Vetenskapsteori Flashcards

(52 cards)

1
Q

Vem var Karl Popper?

A

Karl Popper 1902 - 1994 var del av Wienskolan och en Kritisk Rationalist. Han försökte lösa demarkationproblemet med sin Falsifikationism samt korroborrering: ingenting kan bevisas sant, endast falskt. Därmed var han starkt mot positivismen och induktivisterna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vem var Thomas Kuhn?

A

Thomas Kuhn. Viktig för vetenskapsteorin främst för hans tanke om Paradigm och vetenskapens olika faser och utveckling. Han var även av åsikten att man aldrig kommer kunna eliminera det subjektiva från vetenskapen och att det var mycket bättre att låta detta vara en del av vettenskapen och lära sig hantera den istället.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Lakatos, vem var Lakatos?

A

Lakatos försökte uniera de två mycket framgångsrika vetenskapsteorierna från Kuhn och Popper i en teori. Forskningsprogram var hans stora poäng. Han menade att man inte kan avfärda eller “falsifiera” en teori för sig i en isolerad analys. Alla teorier hänger ihop i kedjor vilket bildar ett så kallat Forskningsprogram. Detta bygger på att vetenskapsmän inom forskningsprogrammet delar en del Första Principer, vad Lakatos kallar för “den hårda kärnan” vilken de kommer att försöka skydda med ett bälte av hjälphypoteser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Wienkretsen?

A

En grupp i Wien från 1920-30-tal av många olika åsikter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Frankfurtskolan?

A

En vänsterorienterad grupp tänkare som var väldigt inspirerade av tanken om “Djup Mening”. Dessa var även istor grad positivister och ville applicera ett Marxistiskt tankesätt på vetenskap.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Logisk Empirism. Positivism.

A

Tanken att man kan dra logiska slutsatser utifrån empirisk eller induktiv data. (Mål-Medelrationalitet).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Mål-medel rationalitet?

A

Hur man bäst kan uppnå specifika subjektiva mål.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Värderationalitet?

A

Hur man bäst kan uppnå var som är rätt, bra eller sant. Dvs. normativ etik.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Folkpsykologi

A

Att man drar slutsatser och härleder kausalitet utifrån observationer i omvärlden. Grundläggande för Samhällsvetenskapen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Anomalier?

A

Inom Kuhns teori om Paradigm och Paradigmsskiften. Anomalier är sådana problem som enligt ett Paradigm borde kunna lösas men som inte har lösts. Blir dessa för många så hamnar vetenskapen i kris tills dess att ett nytt paradigm har etablerat sig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Verifikationism?

A

Då man tror att bästa vägen till vetenskaplig kunskap är att utsätta teorier och teser för olika tester och om det är möjligt att verifiera detta genom observation så är det en vetenskaplig sanning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Underdeterminering?

A

Man kan aldrig testa en teori för sig själv utan man måste testa hela system av teorier och teser eftersom de är sammankopplade.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Falsifikationsim

A

Popper. Av meningen att man aldrig kan faktiskt verifiera ett induktivt påstående, eftersom det inte gör någon skillnad hur många “heta stenar du hittar” en enda kall sten skulle falsifiera satsen: “Alla stenar är heta”. Därmed är alla tester och “bevis” för en sådan sats inte en verifikation utan endast en korroborrering.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Deduktiv-Nomologiska förklaringsmodellen

A

Hempels modell för hur en förklaring bör se ut. Man utgår ifrån en naturlag och initialvilkor och det som då skall förklaras. Explanans (det som förklarar) Explanandum (Det som skall förklaras).

Mycket kritiserad efter som den inte förklarar kausaliteten utan endast undgår den.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Förklaringsmodell

A

En modell för hur en förklaring bör se ut.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Förklaring?

A

Sådant som svarar på Hur och Varför frågor. Finns två typer. How Possibly och How Actually.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Induktiv-deduktiv metod?

A

Går ut på att man kan genom observation härleda -> generella lagar och sedan göra -> förutsägelser utifråpn detta.

Kritiserad eftersom den ignorerar det faktum att det blir logiskt felaktigt, och sådaga generella lagar går inte att bevisa elelr verifiera.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Induktivism?

A

Övertygelsen att Iduktion är det bästa vägen till vetenskapliga sanningar och regelbundenheter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Demarkationsproblemet?

A

Hur skall man kunna skilja på sann vetenskap och pseudovetenskap?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Verifikationsprincipen?

A

En sats verifikationsmetod är dess mening. Dvs. en sats är endast meningsfull i den grad den kan verifieras.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Observationstermer

A

Sådant vars sanningshalt kan bestämmas genom observation. T.ex. rött.

22
Q

Teoretiska Termer?

A

Sådant vars sanningshalt inte går att avgöra genom observation t.ex. Elektron.

23
Q

Verifikationskriteriet.

A

Måste gå att (i princip) genom observation verifiera en sats för att den skall kunna klassas som vetenskaplig. Dvs. en sats är meningsfull i den grad den kan verifieras genom observation.

24
Q

Reduktion och Enhetsvetenskap?

A

Övertygelsen att alla vetenskaplkiga fält är sammankopplade och reducerbara till varandra. En dag kommer man ha reducerat allting ned till en vetenskap. Unified Science.

25
Vågade förutsägelser.
Förutsägelser med hög specificitet.
26
Ad Hoc-Hypoteser
Godtyckliga hypoteser som endast finns till för att "rädda" en teori från falsifiering.
27
Korroborrering
En induktiv sats kan inte verifieras men korroborreras, ju mer korroborration den har ju mer trolig är den. Men aldrig verifierad.
28
Kritisk-Rationalism
Deduktiv bevislogik. Går ut på att utsätta teorier för hårda tester, kritik och prövning.
29
Paradigm
Kuhns begrepp. Beskriver en sorts världsbild för vetenskapen. Dessa ändras och byts ut dvs. det finns inte alltid ett regerande paradigm utan de byts ut och kan tom. finnas sammtidigt osv.
30
Exemplar?
Kuhns begrepp. Alla paradigm har ett sk. Exemplar, vilket är ett exempel på ett problem och en lösning som ett "ideal" för hur vetenskap utövas inom paradigmet.
31
Vetenskapens stadier?
Kuhn. Förvetenskapliga fasen -> Normalvetenskapliga fasen -> Extraordinära fasen (Innan Vetenskapen) (när ett paradigm regerar) (Vetenskaplig kris) Krisen innebär att för många anomalier (obesvarade problem som borde gå att besvara) har uppkommit. Detta leder till nedbrytningen av ett paradigm och en vetenskaplig kris tills dess att ett nytt paradigm har inrättats. Dvs. den går ifrån den extraordinära fasen tillbaka till den normalvetenskapliga fasen. paradigmskifte.
32
Inkommensurabilitet.
Kuhn. Paradigm går inte direkt att jämföra dels pga. de kan mena olika saker med begrepp och ändamål. Därför kan inte rivaliserande paradigm nå förståelse för varandra med utgångspunkt i sitt eget paradigm.
33
Forskningsprogram.
Lakatos. Kedjor av vetenskapliga hypoteser, satser och teorier som vetenskapsmän stödjer. När vetenskapsmän inom forskningsprogrammet delar en del Första Principer, vad Lakatos kallar för "den hårda kärnan" vilken de kommer att försöka skydda med ett bälte av hjälphypoteser.
34
Kontrainduktion.
Feyerabend. Inspirerad av Mill. Så ville han introducera en form av Osynlig Hand inom vetenskapen. Där "Anything Goes". ÄR det bra som kommer det lyckas och göra framsteg och är det inte bra så kommer det att dö ut. Så testa därför galna idéer som strider rent ut mot etablerade teorier och fakta. Ingen teori förklarar allt så uteslut ingenting så missar man ingenting. Anything Goes.
35
Epistemiska Värden
Värden som främjar vetenskap. T.ex. Objektivitet, fruktbarhet osv.
36
Icke-epistemiska värden
Ifall det finns värden som främjar vetenskap är detta begreppet för alla övriga värden. Av mest vikt subjektiva värderingar som t.ex. politiska eller etiska övertygelser. Dessa främjar inte vetenskap.
37
Explanans
Det som förklarar
38
Explanandum?
Det som skall förklaras
39
Tre typer av förklaringar?
Ändamålsförklaringar - Förklarar x händelse utifrån intentioner hos en agent. (t.ex. Varför äter Per? För att Per är hungrig) Funktionsförklaringar - Förklarar x händelse utifrån funktionen den spelar. (t.ex. varför bultar hjärtat? För att pumpa blod) Kausalförklaringar - Förklarar x händelse utifrån vad som har orsakat den. (t.ex. Varför rullar stenen? För Per puttade den)
40
Realism
Ifall en vetenskaplig teori har framgång är det ett tecken på att det antagligen de är sanna. Empirisk framgång och inga-mirakel argument.
41
Antirealism?
Instrumentalism. Ser på teorier som instrument som fungerar olika bra beroende på hur väl de tjänar sitt syfte.
42
Hypotetisk-deduktiv Metod?
Utgå ifrån en hypotes, gör sedan förutsägelser utifrån de logiska följderna, testa sedan hypotesen och beroende på resultat förkasta, behåll eller modifiera den.
43
Elliptiska Förklaringsmodeller
Sådant som antas vara självklarheter antas implicit eller utesluts. Blir cirkulära.
44
Analytiska Sanningar?
Att komma fram till dessa är att reda ut begrepp. Dvs. Mattematik eller filosofi (logik).
45
Syntetiska sanningar?
Naturvetenskap osv. Observation och evidens.
46
Djup Mening?
Tanken att människor påverkas av underliggande och även större strukturer. Forskarens mål är att av täcka dessa och göra individen medveten om dessa så att det blir tillgängligt. (Insirerade mycket av: Marx, Hegel och Freud)
47
Social Ontologi
Underliggande strukturella faktorer och sociala krafter påverkar människans handlingar.
48
Kritisk Teori
Att man bör ha ett kritiskt förhållnadssätt den djupa meningen. Rikta kritik.
49
Tre typer av kunnskap?
Empirisk-analytisk kunskap - Söker förutsägelser genom tester. Historisk-hermeneutisk kunskap - ömsesidig tolkning för att nå förståelse Kritisk-Samhällsvetenskap - Avtäckandet av den djupa meningen.
50
Ideologi?
Dolda uppfattningar som påverkar vår tolkning.
51
Ideologikritik
Söker att avtäcka ideologin.
52
Naiv Metodologisk Falsifikationism kontra Sofistikerad Metodologisk Falsifikationism?
Naiv Metodologisk Falsifikationism - En teori är vetenskaplig ifall den är falsifierbar. Sofistikerad Metodologisk Falsifikationsm - Teorier i sekvenser generar vetenskapliga svar.