Vetenskapsteori

Question 1

Vad är vetenskapsteori?

Answer 1

Vetenskapsteori är “forskning om forskning” och har sitt ursprung från vetenskapsfilosofin. Det handlar om vetenskapligt tänkande, argumentation och en vetenskaplig metod.

Question 2

Vilka kriterier finns det för vetenskap?

Answer 2

Vad gäller som giltig kunskap?
Hur kan giltig kunskap nås?
I vilket sammanhang tar vi fram datan?

Question 3

Varför ska man alltid utgå från det vetenskapliga problemet när man ska genomföra ett vetenskapligt arbete?

Answer 3

All vetenskap utgår en vetenskaplig position och forskningsproblemet bestämmer vad vi undersöker, vilken position och metod vi bör använda.

Vilka antagande måste jag göra för att kunna undersöka detta?

Question 4

Vad menas med metavetenskaper?

Answer 4

Kan sägas vara någonting bortom vetenskapen, söker klarhet i vad som kännetecknar vetenskaplig kunskap metod.

Question 5

Vad skiljer vetenskapsfilosofi från vetenskapsteori?

Answer 5

Vetenskapsfilosofi (gammalt som gatan):
Lägger uppmärksamhet på olika filosofiska traditioner.
På de uppgifter som teorier är tänkta att lösa i olika situationer

Vetenskapsteori (nyare disciplin)
Vidare begrepp. Studerar vetenskap ur alla dessa aspekter. En av de viktigaste aspekterna är att vetenskap inte bedrivs I ett vakuum utan I ett sammanhang, I samhället. Man tittar på praktiken och vad vetenskapsteori tillför.

Question 6

Vad påverkar och måste man förhålla sig till i den vetenskapliga processen?

Answer 6

Exakt vad vetenskap är kan belysas från många olika perspektiv. Vilken plats det har i samhället, ett etiskt förhållningssätt. SH vetenskap har ett fokus på den vetenskapliga verksamheten, på processen.
- Hur data, resultat, fynd, sanningar, etableras och utvecklas.

Question 7

Ge förslag på epistemologiska och ontologiska frågeställningar

Answer 7

Ontologiska och epistomoligksa utgångspunkter styr vår blick. Vad som är intressant, Vilka frågor vi ställer, vad som är giltig kunskap och hur sådan kunskap skapas systematiskt.
Epistemologiska frågor
Vad är kunskap?
Vad är giltig kunskap?
Vad är objektivitet?
Hur kan man nå giltig kunskap?
Ontologiska frågeställningar - väsensfrågor
Vad består världen av?
Hur hänger den ihop?
Vad är en människa?

Question 8

Vilken huvudregel ska man förhålla sig till i val av metod oavsett problem/fenomen som studeras

Answer 8

Huvudregeln säger att man ska använda en adekvat metod i förhållande till problemställningen och antagandena.

Question 9

Beskriv de tre nivåerna och dess undernivåer

Answer 9

Metodologi - grundläggande vetenskapsteoretisk nivå, förhållandet mellan teori och empiri, vad vetenskaplig kunskap är, om hur man uppnår giltig vetenskaplig kunskap
Metod – det sätt vi arbetar på inom forskningen, hur få svar på problemställning, insamling av data (kvant-kval, intervju observation, vilken typ av intervju…)
Teknik – Precisering, metodologiska hjälpmedel, ljudband/videokamera, SPSS/STATA, statistiska analystekniker……

Question 10

Vad menar vi med vetenskap och hur skiljer det sig från annan kunskap?

Answer 10

Metodiskt systematiskt arbete
Noggrannhet
Kritiskt prövad
Inga förutfattade meningar
Inte auktoritets eller traditionstrogen
Tanken på vetenskaplig sanning uppnådd genom neutral observation är en något naiv induktivistisk syn på vetenskaplig sanning.

Question 11

Hur har man undersökt vad vetenskap är inom vetenskapsfilosofin?

Answer 11

För att se vad vetenskap är har vetenskapsfilosofin sysslat med deskriptiva fallstudier:

Hur har de gått till?
….eller hur bör de gå till?

Deskriptiva studier — Normativa beskrivningar

Visat hur historiska vetenskapliga upptäckter har gått till och dragit lärdomar av dom!

Question 12

Positivism i samhällsvetenskaperna5 betydelser av ’positiv’ (Comte)

Answer 12

det verkliga i motsats till det overkliga eller inbillade
nytta, - den kunskap vi söker är tänkt att användas i ett visst (samhällsnyttigt) sammanhang
det säkra gentemot det tveksamma
det klara och otvetydiga gentemot det vaga (det som går att avgränsa, bestämma…och mäta)
det positiva i motsats till det negativa – inte bara osystematisk anhopning av iakttagelser, utan ett organiserat arbete – något värdefullt

Question 13

Positivism + logik (Moritz Schlick, Wienkretsen – 1920-t)

Answer 13

Logisk positivism
Kombination av positivismens idéer med den formella logiken och dess regler
Använder detta för att skapa regler för vetenskapen
Skapa ett teoretiskt förutsättningslöst observationsspråk (oladdat och neutralt)
Hur man bör arbeta för att komma fram till god vetenskaplig kunskap

Question 14

Positivism + logik (Moritz Schlick, Wienkretsen – 1920-t)

Answer 14

Bara arbeta med det som var verifierbart
Universella lagar
Ville komma fram till vetenskapliga sanningar
Verifikationsprincip (bekräftat)?!..Konfirmering
Såg kunskapen som växande
Övertro på mätbarhet (mycket som är viktigt för människor som inte får rum…)

Delar av idealet lever kvar inom vetenskapen på gott och ont…

Question 15

Beskriv den kritik som Karl Poppers framförde om positivismen och logiken

Answer 15

Om man gör som de logiska positivisterna vill komer vetenskapen inte göra några framsteg- för försiktigt (ex stödet för gammal teori och ny teori)

Avvisade ett teoretiskt neutralt observationsspråk
Varje observation är en tolkning påverkad av teoretiskt bagage
Varje observation är ett subjektivt fenomen
Sökande efter säker grund är bortkastad möda

Question 16

Hur tänkte Karl Poppers att man skulle förhålla sig till vetenskaplig kunskap?

Answer 16

Det finns ett vetenskapligt angreppssätt
Det viktiga är att den vetenskapliga kunskapen växer
Kreativ djärvhet
Av två konkurrerande teorier välj den djärvaste

Popper gör en central distinktion mellan:
Context of discovery – context of justification -upptäckt gentemot giltiggörandet
Djärva teorier!
Men…… Intersubjektiv testbarhet!!!!
Teorier måste vara möjliga att pröva
Verifiering är omöjlig - stöd= korroborering
Verifiering är omöjlig men Falsifiering är möjlig (är den det givet teoriimpregnerad observation?)

Vetenskapliga sanningar är alltid preliminära

Question 17

Beskriv hypotetisk- deduktiv metod

Answer 17

Hypotes - gissning, antagande
Härleder, deducerar, konsekvenser ur antagandena (deduktion)
Prövar konsekvenserna mot erfarenhet

1:a premissen Om H, så F
2:a premissen Inte F
Slutsats Därför inte H

	--------- Dock! även om förutsägelsen infrias så är detta  inte ett avgörande bevis för att hypotesen är sann.

Question 18

Vad innebär skiftet från “interna” till “externa” frågor gällande vetenskap?

Answer 18

Vetenskapen som en del av samhället – från den mer rena vetenskapsfilosofin till bredare vetenskapsteori

Michael Polanyi – The tacit dimension - det finns element i forskning bortom det intersubjektivt testbara

Thomas Kuhn – paradigm – Vetenskap som ett socialt sammanhang, en världsbild….

Question 19

Vad menas med hjälphypoteser?

Answer 19

Vi testar oftast inte kärnan i teorier
Det finns outtalade eller underförstådda antaganden (som vi inte formulerar)
….exempelvis om att inget annat spelar in.

Svårt att avgränsa fenomen i naturen, och minst lika svårt om inte svårare i forskning om sociala fenomen!
En föränderlig verklighet
Den mänskliga verkligheten är fylld med mening
Kunskapen i sig kan förändra verkligheten
Samhällsvetenskap är ett socialt fenomen som studerar sociala fenomen!

Question 20

Beskriv paradigm och paradigmskifte

Answer 20

Vetenskapskap kan ses som en världsbild – ett paradigm – en samling av normer som styr vad och hur vi forskar
Vi försöker rädda paradigmet!
Vetenskapen växer kanske till linjärt inom ett paradigm upp till en punkt – men när det sker ett paradigmskifte är det plötsligt och det innebär ett byte av världsbild!

Question 21

Vad är läran om ontologi?

Answer 21

läran om det varande/det som är
- det vill säga: hur ser vi på verkligheten?

Kan sägas finnas två ytterkantsläger på en skala:
Materialism Idealism
Reduceras till Materia - Ytterst icke materiellt
Den naturvetenskapliga modellen - Världen uppfattas
Hur kunskap? - Hur kunskap?
*Allt kan mätas * Logik, matematik

Question 22

Vad är läran om epistemologi?

Answer 22

Epistemologi: kunskapsteori
- det vill säga: synen på hur vi kan få kunskap

Kan sägas finnas två ytterkantsläger på en skala:

Empirism Rationalism
Hur kunskap ? Hur kunskap?
- Våra sinnen Härledning
- Systematiska observationer Slutsatser
- Experiment Tänkande

Question 23

Ontologi, vilken verklighet undersöks? Materia/idé - Går de att mäta eller ej?

Answer 23

Den centrala frågan: går det att mäta och i så fall hur mäter vi det?
I forskning blir preciseringar och definitioner centrala för mätning!
ex.
”Hur stor andel studenter utövar regelbundet fysisk aktivitet?”
”Finns det någon skillnad mellan termin två och termin tre studenternas alkoholbruk?”
”Hur upplever studenter på Socionomprogrammet, termin tre, vid Umeå universitet stress relaterad till studier?”
”Syftet med denna undersökning är därför att undersöka vad socionomstudenter, termin 3, vid Umeå universitet i dagsläget har för tankar och åsikter angående abort.”

Question 24

ex. tentafråga: ”Upplever manliga studenter större mängd studiestress än kvinnliga studenter?”

Answer 24

(deduktion: teori etc. SEDAN empiri)

Question 25

Typisk tentafråga: ”Hur hanterar man det faktum att alla på detta hospice står inför sin snara död?”

Answer 25

(induktion: empiri SEDAN teori)

Question 26

Vad handlar induktion och deduktion om och vilken relation har de till varandra?

Answer 26

Det handlar om förhållandet mellan empiri (den del av verkligheten vi studerar) & teorier/slutsatser/idéer, etc

Question 27

Vad krävs för att ett socialt fenomen skall vara mätbart? Ge tre exempel på mätbara sociala fenomen

Answer 27

• arbetslöshet?
  Vad menar vi med det, nivåer, konsekvenser, upplevelse
• barnmisshandel?
  Vad menar vi med det, normer, nivå, upplevelse, konsekvenser
• schizofreni?
  Vad menar vi med det, professionella, brukare, konsekvenser

Alla fenomen har sociala aspekter utspelar sig i en social värld
Definitioner är centrala – och tid, plats person är av betydelse för dessa

Question 28

För att kunna studera ett socialt fenomen måste man först besvara ett antal frågeställningar. Vilka?

Answer 28

Vill vi studera sociala fenomen måste vi kunna definiera:
Vad?
Ur vems perspektiv?
Vad slags kunskap vill vi nå?
Hur bör vi gå tillväga?
Först när man klarlagt dessa frågor kan man fundera på metod!