Nervceller, synapser och plasticitet Flashcards

1
Q

Vad kallas nervceller i grupp i PNS och vad bildar deras axoner?

A

Ganglier

I PNS bildar axonet nerver

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad kallas nervceller i grupp i CNS och vad bildar de?

A

Grå substans

I CNS bildar de vit substans

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad gör oligodendrocyten, microglia och ependymceller?

A
  • Oligodendocyter myeliniserar axonen i CNS, mikroglica fagocyterar ex dött material, ependymceller är en typ av epitel som bekläder ventrikelsystemet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Varifrån på bilden beslutas om aktionspotential?

A

Vid axon hillock

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad består av myelin av?

A

Axonlipider och myelinspecifika proteiner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad kallas stödjeceller för i CNS och vilka celler innefattar detta?

A

Gliaceller (utgör stöd för nervcellerna)

Ex är:

astrocyter

microglia

oligodendrocyter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad gör astrocyten?

A
  • Reglerar blodhjärnbarriär, ligger där med utskott och bidrar till skydd
  • Reglerar också den extracellulära jonkoncentrationen (ex kalium), viktigt då vi inte vill ha ofrivilliga aktionspotentialer
  • Metabol reglering – astrocyter kan ta upp näringsämnen och förse nervceller
  • Omsättning och återupptag av transmittorer (ex glutamat), viktigt för att inte överstimulera nervceller
  • Påverkar förstås synaptisk transmission
  • Omger kärlen och finns också i direkt anslutning till pia mater
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur sker myelinisering i CNS?

A
  • Ett utskott från oligodendrocyten myeliniserar ett segment vilket innebär att oligodendrocyten sammantaget kan myelinisera många segment och flera axoner
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilka stödjeceller finns i PNS och vilken är deras funktion?

A
  • Schwannceller myeliniserar axonet, en cell bildar ett segment av myelin som ses på bild
  • Satelitceller ligger kring och runt ganglier och har skyddande funktion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur sker myelinisering i PNS och vad omger icke myeliniserade axoner?

A
  • En schwanncell (N) myeliniserar ett segment
  • De blå är axoner
  • Tjockare axon gör att schwannceller drar fler varv runt – tjockare myelinskida
  • Icke myeliniserade ligger inte nakna men är invaginerade i cytoplasman hos Schwanncellen vilket kan ses i E
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilka två olika typer av elektriska synapser har vi och vad gör de?

A
  • Kemisk synaps (höger) (vanligast) – nervcellen bidrar med sina ändbutonger och presynaptiskt membran med vesiklar fyllda med transmittosubstanser i synapsklyfta till postsynaptiskt membran
  • Elektisk synaps som har kontakter med GAP-junctions
    • Bägge verkar genom att depolarisera eller repolarisera (hämma) mottagarcellen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Receptorer på postsynaptisk membran kan vara jonotropa, vad innebär det?

A
  • Jonkanaler kan släppa igenom joner när transmittorn bundit till receptor vilket ger en depolarisering och öppnande av jonkanalen
    • Innehåller transmittobindande site och en membranöverbryggande domän som formar jonkanalen
    • Snabb
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Receptorer på postsynaptiskt membran kan vara metabotropa, vad innebär det?

A
  • innebär att G-proteiner svarar på transmittosubstansen genom second messengers vilket ger öppning av jonkanal
    • Innehåller extracellulär transmittobindande site och intracellulär domän som binder till G-protein
    • G-proteinet har tre subenheter – alfa, beta och gamma
    • Alfa binder till GDP vilket tillåter alfa att binda till beta och gamma vilket bildar en inaktiv trimer
    • Bindningen av en extracellulär transmittosubstans leder till konfirmationsförändring där GDP ersätts av GTP vilket aktiverar G-proteinet och alfa dissocierar från beta och gamma
    • Bägge dessa komplex kan nu mediera fortsatta svar i cellen (t ex aktivering av jontropa receptorer eller bindande till andra effektorproteiner som enzymer)
    • Långsam (millisekunder till minuter)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur bildas peptider som är transmittorer och hur kommer de till axonen?

A

Peptider bildas som prekursorer och fraktas genom mikrotubuli och modifieras med hjälp av enzymer och sedan frisättas (substans P)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vilka receptorer verkar acetylkolin på?

A
  • Kan påverka både jonotropa och metabotropa receptorer
    • Ach exciterar muskler via jonotropa nikotinreceptorer, Ach behöver binda in på var sin A-subenhet för att aktivera jonkanalen
  • Ach har både excitatoriska och inhibitoriska effekter via metabotropa muskarina receptorer och medierar det mesta av Achs verkan i hjärnan
    • Verkar t ex genom vagusnerven i neuromuskulär synaps till hjärtmuskel via M2-R, verkar också i synapser mellan ganglier och visceralt motorsystem samt på diverse håll i CNS
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Varför måste glutamat syntetiseras i neuroner?

A

Kan inte korsa blod-hjärnbarriären varför det syntetiseras i neuroner från prekursorer

17
Q

Vilken verkan har glycin främst?

A
  • Inhibitorisk verkan (viktig i ryggmärgen)
18
Q

Vad binder glycin till och hur fungera denna receptor?

A
  • Dess receptorer är ligand-gated Cl- kanaler (liknar GABAs receptorer)
    • När glycin binder får vi en konfirmationsförändring av kanalen och Cl- går in och hyperpolariserar cellen
19
Q

Kardiomyocten har

  • Nernst potential Ca2+ = +130
  • Nernst potential Na+ = +60
  • Nernst potential K+ = - 90

Så varför ligger den nära Nernstpotentialen för K+?

A
  • I princip bara permeabel för K+ i vilande, inte permeabel för Na+ och Ca2+, vilket innebär att kardiomycoten ligger nära K+ Nernstpotential
20
Q

Hur sker kommunikation mellan kardiomyocyter och vad håller ihop dem?

A
  • Desmosomer (håller ihop cellen), viktigt kunna absorbera skjuvkrafterna
  • gap-junctions
  • Fascia adherens – viktigt hålla fast de kontraktila elementen genom/mellan cellerna, räcker inte fästa till membranet
21
Q

EKG

Vad är speciellt med kardiomyocyter på epicardsidan?

A
  • Kardiomyocyter, på epicardsidan har lite kortare cykel på sin aktionspotential, viktigt för hur EKG-potential ser ut
22
Q

Kardiomyocyter, på epicardsidan har lite kortare aktionspotential vilket är viktigt för hur EKG-potential ser ut, varför?

A

Depolariseringen rör sig inifrån och ut, endocardiet depolariserar först och det blir en stor ström eftersom vi får +10 mot -90 utåt (Q-våg)

Under platån (ST-sträcka) så har vi ungefär 0 mV (i bägge kardiomyocyter i exemplet) och ingen ström går ju igenom så EKG är tillbaka på baslinje

Som sagt repolariseras epicardiet tidigare vilket gör att vi får en ström som går från endokardiet och utåt (+ till –) (T-våg) repolarisering, eftersom epicardiet tidigare får högre spänning intracellulärt (återgår till - 80 snabbare)

Konkordanta QRS- och T-vågor (vilket innebär att bägge visar positivt utslag på EKG), stämmer överens liksom

23
Q

Integrering

Hur “pratar” nervcellen med muskelfibern i den neuromuskulära synapsen och hur sker nedbrytning av transmittor?

A

En aktionspotential i muskelneuron ger upphov till en aktionspotential i muskelfibrer, viktigt för kontrollen av muskler

Presynapttisk membran har många redan dockade acetylkoliner och en aktionspotential ger därför stort frisläpp

Postsynaptisk sida innehåller många acetylkolinreceptoer av nikitotintyp (jonkanal) som släpper in Na+

Na+-kanaler öppnas i massiv mängd och vi får EPSP på 50 mV, mer än tillräcklig för att aktivera en aktionspotential -80 till -30 som är över tröskelvärdetViktigt att vi inte får två aktionspotenitaler varför enzymer blir viktiga, acetylkolinesteras bryter ned eftersom transportfunktioner inte är tillräckliga för att undanröja dessa

24
Q

Vad är nyckeln till om vi får LTP (long-term potentation) eller LTD (long-term depression) av synapser?

A
  • Nyckeln till om vi får LTP eller LTD tycks vara med vilken frekvens cellen erhåller repetitiv synaptisk aktivet. Där LTP induceras vid högre frekvens och LTD vid lägre
  • Andra begivelser kan också spela roll