Tumördiagnostik Flashcards
Vilka är frågeställningarna vid tumördiagnostik?
- Har patienten cancer, om ja vilken sort?
- Prognos? Hur kommer förloppet se ut?
- Överlevnad och cancerfri överlevnad?
- Behandlingsalternativ?
- Risk för recidiv/pågår det ett recidiv?
Vilka delar av diagnostiken behövs för att kunna fastställa en specifik cancerdiagnos?
- Anamnes och symtom
- Synliga förändringar som knölar eller födelsemärken.
- Röntgen och ultraljud för visualisering.
- Biopsier
- Blodprov
Vad kan man använda histopatologi till?
Metoden är tidskrävande men ger mycket information om:
- tumörtyp
- spridning av tumören till omkringliggande vävnad.
- nekros
- Delningsfrekvens
- Tumörinfiltrerande immunceller.
Problemet är dock att histopatologi har långa svarstider.
Vad kan man få reda på från ett finnålsaspirat?
Diagnostik på cellulärnivå och frågeställningen där är ffa om det finns tumörceller i aspiratet. Man tittar då på:
- morfologi
- antal celler av olika typ.
Minst 200 celler bör undersökas.
Vad menas med sentinel node diagnostik?
Man kan operera ut och analysera om de innehåller tumörceller.
I exempelvis armhålan har man många lymfkörtlar som dränerar armar och bröst och man kan i dessa se om en cancer börjat sprida sig och metastaserat.
Lymfkörtlarna sitter som i ett pärlband och ju längre bort man hittar tumörceller desto sämre är prognosen och risken för metastasering ökar.
Frågeställningen här blir alltså metastasrisk och prognos samt hur aggressiv en operation behöver vara.
Vad är risken men att ta ut lymfkörtlar?
Man försämrar dränaget och ödem kan uppstå.
Hur används flödescytometri i cancerdiagnostiken?
Metod för att titta på och kvantifiera enskilda cellpopulationer med fluorokrom-märkta ak. Används främst för diagnostik av leukemi och lymfom och gör en s.k. immunfenotyp.
Man brukar börja med att analysera side scatter mot CD45 och man får då fram poplationen viabla lymfocyter.
Man kan sedan analysera vidare dessa med exempelvis CD19 och CD5. CD19 och CD5 bör naturligt inte finnas på samma celler och man undersöker vidare misstänkta populationer.
Man kan sedan titta på kappa och lambda kedjor för att se om populationer är klonala.
Dessa markörer är dock inte tumörspecifika utan finns naturligt på immunceller. Man tittar därför på:
- Aberrant distribution = bortfall eller tillkomst av markörer.
- Bifenotyp = En cell uttrycker markörer för flera utmognadslinjer.
- Asynkroni = Markörer för både tidiga och sena utmognadsstadier samtidigt.
Vilka är fördelarna och nackdelarna med flödescytometri?
Fördelarna med flödescytometri är att man kan undersöka många pararmetrar samtidigt på tusentals celler. Man kan också använda flödescytometri för att undersöka minimal residual disease för att se hur många cancerceller som finns kvar efter en behandling för att ex. bedöma risken för recidiv.
Det finns dock även nackdelar med flödescytmetri. Exempelvis är vissa celler känsliga och förstörs av det höga trycket och sällsynta celler (<0,1%) är svåra att upptäcka.
Vilka brukar frågeställningarna vara vid flödescytometri?
Fenotyp: vilken typ av lymfom/leukemi handlar det om?
Stadieindelning
Effekt av behandling
Återfall?
Med flödescytometri kan man också göra en cellcykel-analys för att undersöka hur mycket cancercellerna delar på sig för att exempelvis kunna välja adekvat behandling. Man kvantifierar då DNA i kärnan och ser hur många celler som befinner sig i delningsfas i cellcykeln med hjälp av DNA-bindande, fluorescerande ämnen.
Vad är en biomarkör? Vad används den för?
Vanligtvis handlar det om lösliga proteiner i plasma eller serum. “En biomarkör är en biologisk variabel som speglar en fysiologisk förändring till följd av sjukdom, läkemedelsbehandling ect.”
Biomarkörer används vid undersökning av:
- Friska individer: Riskbedömningar
- Misstanke om cancer: screening för tidig upptäckt.
- känd cancer: prognos och prediktion
- uppföljning: monitorering av behandling och förlopp, upptäcka recidiv.
Kräver hög sensitivitet för att inte missa någon cancersjuk.
Väldigt få biomarkörer används idag i den kliniska vardagen.
Varför använder man inte biomarkörer på individnivå?
Svårt att på individnivå veta om resultat är falskt negativt eller falsk positivt eller sant.
Beskriv sensitivitet och specificitet.
100% sensitivitet innebär att 100% av de sjuka får ett positivt utslag. om lägre än 100% missar man individer som faktiskt har cancer.
100% specificitet innebär att 100% av de friska får ett negativt utslag. Om lägre än 100% finns individer som får falska cancerbesked.
Ingen analys har 100% överallt.
Beskriv PSA.
PSA = prostate specific antigen.
Ett glykoprotein och enzym som hittas i sädesvätska hos män. PSA bör ses i låga nivåer i blod men man vet att det ökar i blod med ålder så gränsvärden varierar med ålder där högre värden accepteras med stigande ålder.
PSA kan också ses förhöjt vid inflammation i prostata och ca. 50% av män med prostatacancer uppvisar inte förhöjda nivåer i plasma. PSA förekommer även i komplex med andra serumproteiner samt fritt i cirkulationen. PSA-kvoten används för att jämföra fritt PSA med totalt PSA i serum (fPSA/tPSA) där en förhöjd kvot innebär ökat fritt PSA.
Hur används PSA i vården idag?
Man följer PSA värden hos män med känd cancer samt i samband med behandling för att se hur en behandling fungerar eller för att följa sjukdomsförlopp.
I vissa länder används även PSA som en screening markör för män över 50år. Dock inte i Sverige. Fördelar med att använda screeningen är att det är snabbt, enkelt och billigt men med nackdelen att specificiteten är låg vilket innebär att många får falskt cancerbesked och onödiga behandlingar.
Man kan använda PSA som kontroll efter en radikal prostatektomi då värdet ska vara omätbart om den lyckats.
Beskriv CA125.
CA 125 = cancerassocierat antigen 125. Ett glykoprotein som bl.a. finns hos epitelceller i vagina.
Förhöjda värden ses vid 50-90% av fall av äggstockscancer men kan även ses förhöjt vid andra cancersorter. CA125 är inte en bra markör för tidig cancer då den har låg känslighet tidigt men ökar senare i förloppet. CA125 används därför för att övervaka förloppet av en cancer och för att se om ett återfall uppstår.
Markören ökar även vid graviditet och vid tillstånd som retar epitel som exempelvis inflammation eller operation.
Beskriv alfa-fetoprotein.
Alfa-fetoprotein är ett embryonalt antigen. Ses högt hos nyfödda men bör vara lågt hos vuxna. Denna markör bildas i gulesäcken av germinalceller samt av omogna hepatocyter.
Används främst vid misstanke om primär levercancer eller testiscancer och korrelerar starkt till sjukdomsutvecklingen. Högt värde talar för en större tumörbörda. Kan användas för att bevaka behandling eller återfall.
Beskriv CEA.
CEA = carcinoembryotic antigen. Detta är ett embryonalt antigen i omogna epitelceller och är även en adhesionsmolekyl. Nivåerna är normalt låga i serum men kan öka med rökning. Denna markör följs ffa. vid kolorektalcancer och urinblåsecancer (förhöjda värden ses då i urin). Följs över tid hos cancerpatienter för att monitorera beh. och återfall.
Vilka metoder använder man vanligen för att analysera biomarkörer?
Metoderna måste ha:
- Hantering av stora provmängder.
- Snabba resultat.
- kostnadseffektivt.
Dessa krav leder till det finns ett krav på att metoderna för markörerna ska vara automatiserade som exempelvis chemolumniscens som används i många metoder för analys av biomarkörer.
Beskriv elektrochemoluminiscence.
Ponera att vi ska undersöka mängden PSA i plasma.
Vi behöver då två anti-PSA a.k. som har affinitet för olika sites av antigenet. Den ena antikroppen är märkt med biotin som binder starkt till streptavidin som har magnetiska kulor på sig.
På den andra antikroppen finns Ru3+ som är en metall som oxideras väldigt lätt. Med en magnet kan man fånga upp hela detta komplex och man tvättar sedan bort allt ospecifikt innan man slår på strömmen. En elektrod kommer då utsöndra volt som oxiderar Ru3+. När Ru3+ sedan återgår till sin originalstruktur avger den fotoner som kan mätas med en ljusdetektor.
Mängden ljus som detekteras kommer då direkt korrelera till mängden PSA.
Vilka två grupper kan man dela in individanpassad diagnostik i?
- Löper patienten risk för att utveckla cancer? - Handlar främst om genetiska tester, livsstilsfrågor och biopsier som talar för tidiga cellförändringar som ex. polyper.
onkogenetiska undersökningar vid misstanke om ärftliga cancer kan göras om följande indikationer finns: ovanliga cancerformer, ungt insjuknande, multipla primärtumörer hos samma individ samt förekomst av samma cancer hos minst 2 generationer. - Kommer patienten svara på just den behandlingen man vill ge? - Selektera patienter för behandling med monoklonala antikroppar genom att undersöka om tumörcellerna hos just denna person uttrycker antigenen man vill rikta behandlingen emot. Ex. HER2-behandling.
Dessa analyser är mer prediktiva än de för standardiserad diagnostik.
Vad menas med standardiserad diagnostik?
Standardiserade behandlingar är exakt likadana för alla och inkluderar ex, screenings och vaccinationer. Det finns då en misstanke om cancer som sedan följs upp med en remissingång till avdelning där en standardiserad utredning genomförs och sedan tar man ställning till om behandling ska ges eller inte. Allt detta ska ske inom tidsbestämda ramar. Detta förlopp finns för många cancersorter idag.
Vad menas med companion diagnostics?
Läkemedelsföretag tycker självklart att det är trevligt att kunna framställa läkemedel som fungerar på ett stort antal individer då det lönar sig bra. Det blir dock mer och mer vanligt att läkemedelsföretag framställer läkemedel samtidigt som de tar fram ett diagnostiskt test för att selektera fram de patienter som läkemedlet fungerar på. Detta kallas för “companion diagnostics” och innebär att man testar många men behandlar få. Detta är motiverat då:
- Behandlingar är dyra eller har kraftiga biverkningar
- Endast ett fåtal patienter kommer ha nytta av behandlingen.
Vad menas med immunmodulerande cancerbehandling?
Behandling med monoklonala antikroppar hjälper immunsystemet att mer effektivt attacker tumörceller genom att blockera molekyler som bromsar immunförsvaret som exempelvis CTLA-4 eller PDI.
Dessa behandlingar är effektiva mot cancer men kan ge biverkningar i form av autoimmunitet. Vem ska då få behandlingen? → selektera fram patienter som skulle gynnas.
Vilka parametrar ska man titta på för att selektera fram patienter för immunmodulerande behandling?
- Uttryck av bromsmolekyler på tumörceller.
- Förekomst av autoantikroppar.
- Antal och uttryck av bromsmolekyler på tumörinfiltrerande immunceller.
Hur kan man använda cirkulerande cellfritt DNA som markör?
Cancerceller släpper ut ökade mängder cellfritt DNA som kan detekteras i plasma. Med NGS kan man då hitta specifika mutationer som kan vara behandlingsprediktiva eller tala för resistensutvecklingen hos tumören via mutationen.
