USA vs Sverige Flashcards
(7 cards)
Hur styrs Sverige?
Sverige är en konstitutionell monarki vilket innebär att statschefen i Sverige ärver sin plats, i Sveriges fall är det kungen som är statschef. I Sverige har vi 4 stycken allmänna val där svenska medborgare över 18 år får rösta, eftersom att Sverige använder sig av folksuveränitetsprincipen som innebär att all offentlig makt utgår från folket. Vi har ett proportionellt valsystem vilket innebär att mandat i riksdagen fördelas proportionellt efter antal procent röster ett parti får i riksdagsvalet så länge partiet får minst 4% av rösterna. Det finns 349 ledamöter i Sveriges riksdag som då fördelas ut proportionellt efter antal röster ett parti får i valet. Riksdagen är i Sverige den lagstiftande makten vilket innebär att det är de som diskuterar och röstar om nya lagar som påverkar samhället. Lagförslagen kan antingen komma som en proposition från regeringen och dessa lagar går oftast igenom om det är en majoritetsregering. Motioner från riksdagen går ofta inte igenom eftersom att de ofta kommer från oppositionen men man fortsätter skicka in dem för att driva sina frågor och sin politik samt väcka debatt och uppmärksamhet hos väljarna. Riksdagen har ensamrätt att stifta lagar, vilket innebär att regeringen inte kan verkställa något som riksdagen inte godkänt. Riksdagen beslutar även om statens budget, regeringen lägger fram en budgetproposition som riksdagen sedan ska godkänna eller neka. Regeringen är ansvarig inför riksdagen för att granska och kontrollera att regeringen arbetar enligt riksdagens och folkets intresse. Man kan ifrågasätta regeringen på olika sätt som exempelvis genom misstroendeförklaringar, interpellationer och frågor. KU (konstitutionsutskottet) är ett utskott i riksdagen som ska se till att regeringen följer lagar och riksdagsbeslut. Det är oftast det största partiet i riksdagen som får lägga fram ett förslag på talman som riksdagsledamöterna sedan får rösta för eller emot. Talmannen lägger sedan fram förslag till riksdagen om statsminister som riksdagen får rösta för eller emot och om en majoritet av riksdagen röstar för statsministern så får statsministern sedan utse sin regering. Regeringen är den verkställande makten och genomför lagar som riksdagen beslutat om. Regeringen ansvarar också för att samordna och övervaka arbetet hos statliga myndigheter. Detta innebär då alltså att Sverige är en enhetsstat, alltså att all politisk makt och beslutsfattande är centraliserad hos den svenska staten, och de olika regionerna/kommunerna får inte själva stifta lagar eller besluta om egen politik. Eftersom att regeringen måste ha stöd från riksdagen för att fatta beslut är Sverige även parlamentariskt, om regeringen tappar stöd eller förtroende i riksdagen så kan regeringen eller ministrar tvingas avgå.
Hur styrs USA
USA är en republik vilket innebär att statschefen är den folkvalda presidenten. I USA har man också allmänna val men de sker lite annorlunda. Presidentvalet sker vart fjärde år genom majoritetsval. I USA:s majoritetsval i presidentvalet röstar folket på sin valda presidentkandidat, men de röstar egentligen på elektorer som sedan i sin tur röstar åt folket på en presidentkandidat, vissa delstater har lag på att elektorerna behöver rösta enligt folkets intresse, andra delstater har inte det. Delstaterna får olika antal elektorer beroende på dess befolkning. Totalt finns det 538 elektorsröster att få och en presidentkandidat behöver minst 270 av dessa för att vinna presidentvalet. USA har också ett tvåkammarsystem vilket innebär att deras parlament är uppdelat i två olika kammare, representanthuset och senaten. Valet till representanthuset hålls vartannat år och delstaterna är representerade i förhållande till deras befolkningsmängd. Senaten omväljs med en tredjedel vartannat år och har mandattid på sex år. Varje delstat väljer två senatorer oavsett befolkningsmängd. I valet till senaten och representanthuset röstar folket direkt på kandidater. Formellt sett har de båda kamrarna ungefär lika mycket politisk makt och tanken med detta system är att skapa en grundlig och balanserad lagstiftningsprocess, vilket minskar risken för dåligt utformade lagar. USA är också en federation vilket innebär att det är en sammanslagning mellan olika delstater och där delstaterna oftast har egen lagstiftningsmakt. Alltså sitter presidenten i toppen med de federala lagarna men sedan får delstaterna utforma och besluta om egna lagar så länge de inte strider mot konstitutionen. Sådana lagar kan vara exempelvis skatt eller hur valet ska arrangeras och utföras. Presidenten har däremot presidentdekret vilket är ett slags direktiv från presidenten till federala myndigheter om hur de ska göra i olika beslut och liknande. USA lyder också enligt maktdelningsprincipen vilket innebär att makten delas mellan de tre olika statsorganen. Det är den lagstiftande kraften- kongressen, den verkställande kraften- presidenten och den dömande kraften- högsta domstolen. Kongressen ansvarar för att stifta lagar, kontrollera regeringens makt och godkänna budgeten. Presidenten ansvarar för att verkställa lagar, föra utrikespolitik och leda den federala regeringen. Domstolens uppgift är att tolka lagarna och se till att de följer konstitutionen samt avgöra rättsliga tvister och skydda medborgarnas rättigheter. Presidenten kan använda sin vetorätt om hen är oense med kongressen, och kongressen kan endast åsidosätta vetorätten med minst 2 tredjedelars röster från båda kamrarna. Presidenten saknar dock befogenhet att upplösa kongressen eftersom att den tillhör en annan gren av den federala statsmakten. Presidentstyre innebär att den verkställande makten inte är beroende av den lagstiftande makten för att regera, presidenten måste nämligen godkänna lagen som kongressen lagt fram för att den ska gå igenom.
Konstitutionell monarki vs republik
I en republik är statschefen oftast en president som är folkvald. I en konstitutionell monarki ärver statschefen sin makt, det är oftast en kung eller drottning men statschefen har endast en symbolisk makt som regleras i konstitutionen/ grundlagen. Fördelar med republik är att det kan anses mer demokratiskt att folket får välja statschefen och om den högste chefen är vald av folket så vet man vem som bär det yttersta ansvaret. Nackdelar kan däremot bli att odemokratiska ledare väljs samt att stor vikt fästs vid personliga egenskaper, exempelvis om motståndaren i ett val går ut med något personligt mot sin motkandidat i en kampanj som påverkar folks åsikter om personen men kanske inte hur bra personen utför sitt arbete. Statschefen i en republik kan även ha ganska svag legitimitet i vissa valsystem vilket innebär att personen kanske inte ses som helt rättfärdigad eller accepterad i sin position. Detta kan exempelvis ske i vissa majoritetsval där valet inte speglar folkets vilja tillräckligt bra, då bara majoriteten av rösterna räknas. Fördelar med en konstitutionell monarki är att statschefen kan sägas representera hela folket då hen är opolitisk men också att det är en typ utav kontinuitet och trygghet att veta vem som blir statschef och att det inte kommer att vara någon som är odemokratisk eller partisk i politiken. Nackdelar kan däremot vara att det kan anses odemokratiskt att folket inte får vara med och välja vem som blir statschef i landet. En annan nackdel kan bli hos statschefen själv då kungen eller arvtagerskan kan anses berövas på deras egna fri-och rättigheter när deras arbete och framtid redan är upplagd för dem, och hur ska vi göra om någon i kungafamiljen avgår, vem ska då få bli eller bestämma vem som ska bli statschef.
Enhetsstat vs federation
En federation är en sammanslagning mellan olika delstater där delstaterna oftast har en egen lagstiftningsmakt. En enhetsstat är när staten består av en enda enhet, lagstiftningen sker på ett ställe och den gäller i hela landet. En fördel med en federation kan vara att makten kommer närmare folket, vilket gör att de olika delstaterna kan ta beslut utifrån folket i deras delstats behov och förutsättningar. En annan fördel kan vara att det kan anses mer demokratiskt att de som känner sin delstat bäst ska bestämma över lagar i den delstaten istället för att en liten grupp med människor ska stifta lagar åt hela landet men som kanske passar in sämre på ett ställe än ett annat. En nackdel med en federation kan vara slitningar inom federationen, delstaterna kan tycka väldigt olika och därmed stifta lagar som skiljer sig helt från en annan delstat vilket kan leda till en ojämlikhet och en förvirring, människor och företag kan ha svårt att förstå och följa olika regler beroende på var de befinner sig, vilket i sin tur kan göra samarbete över delstatsgränser svårare. En annan nackdel med en federation kan vara när delstatslagar krockar med federala lagar, detta kan också, precis som skillnader i delstatslagar, leda till förvirring och osäkerhet om vilka lagar som gäller samt olika tvister och konflikter. En fördel med en enhetsstat är att det är tydligt vilka som lyder under vilka lagar eftersom att hela landet har samma lagstiftning. Detta kan också bidra till en bättre sammanhållning eftersom att alla är lika inför samma lagar och att det inte finns några stora skillnader i landet. I en enhetsstat måste som sagt alla följa samma lagar, vilket kan kräva att olika grupper kommer överens och kompromissar. Om alla ska acceptera en lag, måste man ibland hitta gemensamma lösningar som alla kan enas om, även om det inte blir exakt vad en enskild grupp ville. En nackdel med en enhetsstat kan däremot vara att makten hamnar långt från folket och inte anpassas efter alla olika regioner eller kommuners behov, detta kan leda till att vissa områden inte får den uppmärksamhet eller de resurser som de behöver, och detta kan skapa orättvisa eller att vissa regioner känner sig bortglömda eller orättvist behandlade.
Folksuveränitetsprincipen vs maktdelningsprincipen
Maktdelningsprincipen innebär att makten delas mellan den lagstiftande, dömande och verkställande makten, som i USA:s fall är kongressen, högsta domstolen och presidenten. Folksuveränitetsprincipen innebär att all offentlig makt utgår från folket genom en folkvald församling, lagstiftningsbeslut i denna församling kan inte blockeras av statschef eller domstol. En stor fördel med maktdelningsprincipen är att det minskar risken för maktmissbruk, om någon av de tre organen skulle agera odemokratiskt som ex-presidenten så finns den högsta domstolen där för att blockera det (om det strider mot konstitutionen). Detta i sin tur leder till en minskad risk för att odemokratiska krafter ska kunna rasera demokratin. Maktdelningsprincipen minskar också risken för snabba beslut som baseras på magkänslor eller liknande eftersom att det då finns två andra organ där för att blockera och se till att arbetet sköts demokratiskt och rätt. En nackdel med maktdelningsprincipen kan vara att det blir ett väldigt trögt system om den verkställande och den lagstiftande kraften tycker olika, eftersom att de måste samarbeta för att fatta viktiga beslut. Om de inte är överens så kan det leda till blockering vilket gör att det tar längre tid att genomföra förändringar och lösa problem. En fördel med folksuveränitetsprincipen är att det blir tydligt att makten utgår från folket genom folkrepresentationen, eftersom att folkets valda representanter styr. Det innebär att politikerna måste lyssna på och agera utifrån folkets vilja, och folk kan rösta bort dem om de inte är nöjda. En nackdel kan däremot bli att det i teorin är enklare att genomföra odemokratiska reformer, det räcker med att bara ha en odemokratisk majoritet i riksdagen, men frågan är om det är odemokratiskt eftersom att de trots allt röstats fram av folket.
Presidentstyre vs parlamentarism
Presidentstyre är när den verkställande makten inte är beroende av den lagstiftande makten för att kunna regera. I USA:s fall är det presidenten som inte är beroende av kongressen. Parlamentarism innebär att den verkställande makten är ansvarig inför den lagstiftande makten, i Sveriges fall är det regeringen som är ansvarig inför riksdagen. En fördel med presidentstyre är att det kan kännas mer demokratiskt att folket får välja regeringschef direkt. Det blir också tydligt vem som styr och eftersom att presidenten är direkt vald av folket så måste hen ta ansvar för sina beslut och agera utifrån folkets vilja. En nackdel kan däremot vara att det just blir stor vikt vid en person, vilket dels kan leda till att makten samlas för mycket hos den personen men också att om presidenten gör dåliga beslut så kan det påverka hela landet och skapa osäkerheter. En annan nackdel med presidentstyre är att det är svårare att avsätta odemokratiska ledare, i presidentstyre väljs presidenten för en viss tid och det krävs mer än en misstroendeförklaring för att avsätta dem, vilket kan göra det svårt att stoppa en odemokratisk ledare. I parlamentarism kan statsministern avsättas enklare om hen förlorar stöd i parlamentet. I parlamentarism kan en fördel vara att fler känner sig representerade i valet av statsminister eftersom det är det folkvalda parlamentet som utser statsministern och flera olika partier representeras i parlamentet. Det blir även som jag sa förut mycket enklare att avsätta en olämplig regering eftersom att dem är under den folkvalda riksdagens ansvar och genom en misstroendeförklaring kan man enkelt ställa dem inför rätta och låta dem ta ansvar för sina handlingar. En nackdel med parlamentarism kan däremot vara att det kan kännas odemokratiskt att folket inte får vara med och direkt välja sin regeringschef eller statsminister. En annan nackdel kan vara att det kan kännas otydligt vem som verkligen har ansvaret för besluten när makten delas mellan flera olika personer.
