Jämvikt 2&3 Flashcards
1
Q
Buffert
A
- En lösning som har förmågan att motstå en pH-förändring vid tillsats av syra eller bas.
- Består av en svag syra och dess korresponderande bas
eller
Mindre vanligt –> en svag bas och dess korresponderande syra
2
Q
Buffertkapaciteten
A
- Buffertkapaciteten anger mängden syra/bas som måste tillsättas för att åstadkomma en pH- förändring med en enhet:
β= Förändringen i koncentration av B / Förändringen i pH
3
Q
Vad bör man tänka på vid buffertberedning?
A
- Vilket pH önskas? Detta påverkar flervärda protolyter.
- Vilken svag syra/korresponderande bas är lämplig att använda vid önskat pH? För att få bra buffertkapacitet, välj en svag syra med pKa inom 1 pH-enhet från önskat pH.
- Buffertkoncentration är 0,02 –0,10 M (lägre ger dålig buffertkapacitet).
- Vilken volym önskas? Påverkar hur mycket man behöver ta av stamlösningarna.
4
Q
Titrering
A
- En teknik för kvantitativ (haltbestämning av prov) och kvalitativ analys (identifierar vad man har i provet)
5
Q
Titrimetri
A
- En lösning med känd koncentration tillsätts till en annan lösning med okänd koncentration till dess att reaktionen mellan dem är fullständig (neutraliserad)
6
Q
Titrand och Titrator
A
Titrand= det okända provet
Titrator= den tillsatta lösningen
7
Q
Automatisk titrator
A
- Med en automatbyrett kan mycket mindre volymer tillsättas.
- Noggrannheten vid en titrering beror bl. a. på hur små volymer man kan tillsätta
8
Q
Var används syra-bas titrering?
A
- Kvantitativa analyser
Koncentration i lösning - Kvalitativa analyser
pKa bestämning för svaga syror och baser
Bestämning av molekylvikt för svaga syror och baser
9
Q
Hur sker bestämning av titrand m.h.a titrering?
A
- En titrator med känd koncentration tillsätts till titranden
- Titranden omvandlas till sin korresponderande syra- eller basform
- En titrerkurva fås genom avsättning av mätdata (pH) mot mängd (volym) tillsatt titrator
- Vid ekvivalenspunkten (EP) har den tillsatta mängden titrator har neutraliserat titranden.
10
Q
Vilka krav finns det för att använda titrimetri?
A
- Reaktionen ska ha en känd stökiometri
- Snabb jämviktsinställning
- Fullständig reaktion (All tillsätt titrator måste reagera med titranden)
- Det ska vara möjligt att bestämma ekvivalenspunkten med stor noggrannhet
- Koncentrationen av titranden får inte vara för låg
- Högt värde på jämviktskonstanten
11
Q
Hur vet man att man nått EP?
A
- När lika många mol har tillsatts av titratorn som det fanns av titrand från början, så har man nått ekvivalenspunkten (EP).
12
Q
Halvtitrerpunkten
A
- När hälften av titratorn tillsatts så är [HA] = [A-].
- Då [HA] = [A-] kommer det stå log (1) = 0 som ger oss: pKa= pH i halvtitrerpunkten
13
Q
pH - indikator
A
- Är en svag protolyt som har olika färg i syra och basform p.g.a strukturella förändringar
14
Q
Vilka villkor ställs vid val av pH-indikator?
A
- En bra indikator ska ha ett omslagsintervall vars pH innefattar titrerkurvans pH i ekvivalenspunkten (EP)
- Vissa indikatorer har ett smalare omslagsintervall, vilket beror på att färgerna är svaga eller att den ena formen inte har någon färg.
- Metylrött har ett stort intervall.
- Tymolblått litet →tymolblått är mycket bättre
15
Q
Titrersprång
A
- Anger hur pass snabbt och tydligt titrerkurvan ökar vid ekvivalenspunkten
- Punkt då liten tillsats titrator gör stor ändring av pH.
- Vi vill ha stort titrersprång då det ger hög precission, vilket gör att pKa-värdena vid halvtitrerpunkten läsas av tydligare.
