Immunologi

Question 1

Specifik vs ospecifik immunitet

Answer 1

• specifik- riktad mot ett speciellt infektions ämne. finns kvar länge, ex spikeproteiner
• ospecifik immunitet - bredare. Genrella försvarsmekanismer som kan fungera på flera olika typer av infektionsämnen, PAMP. Verkar undertiden och finns där för att bekämpa viruset

Question 2

infektionsmekanismer 5 st

Answer 2

Skiljer mellan intacellurär o extracellulär

• Upptag: måste ta sig in. Vi har olika skyddsbarriärer, ex behåring/päls. mikrobiotet på huden. Slemhinnor är ett skydd, jättestor yta.
• Adhesion: binda till cellen eller ytan, hålla fast sig, eller virus in cellen också.
• invasion
• kolonisering
• etablerad infektion: frisättning av massa virus

Question 3

generella strukturer (PAMP)- icke specifik immunaktivering

Answer 3

ja

Question 4

ex på PAMP

Answer 4

DNA, RNA (från virus) ( fria nukleinsyror)
* LPS, PS (polysackarider), flagellin
Generella strukturer, gemensamma för flera mikroorganismer
De kan dra igång det snabba, icke specifika immunaktiveringen

Question 5

hemaglutinin och neuraminidase

Answer 5

unikt för influensa (antigener)

Question 6

PAMP- specifik eller icke specifik immunaktivering

Answer 6

icke specifik immunaktivering. Generella strukturer

Question 7

unika strukturer antigen (= epitoper)- specifik immunitet

Answer 7

tex spike proteiner

Question 8

kroppsfrämmande ämne

Answer 8

antigen

* unika strukturer, specifika för det antigenet, “epitoper”

Question 9

antikroppar binder in så att virus inte kan göra det

Answer 9

ja

Question 10

DAMP

Answer 10

Föresakar skada, frisätts av våra egna kroppsceller vid ex skada, stress, som ett larm
alarminer- ett annat ord för DAMP

Question 11

antikroppar delas in i

Answer 11

immunglobiner
Igm, IgG, IgA, IgE, (IgD)
5 isotyper

Question 12

IgM

Answer 12

• kommer först. i blodet (övergår till IgG
• har 5 strukturer (som hålls ihop av J-kedja) som klumpar ihop antigener och förhindrar effektivt att de skapar infektion.

Question 13

IgG

Answer 13

• högst halt. finns i blodet

* agerar framförallt opsonierande (“att det ska vara godare att fagocytera)

Question 14

IgA

Answer 14

• slemhinnor ( gärna ha i mag och tarm och luftvägar)
• finns framför allt i slemhinnor. Klarar av tuffa miljön där. Har 4 bindningställen – kan binda 4 antigen. (har också J-kedja)

Question 15

IgE

Answer 15

*mot allergi. och viktiga mot vissa parasitinfektioner
immunologiska reaktioner i anslutning till slemhinnorna. ex foder, klåda i huden. finns i cirkulationen som påverkar huden
* binder till mastcell. Då aktiveras mastcellen och vi får allergiska överkänslighetsreaktioner.

Question 16

vad måste naiva t-celler få

Answer 16

antigener pressenterade för sig av en antigenproducerande cell, APC

Question 17

effektor celler 4 st (aktiva under infektionen)

Answer 17

B- celler
T hjälpar celler
Cytotoxiska T celler
Regulatoriska celler

Question 18

B- celler

Answer 18

producerar/ bildar antikroppar och bestämmer hur dessa ska aktiveras och bete sig. När blivit antikroppsproducerande kallas de för plasmaceller. Bildas i benmärgen

Question 19

antikroppar är proteiner

Answer 19

ja.
cirkulerar i blodet och kan komma ut i vävnader
Bryts ner med tiden om dem inte används

Question 20

T hjälpar celler

Answer 20

hjälper andra celler, producerar cytokiner och hjälper till att aktivera dessa

Question 21

Cytotoxiska T celler

Answer 21

de är toxiska för andra celler.
Kan lysera och döda celler (virusceller)
måste känna igen egna kroppsceller som blivit infekterade, så att virus inte kan föröka sig, det gör dem med hjälp av receptorer
(måste ha hjälp av T hjälpar celler för att blir cytotoxiska

Question 22

Regulatoriska celler

Answer 22

när celler i immunsystemet aktiveras börjar de dela sig och ger upphov till dotterceller. Kan inte fortgå med ohämmad celltillväxt, T REG dämpar.
(cytokiner säger till celler att dela på sig)

Question 23

LÄS
T-celler –förstadie bildas i benmärgen men genomgår mognadsfas i thymus, organ som sitter nära hjärtat. Generellt tillbakabildas det med åldern. Pubertet fram till 20-års åldern har den bästa thymusen och förmågan att bilda T-celler. T-cellerna lär sig att se skillnad på kroppsegna och kroppsfrämmande strukturer. T-cellerna har receptorer i sitt cellmembran som känner igen strukturer när de har ”presentats” för dem av dentritiska cellerna. De lär sig också att de ska bli antingen T-hjälpar celler eller cytotoxiska celler. (viktigt) T-celler kommunicerara med hjälp av cytokiner som de själva producerar

Answer 23

T-celler –förstadie bildas i benmärgen men genomgår mognadsfas i thymus, organ som sitter nära hjärtat. Generellt tillbakabildas det med åldern. Pubertet fram till 20-års åldern har den bästa thymusen och förmågan att bilda T-celler. T-cellerna lär sig att se skillnad på kroppsegna och kroppsfrämmande strukturer. T-cellerna har receptorer i sitt cellmembran som känner igen strukturer när de har ”presentats” för dem av dentritiska cellerna. De lär sig också att de ska bli antingen T-hjälpar celler eller cytotoxiska celler. (viktigt) T-celler kommunicerara med hjälp av cytokiner som de själva producerar

Question 24

minnes celler

Answer 24

bildas efter infektioner från B,T, (cytotoxiska, regulatoriska?)
ett immunologiskt minne

Question 25

dendritiska celler

Answer 25

• APC- antigenpresenterandecell (makrofag också)
• har långa dendriter
• bra på att pressentera antigener
• fångar in främmande antigen och tar upp genom fagocytos eller endocytos och bryter ner det i mindre beståndsdelar
• tar det till en plats som är bra att pressentera antigener