Vetenskapsteori

Question 1

Vetenskapens tre utvecklingsfaser

Answer 1

Amatörperioden: Forskning bedrevs som fritidsaktivitet av en liten krets rika män och täckte många forskningsområden. Kommunikationen skedde ansikte mot ansikte och m.h.a. brev. Vetenskapens gradvisa frigörelse från kyrkan.
Akademiska fasen: Etablerades i olika institutioner, främst universitetet, som blev forskningens främsta bas. Strävan efter att universitetens utbildning skulle bygga på forskning.
Professionella fasen: Forskningen kopplades tydligare till samhällets behov och till målet att stödja ekonomisk tillväxt. Staten började mer målmedvetet styra forskningen genom tilldelning av forskningsresurser

Question 2

Vetenskapsfilosofi

Answer 2

Tar upp filosofiskt relevanta aspekter av vetenskap. Frågor om studieobjektens och kunskapens egenskaper behandlas. Ex. på traditioner är positivism, fenomenologi, hermeneutik och social konstruktivism. Gör anspråk på att vara deskriptiv samtidigt som den är normativ. De normativa åsikterna handlar om vad som är önskvärt i samband med vetenskap.

Question 3

Vetenskapsstudier

Answer 3

Empiriskt forskningsområde som handlar om hur forskning faktiskt bedrivs och vad som påverkar forskningens processer och slutsatser. Vetenskapsstudier undersöker också relationen mellan forskningen och det övriga samhället.

Question 4

Forskarsamhället

Answer 4

Kan beskrivas i termer av strukturer (mer långsamt föränderliga delar, t.ex. forskningsorganisationer) och processer (snabbt föränderliga delar). En av forskarsamhällets funktioner är att stödja forskningen inom olika områden. En annan funktion är att reglera vilka forskningsresultat som ges legitimitet. En tredje funktion är att bidra till att skapa en statusordning bland forskarna.

Question 5

Peer review

Answer 5

Peer review innebär att forskare fungerar som kritiska bedömare av varandras texter. Dessa bedömningar bidrar bl.a. till att bestämma vilka manuskript som publiceras i vetenskapliga tidskrifter. Det är vetenskapernas främsta instrument för kvalitetskontroll. Förutom att gallra ut manuskript av dålig kvalitet och att förbättra andra manuskript, har peer review en viktig funktion när det gäller att integrera kunskapsutvecklingen. Bl.a. genom att granskarna nogsamt bevakar att det refererats till relevant forskning. Granskningen av forskningsmanuskript kan även verka konserverande, dvs det kan bli svårare för nya idéer att komma fram. Peer-review processen kan fungera som traditionsupprätthållande. Den forskare som vill föra in antaganden, begrepp och slutsatser som radikalt bryter mot traditionen får mer arbete än en forskare som följer vedertagna ansatser.

Question 5

Statussortering i forskarsamhället

Answer 5

Forskarsamhällets tredje funktion är att skapa en viss statusordning bland forskarna. Ett sätt som statussortering formas är genom att forskare får uppdrag som sakkunniga, som bedömare av anställningsansökningar i samband med tillsättandet av tjänster. Forskare skapar också underlag för en statusordning emellan sig genom hur de citerar varandras forskning i sina skrifter. Fördelning av forskningsmedel är ännu en form av statussortering.

Question 6

Mertons normer

Answer 6

Universalism: Alla forskningsresultat bör behandlas lika utifrån samma objektiva kriterier oavsett varifrån de kommer.
Kommunism: Vetenskapliga resultat ska produceras i samverkan mellan forskarna och delas fritt.
Oegennytta: Forskaren ska inte driva privata intressen i sin forskning.
Organiserad skepticism: Forskningen ska inta en kritisk hållning till sina egna och andra forskares resultat.

Question 6

Peer-review processen

Answer 6

När redaktören för en vetenskaplig tidskrift får ett manuskript som bedöms passa för tidskriften skickar redaktören manuskriptet till granskare (varierar mellan 1-4). Granskare med olika specialisering anlitas. De läser manuskriptet kritiskt. Uppgiften är att t.ex. spåra luckor i argumentationen och att se till att författarna citerat tidigare forskning korrekt. Avslutningsvis ger granskaren en rekommendation om tidskriften bör publicera manuskriptet.

Question 7

Epistemologi

Answer 7

Gäller frågan om vad kunskap är. Ett svar på det är sann, rättfärdigad tro. Tro i detta sammanhang betyder att vi kan tala om kunskap så länge den som har kunskapen tror på den. Att tron ska vara rättfärdigad betyder att personen i fråga ska ange rimliga skäl för denna tro.

Question 8

Korrespondensteorin

Answer 8

En utsaga är sann om den korresponderar med något i världen. Utsagan “det hänger ett äpple i trädet” är sann om det faktiskt hänger ett äpple i trädet. Mycket av beteendevetenskapliga forskningen bygger på detta tänkande. Vi formulerar utsagor efter att ha observerat den med hjälp av vetenskaplig metod och verkligheten antas sedan korrespondera med dessa utsagor.

Question 9

Koherensteorin

Answer 9

En utsaga är sann om den är koherent med andra utsagor som vi också håller för sanna. En utsagas sanning ligger i dess relation till andra utsagor. Inom matematik och logik finner man en form av koherensteori när man hävdar en utsagas sanning genom att hänvisa till olika satser som man sedan tidigare håller för sanna. De statistiska metodverktyg som beteendevetenskaperna lägger stor vikt i bygger på ett koherensteoretiskt tänkande.

Question 10

Pragmatiska sanningsteorin

Answer 10

De utsagor vi håller för sanna är de vars effekter fungerar i praktiken. Om vi har en utsaga om aerodynamik och använder den tillsammans med andra utsagor för att konstruera en maskin som faktiskt kan flyga, så kan vi med denna grund hålla utsagan om aerodynamik för sann. En begränsning i möjligheten att använda denna teori är att olika människor har olika nytta av att hålla vissa utsagor för sanna.

Question 11

Performativa sanningsteorin

Answer 11

Sanningen beror på de ord som används i utsagan, och på de omständigheter under vilka den används. Om en ordförande för ett möte yttrar utsagan “jag förklarar mötet öppnat” innebär det att en sanning skapats av de som är med på mötet.

Question 12

Akademisk skepticism

Answer 12

Akademiska skeptikerna hävdade att vi kan veta att människan inte kan nå kunskap.

Question 13

Relativism

Answer 13

Ett ställningstagande om att utsagor är subjektiva, alltså kopplade till enskilda individers förståelse, och därmed beroende av sammanhang och person.

Question 13

Pyrrhonsk skepticism

Answer 13

Pyrrhonska skeptikerna hävdade att vi inte ens kan veta att människan inte kan nå kunskap

Question 14

Kunskapsrelativism

Answer 14

Det finns inte någon absolut kunskap eller sanning

Question 15

Värderelativism

Answer 15

Det finns inte några absoluta värden såsom etiska eller estetiska påståenden som gäller oberoende av tidsålder, socialgrupp eller kultur

Question 16

Kulturrelativism

Answer 16

Man utgår ifrån uppfattningen att ingen kultur är viktigare eller mer utvecklad än någon annan. Detta innebär att kulturer och kulturella fenomen bör förstås och bedömas utgående från sina standarder, värden, villkor och sammanhang.

Question 17

Skepticism & tvivel

Answer 17

Skepticism är ett betvivlande av möjligheten till säkerhet i kunskap. Tvivel är inte desamma som skepticism, och kan till och med användas som metod för att försöka finna sann kunskap.

Question 18

Kunskapsteoretisk realism

Answer 18

Motsatsen till skepticism, alltså att man tror att det går att nå kunskap, även om det är svårt och kunskapen kanske aldrig blir fullständig.

Question 19

Rationalism

Answer 19

Rationalister hävdar att kunskapssubjektets bidrag till förståelsen är det som är viktigast att betona. Förståelsen av kunskapsobjektet kommer att formas och färgas av forskarens bidrag till förståelseprodukten.

Question 20

Empirism

Answer 20

Empirismen betonar objektets betydelse - alltså att kunskap kommer utifrån genom de erfarenheter som individen gör. Omvärlden är en av människan åtminstone delvis oberoende informationskälla som därmed kan bidra med ny information.

Question 21

Deduktion

Answer 21

Härleda slutsatser med hjälp av accepterade härledningsregler från en uppsättning redan accepterade påståenden. Hänger ihop med koherensteorin om sanning. Eftersom deduktion utgår ifrån vad vi redan vet kan den kopplas till rationalismen.

Question 22

Induktion

Answer 22

En form av generalisering från tidigare erfarenhet till förväntningar på kommande händelser. Eftersom solen har gått upp alla dagar hitintills så kommer den säkert att göra det imorgon också. Induktion bygger på att världen är stabil i betydelsen att den kommer att fortsätta i samma spår. Men induktiva slutsatser går utanför vad vi strikt sett kan säga att vi vet, och anses därför mer osäker än deduktion. Induktion och empirism hänger ihop.

Question 23

Ontologi

Answer 23

Ontologi handlar om hur världen ytterst sett är beskaffad. Man talar bl.a. om olika former av ontologisk realism kontra idealism. Detta handlar om i vad mån de objekt vår forskning handlar om existerar oberoende av oss som betraktar dem.

Question 24

Ontologisk realism

Answer 24

Man antar att det finns en värld oberoende av betraktaren

Question 25

Ontologisk idealism

Answer 25

Man menar att det inte finns en värld oberoende av betraktaren.

Question 26

Naiv realism

Answer 26

En epistemologisk ansats som antar en form av relation mellan ontologi och kunskapsteori. Den innebär att man antar att världen är just sådan som vi upplever den. Den kan problematiseras genom exempelvis att många menar att det är problematiskt att påstå att färger existerar oberoende av ett upplevande subjekt.

Question 27

Kritisk realism

Answer 27

Ifrågasättandet av naiv realism leder till detta. Det innebär ett grundläggande antagande att världen existerar oberoende av oss, dvs att världen existerar i betydelsen att den har egenskaper i sig själv oberoende av hur dessa uppfattas av människor. Samtidigt har vi begränsade möjligheter att få tillgång till denna oberoende värld. Exempelvis betonas att våra sinnen inte ger oss direkt insikt om verklighetens egenskaper. I stället krävs det mycket reflektion, slutledningar och eftertanke för att förstå världens egenskaper.

Question 28

Essentialism

Answer 28

Man antar att det finns ett konkret, någorlunda stabilt, fenomen som motsvarar det begrepp som man använder; talar vi om vänskap eller problemlösning så utgår vi ifrån att det finns ett antal egenskaper som dessa företeelser ska ha för att man ska kunna använda begreppen i fråga.

Question 29

Familjelikhet

Answer 29

Kritik mot essentialismen. Man ska tala om familjelikhet. Enligt detta sättet att se finns sällan några egenskaper som är gemensamma för alla instanser av en viss typ av fenomen. Ta t.ex. problemlösning; en första form av problemlösning har vissa egenskaper gemensamma med en andra som har vissa egenskaper gemensamma med en tredje, men den tredje formen och den första behöver inte ha något direkt gemensamt.

Question 30

Orsaksförklaring

Answer 30

Orsaken A bidrar till att ge upphov till effekten B; exempelvis att det är en psykoterapeutisk behandling som är anledningen till att patienten mår bättre.

Question 31

Funktionella förklaringar

Answer 31

Förklarar i första hand ett fenomens fortbestånd genom fenomenets effekter - alltså hur det påverkar och vad det påverkar. Ett exempel kan vara att förklara religionens fortbestånd genom att den leder till samarbete, vilket leder till att deras samhälle utvecklas och blir mer välmående. Funktionella förklaringar handlar ofta om mer komplexa relationer.

Question 32

Ändamålsförklaringar

Answer 32

Man förklarar exempelvis en handling med individens avsikter

Question 33

Positivism

Answer 33

Det är information från omvärlden, förmedlad i form av sensorisk information, som är den viktigaste grunden för all vetenskaplig kunskap. Den empiriska hållningen är grundläggande i all positivism. Antaganden om verklighetens grundläggande natur bortom våra sinnesintryck anses som svårbedömda och något som bör undvikas.

Question 34

Humes positivism

Answer 34

Hans filosofi skulle inte utgå från ogrundade antaganden. Två viktiga inslag var, förutom hans empiriska hållning, naturalism (stänga ute förklaringar och antaganden som inkluderade vad han såg som övernaturligt) och skepticism (inte göra några antaganden utöver de absolut mest självklara). Han menade att det enda vi kan veta finns i våra upplevelser. Analytisk - identifiera minsta beståndsdelarna och kombinera till större enheter. Två typer av innehåll i medvetandet: intryck och idéer. Intryck är sinnesintryck eller känslor och kan separeras från andra typer av upplevelser. Idéer är antingen minnen eller fantasier och de är antingen enkla eller sammansatta. Propositioner är satser som hävdar något och varje proposition byggs upp av termer. Grundtanken är att vi ska endast utgå från våra sinneserfarenhet, inte våra "psykologiska vanor".

Question 35

Klassisk positivism

Answer 35

Den klassiska positivismen kan sammanfattas genom att peka på dess 1) betoning av betydelsen av sensorisk evidens, dvs upplevelser baserade på information från våra sinnesorgan, 2) starka betoning av betydelsen av välgrundade säkra slutsatser och 3) analytiska ansats

Question 36

Kunskap som antingen erfarenhetsgrundad eller helt teoretisk

Answer 36

Logiska positivisterna hade tydliga åsikter när det gällde empirisk och teoretisk förståelse (förståelse som är begreppsligt grundad). De antog att det gick att renodla skillnaden mellan dessa så att all kunskap antingen var enbart empiriskt eller teoretiskt grundad.

Question 37

Analytisk sats

Answer 37

Satser som är sanna eller falska redan på grund av meningen hos de ord som ingår i satsen, oberoende av hur det i övrigt förhåller sig i världen. Några exempel är "Alla ungkarlar är ogifta" (sann) och "Någon ungkarl är gift" (falsk). Dessa satser är helt deduktiva och teoretiska.

Question 38

Syntetiska satser

Answer 38

Satser vars sanningsvärde avgörs av hur världen är beskaffad, t.ex. Biden blev USA:s nya president i januari 2021", "Kant förblev ungkarl hela livet".

Question 39

Demarkationsfrågan

Answer 39

En av logiska positivisternas viktigaste tankar var att det tydligt går att särskilja vetenskaplig förståelse från andra förståelseformer. En sådan skiljelinje kallas ett demarkationskriterium. Ett tidigt försök att formulera ett demarkationskriterium kallades verifikationskriteriet. Därefter formulerades det om till "verifierbar i princip", för att slutligen ändras till falsifiering.

Question 40

Verifikationskriteriet

Answer 40

En utsaga är vetenskaplig endast om den kan visas vara korrekt med hjälp av empiriska data - dvs verifieras med hjälp av sensoriska data. Ett argument mot detta utgick ifrån utsagan "det finns ett hus på månens baksida".

Question 41

Verifierbar i princip

Answer 41

En lösning var att tunna ut verifierbarhetskriteriet till att formuleras som "verifierbar i princip". Popper kom med invändningen att vi inte kan verifiera uttalanden som rör alla individer i en viss kategori, till exempel påståendet att "alla svanar är vita", eftersom vi inte kan veta om vi kontrollerat alla svanar som finns. Popper kritiserade utsagan för att vara induktiv.

Question 42

Falsifiering

Answer 42

Popper föreslog att demarkationskriteriet skulle ändras så att det handlade om falsifiering. Det gick att avgöra när den diskuterade typen av påståenden ("Alla svanar är vita") var falsifierade. Om en svart svan skulle påträffas innebär det att påståendet "Alla svanar är vita" är en falsifiering. Att falsifikationskriteriet är deduktivt såg Popper som en stark fördel. Forskningen ska sträva efter att falsifiera utsagor snarare än att verifiera dem.

Question 43

Relationen mellan teori och empiri

Answer 43

Teori skulle i så hög utsträckning som möjligt "översättas" till empiri och när teori och empiri relaterades till varandra så skulle det ske på ett konkret och tydligt sätt.

Question 44

De logiska positivisternas syn på vetenskapens enhet

Answer 44

Åsikten att vetenskapen borde hållas ihop och fungera som en enda vetenskap var en del av de logiska positivisternas program. Åsikten har kallats tesen om enhetsvetenskap. Det är vanligt att skilja på två olika versioner av denna åsikt. Enligt den ena bör all vetenskap i princip använda samma grundläggande metodologiska ansats. Den andra versionen handlar om värdet av att ha en enhetlig vetenskaplig terminologi och begreppsapparat. Alla vetenskapliga discipliner skulle översättas till en gemensam referensram. Värdet av detta skulle vara att man då skulle kunna jämföra utsagor från olika discipliner.

Question 45

Orsaker och orsaksförklaringar

Answer 45

Orsak analyserades som närhet i tid och rum. En konsekvens av denna syn på orsak är att det inte går att skilja mellan att två fenomen samvarierar och att de har en orsaksrelation till varandra. De logiska positivisterna talade om orsaksförklaringar. Vi har att göra med en orsaksförklaring av ett fenomen när vi kan härleda fenomenet från en mer övergripande lag eller regelbundenhet. Ex: En viss metallbit utvidgas vid upphettning. Vi förklarar händelsen med en orsaksförklaring genom att se händelsen som ett exempel på en allmän lag: alla metaller utvidgas vid upphettning.

Question 46

Pragmatism

Answer 46

Den grundläggande idén inom pragmatismen är att sanning och värde bedöms genom deras praktiska konsekvenser och användbarhet. Pragmatismen betonar att idéer och teorier bör bedömas utifrån deras praktiska tillämpning och hur väl de fungerar i verkligheten.

Question 47

Fenomenologi

Answer 47

Fenomenologisk filosofi handlar om förståelse av fenomen. Med fenomen menas det som finns tillgängligt för oss genom vad vi upplever. Grundtanken inom fenomenologi är att vi bör undersöka saker så som de framträder för oss i medvetandet, snarare än att försöka reducera dem till abstrakta begrepp eller teorier.

Question 48

Husserls fenomenologi

Answer 48

Husserls fenomenologi kom att lägga tyngdpunkten vid att förstå människans upplevelser. Han utvecklade en metod för detta. Metoden innebär att vi ska tänka bort olika typer av antaganden som vi normalt gör, och på så sätt påverkas vi inte av tveksamma bakgrundsantaganden. Ett exempel på det är att vi i våra upplevelser förutsätter att det upplevda objektet existerar oberoende av oss som betraktare. Att frigöra sig från påverkan som våra förhandsantaganden har på upplevelserna var enligt Husserl en väg till säker kunskap. De tveksamma antaganden vi normalt tar för givna skulle sättas inom parentes (epoché). Detta innebär att vi inte ska använda de som utgångspunkt när vi analyserar våra upplevelser. Detta parentessättande skulle göras på tre nivåer: fenomenologisk reduktion, transcendental reduktion samt eiditisk reduktion.

Question 49

Den fenomenologiska reduktionen

Answer 49

I vårt vardagsliv förhåller vi oss till världen genom att inta vad han kallade den naturliga attityden. Vi ska frigöra oss från den och inta den fenomenologiska attityden och få tillgång till fenomen sådana de verkligen är. ett syfte med Husserls metod var att genom parentessättningen komma åt de rena upplevelserna. Det vi skulle bortse från var alla antaganden om yttervärlden som orsak till upplevelser. Om det upplevda fenomenet är en myra som kryper på marken så är det myran som upplevt fenomen som ska fokuseras. Vi tänker bort alla ställningstaganden om myrans existens utanför upplevelserna. Det som återstår är myran som den framstår i upplevelsen, och detta förhållningssätt ger en grund för att skilja mellan sådant som faktiskt finns i upplevelsen och sådant som vi genom våra antaganden normalt tolkar in i upplevelsen. Husserl ville befria fenomenologin från alla ontologiska frågor. Ontologiska antaganden, såsom att yttervärlden har en egen, av oss oberoende, existens är det första som ska sättas inom parentes.

Question 50

Den naturliga attityden

Answer 50

I vårt vardagsliv förhåller vi oss till världen genom att inta vad han kallade den naturliga attityden. Denna attityd hindrar oss från att se fenomenen i deras rena form, de blir i stället färgade av en massa antaganden vi gör. Det är denna naturliga attityd vi ska frigöra oss ifrån genom epochén

Question 51

Den transcendentala reduktionen

Answer 51

Här handlar det om att eliminera påverkan från antagandet att det är enskilda jag som i någon mening är förknippade med enskilda upplevelser. Med det transcendentala menar Husserl det som utgör upplevelsens förutsättningar; det som föregår upplevelsen. En aspekt av en upplevelse är aktkvalitet. Det är just kvaliteternas egenskaper som Husserl vill förstå; alltså vad det innebär att uppfatta något jämfört med att minnas något. En annan aspekt av upplevelsen är aktmaterien - det som upplevelsen handlar om (en myra eller träd).

Question 52

Aktkvalitet

Answer 52

En aspekt av upplevelser är upplevelsens aktkvalitet: att uppfatta, förvänta sig eller minnas, är olika aktkvaliteter, och det är det transcendentala jaget som ses som bestämmande för vilken sådan aktkvalitet som en specifik upplevelse har

Question 53

Aktmaterien

Answer 53

En annan aspekt av upplevelsen är aktmaterien - det som upplevelsen handlar om (en myra eller träd). Här är det viktigt att inte fastna i vår invanda föreställning om ett upplevande subjekt och ett externt upplevt objekt. Aktmateriens egenskaper söker Husserl i nästa steg av parentessättande: den eiditiska reduktionen

Question 54

Den eiditiska reduktionen

Answer 54

Den tredje reduktionen handlar om att finna vilka egenskaper som är nödvändiga för att konstituera ett visst fenomen. Den eiditiska reduktionen går ut på att man ska parentessätta de tillfälliga egenskaperna tills det som återstår är en beskrivning av fenomenets nödvändiga egenskaper - de egenskaper som krävs för att skilja en typ av fenomen från andra typer av fenomen.

Question 55

Intentionalitet

Answer 55

Husserls utgångspunkt är att upplevelserna och medvetandet alltid är riktat mot något; upplevelserna inkluderar alltid ett objekt - de handlar om något. Subjekt och objekt kan inte förstås oberoende av varandra. Husserl uttrycker det som att objektet framstår för subjektet i en intentional akt. Det finns två sidor av intentionaliteten. Noema (medvetandets objektsida), och noes (medvetandets subjektsida). De utgör tillsammans medvetandets innehåll.

Question 56

Noema & Noes

Answer 56

Noesens roll i upplevelsen är att individen tror, hoppas eller fruktar att det som kryper på marken är en myra. Tror, hoppas och fruktar är exempel på egenskaper i upplevelsen som gäller dess noes och det är vad som i den transcendentala reduktionen identifieras som upplevelsens aktkvalitet. Noemat är då myran som sådan, vad vi tidigare kallat aktmateria. Detta visar vad Husserl menar när han betonar att subjekt och objekt är beroende av varandra och inte strikt går att skilja åt

Question 57

Livsvärld

Answer 57

Livsvärlden är vår värld som vi upplever den, och den är därmed uppbyggd av fenomen. Det är världen som den är tillgänglig för oss i våra upplevelser. Detta är en förståelse av världen som föregår en vetenskaplig förståelse av världen. För Husserl är livsvärlden en förutsättning för alla andra former av kunskapsbildning.

Question 58

Hermeneutik

Answer 58

Handlar om tolkning och hur vi kan förstå och skapa meningsinnehåll. Man betonar tolkningens roll för förståelse och kunskap, och har en kritisk hållning mot naturvetenskapligt präglad vetenskap.

Question 59

Schleiermachers Hermeneutik

Answer 59

Att förstå ett budskap var för honom att förstå avsändarens tankar och avsikter bakom budskapet. Han betonade vikten av att frigöra sig från sina fördomar för att kunna uppnå denna förståelse. Ett viktigt arv från honom är hans modell av förhållandet mellan del och helhet i förståelseprocessen, vilket utgör en hermeneutisk cirkel.

Question 60

Hermeneutisk cirkel

Answer 60

För att förstå något måste man förstå de ingående delarna, men för att förstå de ingående delarna måste man se dem i ljuset av den helhet där de förekommer. Del och helhet påverkar varandras betydelser i förståelseprocessen.

Question 61

Diltheys Hermeneutik

Answer 61

Han ansåg att det finns en skillnad mellan naturvetenskap (förklara omvärlden) och humaniora (förstå mänskliga meningsinnehåll). Dilthey ville att hermeneutiken skulle bli humanioras metod. Dilthey betraktade den hermeneutiska cirkeln på ett liknande sätt som Schleiermacher, men gick dock längre och såg helheten som den historiska och kulturella kontext i vilken vi förstår texter, och som bidrar till vår förståelse för historien och kulturen

Question 62

Heideggers Hermeneutik

Answer 62

Till skillnad från Husserl tillät han sig ontologiska spekulationer. I stället för att sätta de antaganden vi gör utifrån livsvärlden inom parentes, som Husserl hade gjort, var det dessa antaganden som Heidegger utgick ifrån. Det som kännetecknar människan är att hon är ett förstående väsen. Människans interagerande med världen gör att hon ser tingen ur ett bruksperspektiv. Tingen uppfattas som medel till handling. Han talar om engagemangstillstånd i detta sammanhang.

Question 63

Engagemangstillstånd

Answer 63

Sätt att förhålla sig till tingen och omvärlden. Exempel: En hammare som en snickare använder för att slå in spik. I första engagemangstillståndet ses hammaren endas som del i ett brukssammanhang, där det slås in spik. Antag att hammarens huvud flyger av och att hammaren blir obrukbar. Snickaren hamnar då i ett nytt engagemangstillstånd i relation till hammaren. Hammaren måste lagas så att den kan återgå till sitt brukssammanhang. Det sista engagemangstillståndet innebär att snickaren tar hammaren, lägger den på ett bord och reflekterar över den i största allmänhet. Detta innebär ett kontextfritt och öppet engagemangstillstånd som enligt Heidegger är dåligt kopplat till den aktivitetsdrivna perceptionen, och lägger till att detta är den typiska utgångspunkten för Husserls filosofi som han kritiserar.

Question 64

Gadamers Hermeneutik

Answer 64

Hans tes är att all kunskap är tolkningsberoende och hermeneutisk. För Gadamer är det missvisande att tala om en hermeneutisk metod; för honom är hermeneutiken i stället en grund för att kunna förstå exempelvis metodfrågor. Förståelseprocessen har inte någon fast punkt att utgå ifrån; utgångspunkten är alltid lokal, föränderlig och betingad av ett specifikt historiskt sammanhang. Han betonar att all förståelse utgår ifrån en förförståelse. Förförståelsen sätter gränserna för vilken förståelse vi kan nå; han kallar detta för vår förståelsehorisont.

Question 65

Förförståelse och fördomar

Answer 65

För att förstå något måste man redan ha en förståelse. Gadamer hävdar att denna förförståelse består av fördomar (i förväg dragna slutsatser som vi tolkar utifrån). För honom är förförståelsen, och fördomar, en nödvändig förutsättning för ny kunskap, och fördom är därmed ett positivt laddat begrepp för honom.

Question 66

Förståelsehorisont

Answer 66

När en uttolkare förstår ett meningsinnehåll blir den nya förståelsen till förförståelse vilken öppnar för ytterligare förståelse och uttolkaren förändrar därmed sin förståelsehorisont.

Question 67

Verkningshistoria

Answer 67

Vi befinner oss alltid i en historisk kontext, och denna bidrar till att forma vår förförståelse. De historiska förutsättningarna för tolkningen av ett studieobjekt förändras hela tiden. Därmed kommer också tolkningen att förändras och förbättras över tid.

Question 68

Kuhns vetenskapssyn

Answer 68

Vetenskapen sker i ett inomvetenskapligt disciplinärt och socialt och psykologisk sammanhang. Vetenskapliga discipliners utveckling beskrevs som en cyklisk process med två faser som återkom växelvis, en normalvetenskaplig och en revolutionär fas.

Question 69

Den normalvetenskapliga fasen

Answer 69

Kännetecknas av att forskarna i en disciplin arbetar inom en mer eller mindre gemensam referensram. De antas utgå från samma grundantaganden vad gäller sånt som är viktigt i forskningen. En sådan gemensam referensam kallade Kuhn för ett paradigm. Forskarna prövar paradigmet mot verkligheten genom att samla in data för att testa teorier. De ägnar sig åt pusselläggande. Efter hand upptäcker forskarna anomalier (avvikelser från paradigmet). Anomalierna spelar ingen roll i tidiga skeden. I senare delar har anomalierna blivit så många att de stör forskarna, som börjar känna sig missnöjda med paradigmet och ser sig om efter ett nytt paradigm.

Question 70

Paradigm

Answer 70

Ett paradigm innehåller vanligtvis gemensamma antaganden, teorier, metoder och normer som forskare inom ett visst vetenskapligt område delar. Paradigmet fungerar som en slags grundläggande referensram som styr hur forskare tolkar data, formulerar frågor och utvecklar teorier.

Question 71

Den revolutionära fasen

Answer 71

I nästa utvecklingssteg kommer ett av förslagen på ett nytt paradigm vara tillräckligt attraktiv för att samla forskarna. Det nya paradigmet verkar kunna lösa de svårigheter som det gamla paradigmet inte kunde lösa, och kommer att fungera som en gemensam utgångspunkt för de flesta forskarna i disciplinen, och man är åter inne i en normalvetenskaplig fas. Därefter fortsätter utvecklingen på ett cykliskt sätt.

Question 72

Inkommensurabla

Answer 72

Ojämförbarhet mellan paradigm. Begrepp i ett paradigm kan inte översättas till begrepp i ett annat paradigm.

Question 73

Kritiken av Kuhn

Answer 73

Många vetenskapsteoretiker har menat att förståelsen i en forskningsdisciplin inte fungerar som Kuhn hävdade, paradigm kan visst jämföras. Olika paradigm i en disciplin delar förståelse, exempelvis vardagsförståelse (förförståelse, begrepp och kategorier som används i vardagslivet). Sådan vardagsförståelse går aldrig att helt komma ifrån i vetenskapen. Paradigmet i en disciplin byts oftast inte ut samtidigt; i stället förändras paradigm mer kontinuerligt. Popper kritiserade att paradigm bara kan värderas utifrån sina egna förutsättningar. En övergripande vetenskaplig rationalitet blir omöjlig, i stället blir rationalitet endast möjlig inom paradigm. Detta innebär kunskapsteoretisk relativism eftersom man inte kan hävda att en åsikt är bättre än en annan.

Question 74

Det starka programmet

Answer 74

Två centrala utgångspunkter i det starka programmet är att vetenskapens resultat är beroende av det sociala sammanhang de produceras i och att vetenskaplig förståelsebildning inte är artskild från annan förståelseutveckling. Man räknar alltså inte med något demarkationskriterium

Question 75

Aktör-nätverksteori

Answer 75

ANT förespråkar ett mer dynamiskt intressebegrepp där enskilda forskares eller forskargruppers föreställningar om behov och motiv anses vara det som får dem att påverka andra grupper i samhället till att stödja deras forskning. Forskarna försöker bilda "allianser" till stöd för sin teori eller sin forskning. Genom detta kommer forskarna att betraktas som legitima sakkunniga experter med auktoritet att uttala sig om forskningsområdet.

Question 76

Socialkonstruktionism

Answer 76

Vår förståelse för de fenomen vi ser som självklara och av naturen givna, är skapad i social interaktion och är en produkt av kommunikationsprocesser i det samhälle vi lever i. Konstruktioner handlar om våra antaganden om begreppens innebörder. Att hävda att något är en social konstruktion behöver inte innebära att ifrågasätta dess existens, varken som fysiskt objekt eller som kraftfullt verkande socialt fenomen. Vad socialkonstruktionisterna vill göra är i stället att lyfta fram konstruktionernas koppling till vår föreställningsvärld, vår syn på verkligheten, våra åsikter om den samt de roller och beteenden som följer av dessa faktorer.

Question 77

Kritik mot socialkonstruktionismen

Answer 77

Problemet är att om allt är sociala konstruktioner så gäller detta också argumenten som socialkonstruktionisterna egen kritik bygger på. I praktiken hävdar de att vissa konstruktioner är nyttiga och bra medan andra är onyttiga och behöver angripas. Invändningen mot detta är att då räcker inte längre socialkonstruktionismen i sig som argument - man behöver i stället kriterier för bra och dåliga konstruktioner.

Question 78

Diskurs

Answer 78

Kommunikations- eller samtalsform. Diskursen utgör en uppsättning sociala förväntningar på vad som sägs och hur det ska sägas. Ett exempel är den vetenskapliga diskursen, där det är vetenskapssamhällets företrädare som har makten att definiera vad som är vetenskap.

Question 79

Strukturellt över/underordnad

Answer 79

Om en riksdagsman skulle ställa sig i talarstolen och definiera vad som är vetenskapligt eller ej utifrån partipolitiska ställningstaganden skulle forskarna reagera starkt, och riksdagsmannen skulle ha mycket lite inflytande på hur forskarna formulerade för vetenskaplighet. Riksdagsmannen är strukturellt underordnad forskarna, och på samma sätt är studenterna strukturellt underordnade professorerna i denna diskurs.

Question 80

Allmänna validitetskriterier

Answer 80

Att studiens resultat är trovärdiga (credibility). Att de går att lita på (dependability) samt att de går att bekräfta (confirmability) - dvs att andra kan komma fram till samma resultat

Question 81

Statistisk slutsatsvaliditet

Answer 81

Det gäller pålitligheten i dess slutsats om den oberoende variabelns korrelation med den beroende variabeln på populationsnivå

Question 82

Intern validitet

Answer 82

Handlar om slutsatser som gäller orsakssambandet mellan den oberoende och beroende variabeln. I ett experiment innebär detta sambandet mellan den manipulation forskaren genomför i studien och utfallet på de beroende variabler som forskaren mäter. Intern validitet gäller enbart den aktuella, konkreta studien.

Question 83

Begreppsvaliditet

Answer 83

Det gäller om forskaren gör rimliga påståenden om vilka empiriska förhållanden som motsvarar de teoretiska begrepp som studien använder sig av. Begreppsvaliditet gäller relationenen mellan begrepp och deras empiriska operationaliseringar (vad som faktiskt mäts eller registreras).

Question 84

Extern validitet

Answer 84

Det gäller möjligheterna att generalisera studiens resultat, till exempel till andra situationer än själva studien, eller till andra typer av deltagare, platser eller tidpunkter.