Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

MTGA10 Tenta > Viktiga begrepp att kunna > Flashcards

Viktiga begrepp att kunna Flashcards

1
Q

Förklara jonbindning

A

Bindning mellan en katjon (+) och anjon (-). Oftast en metall och icke-metall. Förekommer i keramer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Förklara kovalent

A

Fyller det yttersta skalet genom att dela ett eller flera elektronpar för att fylla det yttre skalet. Det delade elektronparet kan vara förskjutet åt ena atomen vilket ger en viss jonkaraktär.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Förklara metallbindning

A

Valenselektronerna delas mellan kärnorna och är inte låsta tillspecifika atomer. “moln av elektroner”. Ger därför god ledningsförmåga.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Förklara Van der Waals bindning

A

Avståndsberoende bindning som uppstår p.g.a. skiftande laddning mellan partiklar. Bryts vid avstånd större än 0.6nm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Förklara kristallin

A

En ordnad struktur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Förklara amorf

A

En oordnad struktur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Förklara hållfasthet

A

Materias och strukturers förmåga att tåla påfrestningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Förklara duktilitet

A

Hur formbart ett material är

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Förklara seghet

A

Ett materials förmåga att ta upp energi utan sprickbildning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Förklara styvhet

A

Hur mycket ett material deformeras vid en viss last.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Förklara hårdhet

A

Ett mätvärde på hur stora krafter som behövs för att deformera ett material plastiskt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Förklara plastisk deformation

A

Ett material som deformeras till den grad att det inte kan återgå till sin ursprungliga form.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Förklara elastisk deformation

A

Ett material som deformeras till den grad att det fortfarande kan återgå till sin ursprungliga form.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Förklara sträckgräns

A

Där den plastiska deformationen börjar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Förklara brottgräns

A

Den maximala kraften som krävs för ett brott ska uppstå

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Förklara elasticitetsmodul

A

Lutningen på kurvans elastiska del. Beskriver förhållandet mellan mekanisk spänning och deformation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Förklara brottkontration

A

Ett mått på hur arean förändras vid brott

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Förklara brottförlängning

A

Ett mått på hur längden förändras vid brott

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Förklara korn

A

Byggstenar i kristallstrukturer. Ligger åt samma håll i kristallerna. Avgränsar varandra med korngränser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Förklara enkristallin

A

Endast ett korn, inga korngränser, ger högre densitet, mindre diffusivitet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Förklara polykristallin

A

Består av flera korn, viss oordning, låg densitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Förklara enhetscell

A

Byggstenar, HCP, BCC, FCC

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Förklara gitterparameter

A

En sidolängd av en enhetscell

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Förklara anisotropi

A

Egenskaperna hos ett material varierar i olika riktningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Förklara BCC

A

Body centered cubic. En 1/8-dels atom i varje hörn och en hel i mitten. kräver termisk aktivering för att bli segt då bindningarna annars brister. Beror på den relativt låga packningsgraden vilket också medför att lösningshärning underlättas
Exempel på ämne: Fe
GLIDSYSTEM = 72

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Förklara HCP

A

Hexagonal close packed. Låg kritisk skjuvspänning, stark “upp- och neråt”. hög packningsgrad
Exempel på material: Ti
GLIDSYSTEM = 3

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Förklara FCC

A

Face centered cubic. En 1/8-dels atom i varje hör och en 1/2 på varje sida. högre packningsgrad => mer duktil, svårare att lösningshärda o.s.v.
Exempel på ämne: Cu
GLIDSYSTEM = 12st

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Förklara legering

A

Material som består av 2 eller fler grundämnen, ofta ett basmaterial med tillsatser. De erhåller då nya egenskaper ex. kokpunkt, duktilitet, styrka.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Förklara fast lösning

A

Bildar inte ett nytt ämne, grundämnen som delar ett gemensamt gitter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Förklara interstitiell lösning

A

När atomerna som löses in är ca 57% mindre så sätter de sig inuti strukturen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Förklara substitutionslösning

A

Lösning där atomernas storlek skiljer sig mindre än 15%. Atomerna från det inlösta ämnet “tar” platser i strukturen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Förklara vakans

A

Hålrum i atomstrukturen. Blir större vid högre temperaturer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Förklara dislokation

A

Förflyttning i atomstrukturen som sker vid deformation. Försvårar förflyttningar av nya dislokationer. markeras med ett upp och nervänt T

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Förklara kantdislokation

A

Dislokation som rör sig längs planen tills kanten i strukturen förändras.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Förklara skruvdislokation

A

Dislokationer som skruvar sig genom atomstrukturen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Förklara blandad dislokation

A

En kombination av kant- och skruvdislokationer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Förklara Burgers vektor

A

Anger riktning och magnitud på en dislokation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Förklara ytenergi

A

Den fria energin som molekyler i gränsytor har jämfört med molekyler i strukturer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Förklara korngräns

A

Gränser mellan kornen, diffusion sker enklare i korngränser och dislokationer får svårare att röra sig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Förklara fasgräns

A

Gränserna mellan faser. Gränser mellan olika ämnen i samma material

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Förklara tvillinggräns

A

En gräns där atomstrukturerna på var sida om gränsen är spegelbilder av varandra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Förklara diffusion

A

“atomvandring” i material. Omfördelar atomer för att uppnå jämvikt. Exempelvis sätthärdning, nitrering och via vakanser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Förklara glidsystem

A

Antal tätpackade plan X antal glidriktningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Förklara upplöst skjuvspänning

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Förklara kritisk upplöst skjuvspänning

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Förklara härdningsmekanism

A

Olika sätt att göra ett material hårdare på. exempelvis släckhärdning, dislokationshärdning och lösningshärdning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Förklara tvillingbildning

A

Symetrisk sammanväxning av två eller flera kristaller av samma material.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Förklara anod

A

reaktion som avger elektroner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Förklara katod

A

Reaktion som tar upp elektroner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Förklara korrosionscell

A

består av en anod katod och en electrolyt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Förklara passiv film

A

det oxidlager som bildas på ett ämne som motverkar rostbildning

52
Q

Förklara galvaniska spänningsserien

A

Beskriver ordningen på hur ädel/oädel olika metaller är

53
Q

Förklara offeranod

A

En bit metall som monteras på olika delar för att korrodera. den måste vara oädlare än metallen den monteras på.

54
Q

Förklara sintring

A

Man värmer det pressade materialet så att pulverkornen binder ihop genom diffusion vid höga temperaturer. Porerna minskar och detaljen krymper. Drivkraft – Minskad ytenergi.

55
Q

Förklara isostatisk pressning

A

Samma tryck från olika håll. ger ett mer homogent material

56
Q

Förklara polymerisation

A

Alla molekyler blir inte lika stora – man får en variation i kedjeängd och molekylvikt – olika polymerisationsgrad. Hög molekylvikt –> hög smältpunkt

57
Q

polymerisationsgrad

A

medelantalet monomermolekyler som åtgått för att bygga upp en polymer.

58
Q

Förklara konformation

A

En konformation är en molekyls form för ögonblicket på grund av dess rörlighet.

59
Q

Förklara konfiguration

A

hur de olika atomerna sitter i en polymer. block, alternerande, ymp och slump.

60
Q

Förklara molekylvikt

A

hur mycket en molekyl väger. beror på atomvikten.

61
Q

Förklara viskoelasticitet

A

deformationen är plastisk och viskös vid en viss belastning

62
Q

Förklara krypning

A

En form av plastisk deformation

63
Q

Förklara glasomvandlingstemperatur

A

Materialet mjuknar vidd uppvärmning över denna temperatur.

64
Q

Förklara sampolymer

A

En polymer som är uppbyggd av två eller flera sorters monomerer.

65
Q

Förklara korngränshärdning

A

Symetrisk sammanväxning av två eller flera kristaller av samma material.

66
Q

Förklara deformationshärdning

A

Härda genom att introducera dislokationer i materialet för att försvåra nya dislokationer.

67
Q

Förklara flerfas/partikelhärdning

A

Annan kristallstruktur löses in i materialet.

68
Q

Förklara lösningshärdning

A

Genom att lösa in ämnen ger det antingen substitutionslösning eller interstitiell lösning. Detta försvårar dislokationsrörelser.

69
Q

Förklara korntillväxt

A

Vid höga temperaturer växer vissa korn på bekostnad på andra. Medelkornstorleken ökar. Detta sker genom diffusion ofta oönskad då stora korn medför sämre hållfasthet och sämre slagseghet.

70
Q

Förklara kallbearbetning

A

plastisk formning under rekristallisationstemperaturen. Materialet deformationshårdnar.

71
Q

Förklara varmbearbetning

A

plastisk formning över rekristallisationstemperaturen. Materialet deformationshårdnar inte.

72
Q

Förklara deformationsgrad

A

hur deformerat ett material är

73
Q

Förklara rekristallisation

A

uppvärmning över rekristallationsgränsen möjliggör kärnbildning vilket skapar “nya” korn.

74
Q

Förklara dimpler

A

hål/porer som bildas i brottytan vid duktila brott

75
Q

Förklara interkristallina brott

A

Rör sig längst korngränserna. Kan ske i stål med hög andel korngränscementit som är spröd.

76
Q

Förklara transkristallina brott

A

brottet går genom kornen. Flodmönster bildas då brottet går från ett korn till ett annat.

77
Q

Förklara flodmönster

A

skapas i brott på grund av höjdskillnader i kristallerna i brottytan.

78
Q

Förklara spänningsintensitet

A

hög spänningsintensitet i sprickspetsen gör att sprickan fortsätter växa.

79
Q

Förklara brottseghet

A

Materialets förmåga att motstå brott vid förekomst av sprickor.

80
Q

Förklara omslagstemperatur

A

För BCC så måste materialet värmas över omslagstemperaturen för att bli duktilt.

81
Q

Förklara utmattningsgräns

A

Under denna gräns klarar materialet av oändligt många belastningscykler.

82
Q

Förklara utmattningshållfasthet

A

Hur material klarar av en viss belastning under ett visst antal cykler.

83
Q

Förklara striationer

A

Vid utmattningsbrott bildas striationer för varje gång materialet spricker. ser randigt ut på brottytan.

84
Q

Förklara fas

A

En fas är ett helt område i ett fasdiagram.

85
Q

Förklara primär fas

A

En fast fas som stelnat över den eutektiska temperaturen.

86
Q

Förklara eutektikum

A

Eutektikum är där två fasta faser möts.

87
Q

Förklara strukturbeståndsdel

A

utskiljningsbar del av materialet består av en eller flera faser

88
Q

Förklara ferrit

A

Järn i BCC struktur kallas även alfajärn

89
Q

Förklara austenit

A

Austenit = gammajärn. Järnet förlorar sina magnetiska egenskaper

90
Q

Förklara perlit

A

Lameller med cementit och ferrit

91
Q

Förklara cementit

A

Järn och kol som bildar järnkarbider

92
Q

Förklara eutektoidisk

A

hur mycket eutektikum ett material innehåller efter kylning.

93
Q

Förklara intermetallisk fas

A

När två metaller reagerar med varandra och skapar en ny fas.

94
Q

Förklara martensit

A

Martensit bildas när austenit kyls så snabbt att varken diffusions- eller kärnbildningsförlopp hinner starta.

95
Q

Förklara bainit

A

Består av cementit och ferrit

96
Q

Förklara härdbarhet

A

Stålets förmåga att bilda martensit. Härdbarheten kan höjas igenom att introducera legeringsämnen som fördröjer omvandlingen från austenit till perlit och bainit. Eftersom nedkylningen kan göras saktare så minskar risken för härdningssprickor. Det blir även lättare att härda tjockare material.

97
Q

Förklara upplösningsbehandling

A

värmer så att den sekundära fasen löses upp. Alla legeringsämnen i fast lösning

98
Q

Förklara varmåldring

A

värmer till t.ex. 170 grader i 8 timmar. Små koherenta partiklar av den intermetalliska fasen skiljs ut. Partiklarna skapar spänningar runt sig som gör att hela kristallen blir spänd. Svårt för dislokationer att röra sig.

99
Q

Förklara kallåldring

A

en upplösningsbehandlad legering åldras spontat vid rumstemperatur. Tar lång tid och ofta flera dagar för att uppnå maximal hållfasthet.

100
Q

Förklara överåldring

A

om man åldrar för länge sjunker hållfastheten men seghet och korrosionsbeständigheten ökar ibland.

101
Q

Förklara torr korrosion

A

oxidtillväxt på ytan i torra gaser. Högre temp ger snabbare diffusion ger snabbare tillväxt.

  1. Linjär om oxiden är porös
  2. Parabolisk tillväxt om det är höga temperaturer och oxiden täcker ytan bra
  3. Logaritmisk tillväxt vid låga temperaturer om oxiden täcker bra
102
Q

Förklara våt korrosion

A

en elektrokemisk reaktions som sker i en korrosionscell bestående av
Anod - reaktion som avger elektroner.
Katod – reaktion som tar upp elektroner.
Elektrolyt – vätska som leder ström genom jontransport.

103
Q

Förklara diffusion genom sätthärdning

A

Ythärdning genom att kolatomer löses in i ytan. Värme och kolrik atmosfär

104
Q

Förklara diffusion genom nitrering

A

Värmebehandling i kväverik miljö. om kvävet reagerar med materialet uppstår även partikelhärdning.

105
Q

Förklara diffusion genom vakanser

A

Stora atomer rör sig till hålrummen i materialet

106
Q 
Ange bindning för följande material:
Metaller
Keramer
Polymerer
Kompositer
A 
Metaller = Metallbindningar
Keramer = Jonbindningar
Polymerer = Kovalenta bindningar
Kompositer = Blandat beroende på material
107
Q

Ange egenskaper hos metaller

A

Goda ledare, duktila, hög densitet, glans, metallbindningar, gitter med fria valenselektroner, relativt hög kokpunkt, kristallina

108
Q

Ange egenskaper hos keramer

A

Kristallina (inte glas), icke metall bunden till en metall, hårda, spröda, hög E-modul, jonbindningar, icke ledande, hög smältpunkt, låg värmeutvidgning

109
Q

Ange egenskaper hos kompositer

A

Två eller flera material med egna unika egenskaper. beror helt på vad de är gjorda av.

110
Q

Vad beror densitet på?

A

Beror på atomvikt och packningsgrad (kristallstruktur)

111
Q

Ange olika defekter i material

A

Punktdefekter (vakanser, fast lösning, interstitiell lösning), dislokationer, korngränser, tvillinggränser, staplingsfel.

112
Q

Vad beror löslighet på?

A

Storlek på atomerna
Typ av struktur (FCC, BCC, HCP)
(elektronegativitet)
(antal valenselektroner)

113
Q

Vad innebär fullständig lösning?

A

Om atomerna är tillräckligt lika utifrån lösningsprincipen så löses de fullständigt.
Samma struktur och väldigt lika storlek

114
Q

Faktorer som påverkar diffusion

A
  • Temperatur (hög = lättare)
  • Typ av struktur (packningsgrad)
  • Lösningstyp (lättare i interstitiell lösning)
  • Bindningsstyrka (stark = svårare)
  • Korngränser (lättare genom gränserna)
115
Q

Vad mäter hårdhet?

A

Motståndskraft mot plastisk deformation genom att mäta arean på intrycket om skapas vid testet.

116
Q

Vilka metoder finns inom hårdhetsmätning?

A
  • Vickers
  • Brinell
  • Rockwell
117
Q

Beskriv Vickers

A

Endast metaller, Enhet: HV

118
Q

Beskriv Brinell

A

Medelhårda och mjuka material, Enhet: HB

119
Q

Beskriv Rockwell

A

Endast metaller, Enhet: HR

120
Q

Agne formel för tryck (sigma)

A

Kraft/ursprungsare

Enhet: MPa

121
Q

Ange formel för E-modul

A

Delta sigma/delta epsilon

Enhet Pa

122
Q

Ange formel för brottgräns

A

maximala kraften/ursprunsarean

Enhet: MPa

123
Q

ange formel för Rp0.2

A

Analytiskt kontrollera värdet på grafen; 0.2% åt höger vid sträckgräns anges i kN

124
Q

ange formel för förändring i arean

A

delta area/ursprungsarea X 100

125
Q

Ange formel för brottförlängning

A

Delta längd/ursprungslängd X 100

126
Q

Ange formeln för tryck vid sträckgräns

A

sigma0.2 = Rp0.2/ursprungsarean

MTGA10 Tenta (16 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions