välfärdsstat Flashcards
1
Q
Social konstruktivism
A
Förändrar man språket och normer förändrar man samhället, historiskt har det motsatta varit viktigare
2
Q
ekonomisk materialis
A
Förändrar man samhället förändras språket, normer hur vi ser på olika grupper, uppluckring av könsroller
3
Q
sverige under katolsk tid
A
*Väldigt lite välfärd, små resurser
*Religiöst präglad
*Medeltida synen på att alla har sin plats i
samhället
*Betoning på gruppen istället för på individen
*Godtycklig
4
Q
Vem har skött välfärd och omfördelning?
A
- Familjen
- Stammen
- Byn/Socknen
- Förmögna
- Kommunen
- Staten
- Överstatliga institutioner
5
Q
Den industriella revolutionen
A
*Människor som kunde arbeta för låga löner i
industrierna
•Allt fler arbetade utanför jordbrukssektorn
•Nya typer av familjemönster
•Urbanisering
•Nya behov
•Nya sociala krafter
6
Q
Fick människor det bättre eller sämre
under IR?
A
*Flera sjukdomar •Trångboddhet •Ökad barndödlighet •Både höjda och sänkta löner •Större frihet, i synnerhet för kvinnor •Mindre inflytande av religionen
7
Q
Viktiga faktorer för förutsättningar för
välfärd i Sverige
A
•Religion, staten tog över kyrkan och civilsamhällets roll efter reformationen •Självständig bondeklass •Kvinnas friare roll •Ekonomisk tillväxt
8
Q
institutionella faktorer
A
politiska och ekonomiska spelregler
9
Q
instutioner
A
samhällets spelregler för ekonomi, politik och mänsklig samvaro i allmänhet
10
Q
ägande rätt som institution
A
marknader kan uppstå
11
Q
neoklassisk tillväxt modell
A
vid konstant sparande växer ekonomin i den takt som teknologin utvecklas
12
Q
ekonomisk frihet
A
institutioner och regelverk som gör det möjligt för människor att fatta egna beslut om sina ekonomiska resurser
13
Q
Frihandel
A
ökad konkurrens och försvårar för tex tulltjänstemän som vill ha mutor. tänkas ha en korruptions dämpande effekt
14
Q
Gini- koefficient
A
ett tal mellan 0 och 1 där högre värde innebär högre koncentration av inkomster till några få rika och värdet 0 indikerar en helt jämn inkomstfördelning
15
Q
Social rörlighet
A
bakgrund spelar liten roll för människans ekonomiska levnadsstandard
16
Q
fideikommissen
A
egendom som ej får säljas utan måste arvas
17
Q
Korporatismen
A
Sveriges praxis att låta intresseorganisationer (i praktiken ofta arbetsmarknadens parter) avtala om sådant som många andra länder hanterar genom lagstiftning exempelvis minimilön och anställningsvillkor
18
Q
den generella välfärdspolitiken
A
iden att utforma de stora välfärdsprogrammen så att alla ( eller åtminstone hela medelkassen) omfattas av den
19
Q
Rehn-Meidner- modellen
A
iden att påskynda strukturomvandling genom att löner sätts oberoende av företagets faktiska betalnings förmåga (den solidariska lönepolitiken) och att genom aktiv arbetsmarknadspolitik styra arbetskraften till effektiva företag
20
Q
Krafterna bakom social transfereringar
under 1900-talet
A
- Demokratisering
- Befolkningens åldrande
- Globalisering
- Ökad Inkomst per capita
- Internationella skillnader i social samhörighet
hos medelinkomstväljarna
21
Q
Keynesiansk ekonomisk politik
A
•John Maynard Keynes
•Staten ska spendera när ekonomin går nedåt
•Staten ska hålla igen när ekonomin går uppåt
•Genom socialförsäkringar håller man
köpkraften uppe
•Men man håller också lönerna uppe och
därmed vinsterna för företagen nere
22
Q
Den svenska modellen 1
A
- Målsättning:
- Full sysselsättning
- Stabil prisnivå
- Jämn fördelning av inkomster och välfärd
- Medel:
- Nära samarbete mellan stat och näringsliv
- Arbetsmarknaden regleras av parterna
- Omfördelning
- Ökat skatteuttag
- Växande offentlig tjänstesektor
23
Q
Otto von Bismarck (1815-1889)
A
*grundade den moderna tyska sociallagstiftningen.
• socialförsäkringarna omfattade bara arbetstagare och
deras anhöriga; dvs. ej universella
24
Q
William Beveridge (1979-1963)
A
• föreslog i Beveridge-Rapporten (1942) grundläggande
reformer av det brittiska välfärds- och sjukvårdssystemet.
• universella social services som omfattar hela
befolkningen, t ex National Health Service (NHS)
24
William Beveridge (1979-1963)
• föreslog i Beveridge-Rapporten (1942) grundläggande
reformer av det brittiska välfärds- och sjukvårdssystemet.
• universella social services som omfattar hela
befolkningen, t ex National Health Service (NHS)
25
Makt teorin
Klass intressen, de skilda intressen som kämpar om flyttande. En kamp om makt mellan olika aktörer
kritik: strategiska motiv styr utvecklingens politik
26
KRITISKA FÖRKLARINGAR –
| POSTKOLONIAL TEORI
• Kritiskt perspektiv på hur maktrelationer ser ut i samhället.
• Kritiserar implicita utgångspunkter såsom vi/väst – de andra/öst.
• Den (europeiska) idén om medborgarskapet vilar på de
dominansförhållanden och orättvisor som kolonialismen medfört
• Fokus på hursocialt erkännande, identitet, status, kulturella
positioner och sociala rättigheter bör förstås.
• Populärkulturens betydelse.
27
Det sociala kontraktet
◦Välfärdsstaten och socialpolitiken vilar ytters på ett
slags socialt kontrakt mellan medborgarna. I
kontraktet formuleras rättigheter och skyldigheter
◦Generationskontraktet: omfördelning mellan
generationer.
◦Arbeta nu, få hjälp sen
◦Utmaning: åldrande befolkning och höga
pensionsutgifter
28
Sociala kontraktet i
| filosofin
◦Politiken är inte naturlig: det finns ingen given social ordning
◦Vi ger upp vår frihet i syfte att få rättigheter och social ordning.
◦Livet före politikens intåg: naturtillståndet
◦Forsyth skriver att ”the notion of a social contract expresses the idea that all rule - all just and legitimate rule – is made or established (in a word constituted) by those who are ruled” (s. 38).
29
Thomas Hobbes 1588-1679
◦Social kontraktet: från naturtillstånd till
civilstat
◦Krig och politisk turbulens i Hobbes tid
◦Allas krig mot alla (Bellum omnium contra
omnes)
◦I naturtillståndet skulle människans liv vara
ensamt, fattigt, otäckt, brutalt och kort.
◦Absolut suveränitet som lösning på kriget:
även den värsta av härskare är att föredra
framför naturtillståndet: Ett ”avtal utan
svärdsmakt bakom sig... [är] bara tomma
ord”.
30
Hobbes syn på människan och staten
◦Människan är egoistisk, slav under sina egna drifter
◦Den krävs en stark härskare som håller oss i schack
◦Envåldshärskaren
◦En korrupt stat är bättre än ingen stat alls
människan är egoistisk utan moral och behöver ett samhällskontrakt för att gå ihop då det är det bättre alternativet
31
John Locke 1632-1704
Liberal filosofi kanske första liberala filosofen. Pratar också om naturtillståndet men ger en annan bild av det. Fria av naturen men formulerar det på ett annat sätt. Vi har rätt att förfoga över vår egendom så länge vi inte förtrycker någon annan. En naturlig lag i naturtillståndet som säger att vi inte får skada eller kränka andra. Medfött förnuft som vet att man inte får göra vissa saker. Finns en moral i naturtillståndet.
Problem: tolkar inte lagen på samma sätt. Även om vi har ett medfött förnuft vet vi inte alltid hur vi ska hantera det. Om någon bryter mot den naturliga lagen har vi rätt att straffa dem. vi är våra egna domare. vi är partiska risken är då att vi utvecklas mot alla krigar mot alla för att vi inte kan hantera våran egna frihet. Ser inte människan som ond utan fri men att den friheten kan vara svårt att hantera. Arbetet skapar egendom inte själva marken?
32
Lockes syn på människan och staten
*Naturliga friheten och sociala friheten
*samtycke
*människan föds med rättigheter
*staten får e begränsad roll (till skillnad från hos hobbes)
*staten ska kultiveras och ta tillvara på våra medfödda rättigheter
Anteckningar: går med på att upprätthålla kontakter. Vi tillsamman går med i ett avtal inte vi med makten utan vi som jämlika parter. någon får lite större ansvar. Låter någon förvalta vår frihet. Vi är födda fria med möjlighet att utveckla frihet egna domare som kan leda till konflikter bättre att ingå i avtal för att jämlika makten
33
Jean-Jacques Rousseau 1712-1778
◦”Människan är fri och överallt är hon i bojor”
◦Ingen moral i naturtillståndet: moralen är en social skapelse
◦Korrumperad socialisation
◦”Samhällets uppkomst beredde plats för det mest fruktansvärda krigstillståndet”
◦Hobbes naturtillstånd är egentligen samhällets tyranni
Anteckningar: Vi är helt fria i det naturliga tillståndet men de tidigare har missförstått vad friheten är. Vi har ingen naturlig rätt till egendom. Tror inte att människan är god utan god och fri men frihet har en annan betydelse
34
Den svenska modellens tre principer
◦Framstegstanken
◦Samförstånd (vilket också är medlet för att nå framsteg)
◦Centralism
35
makarna myrdal
◦ Människan är i grund och botten förnuftig och kommer att handla ”rätt” om den har fostrats rätt.
◦ Förädlandet av en befolkning
◦ Samhället är som en maskin: expertsamhälle
◦ Vi har gott om teknisk kunskap ”men själva produktions- och samhällsordningen bemästra vi icke: det är alltjämt vår sämst konstruerade maskin”.
◦ Barnuppfostran blir rationell, vetenskaplig: ”den utopiska tanken om att en kollektiv barnuppfostran skulle skapa den nya människan, fri från gamla tyngande konventioner och seder och därmed ett nytt samhälle”
36
Negativ frihet
Frihet samma sak vi har något i oss som är okränkt bart som ingen annan ska få bestämma över. Det privata livet och det offentliga livet delas upp. präglar liberalismen starkt. den negativa friheten ligger i det privata som vi själva måste få ta hand om där staten ej får komma in och bråka.
37
positiv frihet
frihet till att försvara sig själv. individens önskan om att vara sin egna herre. Grunden positiv frihet är att individen ska få utvecklas i sin egen tro och situationer. risken att vi manipulerar och blir tvång och förtryck i den positiva friheten.
38
den skandinaviska regimen
* staten viktig roll
* ökad enskilda individens oberoende gentemot marknaden
* arbetsmarknadspolitik central roll: ska garantera en hög sysselsättningsgrad och därmed både bidra till ökat skatteintag och leda till att de vuxna befolkningen omfattas av de huvudsakligen inkomstrelaterade trygghetssystem
39
den kontinentala/ konservativa regimen
bygger på manlig familjeförsurnings norm
barn och äldre omsorg= familje anlägenheter
matchoregim
40
den anglosaxiska regimen
* offentlig tjänsterpension betydligt mindre, social försäkringar betydligt svagare inkomstskydd
* försörningsstodet spelar en viktig roll, vilket också innebär att behovsprövning spelar en viktig central roll i regimen
* Work fare
svaga partorganisationer, mindre heltäckande kollektiv avtal och en frånvara av arbetsrättsliga försäkringar
41
work fare
försörningsstödet har villkorets via hårdare krav på arbete eller utbildning. Medborgarna är i stor utsträckning hänvisade till privata trygghetsförsäkringar vilket i sin tur leder till att den genomsnittliga arbetstagarens acceptans för skattehöjning är lägre än i andra länder
42
Tidiga problem med urbanisering
* Från urbaniseringen har bostadsfrågor varit ett problem
* Människor flyttar dit arbeten finns
* Bostadsbrist och trångboddhet
* Stadsluft ansågs hälsovådlig
* Slumlords
* Vatten och sanitetsproblem
* Sjukdomar och pandemier
43
Allmännyttan
en inskränkning i avtalsfrihet på bostadsmarknaden som begränsar hyresnivån och principiellt förhindrar marknadshyror .
44
Miljonprogrammen
•Varje år 1965–1974 beslöt riksdagen att bevilja lån till
runt 100 000 bostäder.
•En förutsättning för miljonprogrammet var pensionsreformen 1959, vilken lett till att ett betydande kapital byggts upp i AP-fonderna , som kunde användas för dess finansiering
•Det statliga bolånesystemet förändrades också så att storskaligt och industriellt byggande gynnades.
•De allmännyttiga bostadsföretagens hyror ska genom hyreslagen vara
vägledande för hela den privata bostadsmarknaden. Förmånliga räntebidrag garanteras.
45
Bruksvärdesprincipen
•Skälig hyra
•En lägenhets bruksvärde är det praktiska värde den har ur hyresgästens synvinkel. En lägenhet med en planlösning som gör den lätt att möblera har exempelvis ett högre bruksvärde än en i övrigt likvärdig lägenhet, men med en sämre planlösning.
•Bruksvärdesprincipen innebär att hyran bestäms efter hur hög hyra
likvärdiga lägenheter på samma ort har.
•Alltså inte tillgång och efterfrågan sk. marknadspriser
46
Allmännyttan ska gå med vinst
•Borgliga regeringen: allmännyttan ska gå med vinst
•Allmännyttiga bostadsföretag i rask takt ombildades till kommunala
aktiebolag, att drivas efter affärsmässiga principer.
•En omfattande skattereform införs som till stor del finansieras genom
skatteuttag från bostadssektorn. De allmännyttiga bostadsföretagens
särskilda räntebidrag och bostadslån avskaffas. Stora delar av
allmännyttan säljs av och resultatet blir en dramatisk nedgång i
bostadsproduktionen.
•2011 Lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag ersätter
allbolagen från 2002. Allmännyttan ska bedrivas med
marknadsmässiga avkastningskrav. Kommunen får göra utdelningar ur
allmännyttan. Hyreslagen ändras och de allmännyttiga
bostadsbolagens hyror ska inte längre vara hyresnormerande.
•Dvs hyresgäster bidrar till kommunernas kassor på, vilket
bostadsägare inte gör
47
Kraven för att få låna
•För att få lånelöfte,
•Insats 15% av lånekostnaden
•Kunna betala: inkomst, anställningsform, borgenär, hur mycket i andra lån
•Amorteringskrav: över 50 procent i lån krav på att amortera 1 procent
eller mer
•Stresstesta din ekonomi: klarar du en ränta på 7 procent med
bibehållen levnadsstandard
48
ränta
* Riksbanken- bestämmer reporänta även kallad styrränta
* Basera det på inflationen, exporten till viss del till arbetslösheten
* Riksbanken lånar ut till vanliga banker: Nordea, Swedbank, SEB etc
* Deras ränta påverkas starkt av reporäntan
* De tjänar pengar på att låna ut pengar till vanliga hushåll och företag
* Den ränta som vanliga människor betalar, betalar de till bankerna som då tjänar pengar på att låna ut.
49
Inflation
•Inflation är en ökning av den allmänna prisnivån som gör att man kan
köpa färre varor och tjänster för samma mängd pengar. Pengarna
minskar alltså i värde.
•Kan vara löner, mat, drivmedel som driver på inflationen
•2 % är riksbankens inflationsmål
•Sveriges inflation Mars 2022 var 6,1%
•Dämpa inflation med styrränta
•Motsatsen till inflation är deflation
50
Problemen med att bygga nytt
•De som äger sina bostäder vill inte att priset går ner- Byggs det
mycket mer stor finns en stor risk att priserna går ner
•Utförsäljning av hyresfastigheter till hyresgäster för just denna grupp
ofta till vinnare
•Urbanisering svårt att hitta mer plats
•Kommunen har planmonopol
•Komplicerat att bygga billigt
•En ideologisk förändring där staten inte ska blanda sig i lika mycket
51
bostads bidrag
* Bostadsbidrag är ett statligt ekonomiskt stöd som kan sökas dels av barnfamiljer, dels av personer mellan 18 och 28 år.
* Du kan söka bidraget om du har låg inkomst och behöver hjälp att betala din hyra eller månadskostnad för din bostad.
* Bostadsbidraget baseras på hur många som bor i hushållet, bostadskostnaden, bostadsytan och hushållets inkomst.
* Många blir återbetalningsskyldiga, vilket gör att folk inte söker bidraget.
52
Bostadsbrist konsekvenser
* Hemlöshet
* Minskad rörlighet på arbetsmarknaden
* Svårare att studera
* Skapar stress
* Att man stannar i familjesituationer som är farliga eller destruktiva
* Att vara inneboenden eller andra/tredjehands hyresgäst kan vara utsatt
* Dyrt
53
Välfärdens koppling till arbete
```
•I princip är hela välfärdsbygget är baserat på att man har en fast
anställning
•Arbetslöshetskassa
•Pension
•Föräldraledighet
•Sjukförsäkring
•Vård av sjukt barn (VAB)
```
54
Saltsjöbadsavtalet
•Ett avtal som slöts 1938
•För mycket konflikter på den svenska arbetsmarknaden
•Arbetsdomstol
•Politiker ska inte lägga sig i, utan förhandlingar ska skötas av
arbetsmarknadens parter
•Präglar fortfarande den svenska arbetsmarknaden
55
Arbetslöshet
* I modern tid har det alltid funnits arbetslöshet
* På grund av :
* Ekonomiska kriser
* Avsaknad av utbildning/ fel utbildning
* Förändringar av produktion
* Tillfälligt mellan olika arbeten
* Det behövs arbetslösa
* Ju fler arbetslösa desto mer konkurrens om arbetena och därmed hålls lönenivån ner, inflationen ner och vinsterna uppe
56
Arbetsförmedlingen
* Arbetsförmedlingen har funnits sen 1948
* Roll att förmedla arbeten
* Tidigare obligatoriskt att annonsera här
* Numer finns det många konkurrenter
* Man måste vara inskriven för att få ersättning
* Arbetar med olika typ av utbildningar
* Stor pågående debatt.
57
Arbetslöshetskassa
* Ersättning för arbetslöshet
* Har förändrats över tid
* Måste stå till arbetsmarknadens förfogande
* Måste varit medlem i en a-kassa
* Numer kan man bara få 80% av 25 025
* = 14 000 efter skatt
* A-kassan sänks efter vissa etapper
* De flesta som är arbetslösa idag får inte a-kassa
58
Prekariat
•Man har börjat prata allt mer om människor som inte riktigt kommer
in på arbetsmarknaden, ibland kallats för prekariat.
•Unga och invandrare
•Svårt att få ta del av välfärden
•Svårt att få lån
•Befinner sig emellan studier, arbete och arbetslöshet
•Arbetsgivarna behöver denna grupp
59
Global konkurrens
•Den finns en stor global konkurrens. Mycket av det som kan
produceras i Sverige kan göras på andra ställen för lägre löner
•Lönerna pressas nedåt
•Företag eller offentlig verksamhet flyttar verksamhet utomlands
•Mycket produceras, vad som saknas är köpstarka kunder
•Race to the bottom
60
Ny modern flexibel arbetsmarknad
```
•Ökad konkurrens med dyr arbetskraft leder till att man vill inte
anställa mer än nödvändigt
•Behovet av arbetskraft går upp och ner
•Kan också avskeda utan anledning
•Noll-kontrakt
•Provision
•”Ut-lasning”
•Eventuellt ta bort OB- tillägg
```
61
Nödvändighetsföretagare
•Ny del av arbetsmarknaden –> Människor tvingas in i egenföretagande
•Samma arbete som förr men som konsult för sin tidigare arbetsgivare
•När man inte behöver tjänsterna/produkterna slutar man bara köpa in
dem, lättare än att sparka
•Avsaknad av välfärdsrättigheter
62
Vad menas med fattigdom?
• Mångdimensionellt problem och mångtydiga definitioner – men ofta en
intuitiv förståelse (?)
• Varför behövs definitioner? Analysera förändringar över tid, jämförelser
mellan olika länder/städer, utvärdera insatser m.m.
• Gemensamt för alla definitioner är att det handlar om att man har brist på
något – vad som i fattigdomsforskning kallas för deprivation.
63
Absolut fattigdom
• Utgår ifrån ”allmänmänskliga” grundläggande biologiska behov. Oavsett tid och rum.
- Mat
- Bostad
- Kläder
• Kriterierna för när någon är fattig utifrån det här perspektivet anses vara objektiva. En brytpunkt, ”fattigdomsstreck”, kan konstrueras.
• Sverige haft en fantastisk utveckling de senaste hundra åren – vi kan inte längre prata om absolut fattigdom på samma sätt som på 1930-talet.
64
Relativ fattigdom
- Fattig i relation till andra
- Jämförelse med den allmänna levnadsstandarden eller
inkomstnivån på en viss geografisk plats vid en given tidpunkt.
- Fokuserar på sociala snarare än biologiska behov
65
Varför studera relativ fattigdom?
* Synen på fattigdom också kommit att inkludera hur begränsade resurser påverkar möjligheterna att delta i samhällslivet på samma villkor som andra. Social exkludering/social deprivation.
* Samband mellan individens välbefinnande, tilliten till samhällsinstitutioner och inkomstfördelning. Stor inkomstspridning tenderar att skapa större motsättningar och kriminalitet, minskar medborgarnas förnöjsamhet (Olofsson, 2020)
* Starka negativa samband mellan ojämlikhet och individens möjlighet att påverka sin sociala ställning (Olofsson, 2020).
* Ojämlikhet i sig skapar ohälsa (Olofsson, 2020)
66
Dual fattigdom
* Tar hänsyn till både biologiska och sociala behov – både en absolut och relativ definition
* Man kan vara fattig utifrån ett socialt perspektiv även om de grundläggande biologiska behoven är tillgodosedda
* Exv. mat, tak över huvudet, kläder och utbildning, sjukvård etc.
* Fattigdom betraktas som bristande möjligheter och förmåga att ta sig ut ur fattigdom (förmågedeprivation)
* Saknas vedertagna mått för empiriska studier
67
Existensminimum/förbehållsbelopp
är det belopp man får behålla när man är föremål för utmätning hos Kronofogden. Utgörs av boendekostnad + ”normalbelopp”. 2021/2022: 5 157 kronor för en ensamstående vuxen.
68
Riksnormen
avgör nivån på försörjningsstödet (när det egentligen borde vara ”skälig levnadsnivå som avgör) tillsammans med skäliga kostnader för vissa andra behov. Beloppen bestäms av regeringen inför varje nytt kalenderår.
69
Relativa fattigdomsmått
• Låg ekonomisk standard: hur många som lever i hushåll med en disponibel inkomst som understiger 60 procent av medianinkomsten i landet.
• EU kallar samma mått för at risk of poverty (i risk för fattigdom).
• Utveckling över tid
- 2008 12 % av befolkningen
- 2019 ca 15 % av befolkningen
• Sårbarhet: Säger inget om levnadsnivån. Konjunkturkänsligt (lågkonj – minskad medianinkomst – lägre andel fattiga) och tvärtom. Tar inte hänsyn till andra tillgångar el. skulder.
70
Orsaker till ökade inkomstskillnader
• Ekonomiska krisen på 1990-talet med ökad arbetslöshet
• Att ersättningsnivåerna i t.ex. sjukförsäkringen, a-kassan inte
ökat I motsvarighet till inkomsterna
• Kraftigt ökade kapitalvinster vilka beskattas lägre än
arbetsinkomster
• Jobbskatteavdragen from 2007 där inkomster från
transfereringar (pension, föräldraförsäkring, sjukförsäkring, a-
kassan) beskattas högre än arbetsinkomster.
71
Hur bekämpas fattigdom?
• Strategier:
- Att hålla fattiga vid liv (ett minimum av resurser överförs från icke fattiga till
fattiga)
- Att förhindra att människor blir fattiga (socialförsäkringssystem,
arbetsmarknadspolitik etc.)
- Att hjälpa människor ur fattigdom (motverka förmågedeprivation –
möjligheter till utbildning, god hälsa, tillgång till arbetsmarknad, motverka
diskriminering)
72
Ekonomisk hållbarhet definition
I den första förstås ekonomisk hållbarhet som en ekonomisk utveckling som inte
medför negativa konsekvenser för den ekologiska eller sociala hållbarheten. En ökning
av ekonomiskt kapital får alltså inte ske på bekostnad av en minskning i naturkapital
eller socialt kapital.
I den andra likställs ekonomisk hållbarhet med ekonomisk tillväxt, vilken anses vara
hållbar så länge den totala mängden kapital ökar. Ett ökat ekonomiskt kapital kan
därmed tillåtas att ske på bekostnad av en minskning av andra tillgångar i form av
naturresurser, ekosystemtjänster eller välfärd.
73
Ekologisk hållbarhet
Ekologisk hållbarhet innefattar allt som har med jordens ekosystem att
göra. Detta innefattar bland annat klimatsystemens stabilitet, luft-,
land- och vattenkvalitet, landanvändning och jorderosion, biodiversitet
(mångfald av både arter och habitat), och ekosystemtjänster (t.ex.
pollinering och fotosyntes). För de ekologiska systemen går det många
gånger att definiera hållbarhet ganska väl.
Produktion av varor och tjänster får inte kompromissa med
ekosystemens bärförmåga, dvs. naturen måste hinna återskapa uttagna
resurser.
74
Social hållbarhet
Social hållbarhet har en avgörande betydelse för det demokratiska samhället
och är helt nödvändig ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.
Ett socialt hållbart samhälle är resilient, men samtidigt förändringsbenäget
och ett samhälle där människor lever ett gott liv med god hälsa, utan
orättfärdiga skillnader.
Det är ett samhälle med hög tolerans där människors lika värde står i
centrum, vilket kräver att människor känner tillit och förtroende till varandra
och är delaktiga i samhällsutvecklingen.
75
exogena tryck
```
utifrån
Globalisering
Europeisering
Migrationsmönster
Liknande socialförsäkringar inom EU för att underlätta en mer
flexibel arbetsmarknad och rörlighet?
EUs sociala pelare
Immigrantarbetares rättigheter?
Liknande föräldraförsäkring?
```
76
endogena tryck
```
inifrån
Individualisering
Demografiska förändringar
Socialpolitikens legitimitet
Familjemönster
Fler barn växer upp med ensamstående föräldrar
```
77
Nyanlända - asylsökande
Asylsökande kan få hjälp med:
Bostad, oftast på en förläggning.
Den som bor privat kan få bidrag till bostadskostnaden, 500 kr/mån för
ensamstående och 1 000 kr/mån för familjer
Hälsoundersökning, akut sjuk- och tandvård.
Den asylsökande betalar själv en patientavgift på 50 kr. Även för
receptföreskrivna läkemedel betalar hen 50 kr
78
Förändrad arbetsmarknad
```
Polarisering av arbetsmarknaden
Globalisering och automatisering
De ”enkla” lågavlönade servicejobben ökar:
Städ, matleveranser, lagerarbeten etc.
De mer kvalificerade högavlönade jobben finns kvar
Jobben i ”mitten” minskar
Ny utsatthet på arbetsmarknaden:
Lågutbildade
Prekariatet
Arbetande men fattig
Papperslösa
Förändrade LAS regler
```
79
Gentrifiering
```
Förändring av stadsdelar
Byter befolkning utifrån ett socioekonomiskt perspektiv
Tidigt exempel – Haga
Nutida – Majorna
Pågående – Gamlestaden, Backa, m.fl.
```
