Vävnader

Question 1

Vad är uppgiften för Epitelvävnad?

Answer 1

Klär kroppens yttre och inte ytor och bildar körtlar
Fysiskt skydd
Begränsar permeabilitet
Känsel
Bilder hormon och sekret

Question 2

Fyra typer av vävnader

Answer 2

Epitelvävnad, bindväv, muskelvävnad, nervänvda

Question 3

Vad är uppgiften för Bindvävnad?

Answer 3

Fyller inre ytor i kroppen
Ger strukturellt stöd åt andra vävnader
Transporterar material i kroppen

Question 4

Vad är uppgiften för Muskelvävnade?

Answer 4

Ger kontraktion som skapar rörelser

Question 5

Vad är uppgiften för Nervävnad?

Answer 5

Utföra elektrisk signalering mellan olika delar av kroppen

Question 6

Vad är permeabilitet?

Question 7

vad är vaskulariseat?

Question 8

Vilken koppling finns alltid i epitelvävnader?

Answer 8

Desmosomer (kopplar celler med varandra)

Question 9

Vilken typ av molekyl och joner kan passera i Gap junctions?

Answer 9

Molekylen tex glukos, signal molekyler

Joner tex cancer joner

Question 10

Vilka tre excempel är INTE en mesotelium?
(insidan av hålrum i kroppen)

Bröstkorgen
Hjärt säcken
Bukhålan
kärl

Answer 10

kärl

Question 11

Vad bildar ny ECM?

Answer 11

Fibroblaster

Question 12

Fast fibrös bindväv.
Senor, (kollagenfibrer) utgör kopplingen mellan muskler och ben

Ligament (Kollagenfibrer) utgör kopplingarmellan ben och stabiliserar organ.

Question 13

Vilka celler i benvävnaden bygger upp

Answer 13

Osteoblasterna

Question 14

Vilka celler i benvävnaden underhåller

Answer 14

Osteocyter

Question 15

Vilka celler i benvävnaden bryter ner

Answer 15

Osteoklaster

Question 16

Ange vilka typer av epiteliala celler det finns och funktionen hos respektive typ

Answer 16

Yttre ytor - är huden

Inre ytor - är digestionsytemet, respirationssytemet, blodkärl, lymfkärl, hjärtats hålrum, urinvägarna, hjärtoch lung- säckar, bukhinna, hjärnans ventriklar

Körtlar - exokrina och endokrina körtlar

Question 17

Beskriva förhållandet mellan form och funktion för varje typ av epitel och dess
relation till lokalisationen i kroppen

Answer 17

• Enskiktat skivepitel- består av ett lager platta epitelceller. Är tunt tillåter viss passage av ämnen genom cellagret.
  Enkelt plattepitel finns i blod- och lymfkärl som endotel och i lungornas alveoler.
  Det utgör epitel åt serösa hinnor och endotel hos blod- och lymfkärl.
• Enskiktat cylinderepitel - består av ett lager cylindriska celler. Det är celler som är längre än de är breda. Strukturen hos epitelcellen kan liknas vid en ölburk med cellkärnan basalt. Exempel på ställen där enkelt cylindriskt epitel återfinns är mag- och tarmkanalen, endometriet i uterus, och gallblåsan.
• Enskiktat kubiskt epitel - består av ett lager kubiska celler. Det är celler som är ungefär lika långa som de är breda. Enskiktat kubiskt epitel ger mer membranyta än den platta motsvarigheten, vilket gör att cellen kan ha mer komplexa funktioner som avancerad transport in och ut ur cellen. Det finns på äggstockarnas yta, i hjärnans ventriklar (plexus choroideus), i svettgångarna, i njurens tubuli och i ögats pigmenterade epitel.
• Flerskiktat skivepitel - finns i huden, esofagus, rektum och cornea. I huden är de apikala cellerna förhornade, det vill säga kärnan har trängts ut och cellen har blivit keratinfylld vilket ger epitelet en mekanisk och kemisk barriärfunktion. Celldelningen hos flerskiktat epitel sker vid basalmembranet, cellerna “vandrar” till ytan.
• Flerskiktat cylinderepitel - är ovanligt hos däggdjur. Det förekommer i konjunktiva i ögat, samt i utförsgångar i vissa körtlar hos människa samt i uretra hos män.
  -Flerskiktat kubiskt - epitelär ovanligt hos däggdjur men kan alltjämt återfinnas salivkörtlar och svettkörtlar.
  -Flerradigt epitel - består av två celltyper som bägge har kontakt med basalmembranet, varför det också kallas pseudostratifierat epitel. Alla celler når inte epitelytan, varför olika rader av cellkärnor kan skönjas i histologiska preparat. De mindre cellerna är prekursorer till de större.Ställen där flerradigt epitel återfinns är bland annat luftvägarna och manliga genitalia.
  -Övergångsepitel - är en särskild typ av epitel, hos vilket man kan se 5–7 lager av celler med kärnor. Detta epitel tål mekanisk påfrestning i form av tryckbelastning, då det har förmåga att tänjas ut. Övergångsepitelet finns i urinblåsa och urinledare, där man vid tom blåsa kan se många cellager (5–7) med kärnor, jämfört med ett fåtal (2–3) vid full blåsa

Question 18

Beskriv klassificering av epitel baserat på form och lager.

Answer 18

1. Baserat på form
   • Plattepitel
   • Kubiskt epitel
   • Cylinderepitel
2. Baserat på lager
   • Enkelskiktat epitel
   • Flerskiktat (stratifierat) epitel (endast ett skikt står i kontakt med basalmembran)

Question 19

Nämn de tre olika typerna av bindväv.

Answer 19

1. Fibrös bindväv
   - Lucker fibrös bindväv (fettväv, del av underhuden)
   - Fast fibrös bindväv (senor, ligament)
2. Flytande bindväv (blod och lymfa)
3. Stödjande bindväv (brosk och ben)

Question 20

Jämföra strukturerna och funktionerna i olika typer av bindväv

Answer 20

Fibrös:
- Fibroblaster finns i alla typer av fibrös bindväv.
Bildar mycket av ECM proteinerna (och hyaluronsyra; polysackarid)
Andra celltyper som finns i vissa typer av fibrös bindväv är;
Adipocyter (fettväv)
Melanocyter (dermis)
Makrofager (olika typer av bindväv)
Mesenchymala celler (stam celler)
Olika typer av fibrer I bindväv-Kollagen fibrer (vanligaste fibrer och finns I nästanalla typer av bindväv)
-Retikulära fibrer ( bildar stroma I lever, njure och mjälte och finns också I benmärgen)
-Elastiska fibrer (finns bl a I större blodkärl och mellan ryggradskotor)
Fast fibrös bindväv:
–Mycket och tätt packade kollagenfibrer eller elastiskafiber och fibroblaster
•Senor (kollagenfibrer) utgör koppling mellan muskler och ben
•Ligament (kollagenfibrer) utgör koppling mellan ben (ffa I leder) och stabiliserar organ
•Bildar hinnor runt brosk och ben.Bildar kapslar runt visa organ ( t ex lever, njure och mjälte)
•Bildar elastisk bindväv (elastinfibrer) runt större kärl, runt luftvägarna samt mellan ryggkotorn

Question 21

Ange de fem huvudklasserna av vävnader som finns i kroppen och beskriva deras funktion och sammansättning

Answer 21

• Epitelvävnad: Den fungerar som ett skydd och finns på kroppens ytor både på insidan och utsidan. Det finns på till exempel huden, slemhinnor i munnen, luftrören, mag-tarmkanalen. I epitelvävnaden ligger cellerna tätt ihop ovanpå basalmembranet.
• Flytandevävnad: Exempel på flytande vävnad är blod. Den innehåller flera olika sorters celler. De röda blodkropparna transporterar syre i cellen. Består av:erytrocyter, leukocyter, trombocyter, plasma.
• Stödjevävnad: Det finns 4 olika typer, bindväv, fettväv, broskväv, benväv. Dennas uppgift är att stödja, skydda och hålla ihop olika delar i kroppen. Finns tillexempel i fotsenan.
• Nervvävnad: Hjärnan, ryggmärgen och nerverna består av nervvävnad. Vävnaden innehåller nervceller och de kan bilda nervsignaler, de leds sedan vidare till andra nervceller eller till olika muskler.
• Muskelvävnad: Det finns tre sorters muskelvävnad, skelettmuskler, hjärtmuskler och glatta muskler. Cellerna i muskelvävnaden är långa, de kallas för muskelfibrer, musklerna blir kortare när muskelfibrerna drar ihop sig, då uppstår kraft och rörelse.