1 intro Flashcards
(72 cards)
Kvotskala
man kan bilda en kvot av två mätvärden beroende på att kvotskalan har en naturlig nollpunkt (Absolut nollpunkt: en punkt som motsvarar värdet 0 av det som mäts: frånvaron av variabeln (ex. längd och tid).
Confirmation bias (Konfirmationsfelet)
Information som konfirmerar vår egen åsikt uppfattas som mer legitim än information som motsäger vår egen åsikt.
Statistisk
är ett sätt att bearbeta och analysera numerisk data (data som på något sätt kan uttryckas i siffror).
Statistisk är en stomme i den kvantitativa metodiken då statistisk används som analysmetod.
Kontrasterande frågor
(jämförelser)
I en envägstabell redovisas
endast en oberoende (kvalitativ) variabel
Tvärsnittsstudie
Fördelar/nackdelar
Tvärsnittsstudier kan inte uttala sig om kausala samband
jämför individer eller grupper som befinner sig på olika stadier i processer. vanligtvis via enkäter som mäter bakgrundsfrågor och olika psykologiska fenomen.
Fördelar: enkla och inte så kostsamma. kan uttala sig om samband mellan variabler (korrelation)
Nackdelar: kan uttala sig om skillnader mellan grupper på en viss psykologisk variabel. kan inte uttala sig om orsak och verkan (kausalitet). i hög utsträckning kopplat till kvantitativ metod.
Kunskap 1: Logisk härledning
När vi studerar ett fenomen eller ett beteende kan vi göra detta på olika sätt. Om vi baserar vår studie på logiskt härledd kunskap drar vi slutsatser baserad på logiska härledningar. Logisk kunskap är alltid säker. Bygger på att om något sker måste följden bli på ett visst sätt.
Beskrivande (deskriptiv) statistik
där vi använder statistiska mått (medelvärde, frekvenser etc.) för att beskriva en grupps egenskaper.
Extern validitet
anger i hur hög grad man kan generalisera de resultat man fått.
Är resultaten hållbara och giltiga i en annan kontext? Våra resultat fick vi fram i en speciell miljö (tex experiment), gäller det samma när vi kommer ut i verkliga förhållanden? För att få resultat med hög extern validitet använder vi ett ”representativt urval”. Ett urval som representerar den population vi vill generalisera till.
Kunskap 2: Empiri
En empirisk studie baseras på observationer av ett fenomen och inte på teoretiska resonemang. Psykologisk forskning är oftast av empiriskt natur. Empirisk kunskap är alltid osäker. Men vi strävar efter att göra den så säker som möjligt. Ett empiriskt tillvägagångssätt innebär att vi baserar våra slutsatser rörande ett fenomen (kan var ett beteende eller annat skeende) på erfarenheter av fenomenet. Vi måste alltså observera fenomenet för att kunna lära oss något av det.
Nominalskala
klassificerar händelser utifrån kategorisering eller namn (t.ex. kön, civilstånd m.m.)
Fältobservation
naturliga miljöer
Deskriptiva frågor
(generell förståelse för händelse el upplevelse)
Tumregler (Heuristics)
Enkla beslutsregler där informationsunderlaget till ett beslut är mycket begränsat.
rationalitet
är en grundläggande del av vetenskapen då den är nödvändig för att koppla samman premisser med slutledningar på ett logiskt riktigt sätt. Rationaliteten är alltså tätt sammankopplad med logik.
Principen om falsifiering (Popper)
Vi ska inte enbart söka stöd för våra hypoteser. Måste framförallt försöka att förkasta hypotesen. Exempel: ”Astrologin ger en bra beskrivning av ens personlighet” Felet här vore att enbart titta på det som stämmer – måste även räkna med de fall då det inte stämmer
Spridningsmått: Varians och standardavvikelse
Varians och standardavvikelse är närbesläktade. Det säger något om hur bra medelvärdet beskriver varje individs mätvärde. Variansen och standardavvikelse räknas ut genom att summera samtliga avvikelser mellan mätvärde och medelvärde.
Standardavvikelsen säger oss något om hur oense de olika individerna i gruppen är.
Variansen säger oss något om hur oense de olika individerna i gruppen är.
En forskningsfråga ska vara:
- Testbar
- Intressant
- Leda till ny kunskap (eller replikera tidigare fynd)
En forskningsfråga är en fråga som forskningen idag inte kan besvara, men som man gärna skulle vilja ha ett svar på. Frågorna kan vara generella och omfattande. Forskaren besvarar forskningsfrågor genom att göra undersökningar som gör det möjligt att dra hållbara slutsatser.
Ordinalskala
Möjligheten att rangordna (T.ex. betyg G/VG/MVG, kategorivariabler: aldrig, sällan, ofta)
Intern validitet
Kan vi med säkerhet säga att studiens resultat är hållbara och giltiga?
Hög validitet uppnås genom att alla steg i studien är noggrant genomtänkta Design: Har vi valt optimal design? Urval: Har vi fått med de vi vill kunna uttala oss om? Mätmetod: Mäter vi det vi tror att vi mäter (valid), är mätmetoden pålitlig (reliabel)? Analyser: Har vi analyserat data på bästa sätt. Slutsatser: Har vi uteslutit andra tänkbara förklaringar?
Ett experiment
försöker manipulera deltagarnas attityder, beteenden, tankar och uppfattningar genom att medvetet tillföra något och undersöka vilken effekt det har.
Grundforskning
Forskningsfrågor som inte har någon direkt praktiskt tillämpning eller betydelser.
- Kartlägger mekanismer (Vad händer i en psykos t ex)
- Teoriutveckling
- Kunskap för att ta fram kunskap helt enkelt!!
En hypotes är
Ett antagande. Antagandet om att låg grad av kommunikation leder till låg språkligförmåga är inte bara ett antagande, det är också en hypotes.En hypotes är den specifika forskningsfrågan. Denna hypotes bör bygga på tidigare forskning och måste gå att testa och falsifiera. En viktig del av hypotestestande är att vi alltid konstruerar två (ibland flera) hypoteser. En hypotes säger att det inte finns någon effekt (kallas för hypotes 0, H 0). En hypotes säger att det finns en effekt (kallas för hypotes 1, H 1). Forskarens uppdrag är att bevisa att hypotes 0 INTE stämmer. Vi kan aldrig bevisa H 1, men vi kan visa att H 0 inte stämmer (kallas att förkasta H 0).
Begreppsvaliditet
Psykologiska begrepp är abstrakta och därmed ofta svåra att observera. Begrepp formas genom forskning och teori.