UVK 2 Flashcards

(59 cards)

1
Q

Kognitiv syn på lärande

A

Ett generellt förhållningssätt där lärande ses som en aktiv process av förvärvande och användning av kunskap.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Kognitiv belastning

A

Den mängd resurser som krävs för att utföra en uppgift. Detta sker i arbetsminnet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Inre kognitiv belastning (oundviklig)

A

De resurser som krävs för att utföra uppgiften i sig oavsett andra stimuli. Arbetsminnet kan kvarhålla 5-9 informationsenheter, kan dock bara behålla 2-4.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Yttre kognitiv belastning

A

De resurser som krävs för att bearbeta stimuli som är irrelevant till uppgiften.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Relevant kognitiv belastning positiv och “nyttiga”

A

Djupt informationsprocessande relaterat till uppgiften, inklusive tillämpning av tidigare kunskap på nya problem och uppgifter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Explicita minnen (medvetna)

A

Det minne från långtidsminnet som plockas fram medvetet. Man är medveten. Det som vi vet att vi kan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Implicita minnen (omedvetna) - i skolan, sätta upp rutiner

A

Saker som vi inte är medvetna om att vi kan men som ändå påverkar beteendet eller tankarna. Det implicita minnet påverkas av klassisk betingning och känslomässiga effekter ex: oro för tandläkaren eller praktikångest.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Långtidsminnet

A

De delar av minnet som är bestående. Lagrar information längre tid, obegränsad kapacitet. Delas upp i två olika kategorier. Explicita minnen och implicita minnen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Centralexekutiven

A

Den del av arbetsminnet som styr upp och planerar uppmärksamheten och andra mentala resurser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Perception

A

Tolkning av sinnestryck. Processen att upptäcka en stimulus och ge den ett meningsfullt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Elborativ repetion

A

Att behålla information i arbetsminnet genom att associera den till något man redan vet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Visuospatiala skissblocket

A

En del av arbetsminnet. Ett system där visuell och spatial information hålls kvar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Fonologiska loopen

A

Ett system som gör att du kan hålla kvar och repetera kortare ord och ljud. (För arbetsminnet, varar i 1,5 - 2 sek)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Episodisk buffert

A

Utgör arbetsminnets arbetsbänk. Den är processen som sammanstället och integrerar information från den fonologiska loopen, det visoupatiala blocket och långtidsminnet till komplex information.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Uppmärksamhet

A

Uppmärksamhet kan kopplas till koncentrationsförmågan. Uppmärksamhet kräver ansträngning och är en begränsad resurs.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Kontextualisera

A

Innehållet handlar om att sätta det i ett sammanhang som väcker intresse och lust att lära.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Undervisningens dimensioner

A

Syfte/varför
Innehåll/vad
Metoder/hur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Proximala utvecklings zonen (LPD)

A

Med hjälp av en mer kunnig person kan individen behärska en uppgift om denna får lämpligt/passande hjälp och stöd. Får en vuxen eller i samarbete med en jämnårig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Schema/struktur kognitiva

A

Tankeschema som innefattar vår kunskap i Piagets teori är scheman tänkandets grundläggande byggstenar. System för handlingar och tankar som gör det möjligt för individer att mentalt repetera eller tänka på föremål i händelser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Reversibelt tänkande

A

Att tänka baklänges, tänka i flera steg. Från början till slut.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Konservation

A

Principen att vissa egenskaper hos ett föremål förblir detsamma trots förändringar i utseende.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Adaption

A

Att anpassa sig till sin omgivning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Ackommodation

A

Sker när helt ny kunskap ska befästas. Man behöver då hantera nya scheman och förändra befintliga. Här kan man bygga ut sina “rutnät” med hjälp av någon för att förstå.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Assimilation

A

Handlar om att förstå något nytt genom att införliva kunskapen med vad man redan vet (Piagets teori)

25
Arbetsminne
Minnets arbetsbord. Den information man fokuserar på i ett ögonblick. Ny information hålls kvar tillfälligt och kombineras med kunskap från långtidsminnet. Varaktighet på 17-20 sek. Information ska repeteras för att inte glömmas bort.
26
Jämnvikt strävan/obalans
En strävan efter balans mellan kognitiva scheman och information. Obalans uppstår när en person inser att dennes aktuella sätt att tänka inte fungerar för att lösa ett problem.
27
Assisterat lärande
Stegvist lärande för att handleda eleven i rätt bana under lärandets första stadier som sedan gradvis minskas då elever blir mer självständig.
28
Kognitiva konflikter
Individs inre konflikt som skapar obalans som ifrågasätter sin förståelse och prövar nya ideer.
29
Kulturella redskap
Vygotskih ansåg att kulturella redskap datorer, vågar, linjaler osv spelar en viktig roll i kognitiv utveckling. Saker som används för att lära sig saker, kommunicera, tänka, lösa problem och skapa kunskap.
30
Piaget och Vysotskij likheter
De hade olika syn på lärandet, sociala förutsättningar men betonade båda att den lärande inte är en passiv mottagare av kunskap. Vygotski magiska mittzonen och piajet matchningsproblemet, obalans och jämnviktssträvan.
31
Scaffolding/Kommunikativa stöttor
Stöd för lärande och problemlösning. Detta stöd kan vara ledtrådar, påminnelser och uppmuntran. Ex: kommunikativa stöttor - att läraren tänker högt, att ge halvfärdiga exempel. Att se elevernas checklistor för att kolla sitt arbete, att se kort med stöd och ledtrådar.
32
Negativ förstärkning
Negativ förstärkning avlägsnas något obehagligt, läraren förstärker beteendet genom att ta bort något, så snart det önskvärda beteendet uppstår, ex: läxan plockas bort.
33
Konkret operationella stadie 11-12år
Förmår att lösa konkreta, praktiska problem på ett logiskt sätt. Förstår lagar för konversation och kan klassificera och dela in i serier. Förstå revesbilitet.
34
Properationella stadiet 2-7år
Utvecklar gradvis språket, förmåga att tänka symboliskt. Kan tänka i operationer, dock bara i logiskt riktning, har svårt att se saker från någon annan synvinkel.
35
Positiv förstärkning
Förstärkning syftar till att ett beteende ska upprepas. Förstärkning likställs med belöning i psykologiska sammanhang, har det en specifik betydelse. Beteende - förstärkning, stärker upprepat beteende. Ex: på positiv förstärkning - uppmuntra en process/ge beröm. Ge eleverna extra uppgifter om de tycker att det är rolig.
36
Didaktisk kompetens
Lärare förväntas formulera relevanta kunskapsmål. göra meningsfulla ämnesurval och har då att ta hänsyn till läroplaner, elevers förkunskaper och olika ramfaktorer.
37
Distansering
Genom tre former av distansering självreflektion, dialog och forskning.
38
Behavioristiska teorier om lärande
Förklaringar av lärande där yttre händelser ses som orsaker till förändringar i observerbara beteenden.
39
Bestraffning inom behaviorismen
Syftet med bestraffning är att ett beteende ska upphöra (tveksam teknik).
40
Formning
Att förstärka varje litet steg i rätt riktning mot ett önskvärt mål eller beteende.
41
Premack princip
En princip enligt vilken en önskvärd aktivitet kan vara en effektiv förstärkare för en mindre önskvärd aktivitet.
42
Direkt undervisning
Systematiskt undervisning för förtrogenhet med grundfärdigheter, fakta och information.
43
Aktiv undervisning
En undervisning där läraren i stor utsträckning förklarar/demonstrerar och integrerar med eleverna.
44
Förförståelse modell
En uppsättning inkluderande begrepp som introducerar och sammanfattar det stoff som följer.
45
Albert Bandura, Social inlärningsteori
- Lärande genom observation av andra. - Situationen påverkar individen och att individen påverkar situationen. - Teorin betonar betydelsen av observation och modellering.
46
Intermittent
Innebär att beteendet förstärks ibland till skilland från att beteendet förstärks varje gång. (Intervall schema och kvot schema)
47
Differentierad undervisning
Ett flexibelt förhållningssätt till undervisning som matchar innehåll, process och produkt utifrån elev skillnader i förberedelser, intresse och inlärningsbehov.
48
Utsläckning
Process som innebär att ett beteende som tidigare vidmakthållits minskar eller försvinner eftersom att det inte längre leder till förstärkning.
49
Deduktiv tänkande
Att ta slutsatser genom att tillämpa regler och principer. Att logiskt gå från generell regel eller princip till en specifik lösning.
50
Reflekterande lärande
Tänker tillbaka på situationer för att analysera vad de gjorde och varför, samt ta ställning till hur de kan förbättra sina elevers lärande.
51
Taxonomi, kognitiv domän
Klassifieringssystem. Minnas, förstå, tillämpa, analysera, värdera och skapa. Du behöver första minnas för att sedan kunna förstå.
52
Undervisningsmål
En tydlig beskrivning av vad eleverna bör lära sig genom undervisning.
53
Kognitivt mål (Grönlund)
Mål bör formuleras i allmänna termer. Förstå, lösa och inse betydelsen. Ex: Beskriva begreppet med egna ord.
54
Beteendemål (Mager)
Undervisningsmål formulerat i termer av observerbara beteenden. Mager - Det förväntade elevbeteendet, vad måste eleven göra? Kriterier för vad som är ett acceptabelt resultat.
55
Expert lärande
Erfarna, effektiva lärare som har skapat lösningar på olika problem i klassrummet. Deras kunskap om undervisningens process och innehåll är omfattande och välorganiserade.
56
Meningsfullt lärande (Ausbels metod)
Läraren presenterar stoft i en komplett, organiserad form och går från bredare till mer specifika begrepp.
57
Ausbel, 3 krav uppfyllda för att betraktas som meningsfullt
- Eleven måste ha tillräckliga och relevanta baskunskaper sedan tidigare. - Eleven måste uppfatta att det nya materialet är meningsfullt relaterat till materialet. - Eleven måste själv välja relatera den nya kunskapen till tidigare kunskap.
58
Operant betingning
Inlärning där ett viljestyrt beteende förstärks eller försvagas av konserkvenser eller antecedentier. Antecedent - situationer som föregår en handling. Konserkvens - förhållande sim följer på en handling.
59
Klassisk betingning
Är inlärning av ofrivilliga känslomässiga eller fysiologiska responser ex: rädsla, svettningar, ökas muskelspänning. Betingad stimulus - som framkallar en emotionell eller fysisk respons efter en händelse som aktiverar ett beteende. Betingas respons - en inlärd respons på en tidigare neutral stimulus ex: man har lärt ett litet barn att vara rädd för sprutor, genom att visa barnen att sprutor och skapa obehagliga oväsen.