1. Rätt, lag och rättvisa

Question 1

Rätt/rättvisa

Answer 1

Rätt → Lag → Brott och straff, polis och domstolar. Rätt kan anses kopplat till rättskydd. nutidens viktigaste rättskälla, lagen

Question 2

Rättvisa

Answer 2

Rättvisa →Lagen följs. Rättvisa kan alltså kopplas till rättsstaten

Question 3

Egalité/jämlikhet

Answer 3

Rätten är nationell, utövas av staten och är lika för alla personer.

Question 4

Krav för den moderna rätten

Answer 4

Kräver: 1. En stat, 2. Dess lagstiftning, 3. Domstolar, 4. Verkställighetsmyndigheter. Det finns även mellanstatliga och övernationella organ. Allt mer privat reglering (soft law) och konfliktlösning

Question 5

Soft law

Answer 5

privat reglering

Question 6

Allmänna rättsstatsprinciper

Answer 6

motsatts till rätts regler. Ökat genom ratificering av europakonventionen (1990) och grundlagsreformen (2000). Moderna rätten handlar mycket av avvägning mellan olika allmänna rättsstatsprinciper.

Question 7

Principen om ”rättvis rättegång” (fair trial)

Answer 7

förfarandet för att lösa rättstvister ska vara ändamålsenligt och t.o.m. att själva förfarandet eller processen ska vara rättvis och uppfattas som rättvis. Artikel 6 i Europakonventionen.

Question 8

God förvaltning och andministration/styrning (good governance, corporate governance)

Answer 8

Man eftersträvar att ett enskilt förvaltningsbeslut eller rättsligt avgörande ska vara godtagbart, eller t.o.m. att hela rättsordningen är godtagbar, genom ett förfarande som är rättvist och/eller genom att parterna deltar aktivt i att lösa konflikter

Question 9

Olaus Petris domarregler (1520-talet)

Answer 9

”till den menige mans besta”

Question 10

Vad var finlands gamla rättshistoria

Answer 10

Sveriges medeltida rättskällor

Question 11

Sveriges medeltida rättskällor (s.k. landskaps och landslagarna)

Answer 11

Rättsuppfattningen från 1200-1400 → 1550-talet landsbygdskommunernas rådssammanträdena (s.k. ting) → Fram till 1809
Kanoniska rätten = den katolska kyrkans rätt, främst praxis som gällde äktenskap, arv och domstolsförfarandet.

Question 12

landsbygdskommunernas rådssammanträden (s.k. ting

Answer 12

käräjät, kerääntyä. Följde ett visst förfarande då man diskuterade och beslutade om vad som var rätt/riktigt i ett enskilt fall. Ärendena avgjordes av gemenskapen som samlats, därför var det viktigaste att så många som möjligt deltog i händelsen. Städerna, centraliserade makten och staten hade liten inflytande och hade sitt skilda rättsväsende. Behandlade administrativa (skatt, väghålling, osv.) och rättsliga (tviste- och brottmål, inskrivnings- och ansökningsärenden). Offentliggjordes muntligt för de deltagande vapenföra skattebetalande män.

Question 13

Gamla rätten

Answer 13

1. Varje stånd (adel, präster, borgare och bönder) sina egna rättsnormer och domstolar. Var inte objektivt.

Question 14

Tidiga rätten

Answer 14

gällde bara vad som ansågs rätt/riktigt vid rättegångsförfarandet. Grundade sig på samhällets och den ledande gruppens viljebildning. Starkt beroende på sedvana som spred sig muntligt, dvs. det handlade om åsikter som blev fastställda genom förfarandet

Question 15

Gamla innebörden av rätt

Answer 15

1. ett förbund/en sammanslutning av män som lydde under samma lag eller rätt. 2. den sammanslutning som fattade rättsliga beslut på de gamla tingen. Betydde förr rätt

Question 16

Övernationell och transnationell rätt

Answer 16

soft law

Question 17

Mjuk lag (Soft law)

Answer 17

bygger på t.ex. olika standarder och s.k. självreglering (t.ex. tillämpning av de vägledande reglerna om god advokatsed

Question 18

Domarens roll nuförtiden

Answer 18

har en alltmer aktivare roll: vidprövningsrätt och avvägning mellan olika principer, mera principer och öppna bestämmelser

Question 19

Hur kan tvister behandlas

Answer 19

1. Vanlig domstolsprocess, 2. Privata personers tvister kan behandlas av medlare: affärslivets tvister förs till skiljemän och brottmål kan handläggas i alternativa förfaranden, 3. Medling vid domstol

Question 20

Medling vid domstol

Answer 20

strävar efter en lösning som parterna i tvisten själva kommit fram till och som möjligaste vält tillfredsställer båda parterna, ej endast resultat av lagtillämpning

Question 21

Rättens godtagbarhet

Answer 21

Finns inte endast en rättvisa som åtnjuter allmänt godkännande, inte längre bara på ”en god beskedlig domare” (domarreglerna) har tillämpat lagen ”till den menige mans besta”. Rättens godtagbarhet förutsätter att samhället medlemmar är rättsligt jämbördiga och att det finns politiska grundrättigheter, en demokratiskt vald folkrepresentation, och ett aktivt medborgarsamhälle.

Question 22

Processuell rättvisa

Answer 22

om en skilds rätt ska vara lättare att godta, fästs uppmärksamhet vid själva förfarandet. En part måste ha möjlighet att delta i ett förfarande som gäller honom eller henne: parten måste få känslan av att ha fått medverka till avgörandet i saken, dvs. till det som uppfattas vara rätt, t.o.m. rättvist, åtminstone i det enskilda fallet.

Question 23

Juristernas monopol på rättvisan

Answer 23

Monopol på definitionen och diskussionen om rättvisa. Oftast endast jurister som har en medvetenhet som krävs för sedvanerätt och landssed. Denna medvetenhet ger upphov till de i domstolarnas, eller mera allmänt juristernas, verksamhet skapade sotra mängd rättsliga seder och principer (t.ex. internatinella soft law-normuppsättningar och den globala handelsrätten (lex mercatoria))

Question 24

Paolo Prodis verk om rättvisans historia (Una storia della giustizia, 2000)

Answer 24

det fram till början av nya tiden fanns många olika rättsliga forum (värdsliga och kyrkliga) och att det rådde en pluralism ifråga om rättsordningar, där den gudomliga och naturrättsliga tanken om ordning, liksom den värdsliga och kyrkliga rätten, verkade parallellt. Efter reformationen och efter att naturrätten förlorat sin ställning har denna pluralism enligt Prodi ändrats till den värdsliga rättens, i själva verket ”den positiva normens”, monism. Enligt Prodi styrs vi i västländerna av en endimensionell normuppsättning och således av bara en rätt, den gällande (positiva rätten), dvs. den skrivna lagen. Det kan ifrågasättas om det någons verkligen funnits något fullkomligt system för rättsetik eller rättvisa där man hittat svar på alla frågor.

Question 25

Rättvisans koppling till individen och dess problem

Answer 25

Rättviseuppfattningar beroende av individen, och då det inte finns någon allmänt erkänd rättsetik är det svårt att besluta om svåra frågor som t.ex. eutanasi eller naturskydd. Genom lagstiftnings processen kan det konstateras att den kollektiva rättviseuppfattningen inte har fullständigt försvunnit.

Question 26

Naturrättens osäkerhet

Answer 26

den tidiga naturrätten var i lika hög grad bunden vid sin egen tid och lika osäker som våra nutida uppfattningar om rättvisa, t.ex. frågan om äktenskap och slaveri på 1700-talet.

Question 27

Sedvanerätt och landssed

Answer 27

vår rättskällelära fortfarande erkänner landssed eller sedvanerätt som en källa. De förutsätter att en kollektiv rättviseuppfattning existerar; en sedvana kan bli rätt endast då den är härledd från en viss delad medvetenhet om rätt (annars kriminella vanor eller sedvanor bli rätt).

Question 28

Lex mercatoria

Answer 28

bygger endast på de deltagande parternas normativa uppfattningar och definitioner.

Question 29

Stiftade lagstiftningen och rätten

Answer 29

Stiftade lagars basis är gemensamma uppfattningar om var rätten borde vara. Lagar stiftas efter de prövats och omprövats tills man kommit fram till en lösning som är godtagbar, dvs. det har skapats ett samförstånd genom politisk kompromiss. Genom denna process har man lyckats godkänna stora rättsreformer med en stor majoritet som överskridit partigränserna.

Question 30

Det moderna samförståndet

Answer 30

dvs. samförståndet om rättvisan. Har inte minskat, utan har faktiskt ökat i och med användningen av grundläggande moraliska normer (mänskliga rättigheterna)

Question 31

Juridikens uppgift

Answer 31

börjar först i det skedet då olika värdeorienteringar orsakar konflikter mellan individer och grupper. Då fastställer olika områdens rättsprinciper sällan de individ- och gruppknutna värderingarna, utan styr hur konflikterna mellan individer och grupper ska avgöras.