CREN och GEN Flashcards

1
Q

Hur tar du ett blodtryck?

A
  • Patienten ska ha vilat minst fem minuter, inte druckit kaffe, ta i beaktande ”white coat syndrom”, sitt bekvämt med armstöd
  • Rätt manchettbredd (minst 40 % av omkretsen), då för lite ger för höga värden
  • Ta palpatoriskt tryck först för att undvika för lågt auskultatoriskt tryck (pga av ”silent gap”)
  • Pumpa upp 30-40 mmHg över palpatorisk nivå
  • Släpp ut luften jämt och inte för snabbt (finner du inget värde så börja om från början med ny uppumpning)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad kallas skillnaden mellan systoliskt och diastoliskt blodtryck?

A

Pulstryck

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka vanliga saker kan ge upphov till felvärden (blodtryck)?

A
  • Fel storlek på manschett
  • Korsade ben
  • Fel höjd på armen
  • Uppstressad (white coat-syndrom)
  • För lite vila
  • Viss dygnsvariation finns
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur gör du en PEF-mätning?

Vad är värdet relaterat till?

A
  • Instruera pat. att ta ett max-andetag följt av kort häftig utblåsning
  • Upprepa mätningen tre gånger
  • Glöm inte peppa (minst två gånger!)
  • Ta högsta värdet
  • Notera om patienten gör sitt bästa
  • Värdet på PEF är relaterat till längd och ålder
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad mäter PEF och i vilken enhet mäts det?

A
  • Högsta flödet vi kan blåsa ut med (oftast högst i början av utblåset)
  • Mäts i liter/sek eller liter/min
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är ankel/brakialindex och vad ska värdet vara hos frisk?

A
  • Ankel/brakialindex (ankeltrycket något högre än i arm) liggande, över 0,9 annars patologiskt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad mäter FEV1 och hur mäter vi denna?

Vad bör man ligga kring?

Vad beror den av?

A

Forcerad expiratorisk (=utandnings) volym efter en sekund

  • Maximal inspiration följt av en sekunds expiration, bör ligga kring 80 procent av VC (FEV1/VC max)
  • Viktigt mått på lungornas dynamiska funktion
  • Beror på samma saker som för ERV och IRV samt luftvägsresistans
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vanliga felkällor vid spirometri?

A

Teknik, mätfel, kalibrering (temp), läkemedel, glömt näsklämma

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Varför gör vi en spirometri?

A

Anledning – Misstanke om sjukdom, uppföljning sjukdom, utreda symptom, effekt av läkemedel och om operation är lämplig

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad mäter dynamisk spirometri?

A

Mäter lungans ventilationskapacitet, ex FEV1 och FVC

Kan inte mäta något gällande RV (FRC och TLC)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad mäter en statisk spirometri?

Vilka gör denna mätning?

A

Kan mäta RV, FRC och TLC

Mäts på klinisk fysiologi (specialitet inriktad på funktionsdiagnostik)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur mäter vi diffusionskapaciteten?

A

Ett andetag-metoden med CO

  • Maximal expiration följt av maximal inspiration från ett rör innehållandes 0,3 % CO och resten Helium
  • Håll andan i tio sekunder vilket ger CO tid att diffundera till kapillär
  • Andas ut
  • Datorn mäter av hur mycket CO som finns kvar
  • Resten kan antas ha diffunderat
  • Mäter hur mkt CO som diffunderat under en viss tid under ett visst tryck i mmHg
  • Detta värde jämförs sedan med referens (ålder, kön, längd osv)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad händer med lungans kapacitet vid ökad ålder?

A

Med ökande ålder bibehåller man normalt sin totala lungkapacitet. Men med åldern ökar compliance i lungan vilket leder till en ökad tendens till luftvägsavstängning av små perifera luftvägar. Det leder till att residualvolymen ökar och vitalkapaciteten minskar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad innebär ett gångprov?

A

6-minuters gångsträcka är ett standardiserat test där patienten får gå i egen takt på plant underlag så långt han orkar.

  • Vila, före gång
  • Omedelbart efter gång

Saturation och puls mäts via pulxoximeter på ett finger före och efter gång

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur kan vi mäta residualvolym?

A
  • Sluten krets
  • Vi har en spirometri vars två liter innehåller 0,2 liter He.
    • He passar bra då den inte är så lösbar i vatten och därför diffunderar långsamt över vatten
  • För att mäta FRC kan vi nu efter en tyst utandning (eller RV efter en forcerad utandning) låta
  • Försökspersonen andas in tills He är fördelat jämnt mellan luftvägar och spirometer
  • C1V1 = C2V2
    • C1 = koncentration av He i spirometern
    • V1 = volym av gas i spirometer
    • C2 = koncentration av He i hela systemet
    • V2 = volym av gas i hela systemet
  • Därför kommer V1 + FRC = V2
  • C1V1 = C2 (V1 + FRC)
  • FRC = C1V1/C2 – V1
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad visar bilden?

A

Tryck- och flödesprofiler i olika kärlavsnitt. Överst: Tryckprofiler från aorta t.o.m. underbenet. Det systoliska trycket ökar något i perifer riktning medan det diastoliska långsamt sjunker. Underst: Flödeshastigheten sjunker i proportion till att kärlbäddens totala tvärsnittsyta ökar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hur skiljer sig sammansättningen i artärerna centralt kontra perifert?

A

Artärer har tre lager i sin vägg – tunica intima, media och adventitia. I stora artärer består tunica media huvudsakligen av kollagen och elastin. Ju mer perifert i artärträdet – desto mindre kollagen och elastin och desto mer glatt muskulatur.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Man säger att väggsammansättningen speglar funktionen i artärer, vad menas med detta?

A

Stora elastiska artärer tar emot hjärtats slagvolym och förhindrar en alltför stor blodtrycksökning i systole respektive minskning i diastole medan små artärer (arterioler) reglerar blodflödet till kroppens organ och därmed konstringerar (drar ihop sig) respektive vidgas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Varför ökar pulstrycket med åldern?

A

Med stigande ålder blir de elastiska artärerna allt stelare pga minskad mängd elastin i förhållande till kollagen, vilket gör dessa sämre på att härbärgera slagvolymen och därför ökar pulstrycket. Årterioskleros (åderförkalkning) medför förträngningar i artärer och risk för embolier, och utgör den bakomliggande orsaken till claudiocatio intermittens (fönstertittarsjuka) och angina pectoris (kärlkramp).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad sker vid stenos i benet?

A

Vid en stenos (förträngning) trubbas flödeskurvan av perifert om stenosen och blir så småningom monofasisk, pulsationerna blir svagare och blodtrycket blir lägre.

21
Q

Med hur mkt ökar ventrycket i stående, varför och vad behövs för att få blodet åter mot hjärtat?

A

Ventrycket i benen ökar med ca 45-80 mm Hg i stående p.g.a. det hydrostatiska trycket. Muskelpump och intakta klaffar är då nödvändigt för att blodet skall fortsätta mot hjärtat.

22
Q

Man säger att flödet tillbaka till hjärtat är kontinuerligt i central riktning bortsett från vad?

A

Varierar med andningen (inandning skapar ett undertryck i torax och ökar därför det venösa återflödet till hjärtat)

23
Q

Vilken skattning ger en för liten blodtrycksmanchett?

A

För hög

24
Q

Vilken skattning ger en för stor blodtrycksmanchet?

A

För litet

25
Q

Vad kallas ljuden vi hör vid blodtryckstagning?

A

Korotkoffljud

26
Q

Vad är silent gap?

A

Någon gång kan Korotkoffljuden helt upphöra. Det uppstår ett ”silent gap” (tyst avbrott). Detta inträffar vanligen i fas 2 och börjar oftast cirka 25 mm Hg under den verkliga systoliska blodtrycksnivån. ”Silent gap” kan sedan råda under 20-40 mm Hg, varefter ljuden återkommer och kan avlyssnas. Om manschetten inte pumpas upp tillräckligt kan man få ett felaktigt lågt systoliskt blodtrycksvärde.

27
Q

Vilka sida ska du alltid börja undersöka?

A

Den friska

28
Q

Om du ska undersöka artärer i benet, vad är viktigt tänka på gällande ocklusion?

A

Sitter en bit ovanför smärtlokalisationen, alltså ger ocklusion i iliacakärlet smärta i låret t ex

29
Q

Hur mäter du ABI/AAI?

A

När du mäter ankeltrycket tar du bilateralt på benen och utgår från den arm som har högst blodtryck. Sedan räknas ABI ut för bägge benen.

30
Q

Om en patient har typiska symptom på Claudicatio men vid mätning har normalt ABI ska du?

A

göra om mätningen efter att patienten gjort tåhäv ca 30 ggr eller tills smärta uppstår. Den ev trycksänkning som då uppstår varar i 5-10 min. Observera att du även måste mäta om trycket i armen

31
Q

Hur ska vi se på värdena för ABI?

A

Normalt är ankeltrycket samma som eller högre än armtrycket. Ett värde < 0,9 är patologiskt och vid ett värde < 0,3-0,4 eller ett absolut ankeltryck < 50 mm Hg råder risk för kritisk ischemi och gangrän.

32
Q

När gör vi Allens test?

A

T ex inför stick i A radialis i samband med artärblodgas-mätning eller inför operation av AV-fistel

33
Q

Tolka bilderna

A
34
Q

Vad är Homans test?

A

Gör som på bilden, tryck foten bakåt mot patienten. Positivt test vid smärta vilket kan tyda på ventrombos

35
Q

När föreligger luftvägsobstruktion gällande kvoten FEV1/VC (alt FVC)?

A

Är kvoten sänkt föreligger luftvägsobstruktion (<80 %)

36
Q

Hur kan vi avgöra skillnaden mellan astma och kol?

A

Titta på FEV1 före och efter bronkdilatation för att avgöra om reversibilitet föreligger. Om reversibiliteten är mer än 200 ml och samtidigt är minst 12% talar detta för astma. För KOLdiagnos krävs kvot FEV1/VC alt FVC under 0,7 alternativt under 0,65 vid 65 år eller äldre, efter dilatation samt låg eller ingen reversibilitet.

37
Q

Vilka fyra artärer palperar du i benet?

A

A. femoralis

A. poplitea

A. tibialis posterior

A. Dorsalis pedis

38
Q

I ljumsken finns förutom a. femoralis och stor ven och stor nerv, hur är dessa lokaliserade i förhållande till varandra?

A

VAN från penis

ven - artär - nerv

39
Q

Hjärtstatus

Vad tittar du först efter?

A

Dyspné, cyanos, ödem

40
Q

Hjärtstatus

Vad palperar du efter inspektion?

A

Carotispuls och iktus

41
Q

Vilka klaffar stänger vid första hjärttonen respektive andra hjärttonen?

A

1 mitralis och trikuspidalklaffen (AV-klaffar)

2 Aorta- och pulminalisklaffen

42
Q

Hjärtstatus

Andratonens klyvning varierar med andningen, hur och varför?

A

Bredare klyvning på inandning

Som beror på högre flöde genom högerhjärtat- pulm stänger senare

43
Q

Hjärtstatus

Man kan också ha en tredje hjärton, vad är det som orsakar den?

A

Snabba kammarfyllnaden

44
Q

Vad lyssnar du efter med stetoskopets två olika delar?

A

Klockan - lågfrekventa ljud och toner

Membranet - högfrekventa ljud och toner

45
Q

Hur ska du lyssna på hjärtat och vad lyssnar du efter?

A
  • Hö I2, parasternalt. Aortaklaff.
  • Vä I2, parasternalt. Pulmonalisklaff.
  • Vä I3, parasternalt. Här hörs biljud vid bl a aortainsufficiens,
  • Vä I4 (hö I4), parasternalt. Tricuspidalisklaff.
  • Vä I4-I5, medioklavikularlinjen/apex med utstrålning mot axillen. Mitralisklaff. Området här kallas ofta ”apex”. Här kan man ibland PALPERA själva hjärtspetsen, iktus. Känns som en puls.
  • Dessutom bör man lyssna över carotiderna (aortastenosbiljud kan fortledas hit).
46
Q

Vad händer när den ena X-kromosomen inaktiveras?

A

X-inaktivering

Översikt

  • Inaktivering genom genetisk imprinting av den ena X-kromosomen i celler hos kvinnor

Anledning

  • Mekanism för doskompensation
  • Doskompensation som jämnar ut könsskillnaderna mellan män och kvinnor
    • Det finns gener som är oerhört känsliga för om det plötsligt vara dubbelt så mycket RNA och därmed dubbelt så mycket protein
      • Ibland spelar det jättestor roll
      • Ibland spelar det inte någon roll alls

Tidsaspekt

  • Sker väldigt tidigt i embryonalutvecklingen
    • totipotenta blir pluripotenta
  • Slumpmässigt val vilken som aktiveras
    • Detta val upprätthålls sedan vid celldelning

Reglering

  • Detta styrs från en region på X-kromosomen som kallas X inactivation center (XIC)
    • Detta ger ett transkript av ett icke-kodande RNA som klär in X-kromosomen med hjälp av DNA-metylering och histonmodifiering (XIST)
    • Uttrycks endast av den inaktiva kromosomen
  • En sådan här modifiering av kromatinstrukturen ger upphov till en Barr body som består av heterokromatin
  • Processen kallas för lyonization
47
Q

Förklara hur blödarsjukan ärvs

A

X-bunden recessiv

  • Män drabbas i större utsträckning
    • Sjuka män binds samman i pedigreen av friska kvinnor
  • Sjuka män har friska mödrar (oftast)
    • Kan ha sjuka släktingar på moderns sida
  • En sjuk man får friska söner och friska anlagsbärande döttrar
  • Av en anlagsbärande kvinnas barn blir hälften av sönerna sjuka medan döttrarna blir friska, dock blir hälften anlagsbärare
48
Q

Du hittar en person liggandes, vad gör du?

A

Kontrollerar medvetandegrad

Kontrollerar andning

Larma

HLR 30 + 2

Om du får igång personen, lägg i framstupa sidoläge

49
Q

Hur gör du HLR på ett barn under ett år?

A

Kontrollerar medvetandegrad

Kontrollerar andning

Barns hjärtan stannar vanligtvis inte så börja därför med 5 långsamma inblås (långsamma, 1 sek), följs sedan upp med 30 kompressioner (snabbare takt) + 2 inblås

Gör detta x 3 innan du larmar ambulans

(TAKE AWAY - börja med HLR innan du larmar)