Epidemiologi Flashcards

1
Q

Epidemiologi

Tre områden, vilka?

A
  • Studier av fördelning av sjukdomar
    • Deskriptiv epidemiologi
  • Orsaker till dem (varför vissa blir sjuka)
    • Analytisk epidemiologi
    • Statistik
  • Kontrollera hälsoproblem (vad kan göras för att befolkning ska må bättre)
    • Preventiv (interventiv) epidemiologi
    • Metoder för att minska covid ex (föreläsning på länk)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q
  • Sammanfattande mått för att beskriva sjukdomar/exponeringar (dödlighet, sjukdom, ohälsomått) fördelar sig i befolkning eller delar av den (yrken, ålder osv)
  • Sammanställs för att se trender och jämföra grupper över tid och mellan geografiska områden
  • Övervakning – som nu för att ha koll på utbredning liksom av säsongsinfluensa (vilka som drabbas osv
  • Identifiering av riskgrupper som kan behöva speciella insatser osv
  • För hälso- och sjukvårdsplanering
  • Riktad prevention
  • Ex
    • Vänster visar gradplott (varmare mer fall)
    • Till höger utveckling av lungcancer i USA där beige visar männens utveckling av lungcancer och lila för kvinnor, liksom då försäljning av cigaretter i svart (kan tyda på fördröjning av lungcancer på 30 år)
    • Kan också beskrivas i text med incidens- och prevalensbeskrivning ex

Vad beskrivs?

A

Deskriptiv epidemiologi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Kvot där täljaren är antalet fall av sjukdom och nämnaren tidsenheten (nånting/tidsenhet)

Kallas för?

A

Rater

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q
  • Rater – kvot där täljaren är antalet fall av sjukdom och nämnaren tidsenheten (nånting/tidsenhet)

​Vad innebär öppen och sluten population?

A
  • Öppen population
    • Innebär att individer kan tillkomma eller lämna
    • Ex studie på kvinnor mellan 40-50 år under tio år
  • Sluten population
    • Alla kvinnor som var 40-50 år och sedan följa just dem i tio år
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Skillnad på kumulativ incidensrat och incidensrat?

A
  • Kumulativ incidensrat – nya fall under en tidsperiod / antal (friska) individer vid periodens början (populationen) – fungerar bara vid sluten population!
    • Exempel 7 % av befolkningen fick influensa i fjol
  • Incidensrat – nya fall under en tidsperiod / summan av studiepopulationens risktid (personår)
    • Uttrycker ett flöde från ett friskt till ett sjukt tillstånd
    • Ex hur många sjuka/tidsenhet - 70 fall av influensa per 1 000 personer och år
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Räkna ut den kumulativa incidensraten

A
  • Kumultativ incidensrat – 10 kvinnor/900 kvinnor = 0,011
  • 10 års risken är 0,0111 eller 1,1 %
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Räkna ut incidensraten

A
  • Person 1 genererar 25 personår
  • Person 2 genererar 50 personår
  • Totalt 25 + 50 personår
  • Incidensen = 2 sjukdomsfall/75 personår
    • = 0,0267 fall per person och år
    • =2,67 fall per 100 personår
      • I vanliga fall per 10000 eller per 100 000 personår
    • Viktigt att sluta räkna tiden när personen fått sin sjukdom!
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q
  • Hur många är sjuka vid en viss tidpunkt

Vad kallas måttet?

A

Prevalensrat (PR)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Prevalensrat (PR)

  • Hur många är sjuka vid en viss tidpunkt
  • Antal fall vid en tidpunkt / antal individer i studiepopulationen vid samma tidpunkt
  • Ger då ögonblicksbild av hur vanligt det är och används med incidens (ex hur många som är sjuka under en period)
  • Ex
    • Hur stor andel i befolkningen har hypertoni vid en tidpunkt?
    • En population på 1000 män, ålder 60 år
    • 100 av dessa har en diagnosticerad hypertoni

Räkna ut prevalensraten

A
  • Prevalensrat = 100 / 1000 = 0,1 eller 10 %
  • Förekomsten av hypertoni i denna population är 10 %
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Studerad population

  • En sjukdom ändras ofta av annan faktor, ex ålder
  • Kan ge problem (
    • Om åldersfördelning skiljer sig åt kan det bli problem vid jämförelser
    • Ex visar att dödlighet i Sverige är högre än i Panama under ett visst år på 70-talet

Vad kan problemet vara med detta?

A
  • Om man tittar i varje ålderskategori så är det högre incidens hos yngre i Panama och bara högre hos äldre i Sverige så totalmortalitet stämmer inte så bra i detta fallet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur kan vi komma förbi problemet med skev ålderfördelning när vi jämför mellan länder (ex Panama och Sverige)?

A
  • Standardisering på faktor – omräkning av åldersfördelning i länder till gemensam åldersfördelning
  • WHO har givit vikterna i mitten – vikten räknar om fördelningen till gemensam skala
  • Dessa kan användas för nya incidensrater för världsåldersfördelning
  • Dödligheten blir då lägre i Sverige än i Panama
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Förklara bilden

A
  • Crude är innan standardisering (typ som ovan enligt världsbefolkning)
  • Finland tycks har hög risk för hjärtkärlsjukdom men vid standardisering med avseende på ålder så ändras värdena
  • Ett annat sätt är att inte lägga ihop alla åldersgrupper vilket ger åldersspecifika rater
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q
  • Ge svar på hur, varför etc
  • Utvärdering av orsakssamband – exponering och utfall ex
    • Kemikalie – cancer
    • Bilavgaser – luftvägsbesvär
    • Arbetslöshet – hjärtkärlbesvär
    • Medicin – tillfrisknande
    • Rehabilitering – ökad livskvalitet
    • Uppväxtvillkor – kriminalitet

Kallas för?

A

Analytisk epidemiologi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q
  • Studiepopulation = exponerade + oexponerade individer (fria från sjukdom vid studiens början)
    • R1 = raten för de exponerade
    • R0 = raten för oexponerade

Hur räknar du ut ratdifferens?

A
  • Ratdifferens R1-R0 –> absolut mått
    • RD
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q
  • Studiepopulation = exponerade + oexponerade individer (fria från sjukdom vid studiens början)
    • R1 = raten för de exponerade
    • R0 = raten för oexponerade

Hur räknar du ut ratkvot?

A
  • Ratkvot R1/R0 –> relativt mått
  • RR
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad säger en ratkvot på 1,5?

A
  • Sjukdomsraten för de exponerade är 1,5 gånger så hög som sjukdomsraten för de oexponerade
  • Sjukdomsraten för de exponerade är 50 % större än sjukdomsraten för de oexponerade
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad säger en ratkvot på 0,7?

A
  • Sjukdomsraten för de exponerade är 0,7 gånger så hög som för sjukdomsraten för de oexponerade
  • Sjukdomsraten för de exponerade är 30 % lägre än för de oexponerade – förebyggande faktor
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q
  • 104 rökare sjuka, 10 av icke rökare – ratkvot? Ratdifferen?
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q
  • 565 rökare sjuka, 413 av icke rökare – ratkvot? Ratdifferens?
A
20
Q
  • Rökning orsakar mer ischemisk hjärtsjukdom!
  • Rökning är starkare relaterat till lungcancer!

Hur förklarar du detta?

A
  • Ratkvoter säger alltså inget om hur vanlig en sjukdom är!
  • Vid ratdifferens ser vi hur vanlig sjukdomen är också
21
Q
  • Ratkvot och ratdifferens kan användas vid jämförelse av flera kategorier av exponering
    • Ratkvoten bara jämförbar med den grupp som väljs som referens, vill man få fram ratkvot mellan storrökare och medelrökare får man dividera dessa
    • Ratdifferens är direkt jämförbar – 214-96 = 118 fler fall

Vad är viktigt att notera i exemplet?

A
  • Dos-respons samband
22
Q

Ett mått som erhålls genom att dividera antal fall i en population med antal individer i samma population under en specificerad tidsperiod

?

A

Allmänna (råa) rater

23
Q

Specifika rater

Vad innebär detta?

A

Rater som är specifika för en viss sub-population, ex åldersspecifika, köns-specifika

24
Q

Justerade rater

Vad innebär detta?

A

Viktade medelvärden av specifika rater där vikten är fördelningen i en standardpopulation

25
Q
  • I princip att betrakta som kohortstudie, men utan tidsutdragning avseende studieperioden
    • Man räknar ut prevalens för en exponering vid en viss tidpunkt
    • Vi kan inte se om ryggbesvären fanns innan arbetet med datorn började
    • Liten vetenskaplig tyngd – höna och ägg kan inte avgöras
    • Men stor betydelse då vi vill veta hur vanligt något är

Kallas för?

A

Tvärsnittsstudie

26
Q
  • Exponerade och oexponerade följs över studieperioden och vi ser vilka som blir sjuka
    • Bästa formen av observationsstudie – stor trovärdighet

Vad beskrivs?

A

Kohortstudie

27
Q

Vad innebär en prospektiv kohortstudie?

A
  • Man börjar med exponering varpå man följer den framåt i tiden och vad som händer med kohorten (vilka sjukdomar den ger upphov till)
  • Vid definition så är alla friska sedan delas de in i exponering och icke exponering. När exemplet definierades 1985 så var alltså alla friska
    • Ex om barns idrottande har samband med bentäthet i vuxen ålder. Barn som är födda 2020, år 2030 undersöker vi hur mkt de idrottar och sedan kollar vi 2040 hur det ser ut med bentäthet
28
Q

Vad innebär en retrospektiv kohortstudie?

A
  • Vi tittar bakåt
    • Man tar barn som är födda 2000 sedan följer vi upp hur mkt de har idrottat med ex enkäter (hur mkt idrottade ni från 2010 och framåt, sedan 2020 undersöks bentäthet
      • Nackdel att vi får förlita oss på retrospektiv information
      • Men vanligtvis lika bra och går fortare – vi behöver inte vänta
      • Men vi måste kunna lita på exponeringsinformationen
29
Q
  • Genomförande av en kohortstudie:
    • Definiera exponering (målet skapa kontrast med avseende på exponering) – olika mkt ex

På vilka sätt kan kontrast skapas?

A
  • Alla boende i ett förorenat geografiskt område
  • Alla boende inom 3 km radie från utsläppet
  • Alla som bott inom 3 km radie från utsläppskällan i minst 5 år
  • Alla som bott inom 3 km radie från utsläppskällan i minst 5 år och som har förhöjda blodvärden av den toxiska föroreningen
    • Nackdel att det inte blir så många individer kvar
30
Q
  • Individer från en specifik population som är så lik den exponerade kohorten som möjligt, i alla avseenden förutom exponeringen
  • De som beror ex i annan del av kommun utan exponering från fabrik ex, eller allmän befolkning (nationell eller regional) – sjukdomsstatistik
  • Om exponering är yrkesgrupp – ex operationssjuksköterskor så kan den oexponerade gruppen vara distriks-SSK (samma utbildning, samma jobb) mkt lik grupp utom exponering

Vad beskrivs?

A

Den oexponerade jämförelsegruppen i en kohortstudie

31
Q
  • Registerdata över mortalitet eller morbiditet
  • Sjukvårdsjournaler
  • Försäkringskassan (sjukskrivningsorsaker)
  • Frågeformulär/intervjuer (bör verifieras mot objektiv källa om möjligt) – stort bortfall och ganska subjektivt

När kan ovan vara informationskälla?

A
  • Utfall vid en kohortstudie
32
Q
  • Datauppställning (kohort- och tvärsnittsstudie)

På vilka tre sätt kan populationen vara uppställd?

A

Population kan vara antalet individer vid studiens början (kumulativ incidens) eller vid tiden för mätningen (tvärsnitt) eller bestå av personår (incidens

33
Q

Nämn ett par fördelar med kohortstudie

A
  • Effektivt vid sällsynt exponering och vid sjukdomar med lång induktions- latensperiod
  • Kan koppla en exponering till flera fall
    • Rökning kan ha som utfall både cancer och hjärtkärl med mera
34
Q

Nämn ett par nackdelar vid kohortstudie

A
  • Tar lång tid (prospektiv), dyra
  • Sällsynta sjukdomar kräver mkt stor kohort för att hitta dessa ovanliga fall
  • Om retrospektiv – risk för bristande information om exponering och andra variabler – mer risk för bias
35
Q
  • Man utgår från de som är sjuka och de jämförs med icke sjuka sedan kollar vi vad de varit exponerade för tidigare i livet
    • Alltid retrospektiv
  • Insamling av fall av sjukdom liksom kontroller som fallen ska jämföras med
  • Definieras av fall och de som väljs som kontroller

Vad beskrivs?

A

Fall-kontrollstudie (bakvänd kohort)

36
Q
  • Ofta svårt att ta uppgifter på vilka som är sjuka ur register
  • Med hjälp av kliniker
    • Enhetliga diagnoskriterier
    • Sjukdomssymptom
      • Ibland enkäter för att veta vilka som är fall
      • Parkinson, MS och så vidare inte helt lätt att definiera
    • Varaktighet
    • Medicinering
    • Vem ställer diagnosen
  • Laboratoriesvar
  • Intervjuer

Vad görs på detta sätt?

A

Val av fall vid fall-kontrollstudie

37
Q

Hur kan man definiera en studiebas vid en fall-kontrollstudie?

A
  • En population under en viss tid (den tid som krävs för att vi ska få tillräckligt med fall)
    • Populationen som fallen är dragna ur ex
  • Består av de individer i population som om de skulle bli sjuka skulle ingå som fall
38
Q

Hur kan man välja kontrollgrupp vid en fall-kontrollstudie?

A
  • Hämtas ur studiebasen och ska vara ett representativt urval av studiebasen
  • Dras från alla år som man tar fall ifrån (exponering kan ju förändras)
  • Populationskontroller, slumpade ur register
  • Sjukhuskontroller, med andra sjukdomar (i länder med sämre register, blivit vanlige nu också i Sverige), lättare träffa ibland
39
Q

Hur kan insamling av exponeringsdata ske vid en fall-kontrollstudie?

A
  • Fråga – via muntlig intervju eller utskick av frågeformulär
  • Register (Skatteverket, SCB, journaluppgifter)
  • Blodprov osv
40
Q
  • Analys - fall-kontrollstudie
    • Se både fallen och kontroll som slumpmässigt urval av studiebasen och dessutom kan antalet kontroller väljas fritt (beroende på hypotes man har)
    • Vi kan inte räkna ut rater eftersom vi själva kan välja hur många kontroller vi vill ha

Så vad kan vi räkna ut?

A

Odds ratio

41
Q

Fördelar vid fall-kontrollstudie?

A
  • Effektivt vid sällsynt sjukdomsutfall
  • Kan koppla ett utfall till flera exponeringar
  • Oftast snabb och billig (jämfört med kohort)
42
Q

Nackdelar vid fall-kontrollstudie?

A
  • Ineffektiv vid sällsynt exponering
    • Kräver då många fall och kontroller
  • Eftersom retrospektiv, risk för sämre information om tidigare exponering och andra variabler
    • Risk att fallen minns mer då de har en orsak
43
Q

Anger den relativa storleken på två kvantiteter genom att dividera den ena (täljaren) med den andra (nämnaren). Proportioner, odds och rater

Vad beskrivs?

A

Kvoter

44
Q

Vad är en proportion?

A
  • En fraktion där täljaren ingår som en del av nämnaren. T ex andelen sjuka i en definierad population. Ex om 58 individer är sjuka i en population bestående av 100 individer är proportionen sjuka 0,58 = 58 %
    • Kohortstudier
45
Q
  • Fraktion där täljaren inte ingår i nämnaren. Ex om 58 individer är sjuka i en population bestående av 100 individer är oddset att vara sjuk i denna population 58:42 eller 1,4:1
    • Fall-kontroll

Vad beskrivs?

A

Odds

46
Q

En rat kan inkludera tre typer av information, vilka?

A
  • En täljare: antalet inträffade fall
  • En nämnare: totala antalet studieindivider i risk
  • En definierad tidsperiod
47
Q

Räkna ut odds ratio

A