Bilddiagnostik Flashcards

1
Q

joniseringen påverkar

A

vävnaden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Ultraljud “innebär”

A

Det är ljud.
kort våglängd, men icke joniserande strålning- utan det är ljud, påverkar inte vävnaden på samma sätt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

MRT hela namn

A

Magnet resonans tomografi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

MRT “innebär”

A

radiovågor som stör protoner i ett magnetfält

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

hur ska bilddiagnostik användas

A
  • vara till stöd för en diagnos, reducera antalet differtialdiagnoser
  • måste ha en tydlig medicinsk indikation. har man ingen fråga så får man inget svar (regleras med lagen också)
  • metoden måste kunna svara på frågan
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Skelett innehåller–

A

innehåller kalcium och fosfor -> har höga elektron i skal & ?. Det bromsar strålningen och det blir ljusare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Varför är röntgen så användbart 3 st

A
  • ger en bild av patienten som kan behållas, arkiveras, skickas för utlåtande mm
  • går snabbt och relativt billigt
  • Är till en stor hjälp för diagnostiken
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Röntgen har olika

färg

beror på

A

olika tätheter (har olika namn)

Vit- Grå- Svarta

Beror på densiteten (vilken täthet som dem får) eller mer specifikt->

Specifik elektron densiteten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Ju fler elektroner desto mer-

A

attenuering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Ämnen med – atom nummer har fler — i —

Ökad— ger mer —

A

Ämnen med HÖGA atom nummer har fler ELEKTRONER i SKALET

Ökad vävnadstjockhet ger mer attenuering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

olika tätheter

7*

A
  • luft,gas (mörkast svart)
  • fett (mörkgrått)
  • mjukdelar och vätska (båda har samma färg)
  • skelett (ganska ljus)
  • vattenlösligt jodbaserat kontrastmedel (ljusare än skelett)
  • bariumsulfat
  • metall (högt atom nr, jättevit
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Röntgenröret 2 st

A

Katod (-) minus pol

Anod (+) plus pol. Har en roterande metallskiva för värmens skull

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Från katod till anod. Finns än glödtråd, tråden värms upp. Det blir elektronmol, åker till motagarplatta. Mkt värme bildas & röntgenstrålning

A

Det är inne i en blykopa, så den inte kan åka vart som

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Tiden på mAs

A

Exponeringstid. hur lång tid mot + polen, ju längre tid, ju större chans att dem träffar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Exponering samspell ( det som styr röntgenstrålar och hastighet)

A

mellan kV (kilovolt) Spänning
och
mAs (milliamperesekund) Strömstyrka & Tid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

LÄS
* Exponeringsvärden ställs in via manöverenhet

  • Inställda värden levereras av en generator kopplad till röntgenröret (som levererar värdena)
  • röntgenstrålarna uppstår i röntgenröret
A
  • Exponeringsvärden ställs in via manöverenhet
  • Inställda värden levereras av en generator kopplad till röntgenröret
  • röntgenstrålarna uppstår i röntgenröret
17
Q

mAs
5*

A
  • antal elektroner (om man höjer mAs = fler elektroner)
  • storleken på elektronmoln (större om man höjer)
  • antal röntgenfotoner (påverkas av dem 2 ovan)
  • inbegriper även tid mAs = milliampereSekund
  • PÅVERKAR FFA SVÄRTNINGEN
18
Q

Anologa förr. Digitala kompenserar bättre för mAs.
Har man väldigt lågt mAs, så inte mkt röntgenfotoner som kommer igenom

A

ah

19
Q

kV- kilovolt
4*

A
  • hastigheten hos elektronerna (flyger fortare mot + polen)
  • energin hos röntgenfotonerna (inte antal) hur dem tar sig igenom vävnaden
  • påverkar ffa kontrasten/GRÅSKALAN
  • har även en effekt på svärtningen
20
Q

Strålningsdensiteten avtar med kvadraten på avståndet

öka avstånd-

A

-höja exponeringsvärdet

När vi är för nära kan vi inte tolka bilden

Ju längre bort desto högre exponeringsvärden krävs för viss svärtning av filmen

21
Q

Högre kV=

Lägre kV=

A

högre- mer gråtoner/ lägre kontrast (jämn grå

lägre- färre gråtoner/ högre kontrast - mer svart-vit bild

22
Q

ben vs muskel strålar

A

olika typer av vävnad. Ben har högre densitet. Färre röntgenstrålar passerar ben jf med muskel

(ben bromsar mer röntgenstrålning)

23
Q

olika tjocklek på vävnad strålar

A

Tunnare vävnadsskikt släpper igenom fler röntgenstrålar

24
Q

Exponeringen är en kombination mellan-

*

A

mellan kV och mAs

För optimal info från bilden krävs finjustering av förhållandet mellan mAs och kV

25
Q

Grundteknik
Thorax
Abdomen
Skelett

A

Thorax- hög kV (inte mer gråa nysanser), låg mAs (kort tid, för lungan rör på sig)

Abdomen- medel kV, medel mAs

Skelett- låg kV, hög mAs (kontrast rika bilder, inget som rör på sig)

26
Q

Digitalbild kompenserar, men man får-

A

strålskyddsproblem

27
Q

avståndet mellan fokus på röntgenröret och mottagarenheten 3*

A
  • viktigt att detta är KONSTANT (avståndet)
  • har betydelse för AVBILDNINGSGEOMETRI (har man för nära, förstoras och blir oskarp bild)
  • har betydelse för SVÄRTNING

Ju längre bort desto högre exponeringsvärden krävs för viss svärtning av filmen

28
Q

Hög mAs -

A

påverkar svärtan , det blir mörkare

29
Q

3 olika motagerenheter?

A

kassett (analoga)

bildplatta (digital)

detektor (digital)

30
Q

Röntgenrelief

A

?
när träffar motagarenhet. ljus och svart beroende på hur mkt röntgenstrålning som kommer

31
Q

Bildplatta vs detektor

A

detektor skickar bild direkt till dator. Inte lika bra detaljupplösning på små skelettdelar

bildplatta har ett mellan steg, stoppa in i motagarsystem. stoppa in efter varje bild

32
Q

bildplatta behöver

A

behöver en läsare.

kommer nått rött laser ljus/laserstråle. lagrar energi. frisätts. i ett pmrör. konventerar i 1:or och 0:or -> får en bild

33
Q

detektor -

A

bilden kommer upp på datorskärm

34
Q

Arbetsstation har ofta tre skärmar. En för patient uppgift och för att skriva svar. 2 för titta på bilder

A

ja