Hörsel Flashcards
Inom vilket hertzområdet har vi bäst ljudkänslighet och vad krävs om vi går mot mindre hertz?
Bäst ljudkänslighet kring 1000-5000 hertz, går vi mot mindre hertz (mer bas) krävs högre ljudnivå för att vi ska uppfatta det
Vilka ljud får oftast hörselskadade problem att höra och varför?
Missar konsonanter som är mer högfrekventa
Vad visar X- och Y-axel?
Var ska vi vara för att vara döva?
- När ljud prövas så ska man ligga inom normalintervallet
- Bilden till höger visar hertz på X-axel och Y-axel visar avvikelse från normal hörsel
- 90 dB innebär typ dövhet
Hur överförs ljud från hörselgång till det kortiska organet?
Till vänster hörselgång följt av trumhinna och de tre små hördelbenen (malleus, incus och stapes), när ljudet tar sig in i trumhinna börjar den svänga i takt med ljudvågen, vibrationerna överförs via benen till innerörats vätskor så stigbygeln (stapes) trycker direkt på vätskor (via ovala fönstret) som finns i innerörat, när det trycker på vätskan (som inte kan komprimeras) trycks det runda fönstret ut
- Emellan dessa fönster finns hörselorganet – kortiska organet som ligger inbäddat i vätska (på bilden – utdraget)
Vad innebär platsprincipen?
- När stapes då rör sig mot det ovala fönstret uppstår vågliknande rörelse (vandrande vågen som sprider sig från snäckans bas mot dess topp) (högfrekvent går inte så högt (dör ut redan i basalvindling)), bas (lågfrekvent) går ända upp och ger vibrationer)
- Naturliga ljud innehåller alla möjliga frekvenser som då delas upp i innerörat där baser stimulerar dess topp och Bobby Hatfield (slutet på Unchained melody live så förstår du) dess bas vilket kallas för platsprincipen
Hur är vindlingar i örat uppdelade och vad är rummen omgivet av?
- Varje vindling är indelad i tre vätskerum
- Scala vestibuli – överst
- Scala media – här finns hörselorganet
- Scala tympani längst ner
- Varje rum omgivet av tunt hårt ben, varför de egentligen kan sägas vara kanaler
Hur är hörselorganet uppbyggt gällande hårcellerna?
- Två typer av sinnesceller – yttre- och inre hårceller
- De yttre hårcellerna har förstärkarfunktionen
- Inre hårceller kopplar till hörselnervens nervtrådar, 95 % av alla nerver till hjärnan kommer från inre hårceller (resten från yttre).
- Hårcellerna omges av stödjeceller (bruna på bild) och allt vilar på ett kollagenmembran (basilarmembranet)
- Ovanför hårcellerna finns tectorialmembranet som består av kollagener och glykoproteiner (inga celler), har annan infästningspunkt än resten av hörelorganet, viktiga mekaniska konsekvenser när ljud träffar innerörat
Vad sker mekaniskt i hörselorganet vid ljud?
- När strukturen börjar vibrera kommer hörselorganet i ena fasen röra sig uppåt och genom tectorialmembranets infästning kommer sinneshåren böjas åt höger
- I andra fasen rör sig organet nedåt mot scala tympani och då böjs sinneshåren (stereocilier) åt andra hållet
- Innerörat översätter ljudet till elektriska signaler vilket sker hos stereocilierna (hårcellerna)
Vad innebär Gating-Spring-modellen?
- De kortare stereocillerna förbinds med de större på toppen
- Ur detta togs Gating-spring-modellen fram som innebär
- förbindelsen (topplänkarna) är kopplade till en mekaniskt känslig jonkanal
- Böjs den till vänster kommer spänningen vara liten och kanalen är stängd, böjs den till höger blir spänningen större och den öppnas vilket ger inflöde av K+ och Ca2+ i cellen
- Hårcellernas membranpotential går från -70 mV- 0mV och frisätter glutamat basalt till dendriter från hörselnerven
- De yttre hårcellernas membranpotential kommer också gå från -70 till 0 mV och de blir kortare, den elektriska signalen har givit rörelse (kan ändra rörelse 100 000 ggr/sek vid elektrisk stimulering)
- Vid mindre ljud kommer alltså membranet istället att repolarisera
Hur är stereocilierna uppbyggda?
- Stereocilier är uppbyggda med några få långa och flertalet korta vilket då tillåter gating-spring-modellen
Hur fungerar cilierna när de utsätts för ljud (vibrationer)?
- Om de lägre cilierna böjs inåt mot de längre cilierna kommer en positiv elektrisk ström gå in i cellen, den bärs av K+ och Ca2+- joner (hos de mindre cilierna frisätts transmittorer från dess bas)
- Böjs cilier åt motsatt håll så minskar strömmen och cellens membranpotential blir mer negativ
Vad badar stereocilierna i?
Stereociliernas apikala del badar i endolymfa (80+) (högt K+ innehåll, lågt Na+ som möjliggörs av pumpar (stria vaskularis ) i scala media. Medan stereociliernas basala del badar i perilymfa (0+) i (samma vätska som finns i scala tympani) som istället är K+-fattig och Na+-rik, oavsett så blir skillnaden jämfört med inom stereociliern stort
Vad är bakgrunden till de yttre stereociliernas rörelseförmåga?
- Bakgrunden till rörelseförmågan är membranproteinet prestin
- Prestin ändrar konfirmation till mer kompakt konfirmation vid 0 mV men vid -70 mV är den mer utsträckt
- Spänningskänsligheten beror på Cl- som är bundna inuti proteinet. Om membranpotentialen är högre (0 mV) kommer Cl- dras inåt i cytoplasman och vid negativ kommer den repelleras och detta triggar då konfirmationsförändringen i prestin
Så vad sker liter mer övergripande när ljud träffar innerörat och basilarmembranet börjar röra på sig? Vilken konsekvens har detta hos friska öron?
- vilket ger böjning av sinneshåren, jonkanaler öppnas och stängs, förändring av cellens membranpotential och hos de yttre hårcellerna leder förändring i membranpotential till längdförändring
- Längdförändringarna förstärker de ljudorsakade rörelserna
- Hörselorganet är alltså inte bara passiv utan förstärker de ljud som träffar den
- Förstärkningen ökar hörselorganets känslighet
- Om hörselcellernas känslighet slås ut tappas 60 dB hörselförmåga
- Detta kan också ske åt andra hållet – bakgrunden är att jonkanalerna på cilierna öppnas och stängs slumpmässigt (chansen att de öppnas åt höger ökar vid stimulering med ljud), men skulle de spontant börja röra på sig så kommer det alstras ljud som tar sig ut baklänges från mellanörat till hörselgången
- Läggs mikrofon dit kan de höras och det är endast friska öron som alstrar detta ljud – bra sätt att screena för hörselnedsättningar
Vad gör de inre stereocilierna när de stimuleras av ljudvågen?
- När inre cilierceller stimuleras av ljudvågen kommer glutamat frisättas och verka på receptor på dendriteten och det sker aktionspotential i hörselnerven
Vilken är de yttre hårcellernas viktigaste funktion utöver förstärkning?
- De yttre hårcellernas kopplingar tros vara viktigast för smärtsignalering vid höga ljud
Vad gör de nerver som går efferent till hårcellerna i örat?
- Dessa efferenta trådar gör att hjärnan kan kontrollera sinnescellernas funktion
- Förmågan att skilja ut intressanta ljud beror till stor del på efferenta nerver, de kan stänga av delar av hörselorganet så att vi kan fokusera på intressant ljud
- De kan också i viss mån skydda örat mot buller genom att stänga av förstärkarfunktion
Hur går signalen om ljudet från innerröra upp till hjärnan?
- Från innerörat går signalen via hörselnerven till nucleus cochlearis i hjärnstam där stor del av nervtrådarna korsar sida till den övre oliven (nucleus olivaris superior) varifrån den går till colliculus inferior och vidare till thalamus, signalen går vidare till primära hörselcentrum i temporallob (3 på bilden)
- Egentligen mkt mer komplext, sker mkt mer i hjärnstam och detta sker snabbt. Beror troligen på att vi måste kunna agera snabbt på ljud, t ex när vi pratar (sker reflexmässigt bearbetning på väg till hörselcortex)
- Viktigt ha med sig att hörsel från ett öra når bägge sidor av hjärnstam i tidigt skede och att det finns flera parallella kopplingar i hjärnstam
Vilka två viktiga banor utgår från nuchleus cochlearis och hur är de placerade?
- Anteroventralt finns VAR-banan bestämmer var någonstans ett ljud kommer ifrån i rummet
- Dorsalt finns VAD-banan som identifierar aukustiska objekt (vi hör ett tåg, inte en fågel)
VAR-banan nyttjar två system, berätta om det som behandlar tidsskillnader och var går denna bana?
Nervsystemet utnyttjar tidsskillnadermellan öronen för att avgöra var ljud kommer ifrån(som mest kan det skilja 700 mikrosekunder (0.0007 s)), det som jämförs är aktionspotentialer från öronen med varandra, gäller framför allt för lågfrekventa ljud, deras våglängd är lång och böjer sig därför lätt runt huvudet
- VAR-banan går från anteroventral cochlearis till medial övre oliv där jämförelsen av tidpunkterna för aktionspotentialerna sker (det går alltså projektioner från bida sidors anteroventrala cochlearis till ena sidans mediala övre oliv)
Varbanan nyttjar två system, berätta om det som behandlar ljudskugga
Ljud i diskanten (högfrekventa ljud), kan inte böja sig runt huvudet på samma sätt som lågfrekventa ljud varför ljudskugga uppstår på sida som vetter bort från ljudkällan, vi kan då lista ut varifrån ljudet kommer, dessa ljud går från anteroventrala nuchelus cochlearis till laterala övre oliven och denne extraherar intensitetsskillnader mellan de två öronen (dessa trådar är excitatoriska (de som går direkt)), samma laterala övre oliv får dock också info från andra örat men denna info går först till mediala trapezoida kärnan där signalen omvandlas till en inhibitorisk signal, detta innebär att om bägge signaler är lika starka så sker ingen förändring av den laterala övre olivens aktivitet (ljudet kommer då rakt framifrån), om exciationen överväger så kommer ljudet från den sidan
Beskriv motorikens anatomi (bara örat) och vad de olika delarna uppfattar
-
Fem organ: består av tre båggångar, en horisontell och två vertikala
- Dessa hjälper oss att uppfatta angulär acceleration
- Vid båggångarnas bas finns sacculus och utriculus
- Detekterar linjär acceleration och huvudets position
Vad innehåller båggången (motorik) , hur är den uppbyggd anatomiskt och vilka två strukturer finns i anslutning?
Båggången är en vätskefylld kanal där hinnlabyrinten simmar (i benlabyrinten)
Båggången är tjockare vid bas (kallas för ampuller) och i närheten finns då sacculus och utriculus
Varför kan infektioner lätt sprida sig från hinnlabyrinten till hjärnhinna?
- Hinnlabyrenten står i förbindelse med cerobrospinalvätska genom endolymfatiska gången varför infektioner lätt sprider sig
Vad finns i varje båggångs ampull och hur är dessa anatomiskt placerade?
- I varje ampull finns grupp med vestibulära hårceller som liknar de i snäckan men med längre stereocilier
- De sitter fast i hinnlabyrintens vägg i struktur (crista ampularis) och sträcker sig ”långt” upp till cupula (gelatinös massa med glykoproteiner) och omges då av endolymfan
Hur fungerar båggångarna vid rörelse?
Roterar vi huvud åt vänster kommer vätska i horisontell båggång på vänster sida att vilja stanna kvar tack vare tröghet, detta ger en relativ rörelse av vätskan i förhållande till huvud (åt motsatt håll), denna relativa rörelse kommer stimulera sinnesceller i ampuller vilket ger en ökning av impulsfrekvens (aktionspotentialer) på vänster sida, på höger sida sker det motsatta, där kommer impulstrafik minska
I vilka plan registrerar de respektive båggångarna?
- En båggång för varje plan i rymden vilket gör att acceleration kan uppfattat oavsett riktning
- Vertikal båggång – angulär acceleration i y-plan
- Andra vertikala båggången svarar mot acceleration i x-plan
- Horisontell båggång svarar på acceleration i z-plan
Hur är sacculus och utriculus uppbyggda och varför är de byggda så?
- Har också hårceller med långa stereocilier som sitter inbäddade i massa av glykoproteiner
- Ovanpå dessa finns kristaller av kalciumkarbonat (otoconier) som kraftigt ökar massan vilket innebär att om vi lutar på huvudet kommer denna massa vilja glida iväg vilket ger en böjning av stereocilier och en signal i balansnerv
Vad detekterar sacculus och utriculus och vad innebär detta?
Detekterar huvudets position i förhållande till gravitation
- Hårcellerna har olika oritentering
- Sacculus uppfattar framför förändring i vertikalplan
- Utriculus framför allt i horisontalplanet
- De svarar också på linjär acceleration
Vad innebär det att sacculus och utriculus även svarar på linjär acceleration (utöver förändring i vertikalplan (S) och horisontalplan (U))?
Detta innebär att nervsystemet via sacculus/utriculus med sina otoconier och cilier inte kan uppfatta om vi accelererar framåt eller lutar huvudet bakåt
Var går de afferenta nervtrådarna från vestibulära labyrinten? Vilka reflexer sker där och vad hjälper de oss med?
Vad samarbetar för att samordna en av dessa?
- Afferentra nervtrådar från vestibulära labyrinten går till vestibulär nuklei i hjärnstam (VN på bilden)
-
Vestibulära reflexer hjälper oss med tre saker
- Postural stabilisation – att hålla balans (t ex om någon knuffar oss)
- Gaze stabilization (VOR) – hjälper oss hålla blicken stadig när vi rör oss
- Self-motion perception och navigering – vi kan orientera oss i rummet, vad är upp, hur håller vi huvud, har vi börjat röra oss osv (vestibulär nuklei tillsammans med stora delar av hjärnbark)
Hur fungerar VOR (gaze stabilization)?
- En accelerering moturs kommer stimulera horisontell båggång på ena sidan (rött) och den ökade impulstrafiken går via vestibulär nuklei i pons vidare till abducens nuklei varifrån sedan information går för omkoppling i nucleus oculomotorius och sedan till lateral rectusmuskel och medial rectusmuskel
- Effekten blir att när vi börjar röra oss moturs rör sig ögonen åt andra hållet som kompensation för rörelse (utan denna reflex blir vi yra)
Vilka övriga sinnen för balans har vi utöver balansorganen och hur fungerar detta övergripande?
- Syn
- Proprioception – muskelsinnet (muskelspole och golgi-senorgan) genom att nervsystemet får info om hur lång muskel är och hur mkt kraft som är utvecklad
- Tryckreceptorer – framför allt i fotsulor (information om var vi lägger tyngd)
- Detta ger sammantaget massivt sensoriskt inflöde som integreras i hjärnstam och lillhjärna vilket leder till ett motorkommando vilket ger rörelser och förändrar aktiviteten i dessa fyra sinnena (ständigt pågående process)
Vad händer med impulstrafiken när vi accelererar?
Impulstrafik ökar vid acceleration men om vi rör oss i konstant hastighet kommer det att minska till viloläge, tills vi decelererar vilket ger mindre impulsfrekvens, detta innebär att balansorganet detekterar förändringar i hastighet (exemplet poängteras vid angulär acceleration)
FLYGPLANET!
Vi märker inte om vi har svängt efter en angulär acceleration
