Dugga

Question 1

Vad avses med begreppen brottsbalkens allmänna respektive speciella del samt specialstraffrätt?

Answer 1

a. Allmänna del – avser regler och läror som är tillämpliga i förhållande till alla eller de flesta brottsbeskrivningar (t.ex. uppsåt).
b. Speciella del – avser regler som avser enskilda brottstyper (t.ex. rekvisit i en bestämmelse).
c. Specialstraffrätt – avser straffrättslig reglering utanför BrB (t.ex. trafikbrottslagen, narkotikastrafflagen m.m.).

Question 2

Vilka uppsåtsformer tillämpas i svenskrätt och vad skiljer dem åt?

Answer 2

a. Avsiktsuppsåt – Följden är avsikten med gärningen.
b. Insiktsuppsåt – GM ser en följd eller omständighet som mycket sannolik.
c. Likgiltighetsuppsåt – GM har misstanke om följden samt är likgiltig inför denna.

Question 3

Vilka former av personligculpa finns i svenskrätt och vad skiljer dem åt?

Answer 3

a. Medveten oaktsamhet – Medveten om risken samt likgiltig till den men inte likgiltig till följden.
b. Omedveten oaktsamhet – Omedveten om risken men hade skälig anledning att anta eller borde ha förstått att en viss följd skulle inträffa.

Question 4

Vad är skillnaden mellan rättfärdigande och ursäktande omständigheter? Varför är det viktigt att hålla dem isär?

Answer 4

a. Rättfärdigande omständighet – är en sådan omständighet som rättfärdigar en gärning och gör att det öht inte finns det otillåten gärning.
b. Ursäktande omständighet – är en sådan omständighet som gör att GM slipper ansvar, men inte därför att gärningen är tillåten, utan därför att GM:en ursäktas.
c. Hålls isär för att – Ifall det är en rättfärdigande omständighet så är gärningen tillåten vilket innebär att t.ex. tredje man inte kan dömas till medverkan, är det däremot fråga om en ursäktande omständighet så är det ändå fråga om en otillåten gärningen vilket innebär att TM kan dömas till t.ex. medverkan oavsett om huvudgärningsmannen går fri från ansvar.

Question 5

Vad innebär konkret fara?Ge ett exempel på en situation där det krävs konkret fara för brottsbeskrivningsenlighet.

Answer 5

konkret fara är när det är (1) existentiellt möjligt att G leder till F, och (2) plausibelt att G leder till F. Framkallande av fara för annan (3:9 BrB), ”livsfara/fara för svår kroppsskada”.

Question 6

Vad menas med abstrakt fara?Hur kommer det till uttryck i lagtext?

Answer 6

abstrakt fara innebär att det inte behöver föreligga en konkret fara utan en möjlighetsbedömning görs om en viss gärning har vissa egenskaper som gör att den typiskt sett duger för något. Ord som ”ägnad att” och ”kan” används i lagtext för att indikera abstrakt fara.

Question 7

Är det kriminaliserat att inte hjälpa en person som blir utsatt för en misshandel? Motivera.

Answer 7

Det är inte kriminaliserat en person kan som huvudregel endast dömas för underlåtenhet då denne är i en garantställning, om så inte är fallet har man ingen plikt att hjälpa.

Question 8

Vad menas med förmans order?Vilken betydelse har förmans order för frågan om brott har begåtts?

Answer 8

Förmans order är en rättfärdigande omständighet (25:8 BrB), förutsättningar för att det ska vara fråga om förmans order är att det är (1) en order inom ramen för ett lydnadsförhållande, och (2) gärningen ska vara sådan att GM haft att lyda ordern.

Question 9

Vad innebär att någon är i garantställning och i vilka situationer kan den aktualiseras?

Answer 9

Garantsställning innebär att en person har en skyldighet att handla för att avbryta ett orsaksförlopp eller förändra ett tillstånd som kan sägas orsaka att den brottsbeskrivningsenliga följden inträder.

a. Skyddsgarant – Skyldighet att skydda t.ex. barn, maka, frivilliga åtagande (badvakt, simlärare, m.m.).
b. Övervakningsgarant – Övervakningsgarant innebär en skyldighet att avvärja faror med ett visst ursprung. T.ex. den som äger en hund, eller andra farokällor.

Question 10

Vad krävs för att ett samtycke enligt 24 kap. 7 § BrB ska rättfärdiga en brottsbeskrivningsenlig gärning?

Answer 10

Samtycke är en rättfärdigande omständighet förutsatt att gärningen inte är oförsvarlig. För att det ska vara fråga om samtycke krävs det att:

1. Den utsatte har samtyckt till (accepterat) gärningen, och
2. Samtycket föreligger vid tidpunkten för gärningen (och under hela dess utförande),
3. Den samtyckande är behörig att förfoga över det ifrågavarande intresset,
4. Den samtyckande har förmåga att förstå innebörden av gärningen,
5. Samtycket har lämnats frivilligt och under insikt om relevanta förhållanden, och
6. Samtycket är allvarligt menat, samt
7. Att gärningen inte är oförsvarlig

Question 11

Vad menas med medverkansobjekt? Vad menas med medverkansgärning?

Answer 11

a. Medverkansobjekt – medverkansobjekt utgörs av GM:s otillåtna gärning
b. Medverkansgärning – att någon har främjat medverkansobjektet med råd eller dåd.

Question 12

Vilka är nödvärnssituationerna?

Answer 12

12. Nödvärnssituationerna (24:1 st. 1 p. 1–4):
13. Ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom,
14. den som med våld eller hot om våld eller på annat sätt hindrar att egendom återtas på bar gärning,
15. den som olovligen trängt in i eller försöker tränga in i rum, hus, gård eller fartyg, eller
16. den som vägrar att lämna en bostad efter tillsägelse.

Question 13

Vad skiljer en anstiftare från en medhjälpare?

Answer 13

a. Anstiftare – att förmå någon att göra något, dvs. att genom psykisk påverkan orsaka dennes gärning.
b. Medhjälp – är främjanden som inte uppfyller kraven på anstiftan. Medhjälp kan vara fysik eller psykisk (t.ex. råd och uppmuntran).
c. Skillnad – en medhjälpare har främjat en gärning men inte förmått GM att utföra gärningen.

Question 14

Vad menas med att ett brottsbeskrivningsenligt försök ställer kvar på överskjutande uppsåt?

Answer 14

Överskjutande uppsåt innebär att ett försök ställer krav på att GM har uppsåt att göra något (fullbordat brott) som sträcker sig utöver vad som faktiskt har skett.

Question 15

Vad innebär kravet på gärningsculpa?

Answer 15

Gärningsculpa är en kontrollerad och medveten gärning som utgör ett otillåtet risktagande samt har en relevant påverkan på följden.

Question 16

Vad avses med begreppen regelkonkurrens och gärningskonkurrens?

Answer 16

a. Regelkonkurrens – är när en gärning uppfyller rekvisiten i flera brottsbeskrivningar (t.ex. grov misshandel och misshandel).
b. Gärningskonkurrens – när en eller flera gärningar uppfyller mer än en brottsbeskrivning eller samma brottsbeskrivning flera gånger (t.ex. ett slag kan räknas som misshandel av normalgraden, tillika kan 3–4 slag utgöra detsamma, ska då varje slag räknas som ett fall av misshandel av normalgraden).

Question 17

Vad menas med att vissa brott är nationellt begränsande? Hör kap. 2 brottsbalken till denna fråga?

Answer 17

Nationella begränsningar innebär att vissa straffbestämmelser gäller endast om gärningen har utförts inom Sveriges territorium, GM har svensk anknytning eller om gärningen är riktad mot ett svenskt intresse eller objekt som kan knytas till Sverige. 2 kap. BrB reglerar svensk domstols behörighet att döma över ett brott och är irrelevant avseende nationella begränsningar.

Question 18

Vad är det för skillnad mellan att vara okunnig om vad man gör och att vara okunnig om att det man gör är otillåtet?

Answer 18

a. Okunnig om vad man gör – relevant villfarelse, felaktig tro eller okunnighet som relaterar till ett (faktiskt eller rättsligt) faktum, som ska vara täckt av uppsåt.
b. Okunnig om att det man gör är otillåtet – straffrättsvillfarelse, är en ursäktande omständighet som kan ursäkta GM om det är fråga om uppenbart ursäktlig straffrättsvillfarelse (t.ex. felaktig publicering etc.).

Question 19

Vad menas med putativt (inbillat) nödvärn respektive nödvärnsexcess?

Answer 19

a. Putativt nödvärn – putativt nödvärn innebär att GM trodde att denne befann sig i en nödvärnssituation utan att en sådan faktiskt förelåg (har betydelse vid skuldtäckning).
b. Nödvärnsexcess – nödvärnsexcess innebär att någon har överskridit det tillåtna enligt den rättfärdigande omständigheten nödvärn. Gärningen kan då inte anses vara försvarlig men GM kan däremot ursäktas om omständigheterna var sådana att han svårligen kunde besinna sig.

Question 20

Ge tre andra exempel på ursäktande omständigheter än excess och förklara vad de innebär.

Answer 20

a. Tillfällig sinnesförvirring – tillfällig sinnesförvirring (ett tillstånd då man inte är medveten om sitt agerande) kan vara en ursäktande omständighet förutsatt att tillståndet inte ät självförvållat.
b. Straffrättsvillfarelse – straffrättsvillfarelse innebär att GM är okunnig om att det denne gjort är otillåtet. Det kan vara ursäktat förutsatt att det är fråga om en uppenbart ursäktlig straffrättsvillfarelse (t.ex. felaktig publicering etc.).
c. Frivilligt tillbakaträdande – frivilligt tillbakaträdande sker när GM genom att avbryta förfarandet eller på annat sätt orsakar att brottet ej fullbordas. En förutsättning för att det ska vara en ursäktande omständighet är att tillbakaträdandet har skett frivilligt (t.ex. inte för att brottet är för svårt att genomföra).

Question 21

Vilka krav ställs på försvarlighetsbedömningen för nödvärn respektive nöd? I vilken situation (nödvärn eller nöd) har du störst möjlighet att agera?

Answer 21

a. Nödvärn – nödvärn förutsätter att gärningen inte är uppenbart oförsvarligt
b. Nöd – nöd förutsätter att gärningen inte är oförsvarlig
c. Skillnad – eftersom nödvärn har kravet att det inte ska vara uppenbart oförsvarligt innebär det att man kan komma undan med mycket mer under en nödvärnssituation än en nödsituation.

Question 22

Vilket är det överskjutande uppsåtsrekvisitet i 19 kap. 5 § BrB, spioneri? Vad är speciellt med överskjutande uppsåt? Vad gäller för andra rekvisit i bestämmelsen?

Answer 22

Överskjutande uppsåtsrekvisit innebär ett krav på ett visst uppsåt eller en viss avsikt som följer direkt av brottsbeskrivningen, ”för att gå främmande makt till handa” måste finnas uppsåt för de andra omständighetsrekvisiten i bestämmelsen.

Question 23

Var går gränsen mellan uppsåt och personlig oaktsamhet?

Answer 23

gränsen går vid likgiltighetsuppsåt och medveten oaktsamhet. För likgiltighetsuppsåt krävs att GM har en kognitiv misstanke samt är likgiltig till följden, medan för medveten oaktsamhet krävs att GM har kognitiv misstanke men inte är likgiltig inför följden.

Question 24

Vad innebär försöksbrottets krav på ”påbörjat utförandet av visst brott”?

Answer 24

Påbörjat utförande av visst brott innebär att GM ska ha påbörjat utförandet av brottet, dvs. försökspunkten ska ha inträffat. (det finns fyra typfall som ger vägledning för bedömningen när försökspunkten inträffar).

Question 25

Vad menas med äkta och oäkta underlåtenhetsbrott?

Answer 25

a. Äkta underlåtenhetsbrott – med äkta underlåtenhetsbrott avses överträdelse av omissivdelikt (underlåtenhetsbrott).
b. Oäkta underlåtenhetsbrott – med oäkta underlåtenhetsbrott avses överträdelser av komissivdelikt (handlingsbrott) om överträdelsen sker genom underlåtenhet.

Question 26

När är medverkan till specialstraffrättsliga brott kriminaliserad?

Answer 26

enligt 23:4 BrB framgår det att medverkan till ett specialstraffrättsligt brott är straffbelagd, under förutsättningen att fängelse ingår i straffskalan.

Question 27

Vad menas med social adekvans och varför behövs denna ansvarsfrihetsgrund?

Answer 27

social adekvans är en rättfärdigande omständighet. Principen tillämpas i situationer då det framstår som orimligt och oavsiktligt att straffrättsligt ingripande ska ske (t.ex. när någon frivilligt deltar i en sport, alla gärningar som med beaktande av spelets regler och idé är att betrakta som tillåtna risktaganden, och även som socialadekvata). Om principen inte fanns hade många blivit dömda för misshandel i hockey.

Question 28

Vad innebär täckningsprincipen?

Answer 28

Täckningsprincipen innebär att GM måste ha uppsåt för alla rekvisit (positiva och negativa) som gör en gärning till otillåten (A1 & A2).

Question 29

Med utgångspunkt i ett föreskriftskrav ger legalitetsprincipen uttryck för tre förbud. Vilka är förbuden? Välj ett av dem och förklara vad just detta innebär.

Answer 29

Retroaktivitetsförbudet, analogiförbudet, & obestämdhetsförbudet (2:10 RF, art. 7 EKMR, 1:1 BrB).
a. Retroaktivitetsförbudet – förbudet innebär att en föreskrift inte får införas eller tillämpas retroaktivt (till nackdel för den tilltalade),

Question 30

Att slå sönder en fönsterruta utgör brottet skadegörelse, BrB 12:1. Kan en person som ser en flåsande hund i en bil en varm sommardag slå sönder en fönsterruta, för att släppa ut hunden, gå fri från ansvar?

Answer 30

30. Slå sönder en fönsterruta? – skadegörelse kan vara tillåtet förutsatt att den rättfärdigande omständigheten nöd (24:4) föreligger. När det handlar om djurplågeri kan det ligga nära till hands att analogisar ”fara för liv eller hälsa” (eller vid egendom kan affektionsvärde beaktas) vilket är en sådan omständighet, vidare krävs det att gärningen inte är oförsvarlig.