Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

px > 2 bio > Flashcards

2 bio Flashcards

1
Q

Ljudvågen berättar för basiralismebranet

A

vilken ton det är

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Luktcentrat

A

En detektor för molekyler i luften - en form av kemoreception. Luktsinnet kan urskilja hundratals olika dofter i extremt små kvantiteter
Smak och lukt är kopplade till limnisks systemet och har känslomässig koppling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

I mellanörat sker en

A

förstärkning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Primär mottagningsbark

A

Primitiv information bearbetas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Glyrus singulis tillsammans med insula

A

fångar in emotioner och ger oss en upplevelse av obehag och välbehag

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Nervsignal

steg för stef

A
  1. retning
  2. elektrisk signal
  3. synaps
  4. blåsor med signalsubstans
  5. skickar ut signalsubstans
  6. når andra nervceller i kroppen som aktiveras eller dämpas
  7. når ryggmärgen
  8. åker från ryggmärg till storhjärnan
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

SSRI skapar en aktivitetsminskning i _______

och det ger en automatisk ökning i _______

A

amygdala, prefrontal cortex

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

ingår i hjärnans immunsystem

A

Mikroglia

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

hippocampus

A

limbiska systemet, lagrar långtidsminnen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Dopaminteorin

A
  • Centralstimulerande droger (t ex. amfetamin) som ökar dopamin- tillgängligheten kan orsaka psykos hos friska
  • Antidopaminerga droger reducerar psykossymptom
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Ranviersk nod

A

oisolerad öppning mellan två myelinskidor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

sociala hot, social rädsla, ex. göra bort sig

A

Psykosociala hot

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Smärthämning: nedåtgående hämning

*

A

vid akut smärta frisätt endorfiner i PAG som aktiverar nedåtgående bansystem med en hämmande effekt på signaleringen för smärta i bakhornet. Vi känner exempelvis mindre smärta under en fight/flight-situation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Interoception (inre sinne)

A

när smärtan känns inifrån

talar om vad som händer i kroppens inre

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Axonände, synaps

A

kontakten mellan nervceller- Synapser består av tre olika delar: presynaptisk terminal (vid axonterminalen), synapsklyftan (gapet) och postsynaptisk del (mottagande nervcell)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

nerver som leder ut från CNS

A

Efferenta (motoriska) nerver, Styr muskler och körtlar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hinnsäckar

A

innerörat och balanssinnet

med balandkristaller känner av linjära huvudrörelser - framåt-bakåt och i lodrätt plan - rörelser (acceleration) i förhållande till tyngdkraften (hoppa, falla etc)
Tillsammans ger dessa viktig information till storhjärnan om hur vi förhåller oss

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

impulser från smärtreceptorer fortleds in till ryggmärgen i två varianter av nervfiber

A-deltafibrer

A

skarp, skärande och vällokaliserad smärta: myeliniserade neuron för snabb impuls; ledningshastighet på 5-25 m/s

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Schwannceller

A

är anslutna till axoner med en diameter större än 1 mikrometer bildar en elektriskt isolerande fettskida, en myelinskida, runt “sitt” axon.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Ljud finns för det mesta i vänster hjärnhalva men det finns auditiva associationsområden i höger hjärnhalva

funktion?

A
  • Känner igen om någon låter ledsen glad
  • Tonhöjd
  • Helhetsupplevelsen i musik som melodi
  • Korttidsminnet av musik
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

sekundära emotioner

A

Sociala emotioner

  • Skam
  • Avundsjuka
  • Stolthet
  • Ömhet
  • Kärlek
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Receptorer, Pumpar

*

A
  • Håller intracellulärrummet separat från extracellulärrummet.
  • Kontrollerar in- och utflöde av substanser
  • Skapar och bibehåller olika miljö intra- och extracellulärt med hjälp av pumpar och kanaler
  • Vatten är huvudingrediensen både intra- och extracellulärt. Elektriskt laddade atomer – joner – är lösta i detta vatten.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Associationsbark för många sinnesmodaliteter tillsammans

A

Primär mottagningsbark - Komplex integrering av information. Avancerad förståelse av kropp och rum (hjässlob) Rumsligt neglekt: Halvsidig uppmärksamhetsstörning. Högersidig skada(mitten av storhjärnan, North East) T.ex skada på höger sida av hjärnan, men de fokuserar extremt på det som är på höger trots att de själva tror de sett allt framför sig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Sympatiska nervsystemet

A

Fight or flight - * Frigör stresshormoner

  • Höjer blodtryck
  • Höjer andningsfrekvens
  • Ökar vakenhetsgraden
  • Ökar svettutsöndring
  • Ökar blodets koaguleringsförmåga

Aktiveras från ryggmärgen och bröstkotorna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

primära lukcentrat

A

(där tinninglob möter pannlob, nära limbiska systemet där känslor finns)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Det finns sinnesceller för

A

Syn Hörsel Känsel Smak Lukt Temperatur Smärta Proprioception Balans Vibration

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Om permeabiliteten (genomsläppligheten) för ett visst jonslag ändras så ändras

A

membranpotentialen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Prior-effekt:

A

Hjärnan predicerar vad som är på väg in med hjälp av de erfarenheter som redan finns i hjärnan. Detta sker via återkopplande nervbanor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

rensar borty signalsubstanser

A

Astrocyter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

subaraknoidalrummet

A

Utrymmet som är mellan mjuka hinnan och araknoidean

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Främre (prefrontal) exekutiv

A

Främre Yttre (prefrontal dorsolateral) Exekutiva funktioner: Tex: Selektivt bromsa det irrelevanta. Styrning av arbetsminnet. Delad uppmärksamhet (längst fram i pannloben

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

premotorisk bark

A

pannloben, planerar rörelser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

“onaturliga” hot, ex. flygrädsla

A

Abiotiska hot

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

amygdala

A

limbiska systemet, fight or flight, emotionellt minne (klassisk betingning)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

En-punkts diskrimination

A

Exteroception och Proprioception identifierar beröringens lokalisation på kroppen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

mjuka hinnan och araknoidean

A

Hjärnan omges av två hinnor som cerebrospinalvätskan

rinner ut mellan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Sympatiska nervsystemet tillsammans med parasympatiska nervsystemet utgör

A

icke-viljestyrda eller autonoma nervsystemet, där dessa två motarbetar varandra.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Axonkäglan

A

den utbuktning av nervcellen precis i början av axonet, här summeras impulserna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Sjukdomar med orbitofrontala skador och dysfunktioner

A
  • antisocial personlighetsstörning

* Frontotemporal demens

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

hjälper nervcellerna att kommunicera snabbare

A

Oligodendrocyter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Centrala nervsystemet (CNS):

A
  1. Storhjärna
  2. Hjärnstam
    - Diencephalon (mellanhjärna)
    - Mesencephalon (mitthjärna)
    - Pons (bryggan)
    - Förlängda märgen
  3. Lillhjärna
  4. Ryggmärgen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Spinalganglion/bakrotsganglion

A

den ansamling/klump av primärafferenta nervcellskroppar som påträffas i varje bakrot just innan denna förenas med framroten till en ryggmärgsnervstam. Dessa nervceller sänder ett utskott ut ryggmärgsnervstammen och ett via bakroten in till ryggmärgen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Främre-Inre emo-social

A

Nedre inre (Ventromedial/Orbital) Flexibel representation av affektivt värde. Behagligt/Obehagligt Kopplar värde till objekt/kontext. Viktigt för social funktion och personlighet. Lär oss hantera miljön runt omkring oss, t.ex känns obehagligt att bryta normerna i en grupp som är viktig för en. (längst fram och ner i pannloben, ovanför ögonen)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Affektsmitta

A

Spegelneuroner - insula & premotoriska cortex - särskilda grupper neuroner som kan återskapa och föreställa sig vad som händer utanför en -

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Retikulära systemet

A

grundläggande reglering av vakenhet och hur alert man är. Kontaktbanor med lillhjärnan. Automatisk reglering av blodtryck och andning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Somatiska nervsystemet styrs…

A

kroppsligt, viljestyrt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Enteriska nervsystemet

A

Bukhjärnan. Tarmarna omslutna av två lager med täta nätverk av nerver Sköter självständigt magsäckens och tarmarmarnas arbetet Påverkas av andra delar av det autonoma nervsystemet då allt hänger samman

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Homeostas

A

tillstånd med optimal balans – kroppstemperatur, glukos i blodplasma

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Det yttre bansystemet som skickar info om

A

anterolaterala om smärt och temperaturimpulser och grova/diffusa tryck

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

bakhorn

A

Ledningsbanor (axon) inåt till hjärnan löper via ryggmärgens vita substans

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Associationsbark framförallt för en sinnesmodalitet -

A

Primär mottagningsbark - Förvandling till sammansatta perceptuella mönster och gestalter, vilket leder till att man känner igen ord man hör och objekt man ser. Associationsbark framförallt för en sinnesmodalitet och oftast varje individuellt sinne för sig (t.ex ser penna och lär sig ordet penna, och associerar formen av pennor och rörelser som förknippas med pennan, man lär sig betydelsen till slut och inte ljudet)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Kommandocentralen

A

kommunicerar via autonoma nervsystemet, aktiverar stressrespons och HPA genom Kortikotropinfrisättande hormon.

  • Amygdala talar om om det finns ett hot och skickar vidare till hypothalamus.
  • Hypofysen frisätter sedan adrenokortiko-tropiskt hormon (ACTH).
  • Binjurebarken producerad nor-/adrenalin och kortisol.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

motoriska barken (gyrus precentralis)

A

pannloben, karta över kroppens muskler och leder

54
Q

Muskelspolen

A

receptorer som talar om hur utspänd muskeln är

55
Q

Axon

A

nervsignaler färdas igenom och ut. Dendriter och axon utan myelin utgör grå substans

56
Q

Vit vävnad

A

axonbuntar (ledningsbanor)

57
Q

Orbitofrontal cortex

A

Impulser, agera på första instinkt
Emotioner
Koppling till limbiska

58
Q

Två-punkts diskrimination

A

Exteroception & Proprioception

särskiljer läget för två samtidiga berörings-punkter

59
Q

Somatosensorisk primär cortex i storhjärnan “Homunculus”

A

Som en karta över kroppen i parietallonen

60
Q

Adaption och sensorisk filtrering är när

A

receptorerna anpassar sig till ett konstant stimuli och minskar eller slutar signalera den retningen. Vid exempelvis lukt eller ljus. (gäller ej smärta)

61
Q

Somatosensoriska cortex

A

kopplad till fysisk smärta

62
Q

primära emotioner

A

Grundläggande, ärftligt betingade känsloreaktioner och känslouttryck.

63
Q

Hypothalmus

A

mellanhjärnan, styr kroppens homeostas (“inre balans”), t.ex näringsintag, vätske och saltbalans, temperatur. Är överordnad chef för det autonoma nervsystemet: sympatiska nervsystemet och parasympatiska nervsystemet. Styr hypofysens frisättning av hormoner (till kroppens endokrina system)

64
Q

initiala segmentet

A

första delen av axonet

65
Q

Underhud

A

(subcurtis) - receptor för vibration

66
Q

Exteroception

A

när en känner smärtan

(yttre sinnen) som hörsel, känsel syn

67
Q

Stratium - Svanskärnan och Putamen.

A

Basala ganglierna: Start och stopp i motoriken och för motoriska handlingar i nära samarbete med motoriska områden i pannloben. Viktigt för procedurminne (automatisk motorisk inlärning).

68
Q

Överhud

A

(epidermis) - receptor för tryck, smärta (nociception)

69
Q

Jonkanaler

A

ligandstyrda (receptorer för signalsubstanser)
Det finns aktiva och passiva kanaler. Passiva kanaler står öppna hela tiden. Aktiva kanalers öppning och stängning (gating) bestäms av hur de påverkas av olika stimulering.

70
Q

Premotorisk bark

A

Sätter samman sekvens av motoriska signaler (motoriska program). För finmotorik i händer och talapparat (Precis framför primär motorisk bark i pannloben)

71
Q

Neurotransmittorer

A

(signalsubstanser) är molekyler som förmedlar en nervsignal på kemisk väg från en nervcell till en annan i nervsystemet.

72
Q

CRH

A

kortikotropinfrisättande hormon (eng. corticotropin-releasing hormone)

73
Q

Hjärnstammen

A

mitthjärnan, bryggan (pons), förlängda märgen. Utgående ledningsbanor (buntar av axoner). Ingående ledningsbanor, exempelvis från känsel, rörelsesinnet. Kärnor för flera olika kranialnerver, exempelvis för balans, ögonrörelser och svalg. Kärnor som ger ifrån sig olika signalsubstanser

74
Q

Basala ganglierna

A

Motorik & lust

75
Q

nerver som leder in till CNS

A

Afferenta (sensoriska) nerver, Känsel och andra intryck från omvärlden tolkas

76
Q

somatosensoriska barken (gyrus postcentralis)

A

hjässloben, karta över alla sinnesintryck som kommer från hud, muskler, smak

77
Q

Signalsubstanser och emotioner

A

Olika sammansättning av serotonin, dopamin och noradrenalin

78
Q

Läderhud

A

(dermis) - receptor för beröring runt hårceller, töjning (när nåt glider i ex. handen), hårlös beröring

79
Q

Neurotransmittorer frisläpps från nervändan

A

exocytos

80
Q

ACTH

A

adrenokortikotropiskt hormon (eng. adrenocorticotropic hormone)

81
Q

Allostas

A

processer som syftar till att uppnå homeostas (munntorrhet, feber etc)

82
Q

Brocas område

A

pannloben, producerar språk

83
Q

Orbitofrontal skada

*

A
  • patalogisk gamling
  • Risktagande
  • Personlighetsförändring
  • Disinhibition
  • Impulsivitet
  • Beroendeproblematik
84
Q

Hjärnbalken

corpus callosum

A

fäster samman hjärnhalvorna, kommunicerar via flera hundra miljoner tvärgående nervtrådar (axoner).

85
Q

framhorn

A

inne i ryggmärgen
motoriska nervceller som skickar signaler ut till kroppens muskler, de påverkas av nedåtstigande axon från hjärnans motoriska områden och av axon från sensoriska neuron i-

86
Q

Psykopatologi

A

Läran om psykiska symptom som skapar lidande och dysfunktion i vardagen. Om avvikelser i emotion/affekt, kognition och beteende < psykiatri

87
Q

Monoamin-hypotesen

A
  • Obalans eller begränsad tillgänglighet av signalsubstanser = psykisk störning
  • Serotoners tillgänglighet begränsad vid depression
  • Det behövs en balanserad nivå av monaminer
88
Q

Affekt

A

Subjektiva
Varierar från person till person
Behöver inte vara omedelbar
Ungefär samma som känsla

89
Q

Perifera nervsystemet (PNS)

A

Består av kranialnerver och spinalnerver som går till och från kroppens olika delar

90
Q

cerebrospinalvätska

A

(en vattenklar vätska) - 1. Stötskyddande kudde 2. För bort avfallsprodukter

91
Q

Insula

A

ligger dold djupt inne i lateralfåran: “Lyssnar inåt” Viktig för emotionell upplevelse baserad på information från kroppens inre organ: stelnar av skräck; pirrar i magen; hjärtat bultar etc.

92
Q

nervbanor som går till och från kroppens olika delar

A

spinalnerver

93
Q

Storhjärnans ventrikelsystem

A

Transporterar cerebrospinalvätska

94
Q

Gördelvindlingen, gyrus cinguli

A

limbiska systemet, emotionella processer, sinnesstämning, inlärning, minne, orientering av uppmärksamhet, uppfattning av smärta & källa för motorisk aktivitet

95
Q

Emotioner

A

Universella
Kortvariga
Har ett objekt - något har skapat emotionen

96
Q

Sekundär accosistiv hjärnbark

A

Hjässlob

  • Stereognosi - Inre mentala gestalter (modeller) för hur olika föremål känns, som att identifiera och känna igen föremål med hjälp av känseln.
  • Inre mentala modeller av den egna kroppen och av kroppens olika rörelser
97
Q

påhittade hot, spöken

A

Imaginära hot

98
Q

Golgis senorgan

A

ger hjärnan besked om den kraft som en muskel utvecklar i ett visst ögonblick

99
Q

nervbanor till och från huvudets olika delar

A

kranialnerver

100
Q

Nociceptoret

A

smärtreceptorer

  • består av free nerve endings (nakna nedvävnadsslut): vilka uträcker smärta
  • Reagerar på kraftig mekanisk stimulering, värme, kyla eller kemiska substanser som frisätts i skadad vävnad (ex. Histamin)
101
Q

Sinnens i tre olika huvudområden

A

Exteroception (yttre sinnen) som hörsel, känsel syn

Proprioception (rörelse sinne) talar om kroppsdelars rörelser och läge

Interoception (inre sinne) talar om vad som händer i kroppens inre

102
Q

Primär motorisk bark

A

bakre - Sekvenser av motoriska signaler skickas iväg (längst bak i pannloben).
Skador: Halvsidig förlamning, ansikte, arm, hand(stroke)

103
Q

Myelin

A

fett- och proteinrikt lager som utgörs av gliaceller (oligodendrocyter) som täcker axonet så impulsen kan färdas snabbare. Med myelin: 120 m/s. Utan myelin: 0,1 m/s. Myelin utgör vit substans.

104
Q

impulser från smärtreceptorer fortleds in till ryggmärgen i två varianter av nervfiber

C-fibrer

A

dov, molande och svårlokaliserad smärta: omyelinisefande neuron för långsam impuls;

105
Q

Sinnesceller kan ses som en typ av nervcell som specialiserats på att reagera på

A

en viss typ av retning (t.ex. ljus, ljudvågor, beröring eller ett kemiskt ämne)

106
Q

Neuroplasticitet

A

Neuronens “kontakter” förändras utifrån miljö

107
Q

hörselcentrat

A

tinningsloben

108
Q

Aktionspotential

A

depolarisation
. neuroners förmåga att skapa elektriska impulser Natriumkanalen öppnas när membranpotentialen stiger över -55mV. Då strömmar massa positiva joner in i membranet vilket ändrar potentialskilladen till +40mV. Detta är den elektriska signalen som skickas vidare i nervcellen. Längd på axonet påverkar inte aktionspotentialen, däremot gör temperatur och axonets diameter det

109
Q

Dendrit

A

nervsignaler in i cellen

110
Q

Lillhjärna

A

koordinerar rörelser, viktig för motorisk inlärning (procedurminne)

111
Q

Refraktärperiod

A

hyperpolarisation: Natriumkanalen stängs vilket gör det omöjligt för nervcellen att skicka iväg någon ny signal. Spänningskänsliga kaliumkanaler öppnas, kaliumjoner strömmar ut, mebranet hyperpolariseras och åter igen blir det en större laddning på utsidan än på insidan av cellen och potentialskillnaden sjunker till -80mV. Såsmåningom sker en repolarisation. Den höga kaliumkoncentrationen på insidan gör att kaliumjoner diffunderar in och den höga natriumkoncentrationen på utsidan gör att natriumjoner diffunderar ut. Tillslut återupprättas vilopotentialen åter igen.

112
Q

Kinestesi

A

Exteroception och Proprioception

upplevelse av rörelser

113
Q

Thalamus

A

mellanhjärnan, telefonväxel/omkopplingsstation

114
Q

somatosensoriska systemet

A

ett sensoriskt system som detekterar impulser som brukar benämnas känsel eller tryck, temperatur (varmt eller kallt), smärta (inklusive kliande och kittlande känslor) liksom proprioception vilket är musklernas läge vilket hjälper till att bedöma rumsuppfattningen.

115
Q

Det bakre bansystemet som skickar info om

A

(dorsala)

tryck beröring och muskelsinne

116
Q

Stereognosi

A

Inre mentala gestalter (modeller) för hur olika föremål känns, som att identifiera och känna igen föremål med hjälp av känseln.

117
Q

Båggångarna

A

innerörat och balanssinnet

- tre led som känner av huvudets rotationsrörelser i olika plan (snurra, nicka etc)

118
Q

hot som finns i vår miljö

A

Biotiska hot

119
Q

Grå vävnad

A

hjärnbark med nervcellskroppar (soma)

120
Q

Stressorer

A

“triggers”, utlösare för en stressreaktion

121
Q

Wernickes område

A

hjässloben, förstå språk

122
Q

Autonoma nervsystemet styrs…

A

Självstyrt, sköter grundläggande funktioner som matsmältning och hjärtrytm

123
Q

Auditiva associationsområden i vänster hjärnhalva

A

Processa inkommande språkljud
Processa inkommande språkljud
Abstrakta begrepp

124
Q

Accumbenkärnan - Ventrala striatum

A

Basala ganglierna:

hjärnans basala lustcentra

125
Q

Monoaminer

A
  • organiska molekyler med en amingrupp (vätesubstitut)

* Signalsubstanser som serotonin (5-HT), dopamin och noradrenalin

126
Q

Signaler från ex. Huden > hjärnan, kortfattat:

A
  1. somosensoriska receptorer reagerar på stimuli
  2. signal går till ryggmärgsnerven
  3. till sesoriska nervcellen i bakrotsganglion
  4. till bakroten
  5. till ryggmärgens bakhorn
  6. leder till axonet mot hjärnan och sedan kopplingar mot motoriska neuron i framhornet
127
Q

Emotionell intelligens

*

A
  • Hantera emotioner
  • Uppfatta emotioner
  • Förstå emotioner
  • Använda emotioner
128
Q

Allostatisk börda

A

systemisk belastning pga. allostatiska processer

129
Q

den spinala grindteorin

A

Smärthämning

sensorisk stimulering medför aktivitet i A-beta-fibrer vilket leder till en hämning av överföringen av smärtsignaler i bakhornet

130
Q

Proprioception

A

rörelse sinne) talar om kroppsdelars rörelser och läge

131
Q

Parasympatiska nervsystemet

A

Rest & digest - * Sänkt hjärtfrekvens

  • Sänker blodtryck
  • Lugnare andning
  • Omfördelar blodflödet
  • Matsmältning befrämjas

Aktiveras från hjärnstammen och korskotorna

px (2 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions