Vedhantering Flashcards
Vart går veden från skogen? Vad är fördelen med detta?
De bästa (tjocka, högkvalitetsstommar) => sågverket => ved produkter.
Överbliven flis går till massabruk och bark går till bränsleproduktion (liten del bark går till att lägga på stigar osv)
Näst bästa (toppar, skadad ved, mycket ungved) => papper och massabruk => papper och massa
Viss produkt kan brännas och gå till att värma och ge energi till massabruket.
“Skräp” (grenar och liknande) => bränsleproduktion => energi och värme
FÖRDEL:
- Om “skräp” som går till sågverk istället så kommer det inte kunna användas då det är för lågkvalitetprodukter och för smått.
- Bra för man använder allt och inget går till spillo
- Massaved bör minst vara 5cm i diameter annars går det till bränsleprod.
- Om man istället skulle ta det bästa till massaved så förlorar man kvalitet, nästan så det blir bortslösat.
- Extraktivämnen
- “skräp” kan innehålla mycket kvistnötter vilket innehåller mycket lignin som inte kan blekas då det kräver för mycket kemikalier.
Massaved
- toppar
- ungträd (gallringsved, skadade träd)
- bör vara minst 5cm i diameter annars får det gå till bränsle
Vedgården
Huvuddelen av veden går i regel direkt från skogen till process
- minskar omlagring
- fördelar för barkning
Lagring på vedgården fungerar som en buffert
- viktigt vid tex avbrott pga väder osv
Långvedsgård (veden ligger längre men man får in mycket)
Kortvedsgården (mindre plats, närmare processen)
Lagring av ved kan också va för en annan anledning än att förvara, vad?
Hartchmognad, dvs för att få ner mängden extraktion ämnen i veden, som kan störa viss massatillverkning
Vedhantering, hur går det till steg för steg?
Stockarna ev. förkortas
Avisning ångbehandling (tvättar också), här försvinner sten, sand och vatten
Barkning i barktrumma (oftast blött), här försvinner bark och vatten
Tvättning, här försvinner ytterligare bark, sand och vatten
Går genom metalldetektor och blir av med ev. spik osv
Flishugg
Flishugg och även sågverksflis kommer till lagring i silo eller öppna stackar
Sortering, för fin flis tas bort, för tjock behandlas för att sedan återföras till processen
Mekanisk eller kemisk massaframställning
Varför barka?
Bark ger upphov till orenheter (prickar) i massan
Bark konsumerar kok och blekkemikalier
Bark förorsakar i vissa fall avsevärda hartssvårigheter i form av avsättningar. Exempelvis björk!
Bark innehåller höga halter av metallsalter,
som kan störa blekning och ge avsättningar.
Bark mer kritiskt i mekanisk massa än i kemisk
massa.
M.a.o., ved är mycket ”renare” än bark, som
innehåller många komponenter som man inte
vill ha i pappersmassan!
Barktrumma
Vanligtvis i roterande trumma där stockar lår mot varandra och mot trummväggarna och barken slås av
Barken faller ut igenom springor i barktrumman
Finns två typer: parallell och tummel
Alternativ barkning i skogen, för och nackdel
För: barkens näringsämnen stannar i skogen
Nack: blir av med barken som bränsle/råvara på fabriken. Kan ibland ge större förluster
Skillnad på parallell och tummel barkning
Parallel:
diameter < vedlängd
L≈ 10-15 ggr diameter
Fa ≈ 25%
Skillnaden ligger i att parallelltrumman är smalare i förhållande till stocklängden, stockarna hamnar parallelt och gnider mot varandra
Mer selektiv men mindre effektiv. Lämplig för kemisk massa.
Mindre veförlust
Tummel:
diameter > vedlängd
L≈ 4-7 ggr diameter
Fa = 50%
I tummel är trumman tjockare än stocklängden och stockarna tumlar runt och slår mot varandra. Våldsammare process
Effektiv men mindre selektiv. Passar för mekanisk massa Kan användas i kemisk OM barkmassan orsakar för stora problem
Inverkan av fyllnadsgraden vid parallellbarkning
- Låg fyllnadsgrad ger högt varvtal hos stockarna (och vise versa)
- Speciellt vid parallellbarkning ger högre fyllnadsgrad lägre effektivitet
- Tummel ej lika känslig
Skillnad mellan att barka björk och gran
- Björk, den kräver mer intensiv behandling
- Barkas olika fort
- Barka ALLTID var för sig, anpassa barkning till träslag
Ved med olika “historia” barkas olika
- Frusna stockar bör tinas
- Torra stockar bör ångas
Hur styr man barkning?
Styrvariabler:
- Vedflöde in
- Varvtal
- Portläge
Vedvariabler:
- tex. vedslag, torrhalt, vedlängd
Temp. parametrar:
- tex diameter, längd barkspalter
Resultat
- barkhalt
- produktion
- vedförlust
On-line mätning av barkhalt, hur fungerar det?
- 1 laser och 2 kameror. Läser ljusspidring
- Bark och ved ljussprider på olika sätt, ved stor ljus prick bark liten koncentrerad prick
För och nackdelar med flisning
FÖR:
+ reducerar temp och kemikaliekoncentrationsgradienter
+ Lättare att göra utrustning för transport, kokning, flisraffinerirng => lättare att hantera
+ Genom att ha process anpassad till flis snarare än stockar kan man använda spill från sågverk och stockar med udda form
NACK:
- vidd utbytesförlust, viss fiberförkortning
Flishugg
Med undantag för ganska ovanlig typ av mekanism av massaframställning, “slipmassa”, huggs stockarna till flis före massakokning.
- Roterande skiva med knivar.
- En stock huggs upp på ca 1sek
- både vinkel och utskjutning av knivarna avgörande för flisens dim
- viktigt att slipa knivarna regelbundet för att undvika förluster
- vi hugger av ca var 10onde fiber
- Sortering av flis sker sen där pinnflisen bränns eller kokas separat och för stor flis genomgår ytterligare behandling innan den går till koket.
Sågverksflis
- Barrved: de rejäla stockarna tas till sågverket
- Plank och liknande ger överblivna bitar som tas tillvara på som flis och skickas till massabruk
- oftast annorlunda typ av flishugg (roterande trumhuggar)
- Kommer bestå av mogen splintved (ger andra egenskaper)
Sållning på för stor flis, dimensioner?
Överstor flis >45mm
Övertjock flis > 8mm
Vad gör man med den övertjocka flisen?
- Först sorteras de övertäcka flisen ut genom cylindrar
- Den övertjocka flisen pressas genom speciella cylindrar så att sprickor bildas
=> spräckt flis uppför sig som det fliset man vill ha
Den har typ nitar på hela ytan
Faktorer som har betydelse för fliskvalitet
- Skärhastighet
- Vedtemp
- Knivarna slipas regelbundet
- Knivarna utställning från skivan och avstånd
=> slipar man dåligt får man per av pinnflis
Temperaturutveckling i flisstack
De biologiska processerna i flisstacken genererar värme, vilket gynnar värmeälskande organismer och i värsta fall kan tempen stiga så att stacken fattar eld.
Mt besvärliga
Lagring i stack eller silo?
Stack:
Billigare och vanligare. Flis tillförs från toppen och tas ut från botten
Silo:
Dyrare men mer kontrollerat. Mindre problem med kontinamination
Varför vill man gärna att timret som kommer från skogen går direkt in till vedhanteringen istället för vedgården?
- Minskar omlagring
- Mindre extra arbetsuppgifter
- Lättare att barka färskt än torkat
- Ökad risk for barkkontinamation och vedförlust
Finns det nackdelar med varför man gärna vill att timret som kommer från skogen går direkt in till vedhanteringen istället för vedgården?
- Störningar av olika slag
- Hartchmognaden!! Extraktivämnesproblem. Vi har barrved mest och det är ändå hanterbart. I andra länder finns det mer lövved och mer problem
