2 bio Flashcards
(131 cards)
1
Q
Ljudvågen berättar för basiralismebranet
A
vilken ton det är
2
Q
Luktcentrat
A
En detektor för molekyler i luften - en form av kemoreception. Luktsinnet kan urskilja hundratals olika dofter i extremt små kvantiteter
Smak och lukt är kopplade till limnisks systemet och har känslomässig koppling
3
Q
I mellanörat sker en
A
förstärkning
4
Q
Primär mottagningsbark
A
Primitiv information bearbetas
5
Q
Glyrus singulis tillsammans med insula
A
fångar in emotioner och ger oss en upplevelse av obehag och välbehag
6
Q
Nervsignal
steg för stef
A
- retning
- elektrisk signal
- synaps
- blåsor med signalsubstans
- skickar ut signalsubstans
- når andra nervceller i kroppen som aktiveras eller dämpas
- når ryggmärgen
- åker från ryggmärg till storhjärnan
7
Q
SSRI skapar en aktivitetsminskning i _______
och det ger en automatisk ökning i _______
A
amygdala, prefrontal cortex
8
Q
ingår i hjärnans immunsystem
A
Mikroglia
9
Q
hippocampus
A
limbiska systemet, lagrar långtidsminnen
10
Q
Dopaminteorin
A
- Centralstimulerande droger (t ex. amfetamin) som ökar dopamin- tillgängligheten kan orsaka psykos hos friska
- Antidopaminerga droger reducerar psykossymptom
11
Q
Ranviersk nod
A
oisolerad öppning mellan två myelinskidor
12
Q
sociala hot, social rädsla, ex. göra bort sig
A
Psykosociala hot
13
Q
Smärthämning: nedåtgående hämning
*
A
vid akut smärta frisätt endorfiner i PAG som aktiverar nedåtgående bansystem med en hämmande effekt på signaleringen för smärta i bakhornet. Vi känner exempelvis mindre smärta under en fight/flight-situation
14
Q
Interoception (inre sinne)
A
när smärtan känns inifrån
talar om vad som händer i kroppens inre
15
Q
Axonände, synaps
A
kontakten mellan nervceller- Synapser består av tre olika delar: presynaptisk terminal (vid axonterminalen), synapsklyftan (gapet) och postsynaptisk del (mottagande nervcell)
16
Q
nerver som leder ut från CNS
A
Efferenta (motoriska) nerver, Styr muskler och körtlar
17
Q
Hinnsäckar
A
innerörat och balanssinnet
med balandkristaller känner av linjära huvudrörelser - framåt-bakåt och i lodrätt plan - rörelser (acceleration) i förhållande till tyngdkraften (hoppa, falla etc)
Tillsammans ger dessa viktig information till storhjärnan om hur vi förhåller oss
18
Q
impulser från smärtreceptorer fortleds in till ryggmärgen i två varianter av nervfiber
A-deltafibrer
A
skarp, skärande och vällokaliserad smärta: myeliniserade neuron för snabb impuls; ledningshastighet på 5-25 m/s
19
Q
Schwannceller
A
är anslutna till axoner med en diameter större än 1 mikrometer bildar en elektriskt isolerande fettskida, en myelinskida, runt “sitt” axon.
20
Q
Ljud finns för det mesta i vänster hjärnhalva men det finns auditiva associationsområden i höger hjärnhalva
funktion?
A
- Känner igen om någon låter ledsen glad
- Tonhöjd
- Helhetsupplevelsen i musik som melodi
- Korttidsminnet av musik
21
Q
sekundära emotioner
A
Sociala emotioner
- Skam
- Avundsjuka
- Stolthet
- Ömhet
- Kärlek
22
Q
Receptorer, Pumpar
*
A
- Håller intracellulärrummet separat från extracellulärrummet.
- Kontrollerar in- och utflöde av substanser
- Skapar och bibehåller olika miljö intra- och extracellulärt med hjälp av pumpar och kanaler
- Vatten är huvudingrediensen både intra- och extracellulärt. Elektriskt laddade atomer – joner – är lösta i detta vatten.
23
Q
Associationsbark för många sinnesmodaliteter tillsammans
A
Primär mottagningsbark - Komplex integrering av information. Avancerad förståelse av kropp och rum (hjässlob) Rumsligt neglekt: Halvsidig uppmärksamhetsstörning. Högersidig skada(mitten av storhjärnan, North East) T.ex skada på höger sida av hjärnan, men de fokuserar extremt på det som är på höger trots att de själva tror de sett allt framför sig.
24
Q
Sympatiska nervsystemet
A
Fight or flight - * Frigör stresshormoner
- Höjer blodtryck
- Höjer andningsfrekvens
- Ökar vakenhetsgraden
- Ökar svettutsöndring
- Ökar blodets koaguleringsförmåga
Aktiveras från ryggmärgen och bröstkotorna
25
primära lukcentrat
(där tinninglob möter pannlob, nära limbiska systemet där känslor finns)
26
Det finns sinnesceller för
Syn Hörsel Känsel Smak Lukt Temperatur Smärta Proprioception Balans Vibration
27
Om permeabiliteten (genomsläppligheten) för ett visst jonslag ändras så ändras
membranpotentialen
28
Prior-effekt:
Hjärnan predicerar vad som är på väg in med hjälp av de erfarenheter som redan finns i hjärnan. Detta sker via återkopplande nervbanor
29
rensar borty signalsubstanser
Astrocyter
30
subaraknoidalrummet
Utrymmet som är mellan mjuka hinnan och araknoidean
31
Främre (prefrontal) exekutiv
Främre Yttre (prefrontal dorsolateral) Exekutiva funktioner: Tex: Selektivt bromsa det irrelevanta. Styrning av arbetsminnet. Delad uppmärksamhet (längst fram i pannloben
32
premotorisk bark
pannloben, planerar rörelser
33
“onaturliga” hot, ex. flygrädsla
Abiotiska hot
34
amygdala
limbiska systemet, fight or flight, emotionellt minne (klassisk betingning)
35
En-punkts diskrimination
Exteroception och Proprioception identifierar beröringens lokalisation på kroppen
36
mjuka hinnan och araknoidean
Hjärnan omges av två hinnor som cerebrospinalvätskan
| rinner ut mellan
37
Sympatiska nervsystemet tillsammans med parasympatiska nervsystemet utgör
icke-viljestyrda eller autonoma nervsystemet, där dessa två motarbetar varandra.
38
Axonkäglan
den utbuktning av nervcellen precis i början av axonet, här summeras impulserna
39
Sjukdomar med orbitofrontala skador och dysfunktioner
* antisocial personlighetsstörning
| * Frontotemporal demens
40
hjälper nervcellerna att kommunicera snabbare
Oligodendrocyter
41
Centrala nervsystemet (CNS):
1. Storhjärna
2. Hjärnstam
- Diencephalon (mellanhjärna)
- Mesencephalon (mitthjärna)
- Pons (bryggan)
- Förlängda märgen
3. Lillhjärna
4. Ryggmärgen
42
Spinalganglion/bakrotsganglion
den ansamling/klump av primärafferenta nervcellskroppar som påträffas i varje bakrot just innan denna förenas med framroten till en ryggmärgsnervstam. Dessa nervceller sänder ett utskott ut ryggmärgsnervstammen och ett via bakroten in till ryggmärgen.
43
Främre-Inre emo-social
Nedre inre (Ventromedial/Orbital) Flexibel representation av affektivt värde. Behagligt/Obehagligt Kopplar värde till objekt/kontext. Viktigt för social funktion och personlighet. Lär oss hantera miljön runt omkring oss, t.ex känns obehagligt att bryta normerna i en grupp som är viktig för en. (längst fram och ner i pannloben, ovanför ögonen)
44
Affektsmitta
Spegelneuroner - insula & premotoriska cortex - särskilda grupper neuroner som kan återskapa och föreställa sig vad som händer utanför en -
45
Retikulära systemet
grundläggande reglering av vakenhet och hur alert man är. Kontaktbanor med lillhjärnan. Automatisk reglering av blodtryck och andning
46
Somatiska nervsystemet styrs...
kroppsligt, viljestyrt
47
Enteriska nervsystemet
Bukhjärnan. Tarmarna omslutna av två lager med täta nätverk av nerver Sköter självständigt magsäckens och tarmarmarnas arbetet Påverkas av andra delar av det autonoma nervsystemet då allt hänger samman
48
Homeostas
tillstånd med optimal balans – kroppstemperatur, glukos i blodplasma
49
Det yttre bansystemet som skickar info om
anterolaterala om smärt och temperaturimpulser och grova/diffusa tryck
50
bakhorn
Ledningsbanor (axon) inåt till hjärnan löper via ryggmärgens vita substans
51
Associationsbark framförallt för en sinnesmodalitet -
Primär mottagningsbark - Förvandling till sammansatta perceptuella mönster och gestalter, vilket leder till att man känner igen ord man hör och objekt man ser. Associationsbark framförallt för en sinnesmodalitet och oftast varje individuellt sinne för sig (t.ex ser penna och lär sig ordet penna, och associerar formen av pennor och rörelser som förknippas med pennan, man lär sig betydelsen till slut och inte ljudet)
52
Kommandocentralen
kommunicerar via autonoma nervsystemet, aktiverar stressrespons och HPA genom Kortikotropinfrisättande hormon.
* Amygdala talar om om det finns ett hot och skickar vidare till hypothalamus.
* Hypofysen frisätter sedan adrenokortiko-tropiskt hormon (ACTH).
* Binjurebarken producerad nor-/adrenalin och kortisol.
53
motoriska barken (gyrus precentralis)
pannloben, karta över kroppens muskler och leder
54
Muskelspolen
receptorer som talar om hur utspänd muskeln är
55
Axon
nervsignaler färdas igenom och ut. Dendriter och axon utan myelin utgör grå substans
56
Vit vävnad
axonbuntar (ledningsbanor)
57
Orbitofrontal cortex
Impulser, agera på första instinkt
Emotioner
Koppling till limbiska
58
Två-punkts diskrimination
Exteroception & Proprioception
| särskiljer läget för två samtidiga berörings-punkter
59
Somatosensorisk primär cortex i storhjärnan “Homunculus"
Som en karta över kroppen i parietallonen
60
Adaption och sensorisk filtrering är när
receptorerna anpassar sig till ett konstant stimuli och minskar eller slutar signalera den retningen. Vid exempelvis lukt eller ljus. (gäller ej smärta)
61
Somatosensoriska cortex
kopplad till fysisk smärta
62
primära emotioner
Grundläggande, ärftligt betingade känsloreaktioner och känslouttryck.
63
Hypothalmus
mellanhjärnan, styr kroppens homeostas (“inre balans”), t.ex näringsintag, vätske och saltbalans, temperatur. Är överordnad chef för det autonoma nervsystemet: sympatiska nervsystemet och parasympatiska nervsystemet. Styr hypofysens frisättning av hormoner (till kroppens endokrina system)
64
initiala segmentet
första delen av axonet
65
Underhud
(subcurtis) - receptor för vibration
66
Exteroception
när en känner smärtan
(yttre sinnen) som hörsel, känsel syn
67
Stratium - Svanskärnan och Putamen.
Basala ganglierna: Start och stopp i motoriken och för motoriska handlingar i nära samarbete med motoriska områden i pannloben. Viktigt för procedurminne (automatisk motorisk inlärning).
68
Överhud
(epidermis) - receptor för tryck, smärta (nociception)
69
Jonkanaler
ligandstyrda (receptorer för signalsubstanser)
Det finns aktiva och passiva kanaler. Passiva kanaler står öppna hela tiden. Aktiva kanalers öppning och stängning (gating) bestäms av hur de påverkas av olika stimulering.
70
Premotorisk bark
Sätter samman sekvens av motoriska signaler (motoriska program). För finmotorik i händer och talapparat (Precis framför primär motorisk bark i pannloben)
71
Neurotransmittorer
(signalsubstanser) är molekyler som förmedlar en nervsignal på kemisk väg från en nervcell till en annan i nervsystemet.
72
CRH
kortikotropinfrisättande hormon (eng. corticotropin-releasing hormone)
73
Hjärnstammen
mitthjärnan, bryggan (pons), förlängda märgen. Utgående ledningsbanor (buntar av axoner). Ingående ledningsbanor, exempelvis från känsel, rörelsesinnet. Kärnor för flera olika kranialnerver, exempelvis för balans, ögonrörelser och svalg. Kärnor som ger ifrån sig olika signalsubstanser
74
Basala ganglierna
Motorik & lust
75
nerver som leder in till CNS
Afferenta (sensoriska) nerver, Känsel och andra intryck från omvärlden tolkas
76
somatosensoriska barken (gyrus postcentralis)
hjässloben, karta över alla sinnesintryck som kommer från hud, muskler, smak
77
Signalsubstanser och emotioner
Olika sammansättning av serotonin, dopamin och noradrenalin
78
Läderhud
(dermis) - receptor för beröring runt hårceller, töjning (när nåt glider i ex. handen), hårlös beröring
79
Neurotransmittorer frisläpps från nervändan
exocytos
80
ACTH
adrenokortikotropiskt hormon (eng. adrenocorticotropic hormone)
81
Allostas
processer som syftar till att uppnå homeostas (munntorrhet, feber etc)
82
Brocas område
pannloben, producerar språk
83
Orbitofrontal skada
| *
* patalogisk gamling
* Risktagande
* Personlighetsförändring
* Disinhibition
* Impulsivitet
* Beroendeproblematik
84
Hjärnbalken
| corpus callosum
fäster samman hjärnhalvorna, kommunicerar via flera hundra miljoner tvärgående nervtrådar (axoner).
85
framhorn
inne i ryggmärgen
motoriska nervceller som skickar signaler ut till kroppens muskler, de påverkas av nedåtstigande axon från hjärnans motoriska områden och av axon från sensoriska neuron i-
86
Psykopatologi
Läran om psykiska symptom som skapar lidande och dysfunktion i vardagen. Om avvikelser i emotion/affekt, kognition och beteende < psykiatri
87
Monoamin-hypotesen
* Obalans eller begränsad tillgänglighet av signalsubstanser = psykisk störning
* Serotoners tillgänglighet begränsad vid depression
* Det behövs en balanserad nivå av monaminer
88
Affekt
Subjektiva
Varierar från person till person
Behöver inte vara omedelbar
Ungefär samma som känsla
89
Perifera nervsystemet (PNS)
Består av kranialnerver och spinalnerver som går till och från kroppens olika delar
90
cerebrospinalvätska
(en vattenklar vätska) - 1. Stötskyddande kudde 2. För bort avfallsprodukter
91
Insula
ligger dold djupt inne i lateralfåran: “Lyssnar inåt” Viktig för emotionell upplevelse baserad på information från kroppens inre organ: stelnar av skräck; pirrar i magen; hjärtat bultar etc.
92
nervbanor som går till och från kroppens olika delar
spinalnerver
93
Storhjärnans ventrikelsystem
Transporterar cerebrospinalvätska
94
Gördelvindlingen, gyrus cinguli
limbiska systemet, emotionella processer, sinnesstämning, inlärning, minne, orientering av uppmärksamhet, uppfattning av smärta & källa för motorisk aktivitet
95
Emotioner
Universella
Kortvariga
Har ett objekt - något har skapat emotionen
96
Sekundär accosistiv hjärnbark
Hjässlob
* Stereognosi - Inre mentala gestalter (modeller) för hur olika föremål känns, som att identifiera och känna igen föremål med hjälp av känseln.
* Inre mentala modeller av den egna kroppen och av kroppens olika rörelser
97
påhittade hot, spöken
Imaginära hot
98
Golgis senorgan
ger hjärnan besked om den kraft som en muskel utvecklar i ett visst ögonblick
99
nervbanor till och från huvudets olika delar
kranialnerver
100
Nociceptoret
smärtreceptorer
* består av free nerve endings (nakna nedvävnadsslut): vilka uträcker smärta
* Reagerar på kraftig mekanisk stimulering, värme, kyla eller kemiska substanser som frisätts i skadad vävnad (ex. Histamin)
101
Sinnens i tre olika huvudområden
Exteroception (yttre sinnen) som hörsel, känsel syn
Proprioception (rörelse sinne) talar om kroppsdelars rörelser och läge
Interoception (inre sinne) talar om vad som händer i kroppens inre
102
Primär motorisk bark
bakre - Sekvenser av motoriska signaler skickas iväg (längst bak i pannloben).
Skador: Halvsidig förlamning, ansikte, arm, hand(stroke)
103
Myelin
fett- och proteinrikt lager som utgörs av gliaceller (oligodendrocyter) som täcker axonet så impulsen kan färdas snabbare. Med myelin: 120 m/s. Utan myelin: 0,1 m/s. Myelin utgör vit substans.
104
impulser från smärtreceptorer fortleds in till ryggmärgen i två varianter av nervfiber
C-fibrer
dov, molande och svårlokaliserad smärta: omyelinisefande neuron för långsam impuls;
105
Sinnesceller kan ses som en typ av nervcell som specialiserats på att reagera på
en viss typ av retning (t.ex. ljus, ljudvågor, beröring eller ett kemiskt ämne)
106
Neuroplasticitet
Neuronens “kontakter” förändras utifrån miljö
107
hörselcentrat
tinningsloben
108
Aktionspotential
depolarisation
. neuroners förmåga att skapa elektriska impulser Natriumkanalen öppnas när membranpotentialen stiger över -55mV. Då strömmar massa positiva joner in i membranet vilket ändrar potentialskilladen till +40mV. Detta är den elektriska signalen som skickas vidare i nervcellen. Längd på axonet påverkar inte aktionspotentialen, däremot gör temperatur och axonets diameter det
109
Dendrit
nervsignaler in i cellen
110
Lillhjärna
koordinerar rörelser, viktig för motorisk inlärning (procedurminne)
111
Refraktärperiod
hyperpolarisation: Natriumkanalen stängs vilket gör det omöjligt för nervcellen att skicka iväg någon ny signal. Spänningskänsliga kaliumkanaler öppnas, kaliumjoner strömmar ut, mebranet hyperpolariseras och åter igen blir det en större laddning på utsidan än på insidan av cellen och potentialskillnaden sjunker till -80mV. Såsmåningom sker en repolarisation. Den höga kaliumkoncentrationen på insidan gör att kaliumjoner diffunderar in och den höga natriumkoncentrationen på utsidan gör att natriumjoner diffunderar ut. Tillslut återupprättas vilopotentialen åter igen.
112
Kinestesi
Exteroception och Proprioception
| upplevelse av rörelser
113
Thalamus
mellanhjärnan, telefonväxel/omkopplingsstation
114
somatosensoriska systemet
ett sensoriskt system som detekterar impulser som brukar benämnas känsel eller tryck, temperatur (varmt eller kallt), smärta (inklusive kliande och kittlande känslor) liksom proprioception vilket är musklernas läge vilket hjälper till att bedöma rumsuppfattningen.
115
Det bakre bansystemet som skickar info om
(dorsala)
| tryck beröring och muskelsinne
116
Stereognosi
Inre mentala gestalter (modeller) för hur olika föremål känns, som att identifiera och känna igen föremål med hjälp av känseln.
117
Båggångarna
innerörat och balanssinnet
| - tre led som känner av huvudets rotationsrörelser i olika plan (snurra, nicka etc)
118
hot som finns i vår miljö
Biotiska hot
119
Grå vävnad
hjärnbark med nervcellskroppar (soma)
120
Stressorer
“triggers”, utlösare för en stressreaktion
121
Wernickes område
hjässloben, förstå språk
122
Autonoma nervsystemet styrs...
Självstyrt, sköter grundläggande funktioner som matsmältning och hjärtrytm
123
Auditiva associationsområden i vänster hjärnhalva
Processa inkommande språkljud
Processa inkommande språkljud
Abstrakta begrepp
124
Accumbenkärnan - Ventrala striatum
Basala ganglierna:
| hjärnans basala lustcentra
125
Monoaminer
* organiska molekyler med en amingrupp (vätesubstitut)
| * Signalsubstanser som serotonin (5-HT), dopamin och noradrenalin
126
Signaler från ex. Huden > hjärnan, kortfattat:
1. somosensoriska receptorer reagerar på stimuli
2. signal går till ryggmärgsnerven
3. till sesoriska nervcellen i bakrotsganglion
4. till bakroten
5. till ryggmärgens bakhorn
6. leder till axonet mot hjärnan och sedan kopplingar mot motoriska neuron i framhornet
127
Emotionell intelligens
| *
* Hantera emotioner
* Uppfatta emotioner
* Förstå emotioner
* Använda emotioner
128
Allostatisk börda
systemisk belastning pga. allostatiska processer
129
den spinala grindteorin
Smärthämning
sensorisk stimulering medför aktivitet i A-beta-fibrer vilket leder till en hämning av överföringen av smärtsignaler i bakhornet
130
Proprioception
rörelse sinne) talar om kroppsdelars rörelser och läge
131
Parasympatiska nervsystemet
Rest & digest - * Sänkt hjärtfrekvens
* Sänker blodtryck
* Lugnare andning
* Omfördelar blodflödet
* Matsmältning befrämjas
Aktiveras från hjärnstammen och korskotorna
