventionella nivån enligt Kohlberg
Good boy/nice girl - Behaga och få godkännande av andra. Moralen baseras på vad andra tycker.
Lag- och ordningsstadiet - Man underkastar sig auktoritet, samhällets lagar samt upprätthållandet av social ordning. Moral kopplat till rätt/fel.
167
Postkonventionella nivån enligt Kohlberg
Legalistisk och utilitaristisk - Moralen baseras på abstrakta principer. Följa lagar men dessa är föränderliga av samhället.
Universella, etiska principer - Moralen baseras på abstrakta principer såsom mänskliga konventioner, som står över lagarna. Människans rätt till liv viktigare än lagar t.ex.
168
Vilka faktorer påverkar på moraliskt handlande enligt Kohlberg?
(MAKK)
Moralisk motivation - Prioriteringar
Moralisk atmosfär - Hur rättvis och moralisk miljön runtomkring en är.
Moralisk känslighet - Tolkningar. Hur en situation tolkas och empati uppstår.
Moralisk karaktär - Personlighetsdrag, som jagstyrka och självdisciplin.
169
Epigens enligt Eriksson
Vi går igenom relativt liknande stadier i livet
170
Utvecklingszoner enligt Vygotskij
Vissa perioder styrs barnet av känslor och vissa av förstånd.
Det jag kan, jag inte kan, jag kan med hjälp av andra.
171
Sociogenes enligt Vygotskij
Alla komplexa mentala fenomen uppkommer först i interaktion innan det internaliseras.
172
Närutvecklingszon enligt Vygotskij
Utvecklingszonen där barnet kan något med hjälp av andra.
173
Stabila perioder enligt Vygotskij
Präglas av lugn och gradvis utveckling. Skapande perioder mellan kriser.
174
Kritisk period enligt Vygotskij
Uppstår plötsligt och slutar lika fort. Känslomässig instabilitet och nedsatt inlärning. Det finns fem kriser.
175
Födelsekrisen enligt Vygotskij
Man börjar leva utanför livmodern och bl.a. tappar vikt.
176
Ettårskrisen enligt Vygotskij
Skiljer spädbarn från småbarn. Framsteg i språk och gång.
177
Treårskrisen enligt Vygotskij
Trots och envishet leder till konflikt med omgivningen. Positiva konsekvenser är ökad självständighet och stabilisering av sin identitet.
178
Sjuårskrisen enligt Vygotsij
Skiljer förskola från skolåldern. Psykisk obalans, svag viljestyrka.
179
Trettonårskrisen enligt Vygotskij
Tidigare intressen försvagas och arbetsförmågan försämras.
180
Kognitiva triaden enligt Beck
Hur jag ser på andra Hur jag ser på framtiden >
Beck menar att om du har ett felaktigt tänkande kan du få psykiska problem. Förändra på triaden för att ta bort problemet.
181
Beskriv de två behoven enligt Maslow
Bristbehov (Kan mättas men behövs fyllas på vid obalans) - Mat, sömn, vätska > Kärlek och tillhörighet > Uppskattning > Kognitiva behov
Växtbehov (Kan aldrig mättas och är unika för människan) - Estetiska behov (Skönhet) > Självförverkligande (Intellektuella och konstnärliga behov)
182
Klientcentrerad terapi enligt Rogers
Klienten uppfattar att terapeuten har en obetingat positiv inställning och förståelse för hen, vilket leder till att en förändringsprocess sätts igång.
183
Rogers två mänskliga behov
1. Behovet av uppskattning från andra
| 2. Behovet av självaktning
184
Kongruens enligt Rogers
Symboliserade erfarenheter = Verkliga erfarenheter
185
Inkongruens enligt Rogers
Motsatsen till kongruens, dvs de verkliga erfarenheterna stämmer inte överens med de symboliska.
186
Modellinlärning enligt Bandura
Vi lär beteenden genom att observera andras beteenden.
187
Vad menar Bandura med att det finns tre olika förebilder?
Likhet - Man tar efter de som är lik en, t.ex. kulturellt, kön etc.
Närhet - Man tar efter de som står en nära, t.ex. familj, vänner etc.
Auktoritet - Man tar efter de som bestämmer, t.ex. elev/lärare eller överordnad/underordnad
188
Själveffektivitet enligt Bandura
Individens föreställning om hur hen kommer att klara av beteendet för att uppnå vissa mål. Uppnås genom modellinlärning, verbal påverkan (pepptalk) och emotionell arousal.
189
Recriprok determinism enligt Bandura
Självuppfyllande profetian!
190
Självreglering enligt Bandura
T.ex. Katinka eller Jehovas Vittnen (Sorry Emma!)
191
Piagets utvecklingsdrivkrafter
Fysisk mognad
Sociala samspel
Aktiva handlingar
Adaption (strävan mot anpassning, innefattar tankescheman dvs assimilation och ackommodation)
