Terminologi Flashcards

1
Q

Benign

A

Godartad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Dysplasi

A

En förändring i en vävnad där cellerna har ett förändrat utseende och växtsätt. Kan vara ett förstadium till cancer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Atypi

A

När det avviker från det normala

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Malignt tillstånd

A

Malign är en sjukdomstendens som förvärras och blir dödlig, i synnerhet avseende cancer och tumörer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Intraepitelial

A

Som finns inom ett epitel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Neoplasi

A

Neoplasi innebär proliferation av celler i en vävnad, som till skillnad från hyperplasi, är oberoende av tillväxtreglerande kontrollmekanismer.

  • Neoplasi är irreversibel.
  • Brukar delas in i benigna (godartade) eller maligna (elakartade)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Carcinoma

A

Elakartad tumör, bestående av epitelceller som infiltrerar omkringliggande vävnader och som ger upphov till metastaser. Det är en neoplasm av specifik vävnadstyp (histologisk typ), men betraktas ofta felaktigt som en synonym till begreppet “cancer”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Carcinoma in situ

A

En malign tumör som inte hunnit tränga in i den ursprungliga epitelcellens basalmembran och som inte spridit sig till andra vävnader

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hypoplasi

A

Bristfällig utveckling av en vävnad/organ

T ex bröst under pubertet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hyperplasi (viktig!)

A

Hyperplasi innebär proliferation av celler i en vävnad till följd av specifik stimulering av trofiska hormoner, tillväxtfaktorer eller immunsvar. Hyperplasi är beroende av tillväxtreglerande mekanismer och upphör när den specifika stimuleringen upphör. Hyperplasi är reversibel.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hypertrofi

A

Cellförstoring som leder till förstoring av aktuellt organ

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Metaplasi

A

Ändrad fenotyp p.g.a. långvarig irritation

  • Vanligast i epitel- och stromaceller
  • Intestinal metaplasi; Barretts esophagus där skivepitel ersätts av tarmslemhinna pga att magsaft tar sig till esophagus i för stor utsträckning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Dysgenesi

A

Dysgenesis (embryology), which indicates abnormal organ development during embryonic growth and development

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Ectopi

A

Ektopi är ett begrepp inom medicin som används för att beskriva processer eller vävnader som sker på fel plats i kroppen. Exempelvis:

  • Ektopisk fettinlagring - När fett lagras i fel vävnader, exempelvis vid steatohepatit.
  • Ektopisk pacemaker - När pacemakerpotentialen i hjärtats förmak inte genereras i SA-noden.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Heterotopi

A

The presence of a particular tissue type at a non-physiological site, but usually co-existing with original tissue in its correct anatomical location.

T ex grå substans inom vit substans i hjärnan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hamartom

A

Lokal missbildning som påminner om en tumör och består av en anhopning av mogna celler och vävnader som är normalt förekommande i det påverkade området

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Anaplasi

A

Utebliven differentiering och funktion hos cellerna i en vävnad, framförallt i tumörceller

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Atrofi

A

A reduction in the size of an organ or tissue due to a decrease in cell size and number

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad innebär adaption hos cellen?

A

Ökad storlek, minskad storlek, hyperplasi, metaplasi, dysplasi osv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad är (involusion) där t ex tymus och så klart paddeln men också lymfoid vävnad som ersätts av fettvävnad

A

Fysiologisk atrofi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad kallas avbrott i signaltransmission som leder till atrofi?

Ge ett brett exempel

A

Denervation

Neurodegenerativa sjukdomar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad kallas en progressiv åldersrelaterad minskning av viktiga funktioner såsom proteinsyntes i celler ?

A

Senil atrofi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Hur sker atrofi på cellnivå?

A
  • Atrofi är en aktiv process – omstrukturering av cellerna genom minskad translation (proteinsyntes)
  • samt ökad proteinnedbryting genom
    • uppreglering av ubiquitin-proteasomvägen (ubiquitinlegaser)
  • Degraderade proteiner kan användas för överlevndad
24
Q

Hur sker ubiquitin-proteasomvägen?

Hur kan den reverseras?

A

The attachment of ubiquitin to the Epsilon-amine of lysine residues of target proteins requires a series of ATP-dependent enzymatic steps by E1 (ubiquitin activating), E2 (ubiquitin conjugating) and E3 (ubiquitin ligating) enzymes

can be reversed by specific deubiquitinating enzymes (DUBs)

or be degraded by the proteasome

25
Q

Vad är trofiska hormoner?

A

Hormones that have other endocrine glands as their target

26
Q

Vilka är skillnaderna mellan hypertrofi och hyperplasi?

Vad har de gemensamt?

A
27
Q

Vilken är den vanligaste reversibla cellskadan?

A

Hydropisk degeneration (svullen cell)

28
Q

Hur sker metaplasi, ge exempel

A

Troligen sker detta på stamcellsnivå

Vanligt i esofagus där slemhinnan retats länge och därmed adapterat

29
Q

Vilka är de två vanligaste orsakerna till cell/vävnadsskada?

A
30
Q

Vad är skillnaden mellan hyperplasi och neoplasi?

A

Hyperplasi – beroende av stimulering (regleringsmekanismer)

Neoplasi – oberoende av stimulering

31
Q

Vad är signifikant för en hydropisk cell?

A
32
Q

Ikterus är symptom på olika sjukdomar, vad kan avslöja vad för typ av sjukdom det rör sig om?

A

Huruvida bilirubinet är konjugerat eller inte, eller både och?

33
Q

Vad beror nekros på, vad är det och vad är den vanligaste orsaken?

Sker det i död person?

A

Nekros beror på någon av de två övre

Nekros endast i levande organism

Ischemi vanligast orsak till nekros

34
Q

Vad ses på bilden?

A

Förvätskningsnekros/kollivationsnekros

  • Innebär en snabb enzymatisk nedbrytning av den döda vävnaden (från t ex vita blodkroppar ibland triggat av infektion)
  • Det bildas en uppmjukningshärd/viskös vävnad som är krämigt gul - pus.
  • Förvätskningsnekroser uppstår till följd av syrebrist och förekommer t.ex. i hjärnan.
  • Abscess är också en sorts förvätskningnekros.
35
Q

Vilka olika typer av nekros finns det?

A
36
Q

Vilken typ av nekros är vanligast?

Beskriv dess förlopp

A

Koagulationsneros vanligast i vävnad

  • Morfologisk beskrivning (då det liknar värmekoagulerat)
  • Beror på ischemi och kallas för infarkt lokalt
  • Leder till denatuering av proteiner och vävnad som preserveras minst ett par dagar (efter vävnaden är blockerad för nedbrytning)
  • Fast vävnad
  • Kommer lösas upp och omvandlas till ärr
  • Bilden visar njure som på grund av emboli fått hindrat blodflöde, det vita är skadan
  • Det ljusrosa är skadan på preparatet
37
Q

Vad visar bilden?

A
  • Tidigt stadium hjärtinfarkt, bara blekhet till höger om gammal infarkt till vänster (mkt blekt). Det svarta är hyperperfusion (förutsättning för reparation)
  • I preparatet ses proteinerna klumpade i tigerband, inga kärnor i kardiomyocyter
38
Q

Vad visar bilden?

A

Enzymatisk fettvävsnekros

  • Lipasenzymer (ofta frisatta från pancreas) bryter ned fettvävnaden till triglyserider och fettsyror.
  • Fettsyrorna förenas med Ca2+ och bildar kalciumtvålar
  • Förekommer vid akut pancreatit, trauma t. ex. i samband med en operation
  • Olika typer av trauma kan också leda till fettvävsnekros i underhuden.
39
Q

Vad visar bilden?

A

Ostig/kaseös nekros

  • Form av koagulationsnekros
  • De förstörda cellerna omvandlas till en gul-vit, amorf massa av fett och protein, som makroskopiskt liknar ostmassa (därav namnet)
  • Avgränsas av en tydlig inflammatorisk skiljelinje
  • Orsakas oftast av tuberkelbaciller i lunga.
40
Q

Vad tror man att metastatisk förkalkning kan bero på?

A

Kalk lagras in i frisk vävnad pga mkt kalk i blodet

t. ex. vid hyperparathyroidism, adenom, hyperplasi, malignitet med skelettmetastaser
- > mobilisering av Ca2+ från skelettet

41
Q

Det finns två typer av förkalkningar, vilka är dessa?

A

Dystrofisk: förkalkning i nekrotisk vävnad
Metastatisk: förkalkning i normal vävnad, pga hypercalcemi.

42
Q

Vad kan det finnas för exogena orsaker till vävnadsskada?

A

Fysikalisk påverkan

Kemiska ämnen (toxiska eller inte)

Infektiösa agens

43
Q

Vad kan det finnas för endogena orsaker till vävnadsskada?

A

Inflammation

Genetiska sjukdomar

Metabola rubbningar

44
Q

Vad är steatos?

Vad orsakar den?

A

Leverförfettning

  • Vanligaste typen av degeneration som beror på inlagring
  • Sker pga abnormal metabolism av fett (alkohol eller fetma)
  • Fetma -> insulinresistens -> lipolys i fettvävnad -> inflöde av FFA:s
    1. Ökat inflöde av fria fettsyror (diet, alkohol, svält)
  1. Ökad syntes av fria fettsyror från acetat (alkohol)
45
Q

Normala endogena substanser som lagras in?

A

Bilirubin -> ikterus (gulsot)

Järn -> hemosideros, hemokromatos

46
Q

Vad är hemosiderin?

A

Övermättnad av ferritinsystem: olösligt järn-ferritinkomplex = hemosiderin

composed of partially digested ferritin and lysosomes och lagras upp i vävnader

47
Q

Vad är lokal hemosideros?

A

Inlagring av hemosiderin

  • Lokalt: Hematom
  • Pulmonell hemosideros: järn f. sönderfallna erytrocyter ansamlas som hemosiderin i makrofager som blir bruna
48
Q

Hemokromatos

A

Drabbar lever, hjärta, hud, pankreas, leder

  • Hereditär hemokromatos: autosomal recessiv, mutationer i gener som reglerar upptag av järn (för mkt) tas upp i tunntarmen och inlagras i kroppens vävnader och organ. Kroppen kan inte göra sig av med överskottsjärnet och de onormalt stora och successivt ökande järndepåerna medför en förhöjd oxidativ stress. Detta leder till en ökad risk att på sikt utveckla olika följdsjukdomar såsom levercirros, diabetes och artrit.
  • Sekundär hemokromatos: drabbar patienter med blodsjukdomar pga överskott av järn från upprepade blodtransfusioner.
49
Q

Vad brukar menas känneteckna “point of no return”?

A

Irreversibel mitokondrieskada

Skadad membranfunktion

Olika vilken som kommer först

50
Q

Ge några exempel på exogena substanser som kan lagras in

A

Pigmenterande substanser (kol, tatueringar)

Kisel

Asbest

Silver

51
Q

Vad innebär patologisk kalcifikation och i vilka två varianter finns den?

A
  • Deposition av kalciumsalter tillsammans med andra mineralsalter (ex järn), finns i två varianter, dystrofisk kalcifikation och metastatisk kalcifikation
52
Q

Vad innebär metastatisk kalcifikation och vilka sjukdomstillstånd kan ge upphov till det?

A
  • Sker i vid för höga halter av Ca2+ (störd Ca2+-balans) i annars normal frisk vävnad. Beror ofta på hyperkalcemi sekundärt till annan sjukdom som stör dess metabolism
    • Ökning av PTH på grund av parathyroidism primärt genom tumör eller sekundärt genom njursvikt
    • Resorption av benvävnad sekundärt till tumörer i benmärg (leukemi ex) eller på grund av metastaser i benvävnad
    • Vitamin-D-relaterade sjukdomar
53
Q

Vad innebär dystrofisk kalcifikation? Vilka två varianter finns?

A
  • Kalciumfosfat (kalk) lagras in i skadad vävnad vid normala serumkalcium nivåer och med normal kalciummetabolism.
  • Kan delas in i intracellulär och extracellulär
    • Intracellulärt i ex mitokondrier vid celldöd (de rensar upp)
    • Extracellulärt genom membranfasciliterad förkalkning (denna är vanligast), lokala förändringar av pH i nekrotisk vävnad, fosfolipider och utsläpp av enzymer, (t ex. alkalisk fosfatas) är bidragande till inlagringen av kalciumfosfat
54
Q

Vid vilka sjukdomstillstånd kan vi se dystrofisk kalcifikation?

Hur kan vi hitta dessa förkalkningar?

A
  • Kan ses mer frekvent hos äldre patienter och vid aortastenos (wear and tear), ateroskleros, generellt efter långvarig hypertoni, fettvävsnekros vid trauma, akut pancreatit, tumörer (bröstcancer)
  • Slätröntgen är ofta till hjälp vid diagnostik av vävnadsförändringar med dystrofisk förkalkning
55
Q

Hemosideros

A

Hemosideros är ett sjukdomstillstånd som beror på järninnehållet i fagocyterande celler i kroppens retikuloendoteliala system (en del av immunsystemet).

Sjukdomen ska ej förväxlas med den snarlika men mycket mer omfattande sjukdomen hemokromatos. Fynd som stöder diagnosen är synbara järnpigment i mikroskopering av berlinerblått färgade biopsier. Orsaker har att göra med kostförändringar som har med ökat intag av järn att göra, till exempel överdriven konsumtion av järntabletter, öl och vin av vissa fabrikat. Upprepade blodtransfusioner och ökad RBC-nedbrytning vid vissa sjukdomar samt alkoholcirrhos kan vara andra orsaker.