Prematuritet - föreläsning 2 Flashcards
Innan vilken vecka ska ett barn födas för att räknas som för tidigt född?
Innan vecka 37
Vilka grupper delas förtidigt födda barn in i?
Dels efter graviditetslängd:
- Barn födda förtidigt, PT (preterm) - barn födda mellan
graviditetsvecka 33 och 36,
- Födda mycket förtidigt, VPT (very preterm) - barn födda
mellan graviditetsvecka 28 - 32
- Födda innan graviditetsvecka 28, extremt mycket för
tidigt född, EPT (extremely preterm)
Men också efter födelsevikt:
- Barn med födelsevikt under 2500g, låg födelsevikt,
LBW (low birth weight)
- Barn med födelsevikt under 1500g, mycket låg
födelsevikt, VLBW (very low birth weight)
- Barn med födelsevikt under 1000g, extremt låg
födelsevikt, ELBW (extremly low birth weight)
Dessutom:
Fullgångna barn med låg födelsevikt i relation till graviditetslängden (small for gestational age, SGA)
Nationella riktlinjer för uppföljning av neonatala riskbarn
Ett nationellt uppföljningsprogram som riktar sig till en grupp neonatala högriskbarn som följs upp tills skolstart. Ska i första hand användas som en screeningverksamhet med standardiserade undersökningar för att tidigt upptäcka misstänkta avvikelser.
Det barn som ska följas är:
- För tidigt födda barn (där den största gruppen utgörs av extremt för tidigt födda barn som föds innan 28v)
- Barn som föds lätta för tiden (SGA)
- Barn med morfologisk hjärnskada
- Neonatala encefalopatier
- Barn med svår sjuklighet med respiratorisk/cirkulatorisk svikt och/eller multiorganpåverkan neonatalt som allvarlig lugnsjukdom
Uppföjningsverksamheten finns på samtliga kliniker där neonatala riskbarn vårdas.
Mål att tidigt identifiera:
- Barn med misstänkt eller klar cerebral pares
- Med påtaglig utvecklingsavvikelse eller utvecklingsstörning
- Med nedsatt hörsel och syn
- Barn med komplexa syn- och perceptionsstörningar innan
skolstart
- Barn med lindrig utvecklingsstörning, mindre påtaglig
utvecklingsavvikelse eller påtaglig beteendeproblematik
- Barn med bristande tillväxt i behov av vidare endokrinologisk
utredning eller nutritionellt stöd
- Mål är sammanställa uppföljningsdata på ett sätt som
möjliggör kvalitetsuppföljning och vetenskaplig utvärdering
Vad finns det för problemområden för barn som är födda innan beräknad tid?
- Alla system är omogna
- Ju yngre barnet är desto svårare för det att andas själv
- Om barnet överlever kan det ha kvarstående problem med andningen, speciellt i samband med förkylning och astma
- Immunförsvaret är omoget och det kan därför leda till fler infektioner
Vilka problemområden har störst risk/vanligast?
- Visuella problem (ROP)
- Lungor (BPD)
- Hjärtat, blodcirkulation (PDA)
- Morfologisk hjärnskada (CVI, PVL, IVH)
- Neuropsykologiska nedsättningar och störningar (motoriska, perceptuella, kognitiva, EF, och beteendeproblem, cerebral pares och psykiatriska störningar)
- Föräldrar? PTSD?
ROP (retinopathy of prematurity)
Utvecklingen av ärr på näthinnan. Tros bero på oorganiserad uppväxt av blodkärl i ögonen. En mild variant kan försvinna med tiden, svåra kan leda till blind på grund av näthinnans avlossning.
Alla prematura barn är i riskgruppen för ROP utveckling.
PVL (periventricular leukomalasia)
Skador på den vita substansen i hjärnan. Skadorna kan ske överallt i hjärnan eller vara kopplade till ett visst ställe.
Orsaker kan vara hypoxi (syrebrist), ischemia (när blodflödet och då även syret är begränsat i kroppen) och infektioner.
Kan ske hos både fetuses och nyfödda men prematura barn är i den största riskgruppen.
Finns flera associerade problem som: - cerebral pares - epilepsi, - olika slags motoriska problem både fin och grovmotoriska störningar, - försenad utveckling, - störningar i perceptionen, nedsatt syn och hörsel - inlärningssvårigheter, ADHD och beteende problem