Utfodring av hästar för god hälsa, välfärd och prestation 3/9

Question 1

Utfodra för god hälsa, välfärd och prestation

Täcka hästens behov av?

Genom att använda lämpliga fodermedel?

Answer 1

Täcka hästens behov:
- av födosökstid

• av näringsämnen och energi (utan att överutfodra)

Genom att använda lämpliga fodermedel :
- anpassade för hästens digestion och biologi

-av god hygienisk kvalitet - förutsättning

Question 2

Hur länge betar frilevande hästar?

Answer 2

Frilevande hästar betar 10-14 h/dygn (upp mot 18h om födobrist), rör sig långsamt över betesytan

Question 3

Hur många ätperioder och hur långa är ätuppehållen för frilevande hästar?

Answer 3

Ca 10 ätperioder per dygn, de flesta uppehåll är kortare än 2h

Question 4

För kort ättid/födosökstid kan bidra till?

Answer 4

utveckling av orala stereotypa beteenden som t.ex. krubbitning och luftsnappning

Question 5

Prevalens av stereotypa beteenden hos svenska hästar?

Answer 5

Osäkra siffror men 13-17%

Question 6

Hur kan vi förse hästarna med lång ättid/födosökstid?

Answer 6

Bete det enklaste sättet

Kan utgöra hela eller delar av det dagliga födointaget, även under vinterhalvåret (beroende på klimat, hästtyp och betesmark)

Question 7

Hästars betesbeteende?

Answer 7

Tydlig mosaik där hästar betar med hårt betade ytor och höga rator, även när betestrycket är lågt (nedbetat och inte betat)

Mosaiken är bra för biodiversiteten: fler fjärilar och gräshoppor på områden som betats av hästar

Question 8

Hästars specifika födoval?

Answer 8

Gräsarter utgör 80-90% av intaget

Question 9

“Smakliga” gräs och inte så smakliga?

Answer 9

+ Rödsvingel
+ Klöverrik blandning
+ Gräsblandning med vitklöver

• Engelskt rajgräs
• Rödklöver, rödsvingel
• Sen rödklöver, rödsvingel

Question 10

Konsumtionskapacitet hos större hästar, ponnyer och högdräktiga ston?

Answer 10

upp till 3% av kroppsvikten i kg torrsubstans för hästar av större raser

upp till ca 5% av kroppsvikten i kg torrsubstans för hästar av mindre, ursprungliga ponnyraser

Högdräktiga ston kan äta ca 2% av kroppsvikten i kg torrsubstans (pga platsbrist i mag-tarmkanalen)

Question 11

Fetma är ett ökande problem?

Answer 11

Fetma och överutfodring är associerat till ökad risk för fång (även om fetma inte är en specifik orsak till fång), rörelseasymmetrier, ändrat metabolt svar och längre återhämtningstid efter träning etc.

Feta hästar omtalas ofta som “välmusklade hästar med en bra överlinje”

Question 12

Ättiden påverkas av foderstatens sammansättning - Samma energiinnehåll i respektive stapel. Vilken stapel tillgodoser längst ättid?

Answer 12

1. Bara hö
2. Hö och kraftfoder
3. 50 hö / 50 kraftfoder

Question 13

Ättider för olika fodermedel (500 - 550 kg häst)
- halm
- hö
- vallfoder (olika typer)
- müslikraftfoder
- pellets (högt fiberinnehåll)
- pellets, korn, lucernhack och blötlagd betfor i mix
- kraftfoderpellets

Ungefärlig ättid min/kg

Answer 13

• halm - 42 min/kg
• hö - 30-45 min/kg
• vallfoder (olika typer) - 18-50 min/kg
• müslikraftfoder - 14 min/kg
• pellets (högt fiberinnehåll) - 18 min/kg
• pellets, korn, lucernhack och blötlagd betfor i mix - 11 min/kg
• kraftfoderpellets - 6-9 min/kg

Question 14

Vad har fiberinnehållet för betydelse för ättiden?

Answer 14

Ättiden variera med fiberinnehåll i fodret

Ju högre fiberinnehållet är desto längre är ättiden

Question 15

Äthastighet för grovfoder beroende på fiberinnehållet (NDF), skillnaden på sen och tidig skörd?

Answer 15

Ju högre fiberhalt desto längre tid tar det

Tidigt skördat vallfoder, spätt bete
- Lägre andel NDF
- Kortare ättid

Sent skördat vallfoder
- Högre andel NDF
- Längre ättid

Halm
- Lite högre andel NDF
- Ännu längre ättid

(NDF, dvs växtcellväggar)

Question 16

Grovfoderrekommendation per dygn?

Answer 16

Alla hästar behöver få minst 1 kg torrsubstans (TS) grovfoder per 100 kg kroppsvikt och dygn, helst 1,5 minst kg ts/100 kg kv (fri tillgång om möjligt)

Question 17

Vad är grovfoder?

Answer 17

Grovfoder = alla vallfoder (hö, hösilage, ensilage, bete, lusern etc), gräsfröhalm, halm, helsädesensilage, sly, vass, grönfoder etc

Question 18

Hur ska grovfodergivan fördelas över dygnet?

Answer 18

Grovfoder bör fördelas över dygnet så att ätuppehållen blir så korta som möjligt, och vid minst två tillfällen/dygn, helst fler

Om halm inte ingår som del av grovfodergivan kan det med fördel ges utöver daglig fodergiva som berikning

Question 19

Hur bestäms energivärde och näringsinnehåll hos vallfoder? Påverkan på hästens kropp?

Answer 19

Hö, hösilage, ensilage, bete

• energivärde och näringsinnehåll bestäms av plantmodnad vid skörd

Hö, hösilage, ensilage: har inte påvisats påverka pH, ts, koncentration av VFA eller mjölksyra i grovtarm eller träck hos hästar

Question 20

Kontinuerligt betat gräs=?

Answer 20

Kontinuerligt betat gräs = hög smältbarhet dvs högt energivärde

Question 21

Vad är ensilering?

Answer 21

Ensilering = mjölksyrabakterier jäser socker till mjölksyra i en anaerob miljö. Sker i vattenfasen i fodret

Question 22

Vad skiljer ensilage, hösilage och hö åt?

Answer 22

• Ensilage: pH ca 4 och låg Ts-halt %
• Hösilage: pH ca 6-7 och lite högre Ts-halt %
• Hö: pH ca 6-7 och högst Ts-halt %

Question 23

Fakta om gräsfrö halm: vad är det, energi- och näringsvärde, hygienisk kvalitet och endofyter?

Answer 23

Restprodukt efter gräsfrö som utsäde

Energi- och näringsvärde som mkt sent skördat hö

Hygienisk kvalitet? Extra uppmärksam på iom att grässtrået bearbetas mekaniskt vid tröskning vilket kan riskera mögeltillväxt

Endofyter - eng rajgräs och rörsvingel (mögelsvamp som växer inuti strået och följer med upp till fröet samt till nästa år - kan bilda toxiner - ökad risk i gräsfröhalm, extra försiktighet vid dräktighet)

Question 24

Fakta om stråsädeshalm: vad är det, energivärde, lukt och hygienisk kvalitet?

Answer 24

Restprodukt efter tröskning av spannmål

Energivärde under 6 MJ/kg

Skall lukta friskt, ej damma

Viktigt (som strö och foder) att den håller hög hygienisk kvalitet

Question 25

Fakta om helsädesensilage: vad är det, tidig och sen skörd, samt utfodringsperspektiv?

Answer 25

Ensilage av hela spannmålsplantan i grönt stadium Ju tidigare skörd, desto mer likt gräs, ju senare skörd desto mer likt spannmålskärna plus halm Ur utfodringsperspektiv: tidig skörd bör kunna användas till de flesta hästtyperna, sen skörd passar inte så bra till hästar som inte behöver så mycket näring, men bra till unghästar, högpresterande, dräktiga och digivande

Question 26

Fakta om vassensilage: vad är det, vilka funkar det till och hur smakar det?

Answer 26

Ensilage av vass, ca 40% ts, proteinrikt, sockerfattigt, fiberrikt Fungerar bra till hästar som inte har så högt näringsbehov Påvisats vara smakligt och att hästarna äter med god aptit

Question 27

Fakta om sly: vilka sorter finns, giftiga sorter och fodervärde?

Answer 27

- Lövsly - Bark och blad - Sälg, asp, lönn, rönn, ask, hassel, alm, al, (björk) etc Giftigt: ek, tysklönn, brakved Fodervärdet i allmänhet lågt, ffa sysselsättningsfoder

Question 28

Beräknar behovet av energi och energivärdet i olika fodermedel i Sverige i?

Answer 28

Omsättbar energi

Question 29

Omsättning av icke-strukturella kolhydrater (socker och stärkelse) (5 st)

Answer 29

1. Icke-strukturella kolhydrater förtärs 2. Omvandlas till glukos i mag-tarmkanal 3. Glykolys sker i cellens cytoplasma där glukos omvandlas till pyruvat och ATP skickas ut 4. I Cellens mitokondrie omvandlas pyruvat till Acetyl CoA i närvaro av syre 5. Citroncyracykeln - ATP skickas ut

Question 30

Omsättning av strukturella kolhydrater (fibrer) (5 st)

Answer 30

1. Strukturella kolhydrater förtärs 2. Omvandlas till VFA, fettsyror i mag-tarmkanalen 3. Betaoxidation av VFA sker i cellens cytoplasma 4. Acetyl CoA i närvaro av syre i cellens mitokondrie 5. Citroncyracykeln - ATP skickas ut

Question 31

Omsättning av protein

Answer 31

1. Protein förtärs 2. Omvandlas till aminosyror i mag-tarmkanalen 3. Deaminering, transminering av aminosyror sker i cellens cytoplasma 4. Karboxylsyror bildas i cellens mitokondrie - N (ut i urin) om överskott av protein 5. Citroncyracykeln - ATP skickas ut

Question 32

Hur beräknas underhållsbehov av energi, vuxen häst?

Answer 32

Beräknas som: 0,5 MJ* kv^0,75

Question 33

Vilka tillägg görs i beräkningen av underhållsbehovet för normalfödd och svårfödd?

Answer 33

För normalfödd + 5% För svårfödd + 10%

Question 34

Vilka tillägg görs i beräkningen av underhållsbehovet för hingstar?

Answer 34

Hingstar ytterligare ca 10% extra (individuell variation)

Question 35

Energitillägg för arbete/träning? (tillägg i % av underhållsbehovet av energi)

Answer 35

Lätt (fritidsridning, inridning/inkörning, markarbete): 25% Medel (Ridskola, en del fritidsridning/körning, inkl regelbunden tävling eller motsvarande): 50% Hårt (Fälttävlan upp till medelnivå, trav/galopp för ponny, svårklass hoppning): 75% Mycket hårt (Trav och galopp (varmblod och fullblod), elitnivå fälttävlan, distansritt): 100%

Question 36

När ökar det dräktiga stoets behov?

Answer 36

Fostrets storlekstillväxt börjar i mån 8-9, vilket ökar stoets behov

Question 37

Energibehov hos dräktiga ston i olika stadier: 8-9 mån, 10 mån och 11 mån

Answer 37

Månad 8-9: + 15% av u-håll Månad 10: + 25% av u-håll Månad 11: + 30% av u-håll

Question 38

Proteinbehov för dräktiga ston?

Answer 38

12 g smältbart råprotein / MJ dräktighetstillägg dvs totala behovet: (Underhållsbehov av energi x 6 g smb rp) + (Tilläggsbehovet av energi x 12 g smb rp)

Question 39

Hur mycket mjölk producerar digivande ston?

Answer 39

mjölkmängd ca 2,5-3% av kroppsvikten dagligen Ston av små ponnyraser (<200 kg) producerar förhållandevis mer mjölk: 3-3,5% av kroppsvikten

Question 40

Energibehov hos digivande ston: månad 1-3 och 4-avvänjning

Answer 40

Månad 1-3: + 100% av u-håll Månad 4 - avvänjning: + 70% av u-håll OBS! Ston av små ponnyraser (<200 kg) producerar förhållandevis mer mjölk (3-3,5% av kroppsvikten) och kräver därför ca 20% ytterligare i energitillägg

Question 41

Proteinbehov hos digivande ston?

Answer 41

12 g smältbart råprotein / MJ digivningstillägg dvs totala behovet: (U-hållsbehov av energi x 6 g smb rp) + (Tilläggsbehovet av energi x 12 g smb rp)

Question 42

Energibehov hos växande unghästar?

Answer 42

Totala energibehovet: underhållsbehov + tilläggsbehov för tillväxt (se Utfodringsrekommendationer för häst) Räknas som vuxna vid 3 års ålder ur ett nutritionellt perspektiv, dvs ungefär samma energibehov som en fullvuxen häst

Question 43

Lysinbehov hos växande unghästar? 3-4, 5-6, 7-12, 13-18 och 19-36 mån

Answer 43

Lysin = aminosyra som är viktig för tillväxt Om vallfodrets proteininnehåll täcker unghästens proteinbehov täcks också lysinbehovet - annars behöver protein och lysin komma från andra foder Först när det behövs komplement med andra proteinkällor, först då behövs lysinbehovet beräknas “manuellt” g lysin/MJ 3-4 mån: 0,8 5-6 mån: 0,6 7-12 mån: 0,5 13-18 mån: 0,4 19-36 mån: 0,4

Question 44

Viktigaste aminosyran för hästar?

Answer 44

Lysin = aminosyra som är viktig för tillväxt Andra essentiella aminosyror för andra djurslag klassas också som essentiella för hästar, men det saknas underlag för samtliga förutom lysin för att beräkna hur stort behovet är av respektive aminosyra

Question 45

Proteinbehov för växande unghästar? 3-4, 5-6, 7-12, 13-18 och 19-36 mån

Answer 45

g smb rp/MJ 3-4 mån: 13 5-6 mån: 10 7-12 mån: 8,5 13-18 mån: 7 19-36 mån: 6,5

Question 46

Tre huvudkategorier av hästar med avseende på energi- och näringsbehov?

Answer 46

Vuxna hästar i ingen eller upp till medelhård prestation: - Vanligt att grovfodergiva behöver begränsas för att undvika överhull Avelsston och växande unghästar: - Behöver ffa mer protein Vuxna högpresterande hästar: - Behöver ffa mer energi

Question 47

Vad bör en foderstat till största delen bestå av?

Answer 47

Gräs är hästens naturliga föda och det foder som en hästfoderstat till största delen bör bestå av Vallfoder kan innehålla allt en häst behöver (utom mineralämnena natrium och selen), men dess energivärde och näringsinnehåll varierar med varje skörd

Question 48

Vad beror variation i vallfoders näringsvärden på? (3 st)

Answer 48

1. Plantmognad vid skörd (botaniskt utvecklingsstadium) 2. Botanisk sammansättning påverkar ffa innehåll av protein, Ca, Mg (högre om vallbaljväxter med) 3. Gödsling (N) påverkar avkastningen i första hand (ingen N-gödsling ger låg avkastning, men även lågt proteininnehåll och högt sockerinnehåll i gräs).

Question 49

Vad ska man inte ge till en fånghäst avseende vallfoder?

Answer 49

En ogödslad sen skörd är felaktigt att ge till en lättfödd / fånghäst, pga att sammansättningen i vallen blir det man inte vill ha

Question 50

Riktlinjer för näringsinnehåll i vallfoder för alla vuxna hästar, ej dräktiga, ej digivande, ej högpresterande?

Answer 50

under 9 MJ/kg ts, ca 6 g smb rp/MJ

Question 51

Riktlinjer för näringsinnehåll i vallfoder för avelsston, växande unghästar?

Answer 51

10 MJ/kg ts, 7-9 g smb rp/MJ

Question 52

Riktlinjer för näringsinnehåll i vallfoder för högpresterande hästar?

Answer 52

över 10 MJ/kg ts, ca 6 g smb rp/MJ - svårt att balansera vid skörd, tidig skörd ger högt energiinnehåll men även högt proteininnehåll

Question 53

Vad händer i hästens kropp vid för högt proteinintag?

Answer 53

deaminering i levern - de aminosyror som inte behövs, kvävegruppen kopplas bort - från levern till njurarna och vidare ut i urinen - den delen av aminosyran som är kvar kommer gå in i energiomsättningen, men deamineringen kostar även energi - hästen kommer kissa och dricka något mer men inget som är farligt

Question 54

Utfodring med stärkelserika foder?

Answer 54

Ökad risk för magsår i övre delen av magsäcken vid utfodring av stärkelserika foder Begränsad förmåga att bryta ned stärkelse i tunntarm, dels pga att passagen är snabb och att amylas utsöndringen är väldigt låg (bryter ned stärkelse) Onedbruten stärkelse i grovtarm ökar risken för acidos och kolik

Question 55

Vad betyder det för hästen att den saknar gallblåsa?

Answer 55

begränsad förmåga att bryta ned fett kan inte koncentrera gallan, rinner direkt från levern till tunntarmen

Question 56

Maxrekommendationer för kraftfoder?

Answer 56

Max 150 g stärkelse per 100 kg kv och utfodringstillfälle och max 500 g stärkelse/100 kg kroppsvikt och dygn - men mindre än 200 g stärkelse/100 kg kroppsvikt och dygn för att minska risk för magsår och kolik Mag 75 g fett/100 kg kroppsvikt och dygn (ingen gallblåsa) (ca 1 dl)

Question 57

Komplettera med kraftfoder - när?

Answer 57

När fri tillgång på vallfoder inte räcker för att täcka hästens energi- och proteinbehov När vallfodrets proteininnehåll inte räcker för att täcka hästens proteinbehov utan att samtidigt ge för stort energiöverskott När det inte finns tillräckliga mängder grovfoder (2018)

Question 58

Energirika kraftfoder?

Answer 58

Spannmål: havre, korn vanligast (majs) - stärkelserika. Stärkelsens smältbarhet i tunntarmen är högst för havre. - Vid giva av spannmål måste stärkelsens smältbarhet i tunntarmen beaktas - Onedbruten stärkelse i grovtarmen ökar risken för kolik Betfiber: pektinfiber med hög smältbarhet i grovtarmen (obs måste blötläggas före utfodring - risk för foderstrupsförstoppning) Vegetabilisk olja, linfrö/linfrökaka: fettrika foder (max 75 g fett/ 100 kg kroppsvikt och dygn)

Question 59

Vanliga proteinkraftfoder för häst?

Answer 59

Sojamjöl - ges i små givor - ökad risk för Baron Gruff-sjuka (intestinal klostridios, mkt kraftig diarré). Miljöaspekter - odlas i Brasilien. Onödigt att ge till häst, andra likvärdiga alternativ finns. Rapsmjöl eller vetedrank är lika bra proteinkällor som sojamjöl för växande unghästar Linfrö och linfrökaka har lågt lysininnehåll, bör ej vara enda proteinkällan för växande hästar. Hela linfrön anses ha dietiska egenskaper (slembildande ämnen) men måste upphettas pga innehåll av ett enzym som kan bilda vätecyanid. Linfrökaka kan utfodras som den är. Bryggerijäst/foderjäst, biprodukt från öltillverkning. Kan vara enda proteinfodermedel i foderstat för växande unghästar, smakligt, högt innehåll av bla lysin. Potatisprotein mkt proteinrik biprodukt från stärkelseindustrin, ingår ofta i färdigfoder. Högt innehåll av lysin och metionin. Dammigt och luktar, behöver blandas i något annat mer smakligt foder.

Question 60

Vilka makro- och mikromineraler är viktigast för häst?

Answer 60

Makro: - Kalcium - Fosfor - Magnesium - Natrium Mikro: - Selen

Question 61

Makromineraler och dess funktion? (gram) (5 st)

Answer 61

Kalcium - skelett, muskler Fosfor - skelett, energiomsättning i celler Magnesium - enzymer, muskler Natrium - vätskebalans Kalium - vätskebalans, enzymer

Question 62

Mikromineraler och dess funktion? (milligram) (7 st)

Answer 62

Mikromineraler = spårämnen, milligram Järn - hemoglobin Mangan - energiomsättning, broskbildning Koppar - enzymer, hemoglobinbildning Zink - enzymer, kreatin (hud, hår, hovhorn, slemhinnor) Kobolt - enzymer, bildning av vitamin B12 Jod - sköldkörteln Selen - enzymer som skyddar cellmembran

Question 63

Vitaminer och dess funktion? (5 st)

Answer 63

A: slemhinnor, celldelning D: reglerar Ca-nivå i blod E: cellers antioxidant K: blodets koagulering B: cellernas energiomsättning

Question 64

Behov av makromineraler? (Ca, P, Mg, NaCl)

Answer 64

Vuxen, u-håll Vuxen, arbete (lätt till medelhårt): högre behov av samtliga Digivning mån 1-3: Högsta behovet av Ca och P Växande unghäst 13-24 mån: Snarlikt behov av Ca och P som vuxen i arbete, men mindre behov av Mg och allra minst behov av NaCl i alla grupper Mkt hårt arbete: Lite högre behov av Ca och P jämfört med alla förutom digivande, högsta behovet av Mg och ffa NaCl OBS! Kvoten Ca/P måste alltid vara > 1,2 i totalfoderstaten

Question 65

Kvoten Ca/P måste alltid vara?

Answer 65

> 1,2 i totalfoderstaten

Question 66

Rekommenderad tillförsel av mikromineralen selen (Se) i mg/100 kg kv?

Answer 66

0,2 mg/100 kg kv för alla hästar Max toleransgräns: 5 mg/100 kg kv

Question 67

Tillgodose behovet av mineralämnen och vitaminer?

Answer 67

- Huvuddelen av behovet av de flesta mineralämnen och vitaminer tillgodoses via grovfoder och ev övriga foder i foderstaten, samt från mikrobernas vitaminproduktion i grovtarmen (B, K) - Undantag: Natrium - via saltsten, och selen - via tillskott/mineralfoder - “Mineralblock” är inte en tillförlitlig källa till mineralämnen - Om fjolårsfoder används - komplettera foderstaten med vitaminfoder (t.ex. via mineralfoder som också innehåller vitaminer) - Hästar behöver inte vitamin C via födan, de tillverkar det själv och är således helt onödigt

Question 68

Hur länge betar en häst som själv får välja? 1. ca 8 h per dygn 2. ca 10-12 h per dygn 3. över 20 h per dygn

Answer 68

2. ca 10-12 h per dygn

Question 69

Ensilage ger en försurad miljö i hästens mag-tarmkanal? 1. ja 2. nej 3. vet ej

Answer 69

2. Nej

Question 70

Energivärdet i ensilage är högre än i hö (räknat på ts-basis)? 1. ja 2. nej 3. det är oberoende av konserveringsformen

Answer 70

3. det är oberoende av konserveringsformen

Question 71

Innehållet av protein i lucernpellets är... 1. ca 50 g per keg 2. ca 100 g per kg 3. ca 200 g per kg

Answer 71

2. ca 100 g per kg

Question 72

Ett dräktigt sto får högre energi- och näringsbehov från och med dräktighetsmånad 1. 11 2. 10 3. 8-9

Answer 72

3. 8-9

Question 73

Ett digivande sto har ungefär samma energibehov som... 1. en häst i lätt arbete 2. en häst i hårt arbete 3. det tredubbla energibehovet för underhåll

Answer 73

2. en häst i hårt arbete

Question 74

Ett föl väger vid födseln ungefär... 1. 10% av dess vuxna vikt 2. 20% av dess vuxna vikt 3. 1% av dess vuxna vikt

Answer 74

1. 10% av dess vuxna vikt

Question 75

Lysin är... 1. ett vitamin viktigt för tillväxt 2. en aminosyra viktig för tillväxt 3. ett enzym viktigt för tillväxt

Answer 75

2. en aminosyra viktig för tillväxt

Question 76

Hästar har svårt att bryta ned större mängder fett pga... 1. avsaknad av galla 2. avsaknad av gallblåsa 3. liten utsöndring av amylas

Answer 76

2. avsaknad av gallblåsa

Question 77

1 kg havre innehåller jämfört med 1 kg hö skördat i mitten av juni... 1. lika mycket energi 2. dubbelt så mycket energi 3. hälften så mycket energi

Answer 77

1. lika mycket energi

Question 78

Mineralblock kan användas som selenkälla till hästar 1. nej, det är inte tillförlitligt 2. ja, det fungerar bra 3. selen - what?

Answer 78

1. nej, det är inte tillförlitligt