Uppdaterat instuderingsfrågor

Question 1

Ge exempel på några vanliga stommaterial

Kap.1

Answer 1

Trä, tegel, betong, stål

Question 2

Nämn 5 egenskaper som är väsentliga för stommaterial

Kap.1

Answer 2

Hållfasthet
Deformationsegenskaper
Volymbeständighet
Beständighet mot rost, röta, frost, osv.
Beteende i samband med brand.

Question 3

Vad menar vi med hållbart byggande?

Vilka tre dimensioner fokuseras för hållbart byggande?

Kap.1

Answer 3

Ekologisk, Ekonomiskt och Socialt. Ta det från Vitruvius, hållbarhet, användbarhet och skönhet vilket blir då:

Hållbarhet - god beständighet, låg energianvändning

Användbarhet - god funktion, hälsosam inomhusmiljö

Skönhet - god arkitektur

Question 4

Vad är BSAB-systemet?

Kap.1

Answer 4

Byggandets Samordning AB, är ett gemensamt kodsystem för information i byggsektorn. Nödvändigt för att fortsätta för en integrerad informationshantering med datorstöd genom hela bygg- och förvaltningsprocessen.

Innehåller delar som:
- Infrastruktur enheter
- Byggnadsverk
- Byggdelar
- Byggdelstyper
- Produktionsresultat
- Resurstabeller

Question 5

Materialets uppbyggnad kan studeras på olika strukturnivåer, vilka?

Kap. 2

Answer 5

Makro-, submikro- mikrostruktur och atomär uppbyggnad.

Question 6

Definera begreppen kohesion och adhesion.

Kap. 2

Answer 6

Kohesion - bindas med aggregat, dvs bindning mellan molekyler och atomer i ett material.
Adhesion - bindas mellan två material, vidhäftning som lim.

Question 7

Definera absorption och adsorption.

Kap. 2

Answer 7

Absorption - Suger in sig inuti materialet.
Adsorption - Sätter sig fast till ytan av materialet.

Question 8

Vad kännetecknar amorf resp. kristallin struktur? Ge exempel på dessa.

Kap. 2

Answer 8

Amorf - ingen tydlig ordning i struktur, se glas.
Kristallin - har en tydlig ordning i struktur, se metall.

Question 9

Vad kännetecknar isotropa resp. anisotropa material?

Kap. 2

Answer 9

Isotrop material - lika egenskaper i alla håll
Anisotropa material, olika egenskaper i olika håll.

Question 10

Vad är komposit?

Kap. 2

Answer 10

Blandning av flera ämne/material, som brons.

Question 11

Vad är dispersion?

Kap. 2

Answer 11

Finfördelad, uniformt spriden.
Om det ena materialet finns finfördelat i det andra, t.ex. dimma där vattendroppar är finfördelat i luften, eller mjölk där fett är finfördelat i vatten (förenklat sagt). Då är fettet och vattendropparna (dimman) dispersionen i systemet. Luften är dispertionsmediet.

Question 12

Definera begreppet porositet.

Kap. 3

Answer 12

Hålrumsvolym.

Question 13

Hur defineras skrymdensitet?

Kap. 3

Answer 13

Densitet räknas ut genom att ta massan [m] genom volymen [V]. Benämning för att tala om att hela/ totala volymen ingår, volym och porvolymen. Och det är denna benämning som kallas skrymdensitet, den totala densiteten.

Question 14

Hur defineras kompaktdensitet?

Kap. 3

Answer 14

Det fasta materialets densitet där porernas volym är då inte medräknade.

Question 15

Vad menar man när man endast använder ordet densitet? Utan prefixer som skrym eller kompakt.

Kap. 3

Answer 15

Förhållandet mellan den totala massan och volymen är det som kallas densitet.

Question 16

Ange relationen mellan porositet, skrymdensitet och kompaktdensitet.

Kap. 3

Answer 16

Porositeten är lika med 1 minus skrymdensiteten genom kompaktdensiteten.
P = 1 - p/pk

Question 17

Vad är en pyknometer och hur samt vad används den till?

Kap. 3

Answer 17

Det är ett instrument som används för att mäta densitet. Det görs genom att krossa det torra provet till fin pulver vilket efteråt hälls en vätska (sprit eller vatten) för att att mäta hur stor volym pulvret upptar. Exempel är bestämning av kompaktdensitet hos ballastmaterial till betong.

Question 18

Vad menas med torr densitet?

Kap. 3

Answer 18

Densitet för ett material har när det är helt uttorkat. Brukar finnas någon fukt genom ad- och absorption.

Question 19

Vad menas det med brutto- och nettodensitet?

Kap. 3

Answer 19

Nettodensitet - Kompakta massans densitet, exkluderar porer
Bruttodensitet - Totala massans densitet, inkluderar porer

Question 20

Vilka sorters av porer kan finnas i material?

Vilken sorts av porer är också skenbar porositet?

Kap. 3

Answer 20

Öppna porer, där det finns genomströmningsbara porer och icke-genomströmningsbara porer, fritt vatten. Detta är även kallad som skenbar porositet.

Slutna porer, inget sätt för att leda bort vätska eller luft från porer.

Question 21

Vilken typ av porer fylls vid frivillig vattenupptagning resp. vakuumersättning?

Kap. 3

Answer 21

Vid frivillig vattenupptagning fylls de öppna porerna till en viss grad. Dock så fångas luft inne i porerna och bildar blåsor som inte kan komma ut. Om man istället fyller material i vakuum får man total fyllning.

Question 22

Vad är en porstorleksfördelning? Hur anges detta?

Kap. 3

Answer 22

Motsvarar kornfördelningskurvan från teknisk geologi. Fördelningen ger insyn om ett poröst materials egenskaper. Den kan anges i diagramform som redovisar porositeten med avseende på porradien, som kan vidare anges i två delar;
- frekvensen eller den volymandel som finns inom varje intervall mellan två gränser
- summaporositet vars storlek är som högst i ett visst värde

Question 23

Vad menas med ett materials specifika yta?

Kap. 3

Answer 23

Summan av porerna eller partiklarnas omslutningsytor för en viss mängd av materialet.

Den ökar starkt med minskande medeldiameter hos porsystemet vid konstant porositet, mäts regelbundet i samband med tillverkningen av cement. Exempel kan vara brustabletters påverkan i kroppen. Liten yta sväljs och exponentiellt expanderas och tar en stor specifik yta, vilket ger snabbare effekt till kroppen och mer.

Question 24

Nämn två materialegenskaper som påverkas av porositet storlek.

Kap. 3

Answer 24

Värmeisoleringsförmåga och hållfasthet.

Question 25

Vad menas med värmeflödestäthet? ## Footnote Kap. 4

Answer 25

Värmetransporten genom en ytenhet, eller med andra ord - hur mycket värme som transporteras per kvadratmeter.

Question 26

Genom vilka tre mekanismer överförs värme i ett poröst material? ## Footnote Kap. 4

Answer 26

Strålning, konvektion och ledning.

Question 27

Vad är konvektion, och vilka sorters konvektion skiljer man på? Hur uppstår det? ## Footnote Kap. 4

Answer 27

Naturlig: Varmluft är lättare än kalluft och stiger därför. Vilket skapar ett tryckfall som fylls på med den kalla luften som ligger längs golvet. Tänk på elementens placering. Då värme läcker ut vid fönsterna behöver detta kompenseras. Den kalla luften värms då upp, som stiger, vilket för den kalla luften att röra sig mot elementet för att värmas osv. osv. Det blir alltså ett automatiskt system där man använder sig av naturlig konvektion. Påtvingad. Det är luft som sätts i rörelse av något yttre, ex fläckar.

Question 28

Hur definerar man värmekonduktivitet och vad är dess storhet? ## Footnote Kap. 4

Answer 28

Den mängd värme som passerar genom en enhetsarea av ett material med en enhets tjocklek per tidsenhet när det finns en temperaturgradient på en kelvin per meter över materialet. Dvs W/mK alternativt W/mC.

Question 29

Vad menas med stationärt tillstånd för ett material? Ange sambandet för beräkning av stationärt värmeflöde genom ett material. ## Footnote Kap. 4

Answer 29

Det är när temperaturerna inne och ute, samt att q är konstanta.

Question 30

För vilken typ av material är det mest lämpligt att använda parallellmodellen? Varför? ## Footnote Kap. 4

Answer 30

Används när material med olika lambda-värden är staplade på varande, de ligger på (med?) varandra. Parallellmetoden ger i allmänhet ett övre gränsvärde då både våra metoder är högst teoretiska. **Parallellmetoden bör användas för material som är porösa då värmetransporten i största utsträckning sker genom det kompakta materialet och på så sätt liknar denna metod mest.**

Question 31

För vilken typ av material är det mest lämpligt att använda seriemodellen? Varför? ## Footnote Kap. 4

Answer 31

Används när material står och kramas eller som böcker i bokhyllan. Denna metod ger då istället ett undre gränsvärde och lämpar sig **bäst vid värmetransport i material med större värmeledningsförmåga i partiklar än i grundmassan**. I verkligheten används därför olika n-värden som omvandlar resultaten till något som representerar verkligheten bättre. **Exempelvis för autoklaverad lättbetong** har ett n-värde mellan 0.2 och 0.4. Rent teoretiskt är alltså n-värdet för seriemetoden -1 och +1 för parallell.

Question 32

I vilken typ av byggnadsmaterial spelar konvektion och strålning stor roll? ## Footnote Kap. 4

Answer 32

Material med hög porositet, där då både konvektion och strålning inom ett material ökar ju större porerna är. Detta på grund av att temperaturskillnad mellan porväggarna ökar ju större avstånd det är, vilket ökar konvektionen. För strålning gäller samma princip, större sträcka att färdas ger högre strålning.

Question 33

Hur varierar i princip värmeledningsförmågan med densiteten för olika material? Förklara kurvans utseende. ## Footnote Kap. 4

Answer 33

Generellt, desto mer man ökar densiteten material, ökar också dess värmeledningsförmåga. Detta är mer tydlig hos isoleringsmaterial såsom glasull och stenull där skillnaden är stor.

Question 34

Hur påverkas värmekonduktiviteten hos porösa material av temperaturen? Vad skiljer det sig om fuktinnehållet ökar i samma material? Om det fryser istället? ## Footnote Kap. 4

Answer 34

Strålningen är starkt beroende av temperaturen. Ju högre temperaturer, ju mer strålning (tänk på solen och infraröda kameror). Strålningen ökar med 66 % om temperaturen ökar från 0C till 50C. En ökad fuktkvot ger ökad värmeledningsförmåga. Detta är väldigt logiskt då luften i materialet ersätts med vatten, som har betydligt högre ledningsförmåga än luft [0.026]. Is [1.7] har högre värmeledningsförmåga än vatten [0.6], så lambda-värdet för materialet ökar.

Question 35

Beskriv en metod som kan användas för att bestämma ett materials värmekonduktivitet. ## Footnote Kap. 4

Answer 35

Med hjälp av plattapparat. Värmeplattan värms på elektrisk väg där utanför plattan finns en skyddsring för att undvika temperatursgradienter i plattans plan. Detta uppstår en nära endimensionell värme uppåt och neråt inom området som täcks av plattan och försöket pågår tills stationära förhållande uppnåtts. Med data från temperaturskillnad, tillförd effekt av plattan, tjocklek och ytan av provet kan då värmeledningsförmågan/värmekonduktiviteten beräknas.

Question 36

Hur defineras volymetrisk och specifik värmekapacitet för ett material? ## Footnote Kap. 4

Answer 36

Specifik värmekapacitet anger hur mycket värmeenergi som behövs för att öka temperaturen en grad hos en massenhet av ämnet. Volymetrisk värmekapacitet anger hur mycket värmeenergi som behövs för att öka temperaturen en grad hos en volymenhet av ämnet.

Question 37

När kan det vara intressant att ta hänsyn till ett materials volymetriska värmekapacitet? ## Footnote Kap. 4

Answer 37

Vid beslut av att använda "lätta" och "tunga" stommar i byggnader. Tunga som betong och tegel, och lätta som stål eller trä. Beroende på byggnaden kan man anpassa sig till rätt stil.

Question 38

Nämn fyra materialegenskaper som påverkas av fuktinnehållets storlek. ## Footnote Kap. 5

Answer 38

Hållfasthet, beständighet, värmeisoleringsförmåga, krypning och krympning. Alla dessa påverkas negativt eller ökande för fuktrörelserna (som i och för sig också är negativt).

Question 39

Ange fem sätt på vilka vatten kan tillföras till ett material. ## Footnote Kap. 5

Answer 39

Utomhusfukt, Markfukt, byggfukt, regn, fuktproduktion inomhus, läckage från ventilation.

Question 40

Definera begreppet: - Ånghalt - Mättnadsånghalt - Daggpunkt - Relativ fuktighet ## Footnote Kap. 5

Answer 40

Ånghalt - Mängden vattenånga i luften beroende av temperatur. Mättnadsånghalt - Maximal mängd vattenånga i luften i viss temperatur där om det överskrids kondenseras luften till vätska. Daggpunkt - Lägsta temperatur som fuktig luft kan ha utan att fukten kondenserar till vätska. Relativ fuktighet - Förkortad som RF, är ånghalten genom mättnadsånghalten. Beskriver mängden vattenånga i luften vid en viss temperatur i förhållande till den maximala mängden vattenånga vid samma temperatur. Alla dessa är temperatur beroende.

Question 41

Vad menas med begreppet fukttillskott? ## Footnote Kap. 5

Answer 41

Det innebär skillnad mellan ånghalt inne och ute. För småhus är detta värde mellan 2-5 g per kubikmeter och motsvarar 10 kg fukt per dygn.

Question 42

Vad menas med byggfukt? ## Footnote Kap. 5

Answer 42

Det är den fukt som måste avges från materialet efter bygget så att materialen kan komma i fuktjämvikt med omgivningen. Det är viktigt att man låter den torka ut, detta tar dock rätt lång tid.

Question 43

Ungefär hur mycket byggfukt finns i en normal betongblandning och i trä? ## Footnote Kap. 5

Answer 43

Betong har mellan 80-90kg per kubikmeter Trä har runt 40kg per kubikmeter.

Question 44

När uppstår kondens i eller på ett material? ## Footnote Kap. 5

Answer 44

Då ånghalten överstiger mättnadsånghalten.

Question 45

Vad innebär begreppet kapillärkondensation? ## Footnote Kap. 5

Answer 45

Att kondensation förekommer även i små skalor som i kapillärer, där desto mindre radien är i en por i porös material, desto mer kondensation kan bildas.

Question 46

Ange fyra sätt på vilka vatten kan vara fixerat till ett material. Ordna dessa efter avtagande bindningsenergi. ## Footnote Kap. 5

Answer 46

Kemiskt bundet vatten - Hårt bundet Adsorberat vatten Kapillärt vatten Fritt vatten

Question 47

Vad menas med förångningsbart resp. icke förångningsbart vatten? ## Footnote Kap. 5

Answer 47

Vatten som avgår vid 105 grader kallas förångningsbart, vilket är det adsorberade, kapillära och fria vattnet. Det kemiskt bundna är då icke förångningsbart då det är bundet i själva materialet. När det avgår sönderfaller materialet.

Question 48

Definiera begreppen: - Fukthalt - Fuktkvot - Jämviktsfuktkvot ## Footnote Kap. 5

Answer 48

Fukthalt, w – hur mycket fukt ett material innehåller, förångningsbara vattnets vikt genom materialets volym. Fuktkvot, u – förångningsbara vattnets vikt genom materialets torra vikt. Jämviktsfuktkvot, we/ue – Den fuktkvot eller fukthalt materialet får efter den länge har förvarats i en konstant temperatur och ånghalt. Den är då i jämvikt med omgivningen. E:et står för equilibrium.

Question 49

Vilket matematiskt samband finns mellan fukthalt och fuktkvot? ## Footnote Kap. 5

Answer 49

Samband är att fukthalten är lika med densiteten gånger fuktkvoten.

Question 50

Vad menas med hygroskopisk fukt? ## Footnote Kap. 5

Answer 50

Det är fukt som absorberas från luften, från en relativ fuktighet mindre än 98 %. Så även om materialet är skyddad från all annan fuktupptagning kommer den ända ta upp fukt från luften.

Question 51

Vad är en sorptionsisoterm? Nämn två andra namn som även används ibland. ## Footnote Kap. 5

Answer 51

Sambandet mellan relativ luftfuktighet och ånghalt i en kurva hur fuktigheten beter sig i faser av 3: Molekylär adsorption - vid låg RF, där individuella molekyler kondenseras på en yta till en lager Polymolekylär adsorption - vid mitten av RF där individuella molekyler kondenseras på en yta och andra kondenserade molekyler till flera lager Kapillärkondensation - närmre till 100% RF, kondensering inom kapillärer i ett poröst material. Andra namn finns som hygroskopisk sorptionskurva, jämviktsisoterm.

Question 52

Vad är en absorptionskurva resp. en desorptionskurva? ## Footnote Kap. 5

Answer 52

Sugning av vätska är absorption, uttorkning av vätska är desorption. Kurvan beskriver sambandet för båda egenskaper i ett material.

Question 53

Vad menas med sorptionshysterés? ## Footnote Kap. 5

Answer 53

Sorptionshysterés betyder att absorptions och desorptionskurvan inte följer exakt samma spår. Absorptions ligger alltid under desorption. Detta gäller inte för alla material, t.ex. oorganiska material som inte är beroende av absorb-desorption.

Question 54

Ordna materialen lättbetong, trä och tegel efter ökande fuktinnehåll då de är i jämvikt med 50% RF. ## Footnote Kap. 5

Answer 54

Trä har högst, sen betong, lättbetong, tegel och sist mineralull. Detta mönster ser lika dant ut för alla luftfuktigheter med ett undantag. Att mellan 0 - 18 % har betong lite högre fukthalt än trä.

Question 55

Vad menas med ett materials fuktkapacitet? ## Footnote Kap. 5

Answer 55

Mängd fukt som materialet kan lagra utan att RF ändras så mycket.

Question 56

Definiera begreppet randvinkel för vatten. Vad är ett hydrofilt material? ## Footnote Kap. 5

Answer 56

Randvinkel för vatten innebär balansen mellan den fasta väggen/material, luften och andra vattenmolekyler på en vattenmolekyl. Om vinkeln är ungefär 0 mot den fasta materialen så är den hydrofilt, vilket betyder den är typ vattenälskande.

Question 57

Vad kallas vattenavvisande material? Ge exempel på ett sådant material. ## Footnote Kap. 5

Answer 57

Det kalla hydrofobt. Silikon används ofta för att göra material hydrofoba. Motsatsen är hydrofilt.

Question 58

Varför är den kapillära stighöjden störst i finporösa material? ## Footnote Kap. 5

Answer 58

I finporösa material blir undertrycket större och de små porerna klarar av att suga vatten till högre höjder i kapillärerna, då formeln för sugning divideras med radien på röret. Dock är hastigheten större i stora porer än små på grund av att motståndet ökar i små porer. (Mer friktion)

Question 59

Hur sker transporten av fukt i vätskefas? ## Footnote Kap. 5

Answer 59

Kapillär sugning och kapillär transport. Den sista är typ samma sak men fokuserar mer på horisontella transporter än vertikala.

Question 60

När används Darcy's lag för beräkning av fukttransport? ## Footnote Kap. 5

Answer 60

När fuktflödet uppstår pga yttre vattentryck.

Question 61

Genom vilka två mekanismer sker transporten av vattenånga? ## Footnote Kap. 5

Answer 61

Genom: Diffusion - vattenmolekylerna rör sig från hög till låg ånghalt. Det fokuserar på koncentrationsskillnad. Fuktkonvektion - luften förflyttar sig och tar med sig sitt innehåll av vattenånga.

Question 62

Vad menas med fuktkonvektion? I vilka situationer kan fuktkonvektion skapa problem? ## Footnote Kap. 5

Answer 62

Samma som konvektion, men vidare följer då att det tar med sig fukt. Detta skapar problem inomhus genom kondensation vilket i fel tillfälle och område kan orsaka beständighetsproblem.

Question 63

Vad menas med ett materials ånggenomgångsmotstånd? ## Footnote Kap. 5

Answer 63

Given som Sd-värde, är den tjocklek som ett luftlager måste ha för att ge samma ånggenomgångsmotstånd som det aktuella materialskiktet. "Tjockleken hos ett skikt med stillastående luft som har samma ångmotstånd som materialet"

Question 64

Hur kan man bestämma ett materials ångpermeabilitet? ## Footnote Kap. 5

Answer 64

Den vanligaste metoden är koppmetoden. Materialet som undersöks placeras som lock på en skål (kopp) med väl tätade kanter. Skålen innehåller rent vatten eller en mättad saltlösning. Skålen placeras i ett klimatrum med konstant luftfuktighet. Genom vägning av skålen vid olika tidpunkter kan man bestämma hur mycket fukt som har passerat genom materialskiktet och på så sätt beräkna fukttransportkoefficienten. Transportkoefficient i luft genom diffusionsmotståndet.

Question 65

Vad menas med ett materials kritiska fukttillstånd? ## Footnote Kap. 5

Answer 65

Hur högt fuktinnehållet får vara innan det risk för skador, olika för olika material.

Question 66

Ge exempel på två fuktkriterier för materialet trä. ## Footnote Kap. 5

Answer 66

Måttligt risk för Mögel ca 70-85 % RF, stor risk >85 % Måttligt risk för Röta ca 75-95 % RF, stor risk >95 %

Question 67

Varför är det svårt att göra uttorkningsberäkningar för nygjuten betong? ## Footnote Kap. 5

Answer 67

Porstukturen och dess egenskaper förändras med tiden blir det svårt att göra beräkningar på just betong.

Question 68

En mycket fuktig stav av autoklaverad lättbetong stängs in i en plastfolie. I den ena änden är temperaturen lägre än i den andra. I vilken riktning sker fukttransporten? ## Footnote Kap. 5

Answer 68

Mot den kalla sidan.

Question 69

Definiera begreppen normalspänning och töjning. ## Footnote Kap. 6

Answer 69

Normalspänning - Den spänning som verkar vinkelrätt mot en yta Töjning - Förhållandet mellan förlängningen vid spänning och den ursprungliga längden.

Question 70

Vad menas med en arbetslinje? Vilka andra namn används ibland för detta begrepp. ## Footnote Kap. 6

Answer 70

Även kallad spänning-töjningdiagram eller sigma epsilon diagram; vilket är ett materials deformationsegenskaper som karaktäriseras genom sambandet mellan spänning och töjning. Dvs, det arbete som krävs för att ge en material en längdförändring.

Question 71

Vad kännetecknar en elastisk deformation? Hur skiljer det sig med plastisk deformation? ## Footnote Kap. 6

Answer 71

Elastisk - Att materialet återgår till sin ursprungliga form efter deformationen. Rätlinjerat och proportionell mot lastens storlek. Plastisk - Att materialet inte återgår till sin ursprungliga form och deformationen kvarstår efter avlastning.

Question 72

Definiera begreppet elasticitetsmodul. ## Footnote Kap. 6

Answer 72

Förhållandet mellan spänning och töjning av ett material.

Question 73

Definiera begreppen elasticitetsgräns och proportionalitetsgräns. ## Footnote Kap. 6

Answer 73

Elasticitetsgräns – När spänningen blir så hög att den kommer till en gräns att plastiska deformationer börjar uppstå, och proportionalitetsgräns är ett annat ord för elasticitetsgräns.

Question 74

Rita arbetslinjen för ett s.k. mjukt stål. Markera övre och undre sträckgräns, flytområde, brottgräns, gränstöjning och brottöjning. ## Footnote Kap. 6

Answer 74

Se figur 6.4. Vid lastning på stålet förekommer det en skarp rät stigning i spänning men låg ändring i töjning kallad proportionalitetsgränsen, där det ökar och når ett "första" topp som kallas den övre sträckgräns. Vidare över från toppen sjunker spänningen neråt lite, där det börjar fluktuera/flyta uppåt och nedåt; men ej över den övre sträckgräns kallad flytområdet. Där förekommer även den undre sträckgränsen. Efteråt börjar det sakta stiga upp igen, där det når en gräns där vid överskridning förekommer brott, kallad brottgräns. Denna punkten heter också gränsttöjning. Vid mer ökning av töjning och efter denna gräns, går kurvan neråt tills det når fullständigt brott, och denna punkt kallas brottöjning.

Question 75

Definiera begreppet 0.2-gräns. ## Footnote Kap. 6

Answer 75

Den gräns då det sker 0,2% plastisk deformation, används då det inte finns någon flytgräns.

Question 76

Hur verkar en skjuvspänning i ett material? ## Footnote Kap. 6

Answer 76

Spänningar parallellt med ett plan. Förekommer tillsammans med drag- och tryck-spänningar.

Question 77

Ge fyra exempel på spröda byggnadsmaterial. ## Footnote Kap. 6

Answer 77

Tegel, glas, porlin och betong.

Question 78

Ge fyra exempel på sega byggnadsmaterial. ## Footnote Kap. 6

Answer 78

Glasfiberplast, stål, trä när det trycks i vinkelrät riktning, metaller och betong som innehåller stålfiber.

Question 79

Vilka är de principiella skillnaderna mellan sega och spröda material. ## Footnote Kap. 6

Answer 79

Spröda går nästan direkt till brott efter elasticitetsgränsen (behöver inte bli stora deformationer innan brott) medan sega material behåller större delen av sin hållfasthet och klarar därmed av stor del töjning innan brott.

Question 80

Beskriv principen för kallbearbetning av material. Vilka effekter får denna på materialets egenskaper? ## Footnote Kap. 6

Answer 80

Kallbearbetning innebär att man påverkar ett materials egenskaper genom att man utsätter ett material för dragspänningar över proportionalitetsgränsen vilket leder till en förhöjd sträckgräns och en minskad brottförlängning. Materialet kan nyttjas till högre påkänningar, men resulterar i ett sprödare material.

Question 81

Beskriv med en figur sambandet mellan spänning och töjning vid belastning av ett segt material över elasticitetsgränsen samt därefter avlastning och förnyad pålastning. ## Footnote Kap. 6

Answer 81

Se figur 6.11, s.134. Ritas som generellt den vanliga spänning-töjnings kurva för mjuka stål, dock vid någon punkt innan gränstöjningen och efter flytgränsen. Vid avlastning kommer då det gå ner i en ny kurva, från punkten ner som är paralellt med proportionalitetsgränsen. Denna förändring kan förskjutas tillbaks till origo, där vid förnyad pålastning tåler betydligt mer spänning med liten ändring i töjning, men är betydligt mer sprödare då dess sträckgräns är kortare.

Question 82

Varför har spröda material en tryckhållfasthet som är många gånger större än dess draghållfasthet? ## Footnote Kap. 6

Answer 82

När sprött material utsätts för drag spänningar tillväxer sprickor som leder till materialbrott, därav reduceras hållfastigheten. Vid tryckspänningar komprimeras dessa sprickor.

Question 83

Ge tre exempel på material som på grund av anisotropi har olika hållfasthetsegenskaper i olika riktningar. Hur har anisotropin uppstått? ## Footnote Kap. 6

Answer 83

Valsad stålplåt – högre hållfasthet i tvärriktning, uppstått genom tillverkningsmetoden Trä – Olika hållfastheter i olika riktning, beror på träets uppbyggnad med fibrer, årsringar m.m. Betong - Större tryckhållfasthet än draghållfasthet pga mikrosprickor i själva materialet.

Question 84

Ge exempel på och förklara hur ett brottvillkor kan användas vid tvåaxlig spänning som verkar på sega material. ## Footnote Kap. 6

Answer 84

Man kan använda brottvilkoret vid tvåaxlig spänning för att ta reda ett samband för hållfastheten, där det är oförändrad om spänningarna har samma tecken men sjunker om de har olika tecken. Detta motsvarar Trescas flytvillkor om tryck- och draghållfasthet.

Question 85

Vilket brottvillkor brukar användas för betong vid tvåaxlig spänning? ## Footnote Kap. 6

Answer 85

Trescas flytvillkor för metaller eller Huber-Mises-Henckys villkor. Vart de säger att hållfastheten är oförändrad om spänningarna har samma tecken, men sjunker vid olika tecken.

Question 86

Hur bestäms draghållfastheten för sega respektive spröda material? Varför använder man olika metoder? ## Footnote Kap. 6

Answer 86

Sega material: Man provar draghållfastheten med stänger och stavar, då man mäter längden före och efter. Spröda material: Använder man böjprov eller spräckprov med kuber, cylinder och prismatiska former. Detta är på grund av att vid fästning på provmaskinen kan man riskera av lätt lokala påkänningar kan leda till okontrollerat brott - indirekt dragprov.

Question 87

Nämn fyra faktorer som påverkar resultatet vid provning av hållfastheten hos ett material. Ange även hur resultatet påverkas. ## Footnote Kap. 6

Answer 87

- Stora provkroppar = Lägre värden än små Dessa beror potentiellt av att provkropparna är kanske inte är uniforma såsom hur trä är anisotropt eller gjutning i trä kanske inte är perfekt rakt igenom. - Avlånga kroppar = Lägre värden än kuber Spänningsskilnader uppstår om kropper är större, bidrar till potentiell annan riktning pga instabilitet och knäcks lättare än kuber. Stål böjs åt konstiga riktningar. - Långsam belastning = Lägre värden än snabb Hinner inte deformeras plastiskt eller utveckla sprickor om det är snabbt. Betong får inga sprickor eller sprött brott från träd. - Våta kroppar = Lägre värden än torra Hållfastheten förloras i trä, eller ökar vid betong om det är vått.

Question 88

Vad menas med ett materials utmattningshållfasthet? ## Footnote Kap. 6

Answer 88

Den brotthållfasthet som materialet uppvisar vid varierade spänningar.

Question 89

Rita en Wöhler-kurva och ett Smith-diagram och förklara vad de beskriver. ## Footnote Kap. 6

Answer 89

Se sida 142. **Wöhler's beskriver sambandet mellan spänningsnivå och antal spänningsväxlingar som leder till brott.** Ritas som en diagram där x är antal spänningsväxlingar och y är utmattningshållfastheten eller maxspänning, med tvp kurvor som börjar högt tillsammans och stegrar ner sakta och divergerar från varann. Den övre kurvan representerar liten spänningsamplitud, den nedre representerar stor spänningsamplitud. **Smith's beskriver sambandet mellan mittspänning och amplituden, där olika kurvor för olika antal lastväxlingar som leder till brott.** Ritas som en diagram där x är mittspänning med y axeln som är max och min spänning (sigma). Två kurvor från min och max spänning konvergerar i en punkt i den första kvadranten där man kan rita en diagonal punktat linje i mitten. Avståndet mellan diagonalen till resp. övre och nedre kurva är amplituden.

Question 90

Vad menas med begreppet krypning hos ett material? ## Footnote Kap. 7

Answer 90

Deformationer som ökar om laster verkar under längre tid.

Question 91

Vad menas med elastisk respektive plastisk deformation i ett material? ## Footnote Kap. 7

Answer 91

- Elastiskt deformation är när materialet återgår till sin ursprungliga form efter avlastning. - Plastisk deformation är när deformationer kvarstår efter avlastning.

Question 92

Rita ett diagram som visar deformation som funktion av tid för ett krypbenäget material. Visa var man kan avläsa momentan, tidsberoende, reversibel och irreversibel deformation. Förklara de olika deformationerna. Vad händer vid på respektive avlastning. ## Footnote Kap. 7

Answer 92

Se sida 149. Momentan – ögonblicklig deformation, de skarpa lodrätta delar i kurvan Tidsberoende – den deformation som inte sker ögonblickligen, den stegrande kurvan mot den andra lodrätta delen i kurvan (som sedan gör en inverse av den stegrande kurvan fast nedåt) Reversibel – elastiska deformationen, allt som är ovanför mitten av den första lodrätta delen i kurvan Irreversibel – plastisk deformation, allt som är nedanför mitten av den första lodrätta delen i kurvan

Question 93

Beskriv innehållet i Hooke's lag. Definiera begreppet elasticitetsmodul. ## Footnote Kap. 7

Answer 93

σ = E * ε. Elasticitetsmodulen E är ett mått på ett materials styvhet (stiffness).

Question 94

Hur definieras tvärkontraktionstalet? ## Footnote Kap. 7

Answer 94

Defineras som materialberoende konstant eller materialstorhet, vilket beskriver sambandet av töjning i belastningens riktning och en relativa tjockleksminskning vinkelrätt mot belastningen. Även kallad ”Poissons konstant”, som kan anta värden mellan 0 och 0,5. v = ε(vinkelrät)/ε(parallell)

Question 95

Vad menas med skjuvmodulen? ## Footnote Kap. 7

Answer 95

Detta är i princip samma som elasticitetsmodul, fast för skjuvspänning. τ = G*γ där G är skjuvmodulen där G är: G = E/ 2(1+v)

Question 96

Hur definieras kryptalet?

Answer 96

Defineras som förhållandet mellan krypdeformation vid tiden t delad med den elastiska deformationen. Betecknas som φ.

Question 97

Vad innebär Boltzmanns superpositionsprincip? ## Footnote Kap. 7

Answer 97

Att den totala krympningen kan ses som summan av varje krypning. Man superponerar (adderar) krypningar från olika laststeg, vilket är användbart om ett material belastas vid olika tidpunkter, men endast med material som är har sitt krypdeformation proportionellt med spänningen. "Boltzmanns superpositionsprincip innebär att den totala krypdeformationen erhålls genom att addera krypningen från olika laststeg."

Question 98

Vad innebär begreppet spänningsrelaxation? Ge ett exempel av byggnadsteknisk betydelse. ## Footnote Kap. 7

Answer 98

Spänningsrelaxation är ett fenomen som kan uppstå för krypbenägna material om de ges en konstant töjning där längs tiden kommer den spänning som momentant uppstod att succesivt minska. Beskriver samspelet mellan spänning, deformation och tid där deformationen hålls konstant. Efterspänning eller för(e)spänning av betong gör att balken kan bära betydligt mer last utan att spricka.

Question 99

Beskriv tre olika sätt att definiera ett materials elasticitetsmodul. ## Footnote Kap. 7

Answer 99

- Genom att utföra **tryckprov, dragprov eller böjprov** och samtidigt registrera belastning och deformation. Detta ger ett samband mellan spänning och töjning, utifrån den arbetskurvan man sedan beräkna elasticitetsmodulen, E = spänning/töjning. - För olinjära kurvor kan man använda sig av en **tangentmodul** eller **sekantmodul**. - Man kan mäta elasticitetsmodulen utan att förstöra provet genom att sätta en provkropp i svängning och mäta resonansfrekvensen. Detta är generellt till betong för att ta reda på den **dynamiska elasticitetsmodulen**.

Question 100

Beskriv fenomenet tixotropi. Ge två exempel på tixotropa material. ## Footnote Kap. 7

Answer 100

Ett material med tixotrop egenskap får vid omrörning, vibrering eller annan dynamisk inverkan en lösare konsistens än det hade vid sitt ursprungliga tillstånd (innan omrörning). Exempel på sådana material är lim, ytbehandlingsmaterial (färg) och betong.

Question 101

Definiera begreppet längdutvidgningskoefficient. ## Footnote Kap. 8

Answer 101

Begreppet längdutvidgningskoefficienten anger hur mycket ett material utvidgar sig vid temperaturändringar.

Question 102

Vilken typ av material har extremt stor längdutvidgningskoefficient? ## Footnote Kap. 8

Answer 102

Plaster, speciellt PVC som är mjukgjord.

Question 103

Varför anges ofta ett intervall för värdet på längdutvidgningskoefficienten? ## Footnote Kap. 8

Answer 103

Det beror på att sammansättningen för materialen kan variera och därmed kan koefficienten också variera. Eftersom temperaturen i omgivningen kan påverka längdutvidgningskoefficienten.

Question 104

Vilken typ av material uppvisar stora "fuktbetingade" rörelser? ## Footnote Kap. 8

Answer 104

Trä

Question 105

Räkna upp träets tre "huvudriktningar" ordnade efter ökande fuktbetingande deformation. ## Footnote Kap. 8

Answer 105

1. Fiberriktning 2. Radiell riktning 3. Tangentiell riktning

Question 106

Rita den fuktbetingade rörelsen för trä som funktion av fuktkvoten. ## Footnote Kap. 8

Answer 106

Se sida 170. Går som en ln kurva eftersom vid en viss mängd anses det vara konstant då träet är mättad, där x-axeln representerar fuktkvoten i % och y-axeln representerar torr volym i %. Anses vara stationär då när fuktkvoten är 35% där volym är vid 112.5%.

Question 107

Vad menas med träs fibermättnadspunkt? ## Footnote Kap. 8

Answer 107

När det endast finns bundet vatten kvar i fibrerna av trädet och det erhåller cellhåligheterna tomma; det vill säga fibermättat. Fibermättnadspunkten är det fuktinnehåll/fuktkvot som motsvarar jämvikt vid 100% RF, där kvoten är då runt 30%.

Question 108

Finns fuktbetingade rörelser hos plastmaterial? Ge exempel. ## Footnote Kap. 8

Answer 108

För en plastmatta gjord av PVC kan större rörelser ske vid höga fuktnivåer.

Question 109

I porösa byggnadsmaterial kan det uppstå fyra olika typer av deformationer. Vilka? ## Footnote Kap. 8

Answer 109

1. Elastiska deformationer 2. Krypdeformationer 3. Temperaturbetingade deformationer 4. Fuktbetingade deformationer

Question 110

Beskriv hur en trädstam är uppbyggd samt hur tillväxte och näringstransport sker i denna. ## Footnote Kap. 19

Answer 110

Trädstammen består av splint och en kärna. Även ytterbark och innerbark, det är innanför innebarken vid kambiumet där de nya cellerna skapas och på så sätt växer trädet. Näringstransporten i sidled sker genom märgstrålar som går radiellt inåt till innerbarken, och från rötter sker det genom kärlen och trakeiderna. Man kan identifiera även årsringarna av trädet genom dess vårved och sommarved, där vårveden är större mellanrum (pga tillgång till vatten) och sommarveden är mindre (pga mindre tillgång till vatten) radiellt stora

Question 111

Vad är skillnaden mellan kärnved och splintved? ## Footnote Kap. 19

Answer 111

Kärnved: Den omsluter märgen och finns i mitten av trädet. Splintved: Det som är kvar utan för kärnveden ca 2/3 av stammen.

Question 112

Vilka är träets huvudriktiningar? ## Footnote Kap. 19

Answer 112

- Fiberriktning (stammens längdriktning) - Radiell riktning (vinkelerätt mot fiberriktningen och årsringarna) - Tangentiell riktning (vinkelrätt mot fiberriktningen, men parallellt med årsringarna)

Question 113

Beskriv uppbyggnaden av en träfiber. ## Footnote Kap. 19

Answer 113

Träfibrerna är avlånga celler som följer stammens längdritkning. Dessa celler är ihåliga och har en längd på cirka 2-6 mm.

Question 114

Beskriv uppkomst och konsekvenser av snedfibrighet. ## Footnote Kap. 19

Answer 114

Snedfibrighet är när fibrerna inte följer stammens längriktning och t.ex. orsakas av en spiralväxt eller genom snedsågning, vilket är när sågen ej sågat parallellt med märgen. Vid stor avvikelse kan detta påverka virkets hållfasthet.

Question 115

Vad är fibermättnadspunkten? Varför uppstår en markerad fibermättnadspunkt för trä? ## Footnote Kap. 19

Answer 115

Fibermättnadspunkten är när cellväggarna är mättade med vatten men cellhålsrummen är torra från det fria vattnet.

Question 116

Vilka ungefärliga fuktkvoter har trä vid fällning, vid fibermättnadspunkten och vid normalt rumsklimat? ## Footnote Kap. 19

Answer 116

Fällning: 30-35% i kärnan och 130-150% i splinten Fibermättnadspunkt: 23-30% Normalt klimat: ca 7-9% hos golvbrädor i uppvärmda lokaler.

Question 117

I tidningen "Vi i villa" nr 1 2006 ställs bl.a. frågan: "Kan ved bli för gammal"? Den tillfrågade experten svarar då: "Ja, den kan bli för gamma! Den blir helt enkelt för torr och brinner då väldigt aggressivt och snabbt". Stämmer detta? Kommentera detta påstående. ## Footnote Kap. 19

Answer 117

Detta påstående stämmer inte. Det som kommer hända är att veden kommer anpassas efter den omgivande miljön. Risken som finns är att veden istället kommer bli fuktskadad.

Question 118

Förklara varför korta virkesbitar torkar väsentligt fortare än långa. ## Footnote Kap. 19

Answer 118

Eftersom förhållande mellan uttorkning i fiber, radiell och tangentiell rikting förhåller sig 20:2:1.

Question 119

Varför är det viktigt att välja rätt fuktkvot vid inbyggnad av virke? ## Footnote Kap. 19

Answer 119

Eftersom de annars kan expandera eller krympa och ställa till med problem. T.ex att flytta väggar.

Question 120

Beskriv hur träets "hållfasthet", "E-modul" och "fuktrörelser" beror av fuktkvoten. ## Footnote Kap. 19

Answer 120

Hållfasthet: Beroende på hur provkropparna ser ut kommer hållfastheten att variera. E-Modul: Enligt hookes lag drygt 50% av brotthållfastheten Fuktrörelser: ΔL = Δα × L; där Δα = (u2-u1)/uf × αf. - Att längdutvidgingen är produkten av fuktrörelsen vid aktuell ändring av fuktkvoten med den ursprungliga längden. - Där då ändringen av fuktkvoten är beroende av differensen av fuktkvoten i förhållandet med fibermättnadspunkten gångad med maximal fuktrörelse i respektive riktning. Vidare info för fuktrörelser ses i figur 19.12 från boken.

Question 121

Träets hållfasthet påverkas av flera faktorer. Nämn 5 sådana och även hur träets hållfasthet påverkas. ## Footnote Kap. 19

Answer 121

1. Spänningsriktning, störst hållfasthet uppnås vid dragning. 2. Träslag, se tabell 19.5 i boken 3. Densitet, högre densitet = hög böjhållfasthet 4. Fuktkvot, låg fuktkvot = hög hållfasthet 5. Temperatur, låg temp = hög hållfasthet 6. Belastningstid, kortare tid = hög hållfasthet 7. Fiberstörningar, färre mängd = hög hållfastighet

Question 122

Beskriv hur brott sker vid drag och tryck i träets huvudriktningar. ## Footnote Kap. 19 (Ska dubbelkollas)

Answer 122

1. Fiberriktning: Dragning ger sprött brott. Tryck orsakar fiberknäckning. 2. Radiell riktning: Dragning splittrar träet. Tryck plattar till träet. 3. Tangentiell riktning: Skjuvning uppstår vid tryck, antagligen samma vid drag.

Question 123

Vilka olika typer av organismer kan angripa trävirke? ## Footnote Kap. 19

Answer 123

Svampar: Mögelsvamp, blånadssvampar, äkta hussvamp och vedmusslingen Bakterier: Aktinimyceter Insekter: Husbock eller Strimmig trägnagare

Question 124

Nämn och beskriv några rötsvampar. ## Footnote Kap. 19

Answer 124

Äkta hussvamp: Denna kan sprida sig över stora områden och behöver hög fuktkvot för att kunna växa. Även när fuktkvoten sjunker kan den själv försörja på vatten från virket. Sprids med långa strängar av mycel, över mur och putsytor. Vadmusslingen: Vanligast i träfönster. Växer inna i veden och visar sig inte förrens fuktdroppar bildas. Källarsvampen: Angriper främst barrträd, kan uppstå där det finns läckage eller otillräckliga regnskydd pga dess krav av fuktkvot inomhus.

Question 125

Ge exempel på virkesförstörande insekter. ## Footnote Kap. 19

Answer 125

1. Husbock, angreppet sker dolt inuti med kan ha stora reparations följder. 2. Strimmig trägnagare, liknar husbock men dessa kan man se genom små hål i virket.

Question 126

Vilka metoder finns för att skydda trä mot biologiska angrepp? ## Footnote Kap. 19

Answer 126

1. Impregnering (Tryck eller Vakuum) 2. Värmebehandlingar

Question 127

Vilka träskyddsklasser finns när det gäller Impregnering av trä? ## Footnote Kap. 19

Answer 127

M - Tryckimpregnering A - Tryckimpregnering AB - Tryckimpregnering B - Vakuumimpregnering

Question 128

Hur kvalitetsdeklareras trä efter utseende? ## Footnote Kap. 19

Answer 128

Detta görs vid sågverken där man följer enligt SS-EN 1611-1. Utan att tänka på vad de skall användas till, gör man en visuell sortering där man tar hänsynt till flat- och kantsidorna (nämnd G4 respektive G2) så att de följer en viss standard, med virkets kvalitet väljs att vara mellan 0 till 4, med 0 som högsta kvalitet.

Question 129

Vilka kriterier används för att kvalitetsdeklarera trä efter hållfasthet? ## Footnote Kap. 19

Answer 129

Kan sorteras visuellt och maskinellt. Visuell sortering beaktar kvistar, snedfibrighet, svampangrepp, sprickor , hål och form. Den som sorterar måste ha en särskild utbildning med certfikat. Hållfastsorteras enligt SS 230120 med klasser från T0 - T3 med motsvarande hållfasthetsklass C14 - C30. Maskinell hållfasthetssortering utgår vanligast efter virkets dynamiska elasticitetsmodul. CE-märks med hållfasthetsklasser C14 - C50 från hållfasthetssortering.

Question 130

I vilka hållfasthetsklasser indelas trä? ## Footnote Kap. 19

Answer 130

Sorterings klass T(0-3) (om det var visuellt gjort) med C följt av ett nummer från 14-30 (eller högre om gjorts visuellt med maskin) som anger böjhållfastheten i MPa.

Question 131

Vad är limträ? ## Footnote Kap. 19

Answer 131

Ihoplimmade lameller, vanligtvis av gran. Dessa har högre hållfasthet.

Question 132

I vilka hållfasthetsklasser indelas limträ? ## Footnote Kap. 19

Answer 132

GL28 och GL30. GL står för Glued Laminated Timber.

Question 133

Vilka är beståndsdelarna i betong? ## Footnote Kap. 12

Answer 133

Cement, vatten och ballast med potentiellt även tillsatsmedel.

Question 134

Vad är vattencementtalet? ## Footnote Kap. 12

Answer 134

VCT = W/C, förhållande mellan mängd eller volym vatten och cement i betong.

Question 135

Ge exempel på olika hjälpmedel, som kan användas för att bearbeta färsk betong. ## Footnote Kap. 12

Answer 135

Vibratorbalk och stavvibrering är två hjälpmedel för att bearbeta färsk betong. Båda i princip har sitt nytta att få bort stora luftporer eller håligheter som bidrar till sämre hållfasthet, vilket använder sig av betongens egenskap att vara tixopiskt vid vibrering för att vara mer lättflytande. Vibratorbalk används på ytan, stavvibrering används inuti betongen och sakta dras upp. Annat kan vara tillsatsmedel, vilket kan bidra till att enklare beabeta färsk betong som är då: 1. Flyttillsatsmedel 2. Vattenreducerande 3. Luftporbildande 4. Accelerarande 5. Retarderande

Question 136

Vad innebär begreppet hydraulisk i samband med cement? ## Footnote Kap. 12

Answer 136

Innebär att cement hårdnar genom reaktion med vatten till en produkt som är beständig mot vatten.

Question 137

Av vilka råmaterial tillverkas portlandcement? ## Footnote Kap. 12

Answer 137

Kalk och ler.

Question 138

Beskriv kortfattat hur portlandcement tillverkas. ## Footnote Kap. 12

Answer 138

Kalksten och ler krossas, torkas, malnas och därefter bränns till cementklinker som mals vidare ner med 5 % gips.

Question 139

Enligt Svensk Standard indelas cement i fem olika huvudtyper, nämn de tre viktigaste. ## Footnote Kap. 12

Answer 139

1. Cem I, Portlandcement 2. Cem II, Sammansatta Portlandcement 3. Cem III, Slaggcement

Question 140

Vad är ett slaggcement? ## Footnote Kap. 12

Answer 140

19-64% Portlandklinker och resten masugnsslagg.

Question 141

Vad är ett anläggningscement? När är det lämpligt att använda ett sådant? ## Footnote Kap. 12

Answer 141

Detta är portlandcement med långsam värmeutveckling. Lämpligt att använda i mellangrova och grova konstruktioner.

Question 142

Vilka krav ställs på vattnet som skall användas vid betong tillverkning? ## Footnote Kap. 12

Answer 142

Tumregel - Det skall vara drickbart.

Question 143

Vad är det för skillnad mellan makadam och singel? ## Footnote Kap. 12

Answer 143

Makadam: Krossat, grov ballast. Singel: Grov ballast, men rundade korn.

Question 144

Vad är en siktkurva? ## Footnote Kap. 12

Answer 144

En kurva eller diagram som visar ballastets kornfraktion och dess uppdelning från de olika skikt.

Question 145

När är flyttillsatsmedel lämpligt att använda i betong? ## Footnote Kap. 12

Answer 145

När man vill att betongen skall bli mer lättarbetad som ex. i tunväggiga och hårt armerade konstruktioner.

Question 146

Hur påverkas betongens egenskaper av luftporbildande tillsatsmedel? ## Footnote Kap. 12

Answer 146

Denna skyddar mot frostsprängning, då vattnet som expanderar när de fryses har någonstans att ta vägen.

Question 147

Varför används ibland retarderande tillsatsmedel? ## Footnote Kap. 12

Answer 147

Man vill förlänga betongens stelnadsprocess, detta kan vara bra under långa transporter.

Question 148

Vad är silikatstoft? Hur påverkar det betong? ## Footnote Kap. 12

Answer 148

Finkornigt pulver som består av kiseloxid. Förbättrar betongens sammanhållning och stabilitet.

Question 149

Vad är flygaska? ## Footnote Kap. 12

Answer 149

Det är en restprodukt från kolpulvereldade kraft- och värmeverk. Består av sfäriska partiklar som innehåller kiseloxid.

Question 150

Hur defineras ekvivalent vattencementtal? ## Footnote Kap. 12

Answer 150

VCT = W/(C+k*D) W = Vatten C = Cement D = Mängden tillsatser k = effektivitetsfaktor

Question 151

Vad är ett sättmått? ## Footnote Kap. 12

Answer 151

En standardiserad metod för att ta reda på betongens konsistens. Man tar reda på konsistensen genom att använda en sättkon fylld med betong på en plan yta där man sedan lyfter det sakta upp. Konsistensen mäts då av skillnaden längd från konen som fylls med betong och efter när man tar bort den och låtit betongen "sjunka ihop" eller sätta sig.

Question 152

För vilken typ av betong bestäms utbredningsmått? ## Footnote Kap. 12

Answer 152

Lösbetong /Flytbetong

Question 153

Vilka tre olika typer av separation kan uppstå i betong? ## Footnote Kap. 12

Answer 153

1. Vattenseparation, för lite finmaterial så att vattnet inte kan hålla ihop betongen 2. Stensaparation, lös konsistens och ökad vibration ger upphov till detta 3. Bruksseparation, finast ballast vi toppen och grövst längst ned.

Question 154

Betongens hårdnanade kan delas in i tre olika faser. Beskriv dessa. ## Footnote Kap. 12

Answer 154

1. Tidig egenskapstillväxt, betongen kan fortfarande lätt formas och vibreras. 2. Hårdande, Känslig för uttorkning, temp-påverkning och belastning. 3. Hårdnad betong, förändringar i egenskaper sker snabbt. Slutet av fasen så är betong inte lika känslig.

Question 155

Vad är plastiska krympning? ## Footnote Kap. 12

Answer 155

När betongen i ett tidigt skede utsätts för snabb uttorkning. Då sker en krympning som inte går att åtgärda.

Question 156

Vad innebär begreppet hydrationsgrad? ## Footnote Kap. 12

Answer 156

alfa = Cn/C Cn= Mängden fulständigt hydratiserat cement C= totala mängden cement

Question 157

Värmeutvecklingen vid hydrationen är olika stor för olika cementtyper. Beskriv för och nackdelar med värme utvecklingen. ## Footnote Kap. 12

Answer 157

Fördelar: Betonggjutning vid vintertid, minskar risk för frostskador Nackdelar: Grova konstruktioner, risk för sprickbildning

Question 158

Hur kan man minska värmeutvecklingen i betong vid gjutning av grova konstruktioner? ## Footnote Kap. 12

Answer 158

Cement med låg reaktionshastighet, lägsta möjliga cementhalt och låg utgångstemperatur på betongblandningen.

Question 159

Vad beskriver begreppet mognadsgrad för betong? Vad menas med mognadsålder för betong? ## Footnote Kap. 12

Answer 159

Det är ett samband mellan härdningstid och betongtemperatur vid en viss tidpunkt. Mognadsåldern är den härdningstid det krävs vid 20 grader för att hållfastheten skall bli lika hög som hållfastheten i den verkliga konstruktionen.

Question 160

Vad är en tendenskurva? ## Footnote Kap. 12

Answer 160

Den kurvan för att ta reda på hur tryckhållfastheten förändras under en längre tid som funktion av mognadsåldern för betongen med olika cementtyper och hållfasthetsklasser; vilket är då antingen med anläggningcement eller SH-cement.

Question 161

Hur påverkas betongens egenskaper av fuktförhållanden vid härdning? ## Footnote Kap. 12

Answer 161

Om fuktuthalten är för hög kan hållfastheten bli lägre och permabiliteten ökar, vilket i sin tur försämrar betongens beständighet.

Question 162

Vilken tryckhållfasthet måste betongen ha nått innan frysning tillåts ske? ## Footnote Kap. 12

Answer 162

Minst 5MPa

Question 163

Man måste skydda nygjuten betong mot tidig frysning. Beskriv kortfattat fem olika metoder. ## Footnote Kap. 12

Answer 163

1. Man väljer en högre hållfastighetsklass 2. Man använder SH-cement, större värmeutveckling vid tidig ålder 3. Betong fabriker leverear varm betong (+30) 4. Olika typer av accelerations tillsattsmeldel kan användas. 5. På byggarbetsplatsen kan betongen skyddas genom plast.

Question 164

Varför ser kurvan för sambandet mellan tryckhållfasthet och VCT ut som den gör? ## Footnote Kap. 12

Answer 164

Se figur 12.36 i boken. Detta är för att ju mer man spär ut cementen med vatten ju mindre hållfasthet har får betongen.

Question 165

Vilken av betongens delmaterial har störst inverkan på krympningens storlek? ## Footnote Kap. 12

Answer 165

Betongens vattenhalt.

Question 166

Det finns i princip två olika metoder för att öka betongens frostbeständighet, vilka? ## Footnote Kap. 12

Answer 166

1. Luftbildande tillsattsmedel 2. Använd betong med låg vct

Question 167

Beskriv vad som händer när armerad betong karbonatiserar. Hur kan man synliggöra hur långt karbonatiseringen har kommit? ## Footnote Kap. 12

Answer 167

Koldioxid tränger sig igenom betongen som karbonatiserar betongen. Längs tiden kommer det fortsätta karbonatisera och nå armeringen vilket gör så att armeringen korrorderar, då det har uppnått alla krav för att korrodera (tllgång till syre, vatten och har lågt pH, från basiskt till lite mer syrligt). Man använder fenolftaleinlösning för att synliggöra karbonatiseringen.

Question 168

Vad innebär det att en betong är vattentät? ## Footnote Kap. 12

Answer 168

1. Betongens vct är högst 0,60 2. Vikten av vatten i betongmassan är högst 0,5 gånger den sammanlagda vikten av cement och ballast med kornstorlek < 0,25 mm (Redigera)

Question 169

Vad menas med högpresterande betong? ## Footnote Kap. 12

Answer 169

1. Har vct som är < 0,45 2. Innehåller ofta silikatstoft 3. Innehåller tillsatsmedel 4. innehåller välgraderat ballastmaterial

Question 170

Vad karaktäriserar en självkompakterande betong? ## Footnote Kap. 12

Answer 170

Goda gjutegenskaper och behöver knappt någon vibration ibland ingen alls.

Question 171

Hur betecknas hållfasthetsklass för betong enligt gällande standard? Ge exempel och förklara vad beteckningarna betyder. ## Footnote Kap. 12

Answer 171

Exempel: C32/40, standard från Europeiska betongstandarden SS-EN 206. 32 - Cylinderhållfastheten 40 - Kubhållfastheten Skriven i storhet MPa.

Question 172

Vad är en exponeringsklass? ## Footnote Kap. 12

Answer 172

Vad för olika yttre påverkning (miljön) betongen utsätts av (18 st). Tidigare kallas miljöklasser.

Question 173

Det finns tre olika metoder som används för att påverka metallers egenskaper. Vilka? ## Footnote Kap. 17

Answer 173

1. Legering 2. Kallberedning 3. Värmebehandling

Question 174

Vad är stål? ## Footnote Kap. 17

Answer 174

Material som har grundämnet järn som huvudbeståndsdel och där kol är ett viktigt legeringsämne.

Question 175

Vilken typ av järn erhålls ur en masugn? ## Footnote Kap. 17

Answer 175

Råjärn.

Question 176

Vad vill man uppnå vid "färskningsprocessen"? ## Footnote Kap. 17

Answer 176

Man vill oxidera de ämnen som inte är önskvärda som finns med sedan processen innan (masugnen).

Question 177

Vad menas med ett låglegerat stål? Ge exempel på ett sådant stål. ## Footnote Kap. 17

Answer 177

Innebär 2-5% legeringsämnen. t.e.x ett stål som är legerat med antingen kisel, koppar aluminium, krom, osv.

Question 178

Vad är ett "höglegerat" stål? ## Footnote Kap. 17

Answer 178

Innehåller 5-30% legeringsämnen. Kan anses som rostfritt stål i byggnadssammanhang.

Question 179

Vilka legeringsämnen är viktiga vid framställning av rostfrittstål? ## Footnote Kap. 17

Answer 179

Krom och Nickel.

Question 180

Vilka olika huvudtyper av rostfritt stål förekommer? ## Footnote Kap. 17

Answer 180

1. Ferritiska stål - även kallad värmebeständigt stål och är magnetiskt. 2. Austenitiska stål - även kallad syrfasta/syrabeständiga stål och är omagnetiskt. 3. Duplexa stål - hög hållfasthet och beständighet mot korrosion, innehåller både ferrit och austenit.

Question 181

Beskriv principen för kalldragning av stål. Vilka egenskaper får det kalldragna stålet? ## Footnote Kap. 17

Answer 181

Man drar igenom en tråd eller rör gjort av stål igenom en mindre öppning och tvingar diametern att minska. Ger stålet ett högre sträckgräns men mindre töjbarhet för ökad kalldragning av stålet.

Question 182

Vad är syftet med en värmebehandling av ett kallbearbetat stål? ## Footnote Kap. 17

Answer 182

Syftet är att bestämma kristalltyper samt kristallform som skall finnas i legeringen.

Question 183

Hur härdas stål och vilka egenskaper får stålet? ## Footnote Kap. 17

Answer 183

Stålet hettas upp till normaliseringen (~850 C) och kyls därefter i vatten (olja eller luft för legerat stål). Detta görs för att få stålet att bli mer hållfast samt hårdare.

Question 184

Vad innebär "seghärdning" av stål? Vilka egenskaper får stålet? ## Footnote Kap. 17

Answer 184

Det innebär att man först gör stålet hårt genom att snabbt kyla det i vatten eller olja när det är varmt, ungefär 900°C. Sedan anlöper man stålet genom att värma upp det igen till en viss temperatur. Det här gör att det hårda stålet blir lite mjukare, segare och mer tåligt/högre hållfasthet.

Question 185

Vad menas med "svetsbart" stål? ## Footnote Kap. 17

Answer 185

Ett stål som klarar av att snabbt hettas upp och sammanfogas med andra stål delar. Detta ger upphov till strukturomvandlingar och höga egenspänningar som stålet måste klara av som att inte skapa sprickbildningar.

Question 186

Beskriv principen svetsning av stål. ## Footnote Kap. 17

Answer 186

Smältning och snabb av kylning för att sammanfoga olika stål konstruktioner.

Question 187

Vad är kolekvivalenten och i vilket sammanhang används denna storhet? ## Footnote Kap. 17

Answer 187

Detta är ett mått på härdbarheten och används om det behövs något åtgärd för stålet vid härdning i svetsningsprocessen. Främst för stål såsom mikrolegerade och kol, om det överstiger 0.41 måste man ta åtgärd för svetsning som att svetsa vid förhöjda temperaturer. Annars ingen åtgärd behövs om det är under värdet.

Question 188

Vilka storheter används för att karaktärisera olika ståls hållfastighet? ## Footnote Kap. 17

Answer 188

Övre- och undregräns 0.2%-gräns Gränstöjning Brottgräns

Question 189

Vad menas med "omslagstemperatur"? När är denna intressant? ## Footnote Kap. 17

Answer 189

Det är där stålet går från ett sprött brott till ett segt brott. Det kan vara intressant då man vill veta hur temperaturen påverkar brottet.

Question 190

Vilka olika metoder används för att skydda stål mot korrosion? ## Footnote Kap. 17

Answer 190

1. Rostskyddsmålning 2. Förzinkning 3. Emaljering 4. Använding av legering

Question 191

Vad är varmförzinkat och elförzinkatstål? Vilken typ av förzinkning har högst livslängd? Varför? ## Footnote Kap. 17

Answer 191

Varmförzinkat: Stålet doppas ned i en zinksmälta Elförzinkat: Beläggs med ett zinkskikt på elektrolytisk väg. Varmförzinkning längs skydd då zinkskiktet är mycket tjockare.

Question 192

Vad betyder K500C-T i samband med armeringsmaterial? ## Footnote Kap. 17

Answer 192

Kamstång 6-32 mm 500 MPa Sträckgräns 575 MPa Brottgräns

Question 193

Vilka 3 mekanismer ger upphov till värmetransport i ett poröst material? ## Footnote Kap. 24

Answer 193

1. Ledning 2. Strålning 3. Konvektion

Question 194

Vad menas med deklarerad och beräknad värmekonduktivitet? ## Footnote Kap. 24

Answer 194

- Deklarerad: Det värde som erhålls vid provning i ett laboratorium. - Beräknad: Värdet som tar hänsyn till fukten i materialet. Denna erhålls genom att addera en korrektionsterm till det deklarerade värdet.

Question 195

Hur är ett värmeisoleringsmaterial normalt uppbyggt? ## Footnote Kap. 24

Answer 195

Att använda sig av luft som värmeisolerande material med mineral- eller cellolusafibrer eller tunna plastväggar. Detta för att minska inverkan av strålning och konvektion av luften och hindra luftens rörelse inom materialet.

Question 196

För mineralull finns en optimal densitet vid vilken värmeisoleringsförmågan är störst. Varför? ## Footnote Kap. 24

Answer 196

Låg densitet ger låg värmekonduktivitet. Dock börjar värmekonduktiviteten öka vid mycket låga densitet. Detta eftersom värmetransporten genom strålning och konvektion ökar mer än vad den rena värmeledningen i materialets fasta del minskar. Hög densitet = Mer ledning Lagom densitet = Optimalt isolering Låg densitet = Mer konvektion/strålning

Question 197

Varför har glasull lägre värmeledningsförmåga än stenull vid samma densitet? ## Footnote Kap. 24

Answer 197

Då stenull har grövre fibrer än glasull medför detta att den vid samma densitet har högre konduktivitet, tack vare de grova fibrernas ökade ledningsförmåga.

Question 198

Nämn 2 viktiga cellplaster för värmeisoleringsändamål. ## Footnote Kap. 24

Answer 198

1. Styrencellplast 2. Uretancellplast.

Question 199

För att tillverka cellplast av polystyren används 2 olika metoder. Vilka? Vilka bokstavsförkortningar används för de båda typerna? ## Footnote Kap. 24

Answer 199

-Expanderad: Små plastkulor upphettas med ånga varvid kulorna expanderas. Dessa expanderade kulor placeras i formar och uppvärms på nytt och smälter då i kontaktpunkterna samman till den slutliga produkten. Förkortas EPS (Expanderad Polystyren). -Extruderad: Polystyren smälts och expanderar ur ett munstycke och gjuts sedan i önskade dimensioner. Förkortas XPS (Extruderad Polystyren).

Question 200

Vad betyder PUR respektive PIR i samband med värmeisoleringsmaterial? ## Footnote Kap. 24

Answer 200

I samband med värmeisoleringsmaterial betyder PUR och PIR uretancellplast respektive isocyanuratcellplast.

Question 201

Beskriv uppbyggnaden och egenskaperna hos 2 värmeisoleringsmaterial som har trä som råmaterial. ## Footnote Kap. 24

Answer 201

-Expanderad kork: Genom upphettning av kork utvidgas cellerna och bildar porsystem. Skivorna har god återfjädringsförmåga och klassas som brännbart material. -Träullsplattor: Träspån blandas med portlandcement till plattor av hög densitet med goda brandtekniska och akustiska egenskaper. Plattorna är beständiga mot biologiska angrepp.

Question 202

Hur är träullsplattor uppbyggda? ## Footnote Kap. 24

Answer 202

Framställs av träspån från gran och portlandcement. Träullen blandas med cement och vatten och pressas i formar tills plattan hårdnat. Plattorna tillverkas armerade, med rundvirke av gran, eller oarmerade.

Question 203

Beskriv 3 (finns 4) olika typer av värmeisoleringsmaterial där lättklinker ingår. ## Footnote Kap. 24

Answer 203

- Löst utfylld - Cementbunden - Lättklinkerbetong - Hålrumsbetong

Question 204

Vad är cellglas? Vilka egenskaper har detta material? ## Footnote Kap. 24

Answer 204

Glasartat material som innehåller slutna celler med 0.5-2.5 mm diameter. Tillverkad av t.ex sand och kalksten, cellglas är obrännbart, diffusionstätt och har relativt god tryckhållfasthet.

Question 205

Vad är en vakuumisoleringspanel? ## Footnote Kap. 24

Answer 205

Ett finporöst material som vakuumförsluts och omsluts av ett lufttätt hölje. Det finporösa materialet är vanligen av kiseldioxid och höljet är ofta metallfolie, plast eller en kombination av dessa. Det har en högeffektiv isoleringskomponent som har en värmekonduktivitet betydligt lägre än konventionella isoleringsmaterial.

Question 206

Vad menas med åldring respektive livslängd hos material? ## Footnote Kap. 9

Answer 206

Åldring: Långsamt fortskridande materialförändringar Livslängd: Hur länge en byggnad kan uppfylla dess funktion med normal drift och underhåll (Tekniskt) eller är lönsam (Ekonomiskt)

Question 207

Nedbrytningsmekanismernas fem olika huvudgrupper, inklusive exempel. ## Footnote Kap. 9

Answer 207

1. Kemisk angrepp (Syror) 2. Elektrokemisk angrepp (Rost) 3. Fysikaliskt angrepp (Frostsprängning) 4. Biologiskt angrepp (Mögelsvamp) 5. Strålning angrepp (Solstrålning)

Question 208

Fyra olika faktorer som som påverkar angreppshastigheten vid kemiskt angrepp. ## Footnote Kap. 9

Answer 208

1. Materialets sammansättning 2. Materialets täthet 3. Omsättningen av de aggressiva ämnena 4. Temperaturen

Question 209

Vad menas med elektrolytiska spänningsserien? Vilken betydelse har den vid bedömning av risken för korrosion? ## Footnote Kap. 9

Answer 209

Spänningsserien är ett mått på hur ädla metallerna är och på så sätt hur de reagerar med varandra vid korrosion. Guld är ädlast och Järn är mindre ädel, Guld kommer få ett underskott av elektroner och Järn ett överskott, alltså kommer Järnet att rosta.

Question 210

Vilka förutsättningar måste vara uppfyllda för att en korrosionsprocess skall starta och sedan fortgå? ## Footnote Kap. 9

Answer 210

1. Elektrolyt 2. Potentialskillnad 3. Elektronacceptor

Question 211

Vad menas med katodiskt skydd? ## Footnote Kap. 9

Answer 211

Man lägger på en elektrisk spänning så att det materialet som skall skyddas blir en katod istället för en anod. Man använder sig då av en offeranod, som skyddar materialet.

Question 212

Vad innebär karbonatisering i samband med betong? Vilka konsekvenser kan denna process få för armerad betong? ## Footnote Kap. 9

Answer 212

PH-värdet hos betongen sjunker då koldioxid reagerar med kalciumhydroxid, detta medför att passiveringen av armeringen i betongen bryts och armeringsstålet börjar att korrodera efter viss tid.

Question 213

Ange fyra metoder som används för att skydda mot korrosion. ## Footnote Kap. 9

Answer 213

1. Katodiskt skydd 2. Passivering 3. Ytbehandlingar 4. Rostmån

Question 214

Beskriv mekanismen bakom frostsprängning av spröda, porösa material. ## Footnote Kap. 9

Answer 214

Vatten tränger igenom porerna och expanderar när det fryser.

Question 215

Vad menas med aktuell respektive kritisk vattenmättnadsgrad? ## Footnote Kap. 9

Answer 215

Aktuell: Volymen vatten i porsystemet/ porsystemets volym Kritisk vattenmängd: Den vattenmättnadsgrad som inte får överskridas om materialet skall kunna frysas utan att frostskadas.

Question 216

Beskriv den mekanism som kan ge upphov till saltsprängning av material. ## Footnote Kap. 9

Answer 216

Det är då det finns salter som följer med i vattnet och när ett stark fuktigt material håller på att torka. Skulle allt vatten avdunsta kommer saltkristallerna finnas kvar i materialet. Om det sätts i ytan är det ett estetiskt problem som **saltutslag**, men om det sätts inuti porer så ger det upphov till **saltsprängning**.

Question 217

Vad menas med begreppet "vittring"? ## Footnote Kap. 9

Answer 217

Att materialet "slits" loss, detta i en kombinerad process av temp-förändringar, kemiska angrepp samt frostsprängning. På engelska är det "weathering".

Question 218

Nämn tre olika typer av biologiskt angrepp på byggnadsmaterial. ## Footnote Kap. 9

Answer 218

1. Röt- och mögelsvamp 2. Insekter 3. Bakterier

Question 219

Ge exempel på "strålningsangrepp" på byggnadsmaterial ## Footnote Kap. 9

Answer 219

UV-strålning från solen som kan bleka eller mörkna olika organiska material. Infraröda strålning från solen kan öka hastigheten för nedbrytning genom att öka temperaturen och den kemiska processen.

Question 220

Nämn fem (alt. 6) olika funktioner som vatten har vid nedbrytning av material. ## Footnote Kap. 9

Answer 220

1. Elektrolyt vid korrosion 2. Frostsprängning 3. Transportmedium för salter vid saltsprängning 4. Förutsättning för biologisk nedbrytning 5. Fuktrörelser 6. Medverkan i kemiska reaktioner

Question 221

Ge tre olika exempel där man vid labb-provningar försöker accelerera ett kemiskt angrepp på material. ## Footnote Kap. 9

Answer 221

1. Extrapolering efter mätdata 2. Accelerad provning, ökar angreppets intenstitet eller genom att öka reaktionshastigheten vid ex. förhöjd temperatur 3. Weather-o-meter, utsätter material för UV-strålning som höjer strålningsintensiteten och därmed snabbare nerbrytning.

Question 222

Vad innebär begreppet "synergism" i samband med provning av beständighet? Ge ett exempel. ## Footnote Kap. 9

Answer 222

Det innebär två faktorer påverkat materialet samtidigt och därmed förstärker effekten. T.e.x Gummi när det förvaras i ozon-haltig atmosfär. 1 + 1 > 2

Question 223

Ge ett exempel på strukturella förändringar i kristallina material vid förhöjda temperaturer. ## Footnote Kap. 10

Answer 223

Kristallstorleken ändras.

Question 224

Hur förändras stålets sträckgräns och brottöjning vid ökande temperatur? ## Footnote Kap. 10

Answer 224

Sträckgräns: Sjunker och når 0 vid ca 600 grader. Brott töjning: Ökar efter ca 200 grader.

Question 225

Keramiska material som upphettas till höga temperaturer har ofta högra hållfasthet i varmt än avsvalnat tillstånd, varför? ## Footnote Kap. 10

Answer 225

Keramiska material såsom Tegel tillverkas i temperaturer runt 1000-1100C, och är ett obrändbart material. Men vid avsvalningsfasen uppkommer sprickbildning i det keramiska material vilket leder till minskad hållfasthet. Detta har med kvarts-halten att göra. Kvartsen ändrar struktur och volym vid temp ändringar. Desto snabbare denna fasen sker, desto sämre blir hållfastheten, pga termochock, m.m.

Question 226

Vilka tre komponenter måste finnas närvarande för att en eld skall uppstå? ## Footnote Kap. 10

Answer 226

1. Brännbart material 2. Syre 3. Värme

Question 227

Definera begreppet termisk tröghet. Vad beskriver denna parameter? ## Footnote Kap. 10

Answer 227

Ett mått på förmågan att utbyta termisk energi med omgivningen, b=√(c·ρ·λ). Kallas även för värmeeffusivitet.

Question 228

Hur uppkommer avflagningar i samband med höga temperaturer? I vilken typ av material uppstår denna typ av problem? ## Footnote Kap. 10

Answer 228

Material men dålig värmeledningsförmåga gör att ojämn temperaturfördelning uppstår som i sin tur leder till ojämn spänningsfördelning. Vid avsvalning ex. släckning med kallt vatten; om dessa spänningar är högre än materialets dragspänningar kommer avflagningar och sprickor ske, vilket kallas termochock.

Question 229

Definera termochockparametern. ## Footnote Kap. 10

Answer 229

Beskriver materialens känslighet för termochock där ju större värdet är ju bättre klarar materialet termochock. Ekvationen följs nedan: T=(λ·σ_b)/(E·α). Där: λ - värmeledningsförmåga, σ_b - dragbrottspänningen, E - elasticitetsmodulen, α - längdutvidgningskoefficienten.

Question 230

I BBR anges krav på brandmotstånd hos bärande väggar och avskiljande byggnadsdelar med bl.a. bokstäverna R, E och I. Vad betyder dessa? ## Footnote Kap. 10

Answer 230

R: Bärförmåga E: Integritet/Täthet, skydd mot att flammor och rök tränger igenom byggnadsdelen. I: Isolering, skydd mot att alltför höga temperaturer uppstår.

Question 231

Vad betyder den brandtekniska klassen REI 240-M? ## Footnote Kap. 10

Answer 231

Konstruktionen klarar mekanisk påverkan samtidigt som den klarar bärförmåga, integritet och isolering i 240 minuter.

Question 232

Vad är en brandcell? ## Footnote Kap. 10

Answer 232

En avgränsad del av byggnaden inom vilken en brand under föreskriven tid tillåts utvecklas utan att sprida vidare.

Question 233

Beskriv vad som händer med tegelmurvek under och efter en brandpåverkan.

Answer 233

Tegel skadas inte vid utsättning för höga temperaturer, dock tillväxer sprickor om det avkyls för snabbt. Murbruket sönderdelas vid höga temperaturer.

Question 234

Beskriv vad som händer med olika stålkvaliteter under och efter en brandpåverkan, varmvalsade och kallbearbetat stål. ## Footnote Kap. 10

Answer 234

Stål är obrännbart. Men dess egenskap att ha hög värmekonduktivitet innebär att de mekaniska egenskaperna ändras drastiskt vid uppvärmning. Stål har stora temperaturbetingande rörelser. För **varmvalsat stål **försvinner sträckgränsområdet vid **ca 250°C**. Efter att ha utsatts för höga temperaturer erhålls sträckgränsen med sitt ursprungliga värde. För **kallbearbetat stål** förvinner den hållfasthetshöjande effekten vid **ca 400 °C**. Efter att ha utsatts för höga temperaturer halveras sträckgränsen från sitt ursprungliga värde.

Question 235

Nämn fyra olika metoder som kan användas för att skydda stål mot påverkan av höga temperaturer. ## Footnote Kap. 10

Answer 235

1. Stenull 2. Sprutisolering 3. Brandskyddande färg 4. Stenull + Skivmaterial

Question 236

Beskriv egenskaperna hos armerad betong under och efter en brandpåverkan. ## Footnote Kap. 10

Answer 236

För betong, vid kraftig uppvärmning förångas porvattnet och cementpastan bryts ner. Cementpastan krymper och ballasten ökar i volym, vilket innebär tryckhållfastheten ungefär halveras och försvinner helt när temperaturen är runt 900C. Vid avkylning kan avspjälkning förekomma, och färgas av antingen ljusrött eller blekt vitt som indikerar hur mycket hållfasthet betongen har kvar. **När armerad** därimot, håller det betydligt bättre eftersom stålet håller sig längre inom betongen pga dess termiska tröghet. Beroende på täckskiktets tjocklek, kan det erhålla hållfastheten för mer än två timmar (>25mm).

Question 237

Hur kan man uppskatta resthållfastigheten hos en betong konstruktion efter en brandpåverkan? ## Footnote Kap. 10

Answer 237

Genom att inspektera kulören efter avkylning. Upphettning till 300 °C medför ljusröd kulör och då har betongen i stort sett hela sin hållfasthet. Upphettning till 600 °C medför gråvit eller matt gul kulör och då har betongen förlorat nästan all hållfasthet.

Question 238

Beskriv egenskaperna hos autoklaverad lättbetong under och efter en brandpåverkan. ## Footnote Kap. 10

Answer 238

I början sker en uttorkning av materialet varvid hållfastheten ökar för att sedan successivt minska. Vid drygt 700 °C passeras utgångsvärdet av hållfastheten och vid ca 1000 °C börjar materialet att smälta. Långvarig upphettning leder till sprickbildning, främst vid armerade partier pga armeringens expansion. Detta sker eftersom det kemisk bundna vatten avdunstras och krympning förekommer då.

Question 239

Beskriv egenskaperna hos trä och limträ under och efter en brandpåverkan. ## Footnote Kap. 10

Answer 239

Strax över 100 °C torkar trä ut. I detta tillstånd har trä en ökad benägenhet för absorption av gaser, såsom syra. Detta leder till ökad oxidation varvid värmeutvecklingen ökar och antändning sker vid temperatur under det normala. Elden äter sig inåt i veden, ca 0.6 mm/min och bildar ett kolskikt. Innanför förkolningszonen är träets hållfasthet opåverkad.

Question 240

Beskriv egenskaperna hos gipsskivor under och efter en brandpåverkan. ## Footnote Kap. 10

Answer 240

Vid ca 50 °C börjar kalcineringsprocessen, då kemiskt bundna vattnet frigörs pga upphettningen. Vid en brand innebär detta att temperaturökningen begränsas på de oskadade sidorna. Dock medför kalcineringsprocessen försämrad hållfasthet.

Question 241

Vilka speciella brandproblem finns förknippade med plastmaterial? ## Footnote Kap. 10

Answer 241

Plaster är brännbara och brinner snabbt och en intensiv hetta utvecklas. Termoplaster mjuknar och smälter vilket leder till att brandspridningen blir mer omfattande. Smält och brinnande plast kan rinna och droppa och på så sätt bidra till brandspridningen. Vid brand avspaltas kolväte som tillsammans med vatten, fukt i luften, bildar saltsyra vilket korroderar metaller. Härdplaster smälter inte och är därför bättre vid brand. Det bildas farliga gaser när vissa plaster brinner såsom polyuretan samt polyisocyanurat giftiga ämnen, bl.a. cyanväte och kväveoxider.

Question 242

Vilka är huvudbeståndsdelarna i glas? ## Footnote Kap. 26

Answer 242

1. Glasbildare 2. Flussmedel 3. Stabilisatorer

Question 243

Ge exempel på 2 olika glasbildare. ## Footnote Kap. 26

Answer 243

- Kiseldioxid - Boroxid.

Question 244

Varför används flussmedel vid glastillverkning? ## Footnote Kap. 26

Answer 244

För att sänka smälttemperaturen.

Question 245

Vad är ett värmeabsorberande glas? ## Footnote Kap. 26

Answer 245

Glas som innehåller metalloxider, vilket gör att glasen absorberar stora delar av den infallande värmestrålningen.

Question 246

Hur påverkas glas av alkaliskt vatten från t.ex. färsk betong? ## Footnote Kap. 26

Answer 246

Alkaliska lösningar angriper glas och löser i huvudsak alkali ut, samt bryter ner glasbildaren.

Question 247

Vad är flytglas? Hur tillverkas detta? ## Footnote Kap. 26

Answer 247

Värmeplanat glas med helt planparallella ytor. Smält glas får strömma ut på en bädd av smält tenn. Tennytan är extremt plan, vilket gör att glaset får en mycket hög jämnhet. Överytan värms med elspiraler så att den blir helt plan. Glasbandet kyls sedan långsamt ner till rumstemperatur.

Question 248

Vad är trådglas? Vilka egenskaper har denna typ av glas? ## Footnote Kap. 26

Answer 248

Kontinuerligt valsat glas med invalsat ståltrådsnät eller enkla parallella ståltrådar med diameter 0.5 mm. Nackdel: Lägre hållfasthet än vanlig glas. Fördel: Om glaset går sönder faller inte bitarna bort.

Question 249

Hur kan man förändra glasets transmission för ljus av olika våglängder? ## Footnote Kap. 26

Answer 249

Genom användning av lågemissionsskikt, t.ex. tunna genomskinliga metalliska skikt.

Question 250

Vad är ett lågemissionsglas? Vilka egenskaper har ett sådant glas? ## Footnote Kap. 26

Answer 250

Det är glas med applicerad lågemissionsskikt vilket kan vara en tunn genomskinligt metall skikt. Detta typ av glas hindrar transmission av värmestrålning, medan solstrålning kan fritt trängas igenom glaset.

Question 251

Ge 2 exempel på uppbyggnaden hos 2 olika typer av brandskyddsglas. ## Footnote Kap. 26

Answer 251

- Isolerruta med innesluten gel av vattenglas/natriumsilikat. Gel skummar upp och bildar isolerande effekter och avger vattenånga. - Laminerade glas med fasta skikt av vattenglas. Kan svälla upp och ge isolerande effekter. - Borosilikatsglas, hanterar höga temperaturer.

Question 252

Beskriv den principiella uppbyggnaden hos en förseglad ruta. Vilka positiva effekter erhålls vid användning av sådana enheter? ## Footnote Kap. 26

Answer 252

Består av två eller flera glasskivor åtskilda med slutna luftspalter. Sådana enheter kan ha ljuddämpande, ljus- och värmereflekterande, inbrottsskyddande, skottsäkra och brandskyddande egenskaper.

Question 253

Vad är glashålblock? ## Footnote Kap. 26

Answer 253

Block tillverkade av silikatglas genom gjutning och pressning. Blocken tillverkas enkla eller parvis sammanfogade med förtunnad luft inuti.

Question 254

Vilka olika typer av säkerhetsglas finns? Beskriv uppbyggnaden och egenskaper. ## Footnote Kap. 26

Answer 254

- **Härdat glas**: Färdigbearbetad glas värms upp till drygt 600 °C, för att därefter hastigt kylas. Detta ger glaset inre spänningar som bidrar till 5x böjdraghållfasthet. Om det går sönder splittras det i små bitar, därmed minskar risken för personskada. . - **Lamellglas/Laminerad glas**: Två eller flera glas läggs samman med en tunn mellanliggande plastfolie. Detta paket pressas ihop under värmetillförsel. Den starka vidhäftningen håller ihop glasbitarna vid glasbrott.

Question 255

Vad menas med "keramiska material" i traditionell mening? ## Footnote Kap. 14

Answer 255

Material som är uppbyggda av lera, oxidmaterial eller rena oxider.

Question 256

Vilka huvudmoment ingår i tegeltillverkningen? ## Footnote Kap. 14

Answer 256

1. Förbehandling av råmaterial 2. Formning av produkterna 3. Torkning av råprodukterna 4. Bränning och avkylning 5. Sortering.

Question 257

Vad är en "lera"? ## Footnote Kap. 14

Answer 257

En mycket finkorning jordart, som i fuktigt tillstånd eller efter pulvrisering och vattentillsats utgör en plastisk, formbar massa.

Question 258

Vad är magringsmedel? Varför används magringsmedel? ## Footnote Kap. 14

Answer 258

Tillsatser såsom sand, kalk och sågspån, med avsikt att ändra lerans egenskaper (plasticitet, densitet, bearbetbarhet). Dum tanke sätt, om köttet i köttbullen är lera, då är sand, kalk och sågspån mjöl, magringsmedel.

Question 259

Vad i huvudsak avgör om en tegellera är röd- eller gulbrännande? ## Footnote Kap. 14

Answer 259

Förhållandet mellan järn- och kalkföroreningar. Kalkrik lera får under bränning gul färg, medan kalkfattig lera ger röd färg.

Question 260

Vad är chamotte? ## Footnote Kap. 14

Answer 260

Magringsmedel av finmald bränd lera, tänk på Primitive Technology.

Question 261

Hur sker formgivningen av keramiska material? ## Footnote Kap. 14

Answer 261

Med strängpressar, där leran matas i en kontinuerlig sträng genom en press med munstycke, som ger önskad form.

Question 262

I vilka 3 processteg kan man indela tegelbränningen? ## Footnote Kap. 14

Answer 262

1. Bränning i 150 till 600 °C: Det strukturellt bundna vattnet avgår. 2. Bränning i 300 till 900 °C: Oxidationsperioden. 3. Bränning i 900 till 1150 °C: Sintring.

Question 263

Hur förändras porositeten med bränningstemperaturen vid bränning av keramiska material? ## Footnote Kap. 14

Answer 263

Porositeten ökar pga avgång av strukturellt bundet vatten och olika gaser i samband med sintringen. Öppna porer minskas och slutna porer ökar i följd med bränningsgraden. För att förhindra detta och ha keramiskt material med lägre porositet, bör man utgå från en välgraderat råmaterial som har låg porositet.

Question 264

Vad är bränningsgrad? ## Footnote Kap. 14

Answer 264

Den temperatur som materialet bränns vid. Ökande bränningsgrad innebär då bränningen vid högre temperatur.

Question 265

Hur varierar porstorleksfördelningen och specifika ytan med bränningsgraden? ## Footnote Kap. 14

Answer 265

Porradien ökar samtidigt som den specifika ytan minskar.

Question 266

Hur påverkas hållfastheten av bränningsgraden? ## Footnote Kap. 14

Answer 266

Hållfastheten ökar med ökande bränntemperatur och därmed bränningsgrad.

Question 267

Hur påverkas vattenabsorptionen av bränningsgraden? ## Footnote Kap. 14

Answer 267

Vattenabsorptionen ökar en gnutta för att sedan drastiskt minska med ökande bränningsgrad efter 1000C.

Question 268

Vad består en glasyr av? ## Footnote Kap. 14

Answer 268

Vissa typer av leror och olika färggivande metallsalter. "Glazing"

Question 269

Vad kan sägas om keramiska materials hygroskopicitet? ## Footnote Kap. 14

Answer 269

Absorptionen av vattenånga är väldigt liten hos keramiska material.

Question 270

Varför uppstår ibland saltutslag på murverk? ## Footnote Kap. 14

Answer 270

Vatten, som innehåller lösta salter, avdunstar från ytan varvid salterna kristalliserar och bildar ytskikt på teglet. Detta beror på teglets porositet- och kapillaritetsförhållanden samt förekomst av vattenlösliga salter i murverket (i teglet).

Question 271

Varför har ett hårdbränt tegel bättre frostbeständighet än ett lösbränt? ## Footnote Kap. 14

Answer 271

Höjd bränningsgrad, som hos hårdbränt tegel, ger minskad vattenabsorption och därmed sjunker vattenmättnadsgraden. Därav ökar frostbeständigheten eftersom: S_aktuell > S_krit = aktuell vattenmättnadsgrad > kritiskt vattenmättnadsgrad.

Question 272

Vad är skillnaden mellan ett murtegel och ett fasadtegel? ## Footnote Kap. 14

Answer 272

-Murtegel: Ej utsatt för klimatiska påfrestningar, inga estetiska krav, inga krav på frostresistens. -Fasadtegel: Utsatt för klimatiska påfrestningar, estetiska krav, krav på frostbeständighet.

Question 273

Vad kallas tegelstenens begränsingsytor? ## Footnote Kap. 14

Answer 273

1. Liggyta 2. Koppyta 3. Löputa

Question 274

Vad är ett håltegel? ## Footnote Kap. 14

Answer 274

Tegel med ett antal genomgående hål vinkelrätt mot liggytorna.

Question 275

Vad är ett spännarmerat murstensskift? ## Footnote Kap. 14

Answer 275

Förtillverkad armerad tegelelement, s.k. tegelbalk. Samma funktion som för armerad betong.

Question 276

Vilka delmaterial ingår i ett bruk? ## Footnote Kap. 16

Answer 276

1. Bindemedel 2. Ballast 3. Vatten 4. Tillsatsmedel

Question 277

Bindemedel till bruk kan indelas i 2 huvudgrupper. Vilka? ## Footnote Kap. 16

Answer 277

1. Icke-hydrauliska: Kalk eller luftkalk/släckt kalk. 2. Hydrauliska: Cement, hydraulisk kalk, murcement.

Question 278

Vilka bindemedelstyper används i Sverige? ## Footnote Kap. 16

Answer 278

- Släckt kalk/luftkalk: K - Hydraulisk kalk: K_h - Cement: C - Kalk + Cement: KC - Murcement: M

Question 279

Vad är osläckt kalk, bränd kalk och släckt kalk? ## Footnote Kap. 16

Answer 279

- Osläckt kalk: Produkten som bildas vid en förbränning över 1000 °C av krossat kalksten varvid koldioxid har drivs ut, **kalciumoxid**. Kallas även för bränd kalk. - Släckt kalk: Osläckt kalk som släcks genom att kalciumoxid reagerar med vatten, varvid det bildas **kalciumhydroxid**.

Question 280

Beskriv mekanismerna för ett cementbruks hårdande. ## Footnote Kap. 16

Answer 280

Bindemedlet reagera kemiskt med vatten och hydratiserar, precis som för betong.

Question 281

Beskriv mekanismerna för ett kalkbruks hårdande. ## Footnote Kap. 16

Answer 281

Först sker en torkning, varvid kalciumhydroxiden kristalliseras. Därefter vid tillräckligt lågt vattenhalt samt stort antal öppna porer, sker karbonatisering där koldixoiden i luften diffunderar in i bruket. Detta vidare reageras med kristaller av kalciumhydroxid, vilket bildar kalciumkarbonat.

Question 282

Vad är hydraulisk kalk? ## Footnote Kap. 16

Answer 282

Silikater från kiselsyran, vilket ger kalk hydrauliska egenskaper. Detta hårdnar på samma sätt som KC-bruk där den hydrauliska komponent reagerar ganska snabbt men hållfasthetstillväxt är ganska långsam från kalken.

Question 283

Efter vilka regler väljs den maximala kornstorleken i ballasten? ## Footnote Kap. 16

Answer 283

Det väljs efter då: 1. Arbetbarheten blir acceptabel 2. Skikttjockleken blir 3 gånger större än störst kornstorlek.

Question 284

Varför används luftporbildande tillsatsmedel i bruk?

Answer 284

För att göra bruket smidigare samtidigt som ex. frostbeständigheten förbättras.

Question 285

Hur betecknas sammansättningen hos ett bruk med hjälp av vikt- respektive volymandelar? ## Footnote Kap. 16

Answer 285

- Volymandelar: Först anges bindemedelsförkortningen och därefter delmaterialens volymandelar, åtskilda med kolon. Tex, K 1:4 eller KC 2:1:12. - Viktandelar: Siffrorna skiljs åt med ett snedstreck. Siffrorna väljs så att summan av bindemedlet alltid blir 100. Tex, K 100/850 eller KC 50/50/650.

Question 286

Vad är ett torrbruk? ## Footnote Kap. 16

Answer 286

Består av samtliga torra delmaterial till ett bruk.

Question 287

Vad är ett ädelbruk? ## Footnote Kap. 16

Answer 287

Pigmenterad/färgad torrbruk.

Question 288

Vilka konsekvenser har fri respektive förhindrad krympning för olika bruk? ## Footnote Kap. 16 (?)

Answer 288

- Fri krympning: Skapar endast små spänningar och är därmed relativt ofarligt. Dock ger cementbruk större spänningar. - Förhindrad krympning: I cementrika bruk byggs krympspänningar snabbt upp, till skillnad från kalkrika bruk där spänningarna långsamt byggs upp. Cementbrukets snabba uppbyggnad av spänningar medför större risk för krympsprickor än för kalkrika bruk.

Question 289

Beskriv uppbyggnaden hos den traditionella 3-skiktsputsen. ## Footnote Kap. 16

Answer 289

Från mur till yta: 1. Grundningsskikt 2. Grovputs 3. Ytputs

Question 290

Vilka olika brukstyper bör väljas i de olika skikten i en 3-skiktsputs? ## Footnote Kap. 16

Answer 290

Normalt används kalkcementbruk i de olika skikten: 1. Grundningssikt, KC 10/90/350. 2. Grovputs, KC 50/50/650. 3. Varierar beroende på estetiska smak, finns flertalsvarianter såsom slätputs.

Question 291

Beskriv några vanliga ytstrukturer på en puts. ## Footnote Kap. 16

Answer 291

- Slätputs: Slät yta - Spritputs: Grov yta - Stänkputs: Småknottrig yta - Rivputs: Skrapad yta - Slamning: Framhäver underlagets mönster - Säckskurning: Underliggande teglet delvis blir synligt.

Question 292

Det finns 4 olika huvudgrupper av lättbetong. Vilka? ## Footnote Kap. 13

Answer 292

1. Autoklaverad lättbetong 2. Skumbetong 3. Lättballastbetong 4. Hålrumsbetong

Question 293

Nämn några olika typer av lättballast. ## Footnote Kap. 13

Answer 293

Oftast av lättklinker vilket är bränd lera, men även av andra slag som: - Pimpsten - Expanderad skiffer - Cellplast

Question 294

Vad är det för skillnad i uppbyggnaden mellan hålrums- och lättballastbetong? ## Footnote Kap. 13

Answer 294

Hålrumsbetong tillverkas med underskott av finmaterial för vilket grova porsystem uppstår. Lättballastbetong tillverkas med lättballast, dvs ballast av låg densitet.

Question 295

Vilka råmaterial används vid tillverkningen av autoklaverad lättbetong? ## Footnote Kap. 13

Answer 295

- Cement eller kalk - Kvartssand eller sandsten - Aluminiumpulver - Vatten

Question 296

Hur härdas autoklaverad lättbetong? Vad sker i denna process? ## Footnote Kap. 13

Answer 296

Autoklaverad lättbetong härdas genom ånghärdning under högt tryck och hög temperatur. Under ånghärdning reagerar kalken eller cementet med kiselsyran, där slutprodukt blir nästan samma som bindemedlet i betong men i autoklaverad lättbetong har kiselsyran fixerat kalcium hydroxiden, alltså starka kristallina strukturer.

Question 297

En stor andel av den autoklaverad lättbetong som används är armerad. Vilka 2 frågeställningar måste beaktas i samband med denna armering? ## Footnote Kap. 13

Answer 297

1. Korrosion: Armeringen måste skyddas ordentligt, eftersom materialet är mycket poröst. Därmed måste man motverka fukt som kan ackumulera mellan täta skikt. 2. Förankringen: Armeringen måste förankras och materialet får ej kapas för att inte upphäva förankringen.

Question 298

Hur och av vad tillverkas lättklinker? ## Footnote Kap. 13

Answer 298

Lättklinker tillverkas av kalkfattig lera. Processen: Lättklinker tillveras i en roterugn av en typ som används vid cementtillverkning. Ugnens rotation --> Leran formas till olika stora kulor --> Under bränningen sker gasutveckling --> Blåsbildning i lerkulorna.

Question 299

Vad måste man speciellt beakta i samband med proportionering av lättklinkerbetong? ## Footnote Kap. 13

Answer 299

- Lättklinkern suger en del vatten, som tas från cementpastan. Endast räkna med effektiv vattenmängd för att undvika felberäkning. - I siktkurvorna måste man använda volymandelar i stället för viktandelar. De finkorniga lättklinker korn är i regel högre densitet än de större lättklinker korn. - Hållfastheten, svagare än vanlig ballast och påverkar därmed hållfastheten i betong. - Separation av ballast, eftersom lättklinker flyter.

Question 300

Gör en jämförelse mellan lättklinkerbetong och betong i följande avseenden: 1. Krympning 2. Beständighet 3. Korrosion på ingjutet armeringsstål. ## Footnote Kap. 13

Answer 300

1. Krympningen hos lättklinkerbetong är något större än hos vanlig betong vid samma hållfasthet. 2. Beständigheten är likvärdig, dock har lättklinkerbetong betydligt bättre värmebeständighet än hos vanlig betong. Kan argumenteras vara bättre än betong eftersom vct är lägre och har en bättre värmebeständighet. 3. I princip ingen skillnad. Cementpastan skyddar stålet väl och tätt från korrosion.

Question 301

Vilka kemiska bindningar finns det? Rangordna dem från starkast till svagast samt exempel av bindningar. ## Footnote Kap. 0

Answer 301

1. Jonbindning - NaCl (Salter) 2. Kovalenta bindning - Diamant 3. Metallbindning - Järn 4. Van de Waals - Cl2 5. Vätebindning - Vatten