1 intro Flashcards

(72 cards)

1
Q

Kvotskala

A

man kan bilda en kvot av två mätvärden beroende på att kvotskalan har en naturlig nollpunkt (Absolut nollpunkt: en punkt som motsvarar värdet 0 av det som mäts: frånvaron av variabeln (ex. längd och tid).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Confirmation bias (Konfirmationsfelet)

A

Information som konfirmerar vår egen åsikt uppfattas som mer legitim än information som motsäger vår egen åsikt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Statistisk

A

är ett sätt att bearbeta och analysera numerisk data (data som på något sätt kan uttryckas i siffror).
Statistisk är en stomme i den kvantitativa metodiken då statistisk används som analysmetod.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Kontrasterande frågor

A

(jämförelser)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

I en envägstabell redovisas

A

endast en oberoende (kvalitativ) variabel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Tvärsnittsstudie

Fördelar/nackdelar

A

Tvärsnittsstudier kan inte uttala sig om kausala samband

jämför individer eller grupper som befinner sig på olika stadier i processer. vanligtvis via enkäter som mäter bakgrundsfrågor och olika psykologiska fenomen.
Fördelar: enkla och inte så kostsamma. kan uttala sig om samband mellan variabler (korrelation)
Nackdelar: kan uttala sig om skillnader mellan grupper på en viss psykologisk variabel. kan inte uttala sig om orsak och verkan (kausalitet). i hög utsträckning kopplat till kvantitativ metod.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Kunskap 1: Logisk härledning

A

När vi studerar ett fenomen eller ett beteende kan vi göra detta på olika sätt. Om vi baserar vår studie på logiskt härledd kunskap drar vi slutsatser baserad på logiska härledningar. Logisk kunskap är alltid säker. Bygger på att om något sker måste följden bli på ett visst sätt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Beskrivande (deskriptiv) statistik

A

där vi använder statistiska mått (medelvärde, frekvenser etc.) för att beskriva en grupps egenskaper.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Extern validitet

A

anger i hur hög grad man kan generalisera de resultat man fått.

Är resultaten hållbara och giltiga i en annan kontext? Våra resultat fick vi fram i en speciell miljö (tex experiment), gäller det samma när vi kommer ut i verkliga förhållanden? För att få resultat med hög extern validitet använder vi ett ”representativt urval”. Ett urval som representerar den population vi vill generalisera till.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Kunskap 2: Empiri

A

En empirisk studie baseras på observationer av ett fenomen och inte på teoretiska resonemang. Psykologisk forskning är oftast av empiriskt natur. Empirisk kunskap är alltid osäker. Men vi strävar efter att göra den så säker som möjligt. Ett empiriskt tillvägagångssätt innebär att vi baserar våra slutsatser rörande ett fenomen (kan var ett beteende eller annat skeende) på erfarenheter av fenomenet. Vi måste alltså observera fenomenet för att kunna lära oss något av det.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Nominalskala

A

klassificerar händelser utifrån kategorisering eller namn (t.ex. kön, civilstånd m.m.)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Fältobservation

A

naturliga miljöer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Deskriptiva frågor

A

(generell förståelse för händelse el upplevelse)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Tumregler (Heuristics)

A

Enkla beslutsregler där informationsunderlaget till ett beslut är mycket begränsat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

rationalitet

A

är en grundläggande del av vetenskapen då den är nödvändig för att koppla samman premisser med slutledningar på ett logiskt riktigt sätt. Rationaliteten är alltså tätt sammankopplad med logik.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Principen om falsifiering (Popper)

A

Vi ska inte enbart söka stöd för våra hypoteser. Måste framförallt försöka att förkasta hypotesen. Exempel: ”Astrologin ger en bra beskrivning av ens personlighet” Felet här vore att enbart titta på det som stämmer – måste även räkna med de fall då det inte stämmer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Spridningsmått: Varians och standardavvikelse

A

Varians och standardavvikelse är närbesläktade. Det säger något om hur bra medelvärdet beskriver varje individs mätvärde. Variansen och standardavvikelse räknas ut genom att summera samtliga avvikelser mellan mätvärde och medelvärde.

Standardavvikelsen säger oss något om hur oense de olika individerna i gruppen är.

Variansen säger oss något om hur oense de olika individerna i gruppen är.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

En forskningsfråga ska vara:

A
  • Testbar
  • Intressant
  • Leda till ny kunskap (eller replikera tidigare fynd)

En forskningsfråga är en fråga som forskningen idag inte kan besvara, men som man gärna skulle vilja ha ett svar på. Frågorna kan vara generella och omfattande. Forskaren besvarar forskningsfrågor genom att göra undersökningar som gör det möjligt att dra hållbara slutsatser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Ordinalskala

A

Möjligheten att rangordna (T.ex. betyg G/VG/MVG, kategorivariabler: aldrig, sällan, ofta)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Intern validitet

A

Kan vi med säkerhet säga att studiens resultat är hållbara och giltiga?

Hög validitet uppnås genom att alla steg i studien är noggrant genomtänkta Design: Har vi valt optimal design? Urval: Har vi fått med de vi vill kunna uttala oss om? Mätmetod: Mäter vi det vi tror att vi mäter (valid), är mätmetoden pålitlig (reliabel)? Analyser: Har vi analyserat data på bästa sätt. Slutsatser: Har vi uteslutit andra tänkbara förklaringar?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Ett experiment

A

försöker manipulera deltagarnas attityder, beteenden, tankar och uppfattningar genom att medvetet tillföra något och undersöka vilken effekt det har.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Grundforskning

A

Forskningsfrågor som inte har någon direkt praktiskt tillämpning eller betydelser.

  • Kartlägger mekanismer (Vad händer i en psykos t ex)
  • Teoriutveckling
  • Kunskap för att ta fram kunskap helt enkelt!!
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

En hypotes är

A

Ett antagande. Antagandet om att låg grad av kommunikation leder till låg språkligförmåga är inte bara ett antagande, det är också en hypotes.En hypotes är den specifika forskningsfrågan. Denna hypotes bör bygga på tidigare forskning och måste gå att testa och falsifiera. En viktig del av hypotestestande är att vi alltid konstruerar två (ibland flera) hypoteser. En hypotes säger att det inte finns någon effekt (kallas för hypotes 0, H 0). En hypotes säger att det finns en effekt (kallas för hypotes 1, H 1). Forskarens uppdrag är att bevisa att hypotes 0 INTE stämmer. Vi kan aldrig bevisa H 1, men vi kan visa att H 0 inte stämmer (kallas att förkasta H 0).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Begreppsvaliditet

A

Psykologiska begrepp är abstrakta och därmed ofta svåra att observera. Begrepp formas genom forskning och teori.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Tankefel (Bias)
Avvikelser från ett rationellt sätt att fatta beslut ofta beroende på information med litet prediktivt värdet ligger som underlag för beslutet.
26
Tillgänglighet
man förlitar sig på de omedelbara exempel som dyker upp i huvudet när man bedömer ett visst ämne, begrepp, metod eller beslut
27
Krav på teorier:
Teorin bör ha inre konsistens, dvs. dess olika delar bör ha en sammanhängande logik, får inte vara motsägelsefulla.En teori ska sträva efter enkelhet i förklaringar. En teori bör leda till utveckling av testbara hypoteser. Att de är testbara innebär att man kan avgöra om en förklaring är rimlig eller inte
28
Kvasi-experimentet
I ett kvasi-experiment har vi kontroll över den oberoende variabeln nästan ett riktigt experiment, men inte riktigt. En undersökningsdesign kallas kvasiexperiment när vi har kontroll över den oberoende variabeln MEN inte kan randomisera individer till grupper.
29
Kausalitet
Kausalt samband kan förklaras som att variabel A påverkar variabel B orsakssamband, innebär en form av nödvändighet i relationen mellan empiriska fenomen (ting eller händelser). Om kausalitet råder mellan två fenomen, kallas det ena orsak och det andra verkan.
30
Kalibrering av instrument: Skalsteg
Svarsskalans bredd Skalan måste vara anpassad för att kunna fånga hela räckvidden i tänkbara svar Fördelen med många skalsteg är att i verkligheten är fenomen sällan kategoriska utan kontinuerliga. Ju fler skalsteg vi då har ju mer efterliknar vi verkligheten. Nackdelen är att ju fler skalsteg vi har desto svårare blir det att avgöra vad skillnaden mellan två skalsteg innebär.
31
Mätteori
handlar om hur överensstämmande med verkligheten de resultat vi erhåller från ett test är.
32
Teori
En teori är en samling av kunskap om ett ämne. Teorier kan vara allmänna eller specifika.En allmän teori är en teori som kan appliceras på ett stort område. En specifik teori rör ett begränsat område. Forskning har så gott som alltid sin grund i teoretiska antaganden. Teorier testas och revideras allt eftersom forskningen går framåt.
33
Rationalitet och vetenskapligt tänkande:
Endast relevant och korrekt information bör beaktas vid bedömning. Ett konsekvent hanterande av denna relevanta information sker.
34
Tabeller och diagram | SYFTE
Visualisera forskningsresultat för att kunna öka och förenkla förståelsen. Systematisera data för att göra den mer lätthanterbar. Delas upp på bas om tabellen/diagrammet beskriver kvalitativa eller kvantitativa variabler.
35
Centralmått: Medelvärde Fördelar
Lätt att jämföra mellan grupper. En mängd statistiska analyser bygger på medelvärdet. Från medelvärdet kan vi generalisera våra resultat. det värde som bäst beskriver en hel grupps åsikt eller beteende. Medelvärdet är mer känsligt för extremvärden än medianen.
36
Utvärderande frågor
(känslor i relation till erfarenheter/uplevelser)
37
Representativitet
stereotyper. används när man gör bedömningar om sannolikheten under osäkra omständigheter.
38
Validitet:
Våra slutsatser är baserade på relevant information
39
En argumentation börjar med ett antal
premisser (förutsättningar eller sättet som något förhåller sig) som genom slutledning leder till slutsatser. Ett arguments styrka avgörs av: Premissernas grad av riktighet (sanning). Den logiska styrkan mellan premiss och slutsats.
40
Operationalisering
Vi behöver ha exakta definitioner av våra begrepp. Vi behöver också göra våra begrepp mätbara.Genom att operationalisera våra begrepp gör vi dem mätbara och specifika.
41
Inferentiell statistik
där vi använder statistiska jämförelser för att dra slutsatser om en populations egenskaper
42
indirekta frågor
Tolkande frågor
43
En deskriptiv studie
undersöker deltagarnas attityder, beteenden, tankar och uppfattningar utan att försöka ändra dessa.
44
Hindsight bias
(Efterklokhet) – Vi tenderar att skatta ett utfall som mer troligt efter det har skett än innan det skett. Exempelvis: Innan riksdagsvalet upplever vi det som svårt att tippa en vinnare. Efter upplever vi det som självklart att parti x skulle vinna.
45
Forskning som tar sikte på att belysa enskilda unika händelser kallas
idiografisk
46
Strukturerande frågor
(förstå meningsskapande)
47
Fokusgrupper
Deltagarna delas in i grupper och diskuterar ett ämne. Försöksledaren agerar moderator för diskussionen.
48
vad är deduktiv logik
Om A och B är sanna måste detta leda till C. Praktiskt kan det se ut som: A: Alla som pluggar hårt får VG på provet. B: Jag har pluggat hårt inför provet. C: Jag får VG på provet.
49
Reliabilitet | Mätteori
Syftar till att instrumentet från en gång till en annan mäter samma sak.
50
Fallstudie
Vetenskapligt studium av ett enda fall eller några typfal
51
Tillämpad forskning
Den forskning som är för att ta fram/svar på konkreta, faktiska problem. * Praktiknära
52
Tematisk analys används för att
identifiera, tolka och rapportera mönster (teman) i data. Ofta vid studier av sociala fenomen eller processer. En metod för att gruppera/organisera/strukturera och beskriva data I en tematisk analys organiseras information i huvudteman och underteman
53
Reliabilitet:
Vi gör samma bedömning av samma information oavsett kringliggande omständigheter.
54
Grundstenar i tematisk analys:
Kodning Underteman Huvudteman Huvudtema: fångar något övergripande i relation till forskningsfrågan och skall besvara forskningsfrågan Undertema: specificerar relaterade aspekter av huvudtemat
55
Kvantitativa metoder
används för att få fram statistiska och kvantifierbara resultat. Ett sätt att söka kunskap på ett standardiserat sätt med hjälp av siffror. Deskriptiv /icke-experiment (tex enkätstudie med fasta svarsalternativ),experiment, kvasi-experiment, redovisas i siffror och tabeller, bör kunna replikeras .Fallstudier är nästan uteslutande kvalitativa. Fördelar Kunna lägga samman många personers åsikter och uttrycka detta i sifferform. När vi är intresserade av att generalisera från våra data.
56
Kvalitativa metoder används för att förstå
Forskningsfynd från den kvantitativa metoden används i många fall för att generalisera till en större grupp än den undersökta gruppen ``` människors upplevelser av olika saker och syn på verkligheten.Kan vara särskilt värdefullt för att börja utforska ett fenomen som man vet väldigt lite om, eller för att på ett djupare plan förstå bakomliggande motiv till ett fynd som uppkommit med kvantitativ metod men kan inte uttala sig om samband eller kausalt samband mellan två variabler. intervjuer fokusgrupper (enkätstudier) (tex öppna frågor utan fasta svarsalternativ) ```
57
``` Longitudinell studie (längdsnittstudier) - Fördelar/nackdelar ```
undersöker deltagare vid flera tillfällen över tid. kan vara kvalitativa såväl som kvantitativa Fördelar: kan lättare uttala sig om orsak och verkan (kausalitet) när samband mellan variabler mäts över tid. Nackdelar: kostsamma i tid, arbete och pengar.
58
Validitet
om giltigheten i forskning och vikten av att tala samma språk våra observationer, begrepp och generaliseringar ska vara valida: Är det vi tror vi ser vad vi verkligen ser? undersöker det det vi tror vi undersöker? Kan vi med säkerhet säga att de resultat vi fann i vår studie kan generaliserats till en population?
59
forskning som söker komma fram till så generell kunskap som möjligt kallas
nomotetisk
60
representativt urval
ett urval som representerar den population vi vill generalisera till
61
Determinism
(beslutsamhet) innebär att externa eller interna faktorer avgör människors tankar och handlingar.
62
Specifika forskningsetiska principer
Informationskravet Samtyckeskravet Konfidentialitetskravet All information som samlas in ska endast finnas tillgänglig för ansvarig forskare. All data ska anonymiseras Nyttjandekravet: Information erhållen från undersökningen får endast användas för forskningsändamål.
63
Kalibrering av instrument: Tak och golveffekt
När väldigt många får väldigt höga/låga poäng då kan vi misstänka att testet är dåligt kalibrerat. Takeffekt När alla eller väldigt många får mycket höga på ett test. Golveffekt När alla eller väldigt många får mycket låga poäng.
64
Intervallskala
skillnaden mellan två enheter lika oavsett var på skalan vi befinner oss (t.ex. betyg (1,2,3,4,5). Vi rangordnar men med samma intervall: skillnaden mellan 1 och 2 grader är lika stor som skillnaden mellan 10 och 11 grader).
65
Vi forskar för att
1. Beskriva: Vi beskriver avgränsade delar av verkligheten. Ofta för att kunna utforska delarna vidare. Ibland för att det finns ett egenvärde i att beskriva delar av verkligheten 2. Predicera: Utifrån våra beskrivningar av verkligheten försöker vi hitta regelbundenheter. Efter kartläggande av dessa regelbundenheter kan vi predicera (förutsäga) hur någonting påverkar någonting 3. Förklara: Vi vill förklara varför verkligheten ser ut som den för. Varför hittar vi regelbundenheter i mänskligt beteende (eller varför gör vi det inte) 4. Kontrollera: Genom att beskriva, predicera och förklara ett fenomen har vi också möjlighet att påverka (kontrollera) fenomenet
66
Fältexperiment
Experiment i vardagslivets vanliga situationer.
67
Halo effect
En individ bedöms efter en positiv uppfattning om individen snarare än vad individen egentligen framför för information
68
I en korstabell redovisas
Två variabler. Båda är kvalitativa.
69
Randomisering
innebär att det är slumpen som avgör vilken grupp en individ ingår
70
Validitet | Mätteori
Syftar till att instrumentet faktiskt mäter det vi avser att mäta.
71
Variabler
När vi vill veta mer om sambandet mellan två variabler kallar vi variabeln som vi tror orsakar förändring den andra variabeln för oberoende variabel och den som påverkas för beroende variabel.
72
Spridningsmått berättar två saker:
1. Hur bra medelvärdet beskriver gruppen. 2. Hur överens gruppens olika deltagare är (d.v.s. om de tycker eller presterar på samma sätt )med varandra. Tillsammans med medelvärdet säger standardavvikelsen mycket om en grupp. Dessa båda statistiska mått ligger till grund för en mycket stor del av de statistiska analyser som används inom psykologi.