Utfodring, tillväxt och slaktkroppsegenskaper hos ungnöt 12/11

Question 1

Slaktkroppsklassificering?

Answer 1

Avräkningspriset speglar slaktkroppens värde för slakteriet

Gemensamt europeiskt system, EUROP

Jordbruksverket

Djurkategori

Slaktvikt

Formklass (muskelkonformation)

Fettklass (fettansättning)

Intramuskulärt fett, marmorering

Question 2

Olika djurkategorier (SJVFS, 2002:14)

Answer 2

Kalv
- Gödkalv, 3-4 mån - väldigt få djur som slaktas som

• Mellankalv 7-10 mån - vanligaste men små volymer (har dock blivit större) i genomsnitt 10 mån

Kviga - Hondjur som inte har kalvat

Tjur
- Ungtjur - yngre än 2 år (24 mån) men inte så unga att de klassificeras som kalv

• Yngre tjur, 2-3 år enligt förbeningsgrad på tornutskott - infördes iom galna kosjukan - fyllt 2 år
• Äldre tjur, äldre än tyngre tjur

Stut - kastrerad tjur, ej kalv

Ko
- Ungko, hondjur som har kalvat men är yngre än 2-3 år enligt förbeningsgrad på tornutskott

• Äldre ko, hondjur som har kalvat men är äldre än ungko.

Question 3

Förbeningsgrad hos yngre resp. äldre djur?

Answer 3

Förbeningsgrad på tornutskott

Vita fält - brosk - bedöms som ett yngre djur

Röda fält - förbenat - bedöms som ett äldre djur

Question 4

Hur stor andel är slaktvikten av levandevikten och vad är kvar på en slaktkropp?

Answer 4

Slaktkropp - kött, ben och en viss mängd fett som sitter kvar på slaktkroppen

slaktvikt ungefär 50% av levandevikten

Question 5

Formel för Slaktutbyte?

Answer 5

Slaktutbyte = slaktvikt / levandevikt

ca 50 % (45-60 %)

Question 6

Vad är slaktutbyte?

Answer 6

Slaktutbyte = slaktvikt / levandevikt
- ca 50 % (45-60 %)

Kallvikt = 0,98 x varmvikt

Slaktvikten vägs på det “varma” djuret

Det man tar betalt för som leverantör är kallvikten

Under kylningen försvinner vikt genom avdunstning av vatten - kallvikten är lägre än varmvikten

Question 7

Slaktutbyte - rasskillnader?

Answer 7

Slaktutbytet är lägre på mjölkraserna än köttraserna

Högre levandevikt -> generellt högre slaktutbyte

Question 8

Slaktkroppsinnehåll? (kött, fett, ben, senor?

Answer 8

Kött - 65-70%, varav en tredjedel är värdefulla detaljer

Fett - 5-15%

Ben - 15-20%

Senor - 2%

Question 9

Formklass (SJVFS 2002:14)?

Answer 9

Formen på lår, rygg och bog bestämts visuellt för att uppskatta mängden värdefulla styckningsdetaljer:

E – Extremt svällande och välutvecklad

U – Mycket svällande och välutvecklad

R – Svällande och välutvecklad

O – Välutvecklad

P – Något tunn och insjunken

+ och – ger 15 klasser.

O och P hamnar ofta mjölkraserna

Väldigt sällan djur klassas i E i Sverige

Question 10

Fettklass?

Answer 10

Fettklass = fettgrupp

Mått på fettansättning

1 mycket liten fettansättning

2 liten fettansättning

3 ordinär fettansättning

4 riklig fettansättning

5 mycket riklig fettansättning

+ och – ger 15 klasser

Ett djur som är extremt fet kan få klassen K

Question 11

Fettklass vs. fettmängd

Answer 11

Ett indirekt mått på hur mycket putsfett det blir på den här slaktkroppen - subkutana fettet eller underhudsfettet - 8-10% putsfett är önskvärt (putsfett ska inte följa med styckdetaljerna utan blir “spill” som används till t.ex. stearinljus)

3 i fettklass är lagom feta slaktkroppar

Question 12

Avräkningspris slaktvikt och formklass?

Answer 12

Högre pris för högre formklass

Många har utöver detta ett kontraktstillägg som man innan har förhandlat sig till med slakteriet som används

Question 13

Prisjustering utifrån fettklass?

Answer 13

Dras av eller läggs till utifrån fettklass

Question 14

Önskvärda slaktkroppar?

Answer 14

Lagom stora djur
- Slaktvikt 275-400 kg

Hög formklass
- Utifrån djurmaterial

Lagom feta djur
- Fettklass 2+ - 3+

Question 15

Fördelar och nackdelar med EUROP-systemet?

Answer 15

Fördelar:
- Rättvist - ett och samma system

Nackdelar:
- Målkonflikt mellan efterfrågan och vad man får betalt för från slakterierna

Vilka alternativ kan man tänka sig?
- Få bort den mänskliga faktorn - AI eller liknande

Question 16

Fysiologiska aspekter på reglering av foderintag?

Answer 16

Fyllnadsfaktorer - blir fysiskt fullt i vommen

Metaboliska faktorer - mycket kraftfoder, blir inte fullt i vommen på samma sätt och då används andra faktorer för att bedöma mättnadsgraden

Question 17

Tumregel foderintag kg ts i förhållande till levandevikten?

Answer 17

3% vid 100 kg

2% vid 500 kg

Man orkar äta mer om man är större

Question 18

”Utspädning” med hackad halm till kalvar på kraftfoderstat - från metabolisk reglering till fyllnadsreglering

Answer 18

Ökning i ts och OE

Ökning i levandevikt men ej slaktvikt → mer bukafylla, mer OE behövs per kg slaktvikt

Question 19

Effekt av smältbarhet på ts-intag?

Answer 19

Desto högre smältbarhet desto större foderintag (om djuret får fodret i fri tillgång)

Question 20

Effektivitet i utnyttjandet av omsättbar energi

Answer 20

Energiutnyttjandet när man ska använda energin till underhåll
- 65% av energin i fodret kan användas i djuret, resterande 35% är kostnaden för djuret att omvandla det till något användbart

Laktation - längre energiutnyttjande

Tillväxt - brantare, stor skillnad för kostnaden av att använda energin
- Ett foder med hög energikoncentration - kräver mindre energi

Question 21

Varför varierar effektiviteten i energiutnyttjande för tillväxt så mycket hos idisslare?

Answer 21

OE i energitäta foderstater (MJ OE/kg ts) har högre utnyttjande för tillväxt därför att:

• Mindre energi behövs för tuggning och fodersmältningsprocessen
• Våmflorans sammansättning resulterar i högre andel propionsyra som används mer effektivt till tillväxt (proteinsyntes) än ättiksyra

Question 22

Utvecklingsstadium gräs?

Answer 22

Tidig skörd/bete: högt energiinnehåll och proteininnehåll

Sen skörd/bete: högt fiberinnehåll och lågt energiinnehåll och proteininnehåll

Tidig skörd/bete – hög energikoncentration (MJ OE/kg ts)

Tidig skörd/bete – stort ts-intag
- och därmed ett ännu högre energiintag

Hög energikoncentration – hög effektivitet i energiutnyttjandet i djuret

Question 23

Exempel: Tjur 350 kg som äter grovfoder med olika energikoncentration

Answer 23

~ 25% ökning i MJ OE/kg ts resulterar i
~ 50% ökning av dagligt intag av OE och
~ 100% ökning i tillväxt

Question 24

Fler faktorer som styr foderintag?

Answer 24

Tillräcklig mängd utfodras

Plats längs foderbordet
- Ätplatser
- Sortering

Avstånd och utformning tvärs över foderbordet
- Foder inom räckhåll tills nästa utfodring
- Fler utfodringstillfällen, mer kvar inom räckhåll?

Question 25

Tillväxt av fettvävnader?

Answer 25

Ett litet djur - tillväxt av fettvävnader sker senare Behövs förhållandevis mycket protein och mineraler Behövs kolhydrater senare i livet

Question 26

Tillväxtens sammansättning?

Answer 26

Protein behövs mycket i början, men mindre vid högre vikter Kolhydrater behövs mindre i början, men mer vid högre vikter när fett ska ansättas

Question 27

Daglig ansättning av protein (muskler) och fett (lipider) hos mjölkrastjurar?

Answer 27

Proteintillväxt avtar med ökande vikt, tvätom med fettillväxt Ett djur som får en hög intensitet av foder har en tidigare och högre fettansättning - Mindre skillnad för proteinansättning

Question 28

Minns du energiinnehållet i protein och fett?

Answer 28

Muskelprotein 23,6 MJ/kg Animaliskt fett 39,3 MJ/kg

Question 29

Energibehov för ansättning av muskler och fett

Answer 29

Innehåll MJ/kg: Muskelprotein 23,6 Animaliskt fett 39,3 Utnyttjandegrad för ansättning, k Muskelprotein 0,44 Animaliskt fett 0,74 Muskelprotein 23,6 / 0,44 Animaliskt fett 39,3 / 0,74 Energiåtgång för ansättning av 1 kg vävnad, MJ Muskelprotein 53 Animaliskt fett 53 För att ansätta 1 kg protein eller fett krävs 53 MJ Men: Ts-innehållet i muskler ≈ 20% → (protein) (resten av vattnet kommer gratis) Ansättning av fettvävnad kräver ungefär 5 gånger mer omsättbar energi per kg tillväxt än ansättning av muskler Billigare att ansätta muskler än fett

Question 30

Ordning fettansättning?

Answer 30

Fett ansätts i denna ordning: 1. Lättillgängliga fettdepåer i bukhålan 2. Underhudsfett = subkutant fett, mycket blir putsfett Fett mellan muskler = intermuskulärt fett 3. Marmorering = fett insprängt i muskeln = intramuskulärt fett Putsfett är en kostnad Marmorering är önskvärt då det ger mört och smakrikt kött Tidpunkt för fettansättning varierar beroende på en rad faktorer

Question 31

Effektivitet i levandeviktstillväxt i relation till fodrets energikoncentration och ras?

Answer 31

Ett effektivare djur desto högre upp på y-axeln man kommer Lm = tung köttras - Högt underhållsbehov - Mindre andel fett i tillväxten - Mer effektiv He = lätt köttras - Lägre underhållsbehov - Större andel fett i tillväxten

Question 32

Tillväxt vid olika slaktålder mjölkrastjur

Answer 32

Tillväxten varierar med ålder och vikt på djuret, men också utfodringsintensitet De olika kurvorna är hur tillväxten ser ut beroende på vilken ålder han ska gå till slakt Högst tillväxt på mitten - stor andel som utgörs av muskler och mindre andel fett Desto äldre han blir desto mer fettansättning Skarpare kurva vid mer intensiv utfodring

Question 33

Slutuppfödning och fettklass ex. svenska mjölkrasstutar

Answer 33

Hur feta alla svenska mjölkrasstutar är vid slakt under olika månader Djuren var fetast under vår och försommar - Troligen djur som inte kommit ut på bete - Utfodrats på stall Högre tillväxt på stall - fetare slaktkroppar Lägre tillväxt på bete - magrare slaktkroppar

Question 34

Slakttidpunkt är en avvägning mellan?

Answer 34

Biologi – ju senare slakt, desto högre kostnad per kg slaktvikt Ekonomi – tillräcklig vikt och fettansättning, men inte för lång uppfödningsperiod

Question 35

Definition av slaktmognad?

Answer 35

Djuret har tillräcklig vikt och kroppsutveckling så fortsatt uppfödning ger sämre lönsamhet

Question 36

Vad betyder kompensatorisk tillväxt?

Answer 36

Kompensatorisk tillväxt = efter en period av låg tillväxt följer en period av hög tillväxt vid god fodertillgång

Question 37

Kompensatorisk tillväxt?

Answer 37

efter en period av låg tillväxt följer en period av hög tillväxt vid god fodertillgång Hur stor effekten blir beror på - Djurslag (nötkreatur stor förmåga) - Ålder (kalvar > 6 mån) - Grad av underutfodring - Mer från stallperiod till betesperiod än tvärtom (årstidsvariation) Orsaker - Mest ökad aptit - (lägre metabolisk hastighet, annan kroppssammansättning) Ekonomisk betydelse - Beror på prisförhållanden Ex med olika utfodringsintensitet: De snålutfodrade hade hämtat hem väldigt mycket av det de hade förlorat tidigare Hämtar hem drygt 50% av det tillväxttapp de hade under vintern

Question 38

Kan kompensatorisk tillväxt utnyttjas ekonomiskt?

Answer 38

Ja

Question 39

Produktionskontroll?

Answer 39

Vill säga att man ska ha löpande kontroll av sin produktion 1. Planering ex. foderstatsberäkning och betesplanering 2. Genomförande ex. stall- eller betesperiod 3. Uppföljning ex. vägning - Betessläpp - Installning - Årsskiftet 4. Omplanering - blev det som man ville eller inte, behövs en ny plan?

Question 40

Sammanfattning Foderstat vs. tillväxt: Hög intensitet

Answer 40

Hög intensitet (hög energitäthet, MJ OE/kg ts) → Stort dagligt foderintag → Hög daglig tillväxt → Kraftig / tidig fettansättning → Låg vikt vid slakt (för en given fettansättning) → Liten åtgång OE per kg levandeviktstillväxt tack vare: Effektivt utnyttjande av OE Kort uppfödningsperiod = mindre åtgång till underhåll

Question 41

Sammanfattning - sammansättning

Answer 41

Sammansättning: Tillväxt → varierar över djurets levnadstid Slaktkropp → proportioner muskler / fett

Question 42

Vid en given vikt är andelen kroppsfett större i?

Answer 42

→ Intensivt utfodrade djur jämfört med mindre intensivt → Lätta köttraser och mjölkraser jämfört med tunga köttraser → Kvigor jämfört med handjur, stutar jämfört med tjurar