Vetenskapsteori

Question 1

Induktivism

Answer 1

Bygger upp - identifiera mönster och gör en gissning.
Kvalitativ.
Upprepade observationer som leder till generaliseringar och möjlighet att verifiera fakta. OBS! Observation är INTE lika med fakta. (Induktionsproblemet och Observationsproblemet)

Question 2

Teori

Answer 2

Bevisad hypotes

Question 3

Hypotes

Answer 3

Ett antagande om hur två eller flera begrepp är relaterande till varandra - icke verifierade påståenden. Kan testas genom empirisk prövning, verifieras eller falsifieras.

Question 4

Fakta

Answer 4

Oberoende av teorier

Question 5

Positivism

Answer 5

Positivism har sitt ursprung i naturvetenskapen och utvecklades av August Comte på 1800-talet. Syftet var att skapa kunskap som är positiv – alltså verklig, nyttig, säker, exakt och organiserad – och som bidrar till mänsklighetens utveckling. Kunskapen ska vara empiriskt baserad, det vill säga verifierbar eller falsifierbar. Om den inte kan prövas på detta sätt räknas den inte som kunskap. Positivismen står i kontrast till rationalismen och betonar att all forskning ska ha ett tydligt syfte.

FÖRKNIPPAS MED KVANTITATIV FORSKNING

Question 6

Falsifikationism -
Falsifieringsmodellen, ett exempel samt kritik

Answer 6

Ett vetenskapligt ideal. Alternativ till induktion. Teorier kan inte bevisas men teorier eller hypoteser kan bli motbevisade.

Falsifieringsmodellen
Startar med vågade hypoteser som sedan observeras och testas.

1. Teori
2. Problem
3. Hypotes (hellre vågad än försiktig)
4. Test: falsifiering eller korroberering (stöd från annat stöd)
5. Ny teori eller nytt problem

Exmepl: Newton’s lag.

Kritik:
För starkt formulerat ideal om falsifiering. Vågade hypoteser är historisk och context-beroende. Anomalier uppträder alltid.

Question 7

Paradigm

Answer 7

Paradigm – sammanfattning i punktform:

Ett paradigm är ett ramverk av:
Antaganden, synsätt och metoder
Symboliska generaliseringar
Metafysiska antaganden (t.ex. ontologi – hur något är)
Värderingar
Förebilder och läroböcker

Paradigmet kännetecknas av normalvetenskap:
Kontinuitet
Pussellösande
Kunskapsutveckling
Anomalier = observationer eller fakta som inte passar in i det rådande paradigmet (”fel pusselbitar”)

Paradigmatisk kris uppstår när:
Anomalierna blir så många att forskarna inte längre kan ignorera dem eller skylla på misstag

Förparadigmatiska fasen:
Oorganiserad datainsamling
Oklara problemformuleringar
Exempel på paradigm:

Kvalitativ metod:
Induktion
Observationer
Generera teorier

Kvantitativ metod:
Deduktion
Testa hypoteser
Falsifiering

Question 8

Exempel på paradigm inom medicinen idag

Answer 8

Personalized medicine

Question 9

Hermeneutik

Answer 9

Handlar om att tolka, förstå och förmedla upplevelser och betydelser

Ursprung i bibeltolkning, idag vanlig inom humanvetenskaperna

Hermeneutiska cirkeln:
Delar förstås i relation till helheten – och tvärtom

Lämplig metod för att förstå människors egna upplevelser av ett fenomen

Vanligt forskningsmaterial:
Intervjuer, dagböcker, brev, uppsatser, teckningar

Syftar till att förstå människors handlingar och budskap

Kopplas till kvalitativ metod

Question 10

Vilka typer av mätskalor/datanivåer finns det och vad kan man beskriva med hjälp av varje?

Answer 10

• Nominal: blodtyper A B AB O
• Ordinal: Låg-högstadie, gymnasie, universitet (låg, medium, hög)
• Intervall: Celsiusskalan
• Kvot: längd, vikt

Question 11

Vad utmärker kvantitativ
forskning

Answer 11

Det som kan delas in i tydliga
kvanta
Möjligt att mäta och räkna
Fysiologiskt
Statistisk generalisering
Epidemologiska metoder
Enkäter
osv

Question 12

Vad utmärker kvalitativ
forskning

Answer 12

Det som är svårare att dela in i tydliga delar
Svårmätbart
Psykologiskt
Skäl snarare än orsaker
Annan form av generalisering
Grounded theory
Djupintervjuer
Etnografiska metoder

Question 13

P-värde

Answer 13

P-värde visar hur troligt det är att ett resultat beror på slumpen.
Om p-värdet är lågt (ofta under 0,05 eller 5 %) säger man att resultatet är statistiskt signifikant – alltså inte troligt att det bara är en slump.

Exempel:
Man vill se om män och kvinnor reagerar olika på en medicin.
Det ser ut att finnas en skillnad – men är den verklig eller slumpmässig?

Då gör man ett hypotestest:

Nollhypotes (H₀): Det finns ingen skillnad mellan män och kvinnor.

Alternativ hypotes: Det finns en skillnad.

Man använder statistik för att testa nollhypotesen.
Om p-värdet är under 0,05, så är det mindre än 5 % risk att skillnaden beror på slump – då förkastar man nollhypotesen och säger att skillnaden är statistiskt säkerställd.

Question 14

Vilka centralvärden (lägesmått) finns det? Förklara dem kort.

Answer 14

• Medianvärde - mittersta talet i en grupp värden som sorterats i storleksordning.
• Medelvärde - genomsnittsvärdet i en grupp. (Summan av alla observationsvärden/antal)
• Typvärde - det värde som förekommer flest gånger i en grupp.

Question 15

Induktiv ansats

Answer 15

Utveckla nya hypoteser/teorier

Question 16

Deduktiv ansats

Answer 16

Testa nya hypoteser/teorier

Question 17

Exempel på paradigmskiften

Answer 17

Charles Darwins theory of natural selection
Mandelian inheritance (gröna/gula ärtor)
Solsystemets uppbyggnad
Pluto

Question 18

Experimentella studier

Answer 18

Experimentella studier är alltid prospektiva och ofta småskaliga. De bygger på att endast en faktor skiljer sig mellan test- och kontrollgrupp. Den oberoende variabeln förändras aktivt, och det krävs ekvivalens mellan grupperna. Statistisk uppskalning räcker inte för att nå signifikans – man måste tolka och tänka igenom försöken noggrant.

Question 19

Pre clinical vs clinical

Answer 19

Innan patient (på labbex ) och på patient.

Question 20

Translationell forskning

Answer 20

Blandat klinisk/prekliniskt

Question 21

Beskriv trädet av kvantitativ research

Answer 21

Question 22

Fallbeskrivningar

Answer 22

Observationsstudie utan jämförelsegrupp. Beskriver nya sjukdomar/behandlingar och potentiella samband

Question 23

Analytisk studie

Answer 23

Observationsstudie med jämförelsegrupp. Ställningstagande om riktning behövs.

Question 24

Cohortstudie

Answer 24

Prospektiv/Retrospektiv observationsstudie med jämförelsegrupp.
Mäter Exponering till utfall.

Bra för att studera “natural history” och riskfaktorer. Ej tillämplig för studier om ovanliga sjukdomar. Dyrt.

Question 25

Fall-kontrollstudier

Answer 25

Retrospektiv observationsstudie där jämförelsegrupp finns. Mäter utfall till exponering under en viss tid. Cases- sjuka/control. - inte sjuka Bra för att studera ovanliga sjukdomar, developing over a long time, cheap, recall and sampling bias.

Question 26

Tvärsnittsstudier

Answer 26

Mått på prevalens. Här och nu. En tvärsnittstudie är en typ av observationsstudie där man undersöker en population vid ett enda tillfälle för att se hur olika faktorer hänger ihop. Man tittar alltså på ”snapshot” av data just då, inte över tid. Exempel med karies/ej karies i Göteborg: Population: Alla invånare i Göteborg. Variabler: Har personen karies eller inte? Socioekonomisk status (t.ex. låg, medel, hög). Frågeställning: Påverkas risken för karies olika beroende på om man är socioekonomiskt utsatt? I en tvärsnittstudie samlar du in data om både kariesstatus och socioekonomisk status vid samma tidpunkt. Sedan kan du analysera om personer med låg socioekonomisk status har högre förekomst av karies jämfört med andra. Så man kan snabbt se samband men inte säkert säga något om orsak och verkan eftersom man inte följer individer över tid. Stratifierar en faktor. Fast, only design for prevalence, not for rare diseases, not for causal associations.

Question 27

Viktigt att tänka på vid observationsstudier?

Answer 27

Selection bias - felkälla vid urval. Vilka har jag valt? Representerar de ex hela sverige? Information bias - de som svarar har själva en idé om hur något ligger till Confounding - översätts till faktor som gör fel, forskare måste ta höjd från början, förstå brister och kunna presentera dessa. Ej dela all information samtidigt. Slumpen - måste räknas ut

Question 28

Interventionsstudier/Experimentella studier

Answer 28

En interventionsstudie är en studie där forskaren aktivt påverkar något, till exempel ger en behandling eller åtgärd, och sedan följer upp för att se effekten. Exempel: Ge en grupp en ny tandborste och jämföra kariesutveckling med en grupp som inte får den. Så man testar alltså om en viss åtgärd ger en effekt.

Question 29

Icke-randomiserad klinisk prövning

Answer 29

En interventionell studie där randomisering saknas.

Question 30

Randomiserad klinisk prövning

Answer 30

En interventionell studie med randomisering. Starkast evidens för att upptäcka casuala associationer och för att evaluera effektivitetsgrad av behandlingar. Dyrt. Etiska överväganden behöver göras.

Question 31

variationsmått/spridningsmått och centralvärde.

Answer 31

centralvärde: beskriver ungefär var fördelningens mitt- eller tyngdpunkt ligger t.ex. median, medelvärde eller typvärde. variationsmått/spridningsmått beskriver hur utbredd fördelningen är.

Question 32

normalfördelning och standardavvikelse

Answer 32

Normalfördelning * Normalfördelningen är en sannolikhetsfördelning som är symmetrisk och klockformad. Den är vanligt förekommande i medicinska och biologiska tillämpningar. * Alla normalfördelningar kan bestämmas med två parametrar: medelvärdet (toppen på fördelningen) och standardavvikelsen. * Standardavvikelse: mått på hur mycket de olika värdena för en population avviker från medelvärdet. Om de olika värdena ligger samlade nära medelvärdet blir standardavvikelsen låg, medan värden som är spridda långt över och under medelvärdet bidrar till en hög standardavvikelse

Question 33

konfidensintervall

Answer 33

Används för att visa hur säker man är på att resultatet gäller hela populationen Vanligt: 95 % konfidensintervall Betyder att vi med 95 % säkerhet tror att det sanna värdet ligger inom intervallet Om undersökningen upprepas många gånger, träffar intervallet rätt i 19 av 20 fall Intervallets bredd beror på: Antal observationer (större urval = smalare intervall) Spridning i data (mer variation = bredare intervall)

Question 34

Varför kvalitativ metod?

Answer 34

Då det inte går att mäta med kvantitativ metod Nytt outforskat område Mätinstrument saknas helt eller delvis Man vill närma sig ett område med nya ögon Komplement till kvantitativ metod (olika perspektiv)

Question 35

De vanligaste kvalitativa forskningsmetoderna

Answer 35

Kvalitativ innehållsanalys: Fenomenologi: Fenomenografi: Grounded theory: Hermeneutik:

Question 36

Datainsamlingsmetoder i kvalitativ forskning

Answer 36

* Observation * Intervju - individuell * Fokusgrupp (gruppintervju) * Fallstudier * Dagböcker/berättelser * Journaler

Question 37

Fenomenologi

Answer 37

Fokus på människors levda erfarenheter och medvetande Har sitt ursprung i filosofin Syftar till att förstå upplevelser av ett fenomen Exempel: vad hälsa betyder för en individ Studerar det skenbara (hur något upplevs) – inte det objektivt mätbara

Question 38

Fenomenografi

Answer 38

Utvecklad inom pedagogiken. Undersöker hur människor uppfattar och förstår olika fenomen, med fokus på den individuella variationen i upplevelse. T.ex. variationer i hur människor upplever hälsa eller ohälsa.

Question 39

Grounded Theory

Answer 39

Kommer från sociologin. Utgår från deltagarnas berättelser för att förstå beteenden, erfarenheter och interaktioner. Syftar till att utveckla teori genom att beskriva psykosociala processer, t.ex. relaterat till orala hälsa och behandling.

Question 40

Kvalitativ innehållsanalys + hur man gör

Answer 40

Används för att dra slutsatser om innehåll i textdata på en beskrivande nivå. Innebär kritisk granskning utan teoretiska eller subjektiva tolkningar. Vanlig i exempelvis fallstudier. Syftet är att analysera vad som faktiskt sägs i materialet, inte vad som kan tolkas bortom det. *Transkribera ordagrant från tal till text *Läs igenom förutsättningslöst *Markera meningsbärande enheter utifråncentrala kategorier eller teman *Subgrupp - Klumpa ihop - Huvudkategorier *Deskriptiv utsaga - vad komma fram till, vilken metod, förkunskaper, data

Question 41

Vilka grundläggande skillnader mellan kvantitativ och kvalitativ metod finns det? Mål/frågeställningar Urval Datainsamling Analys Resultat Generaliserbarhet/Överförbarhet

Answer 41

Lägg in bild från kvalitativ handout

Question 42

Arbetsgången inom kvalitativ metod

Answer 42

* Probleminventering och problemanalys * Genomgång av litteratur (överväg annan take om det finns mycket tidigare forskning) * Formulering av problem; utformning av syfte * Datainsamling och bearbetning * Analys/Tolkning *Sammanställning rapport

Question 43

Kvalitativ intervju - syfte, urval, metod, intervjusituationen och möjliga problem?

Answer 43

Syfte: Att fördjupa förståelsen för /eller att beskriva ett visst fenomen; att ta del av det unika Urval: Relevant målgrupp utifrån syfte (strategiskt) Metod: Intervju -> analys av insamlad data utifrån vald kvalitativ metod Intervjusituationen: Relationen mellan intervjupersonen och intervjuaren skall präglas av tillit för att nå innebördsrika berättelser (ta höjd vid traumatiska situationer) Tålmodighet - ej auktoritet, ej ge råd/förmaningar utifrån egna åsikter. Ej rätta utan bara lyssna. Enbart ta ställning/fråga vid följdfråga. Möjliga problem: Svåra teman, rollförväntningar, samspelet, egen förförståelse (bias), miljön, svårt att se den röda tråden

Question 44

Kvalitativ intervju - Exempel på tekniker

Answer 44

Probing - Leder till följdfrågor som fördjupar svar. Hitta frågor som får person att prata. Hit/Dit - Plan över fråga, tar detours, leda tillbaka till ämnet. Specifika frågor - "hur tänkte du då?" Vara tyst mer än 20 sekunder. Direkta frågor/Indirekta frågor - "Hur tror du andra tycker?"

Question 45

Exampel på kvalitativ studies uppbyggnad

Answer 45

Syfte: Explore - undersöka personal tankar om patienter Material/Metod: Beskriver data Kvalitativ innehållsanalys Studiepopulationen - Beskriv kön/yrke Analysen: Kvalitativ innehållsanalys Skriver ut intervju Beskrivning av deltagarnas bidrag och förförståelse Resultat: Vad vi kommit fram till Kval -> mer beskrivande och utbrett Tolkningar understöds med citat Diskussion: Pratar om det som framgått i resultat. "Kanske beror på" Jämför med annan studie. Svåraste biten. Slutsats: Essensen. Kortfattat både för kvantitativt och kvalitatitvt. Tydlig summering av arbete och AVSLUT.

Question 46

Abstraktionsnivå - manifest/latent

Answer 46

Abstraktionsnivå – nivå av tolkning Manifest Textnära. Vad finns i texten? Latent Tolkande. Vad finns bakom texten?