Introduktion - föreläsning 1 Flashcards
Vad består Brofenbrenners utvecklingsekologiska systemteori av?
Biologiskt: Genetik, biokemi, temperament
- T.ex. om ens känslouttryck får ta väldigt mycket plats eller mängden av olika hormoner
Individuellt: Kognitiv, emotionell, anknytning
Familj: Relationer med föräldrar och syskon
- Stress, vanor, rutiner, konflikter
Socialt: Kamratrelationer, relationer med andra vuxna
- Skolgång, om man har förmågan att knyta an till andra vuxna på ett tryggt sätt
Kultur: Fattigdom, social klass, nationella skillnader
- Olika beteenden olika accepterade i olika kulturer
Alla kontexter interagerar vid varje tidpunkt och över tid och skapar individuella utvecklingsbanor för alla barn
Utvecklingsbanor
För att förstå hur psykopatologier utvecklas
använder man sig av utvecklingsbanor för att
illustrera och studera vid vilken ålder och varför ett barn börjar divergera från normal utveckling. I utvecklingsbanor studerar man hur olika risk-, sårbarhets- och skyddsfaktorer samverkar med varandra.
- Alltid en transaktionell process där individens beteende påverkar omgivningen som i sin tur påverkar individen.
Ekvifinalitet
Olika faktorer leder till samma problem. Där man tittar på den individuella skillnaden.
T.ex gener, stressande miljö –> depression
Multifinalitet
Samma riskfaktorer leder till olika problem
- T.ex. Övergrepp/dödsfall –> depression, ångest, uppförandestörning
- T.ex. Två barn som upplevt vanvård kan utveckla olika psykopatologier
Multideterminism
Många orsaker i interaktioner, oftast ej relevant att leta efter EN orsak, t.ex. antingen gener eller miljö. Utan alltid en gen-miljö interaktion.
Vad menas med att utvecklingen ses bestå av transaktioner?
Utvecklingen ses som en funktion av ett komplext samspel mellan barnet och omgivningen över tid. De ingående partnerna påverkar varandras beteenden. Dvs barnets egenskaper/beteenden är både föregångare till och effekt av föräldrarnas bemötande och vice versa. Därför blir det väldigt svårt att urskilja orsak eller agent. Beteenden och förmågor ändras över tid som ett resultat av tidigare interaktioner
- Till exempel så kan det börja redan i livmodern med moderns livsstil
- Exempel: En ung mamma föder en för tidigt född son, vilket är en källa till en del ångest. Ångesten hos mamman leder till en inkonsekvent och tvekande föräldrastil. Därför utvecklar barnet ojämnheter i sömn och matvanor, vilket gör det svårare att trösta barnet. Det leder till att mamman inte interagerar med barnet lika mycket vilket i sin tur leder till att barnets språkutveckling försenas.
Tre olika sätt där gener och miljö kan interagera och ömsesidigt influera varandra.
PASSIV: miljön påverkas av vilka gener vi har. Till exempel om föräldrarna har en benägenhet för att ha en depression, så påverkar deras genetiska sårbarhet i sin tur barnets närmiljö.
AKTIV: beroende av vår personlighet så väljer vi också vilken miljö vi vill vara i och formar då även vår miljö.
SUGGESTIV: vi lockar fram responser från miljön beroende på hur vi är. Till exempel beroende på temperament och personlighet.
Varför är longitudinella studier viktiga inom utvecklingspsykologi?
För att förstå vägen fram till psykopatologi (utvecklingsbanor inkl. transaktioner, risk-och skyddsfaktorer).
Och för att förstå hur psykopatologi förändras under utvecklingen (symptom kan förändras med åldern finns dock en kontinuitet i underliggande svårighet)
Susceptibility
Ett ord för mottagligheten för miljön.
Gener förändrar denna mottaglighet. Miljön är densamma, men individuella skillnader gör att vi påverkas olika beroende av vår specifika konstitution (t.ex. temperament, sensorisk känslighet och dopaminrelaterade gener). Dvs, att barn som är extra känsliga för negativa miljöfaktorer också kan vara extra mottagliga för positiva miljöfaktorer.
- Ett exempel är maskrosbarn - barn som lever i en tuff miljö men som klarar sig bra ändå, kan ha att göra med intelligens och en bra förmåga att söka sig till andra vuxna. som är en väldigt viktig skyddsfaktor.
Dimensionellt perspektiv
Psykisk hälsa/ohälsa betraktas ofta från detta perspektiv, där typiskt och avvikande utveckling ligger längst ett och samma kontinuum/dimension.
Alltså en kvantitativ (grad) och inte kvalitativ (art) skillnad mellan dessa utvecklingsbanor. Alltså ett kontinuum mellan typiska och avvikande beteende betonas snarare än kvalitativa skillnader.
Tillskillnad från det kategoriska perspektiv som används i DSM idag.
Riskfaktorer
Ökar sannolikheten för att utveckla psykopatologi.
- Enstaka riskfaktorer (oftast) lågt prediktivt värde (t.ex. konflikt mellan föräldrar eller genetisk sjukdom)
- Multipla riskfaktorer - högre prediktivt värde (t.ex. konflikt mellan föräldrar, få positiva kamratrelationer, låg SES)
Riskfaktorerna är inte kausala agenter utan viktigt att istället förstå hur dessa påverkar, dvs. genom vilka mekanismer (riskmekanismer), vad som medierar samband
Riskmekanismer
Kan hjälpa till att fånga komplexiteten i ett barns utveckling. Då det inte finns ett kausalt samband mellan riskfaktorer och psykopatologi så kan mekanismerna hjälpa till att förklara vad som leder fram till psykopatologi.
Sårbarhetsfaktorer
Ökar sannolikheten för att ett specifikt barn kommer påverkas negativt av en riskfaktor, dvs. sårbarhet förstärker barnets respons på riskfaktorn. Kan sägas ha en interaktionseffekt.
- T.ex. temperament, kön, lågt socialt stöd
Skyddsfaktorer
Det som hjälper ett barn att klara sig bra, trots att det utsätts för riskfaktorer/sårbarhetsfaktorer, som intelligens, socialt stöd och goda kamrat- och familjerelationer.
Tre olika områden av skyddsfaktorer:
- Intelligens och egenskaper: barnet har minst medelintelligens och egenskaper som
betraktas värdefulla av omgivningen
- Varma och kärleksfulla band till föräldrar/syskon/farföräldrar/nära släkting
- Socialt skyddsnät, en gemenskap som ex. kamrater eller kyrka
Skyddsmekanismer
Det som förklarar varför en skyddsfaktor minskar risken för psykopatologi. Fyra olika mekanismer:
- Reduction of risk impact
- Reduction of negative chain reactions
- Factors that promote self-esteem and self-efficacy
- Opening for opportunities