Teorier inom utvecklingsspykologi Flashcards
Piagets utvecklingsteori
Barn, aktiv roll i inhämtande av kunskap genom sökande av information från miljön
När barn tar emot ny information, försöker de aktivt att förstå denna genom att integrera den med kunskapsstrukturer de redan har bearbetat. På detta sätt konstruerar barn sin egen kunskap
Enligt Piaget använder sig barn av scheman,en organiserad enhet av kunskap för att förstå specifika situationer
Scheman blir mer organiserade och omstrukturerade över tid när barn integrerar nya erfarenheter med befintliga kunskapsstrukturer.
Piaget beskriver dessa mentala scheman som “operationer” som är anpassningsbara och kan kombineras för att skapa mer komplexa beteendemönster och tänkesätt
Steg i Utvecklingen: Piaget menade att ett barns utveckling innefattar ett övergång från ett organiserat sätt att förstå världen till att gradvis adoptera ett helt nytt sätt att interagera med världen, vilket han beskrev i form av olika stadier.
Vygotskys utvecklingsteori
sociala och kulturella aspekter av lärande
kognitiv utveckling drivs av barnets interaktioner med mer kunskapsrika andra, såsom föräldrar, lärare och äldre kamrater. Dessa interaktioner bidrar till att barnet lär sig färdigheter och normer som är värdefulla inom deras kulturella sammanhang.
språk, skrivande, och andra symboliska system ses som kulturella verktyg som förmedlar kognitiv utveckling. Genom att använda dessa verktyg kan barn internalisera och bearbeta information på effektivare sätt.
ZPD-definition: Zonen för närmaste utveckling är gapet mellan vad ett barn kan göra självständigt och vad barnet kan göra med hjälp från någon som är mer kunskapsrik. Det är inom denna zon som det mest effektiva lärandet sker.
Scaffolding: En viktig del av lärandet inom ZPD är “scaffolding”, där en lärare eller en annan guide tillhandahåller struktur och stöd för att hjälpa barnet att utföra uppgifter som de ännu inte kan hantera på egen hand. Denna support minskas gradvis allteftersom barnet blir mer självständigt.
Urie Bronfenbrenner: bioekologiska modellen
Urie Bronfenbrenner: betonade hur den bioekologiska modellen som en ram för att förstå utvecklingen i sammanhanget av de olika miljösystem som påverkar en individ genom livet.
Individens utveckling är resultatet av interaktionen mellan biologi och miljöfaktorer.
Mikrosystem: Det närmaste systemet som individen interagerar med direkt. Detta inkluderar familj, skola, arbetsplats och nära vänkrets. Interaktioner inom mikrosystemet har direkt påverkan på individens utveckling.
Mesosystem: Detta refererar till relationerna mellan de olika mikrosystemen i en individs liv. Till exempel kan interaktionen mellan en elevs hemmiljö och skola påverka elevens akademiska prestation och sociala utveckling.
Exosystem: Inkluderar de sociala system som inte direkt involverar individen men som påverkar eller informerar de system där individen är en aktiv deltagare. Exempel kan vara föräldrarnas arbetsplats eller grannskapets resurser och tjänster.
Makrosystem: Består av kulturella värderingar, lagar, tullar och resurser i samhället som påverkar de övriga systemen. Makrosystemet formar de normer och regler som råder i de mindre systemen.
Kronosystem: Omfattar mönster av miljöförändringar och stabilitet över tid. Detta system inkluderar även viktiga livshändelser som kan påverka individens utveckling, såsom föräldrarnas skilsmässa eller en flytt till en ny stad.
core knownledge
Komponenter i Teorin om Kärnkunskap
Vi har medfödda system, kärnkunskapssystemen som är specialiserade på att bearbeta information inom specifika kunskapsdomäner.
Dessa inkluderar:
Rumsuppfattning: Förmågan att förstå och navigera i rumsliga relationer.
Objektuppfattning: Kunskap om objekts egenskaper och hur de interagerar.
Numerisk förståelse: Grundläggande begrepp om antal och matematiska relationer.
Social förståelse: Insikt om sociala relationer och mänskligt beteende.
Systemens fulla potential är beroende av interaktionen av interaktion med den fysiska och sociala miljön. Barnets erfarenheter spelar en kritisk roll i att forma och utveckla dessa kärnsystem.
Kärnkunskapssystemen utgör en grund från vilken barn kan utveckla mer avancerade kognitiva förmågor och förståelse. Detta sker genom utbildning, socialisation, och personlig utforskning.
