Depression Flashcards

1
Q

Definiera “förstämningssyndrom”

A

Samlingsnamn för unipolära depressioner och bipolära syndrom som domineras av depressiva episoder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Definiera “depressiv episod”

A

Hette tidigare egentlig depression. Depressiva symtom under merparten av tiden under minst 2 veckor. Innebär lidande/funktionsförlust för patienten. Viktigt att utesluta att det beror på något annat (läkemedel, droger, bristtillstånd).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Definiera “ihållande, låggradig depression”

A

Låggradig depression under mer än 2 år. I DSM-V slogs begreppen kronisk egentlig depression och dystymi ihop.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Prevalens depression

A

5-8%, högre bland äldre och somatiskt sjuka. Vanligt med samsjuklighet (NPF, ångest, EIPS).
Livstidsrisk män 23%, kvinnor 36%.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Hur påverkar herediteten depressionsrisken?

A

Stor hereditet, cirka 2-3 gånger ökad risk om föräldrar haft depression. Forskning visar att det inte beror enbart på gener utan är en kombination av gener och miljöfaktorer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Biologisk sårbarhet som ökar depressionrisken

A

Kan påverkas av t ex stress och sömnproblem.
-Förändring i monoaminsyntesen
-Förändring i HPA-axeln
-Förändring i immunsystemet
-Neurodegenerativa processer
-Missbruk
-Kvinnligt kön
-Hög ålder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Läkemedel som medför risk för depression

A

T ex kortison, interferon, vissa betablockerare och eventuellt p-piller.
Även missbruk!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Psykosociala komponenter vid depressionsutveckling

A
  • Krisreaktion kan övergå i depression
  • Tidigare svåra livshändelser tros öka risken senare i livet
  • Separation från förälder, vanvård och/eller sexuella övergrepp i barndom tros öka risken för depression senare i livet.
  • Personlighet tros spela roll (betinga uttrycksformen, kan påverkas av tidigare episoder, kan vara extremvariant av personlighetsdrag)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Somatiska orsaker till depression

A
  • Stroke
  • Kardiovaskulär sjukdom
  • Cancer (t ex hjärntumör)
  • Endokrinologiska sjukdomar (tyroidea, hyperparathyreoidism, hyper-/hypokalcemi, cushings sjukdom).
  • Parkinsonssjukdom
  • Infektioner
  • Bristtillstånd (anemi, B12-brist)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Skyddande faktorer

A
  • Fysisk aktivitet
  • Socialt stöd
  • Känsla av sammanhang
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Patofysiologi vid depression

A

Strukturella förändringar i hjärnan har setts vid ihållande depression.
- Hippocampusatrofi medför t ex minnesstörningar.
- Påverkad nervsignallering kan påverka sömn, emotioner, stress, kognition m.m.
-Försämrad neuroplasticitet: recidiverande depression pga konsolidering av felaktiga emotionella loopar.
-Förändring i uttryck och nedsatt känslighet hos serotoninreceptorer
- SSRI kan delvis återställa plasticitet via uppreglering av BDNF

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Ange diagnoskriterier för depression

A

Minst 2 v, förklaras ej bättre av något annat, ger signifikant lindande/funktionsförlust.
Huvudkriterier: nedstämdhet eller minskad glädje/minskat intresse.
Bikriterium: aptitförändring, sömnstörning, psykomotorisk hämning alt agitation, brist på energi, skuldkänslor/låg självkänsla, minskad koncentration, återkommande tankar om döden.
Minst 5 kriterier varav minst 1 huvudkriterium krävs för diagnos.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Tolkning MADRS

A

Ej diagnostiskt verktyg.
0-14 ingen/mkt lätt depression
15-20 mild depression
21-34 måttlig depression
35-54 svår depression

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Labbprover vid depression (utesluta somatiska orsaker)

A

Hb, LPK, SR, CRP, Leverstatus
S-Ca (hyperparathyroidism/hypercalcemi)
Thyroidea
B12 och folsyra (bristtillstånd)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Viktiga saker att ta ställning till vid bedömning av depression

A
  • Depressionsdjup, suicidrisk
  • Samsjuklighet, psykisk/somatisk sjukdom SÄRSKILT bipolärt sjukdom
  • Tidigare behandling, åsikter/erfarenhet/tankar om behandling?
  • Har du allians med patienten
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Indikationer för akut remiss till specialist

A
  • Hög suicidrisk
  • Psykotiska syndrom
  • Blandat skov eller switch till mani/hypomani vid SSRI
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Melankolisk depression

A

Undergrupp till egentlig depression, svår form.
Utöver vanliga kriterier 1 av dessa:
1. Anhedoni
2. Avsaknad av reaktion vid normalt njurbara stimuli (inte ens kortvarig förbättring)
Samt tre av följande:
1. Distinkt sänkt grundstämning, karaktäriserad av djup förtvivlan, hopplöshet, missmod eller tomhet
2. Värst under morgonen
3. Störd dygnsrytm med tidigt uppvaknade (minst 2 h innan normalt)
4. Uttalad psykomotorisk hämning eller agitation
5. Signifikant viktnedgång
6. Uttalade eller överdrivna skuldkänslor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Atypisk egentlig depression

A

Mindre vanlig form av egentlig depression. Utöver vanliga kriterier:
1. Reaktivt stämningsläge (förbättras kortvarigt med positiva livshändelser)
Minst följande av 2 kriterier:
1. Aptit-/viktökning
2. Hypersomni
3. Blytyngdskänsla i armar och ben
4. Känslighet för avvisande vilket resulterar i signifikant social eller arbetsmässig funktionsnedsättning
Får inte uppfylla kriterier för melankoliskt syndrom eller depression med katatoni

19
Q

Säsongsbunden depression

A
  • Ofta under vintern, blir sedan bättre
  • Präglas mer av trötthet, ökat sömnbehov, minskat intresse och apititökning
20
Q

Postpartumdepression definition och prevalens

A
  • Debuterar 4-6 v efter förlossning
  • Drabbar >10% av alla mammor
21
Q

Riskfaktorer postpartumdepression

A
  • Tidigare depression och mycket PMS-depressivitet
  • Eventuellt sociala faktorer
22
Q

Postpartum depression diagnos

A
  • Samma kriterier som depression
23
Q

Behandling postpartumdepression

A
  • Psykoterapi (ffa vid postpartum blues vilket är en beteckning för kortvarig episod med depressiva symtom kortare tid efter förlossning)
  • Läkemedel och ECT vid svårare depression
24
Q

Differentialdiagnoser

A
  • Somatisk sjukdom
  • Utmattningssyndrom
  • Bipolär sjukdom (viktigt att utesluta)
  • PTSD
  • Missbruk
  • Demens
  • Ångestsyndrom
25
Q

Behandlingsstrategi och mål

A
  • Undersök och behandla somatiska orsaker
  • Målet med behandling är att uppnå symtomfrihet och full funktionsförmåga (god diagnostisk, samordning, flera terapistrategier)
  • Information: förlopp (SSRI) + biverkningar
  • Icke-beroende ångestdämpande lm kan skrivas ut initialt vid insättning av SSRI
26
Q

Behandling vid lindrig depression/subdromala persistenta symtom

A
  • Uppföljning 1-3 v (läkarbesök)
  • Konkret problemlösning, livsstilsintervention (mat, sömn, arbete,stress, motion). Fysisk aktivitet
  • Korttidspsykoterapi
  • Ställningstagande till SSRI: tidigare anamnes på svår depression? dystymi (symtom över 2 år), utebliven förbättring och kvarvarande symtom
27
Q

Behandling vid medelsvår/måttlig depression

A

KBT (eller eventuell annan psykoterapi)
- om otillräcklig effekt efter 6-8 v kombinera med SSRI
SSRI
- Telefon/ssk-uppföljning inom 1 v
- återbesök om 3-4 v om otillräcklig effekt dosökning
- återbesök efter 6-8 v, om otillräcklig effekt ev tillägg av Mirtazapin
Fysisk aktivitet
- guidad konditionsträning i grupp kan användas för att förstärka effekt av lm och terapi

28
Q

Behandling vid svår depression

A
  • Börja direkt med läkemedel
  • I andra hand ECT
  • Anafranildropp kan vara alternativ till ECT
  • rTMS (repetetiv transkraniell magnet stimulering)
  • Kräver ofta inneliggande vård
  • Ska ej behandlas med KBT (ingen effekt)
29
Q

Återfallsförebyggande behandling

A
  • Vid allvarlig eller återkommande depression är återfallsrisken hög, då finns behov av profylax med exvis SSRI
  • Indikation för långtidsprofylax är att patienten drabbats av två eller flera episoder under en 5-årsperiod
  • ALLTID efter ECT-behandling
30
Q

Riskfaktorer som förstärker indikationen för långtidsprofylax

A
  • Sen debut (>60-år)
  • Tidig debut (<20 år)
  • Täta recidiv
  • Snabba insjuknanden
  • Allvarliga episoder (inkl hög suicidrisk)
31
Q

SSRI
- verkningsmekanism
- insättning

A
  • Förstahandsval vid läkemedel mot depression (Escitalopram, Sertralin)
  • Hämmar återupptagning av serotonin i synapsen
  • Börja på låg dos och trappa upp långsamt (5-10 d)
  • Informera om ev initial försämring, förväntad effekt, tidsperspektiv)
  • Behandling ska fortsätta minst 6 månader efter att symtomen försvunnit
32
Q

Biverkningar av SSRI

A
  • Hyponatremi hos äldre
  • Ej övergående: nedsatt libido, emotionell avtrubbning, förlängd QTc-tid
  • Övergående (1-2 v): illamående, huvudvärk, dimsyn, diarré, urinretention, sömnstörning, ökad ångest
  • Kan ge utsättningsbiverkningar
33
Q

Mirtazapin verkningsmekanism

A

Noradrenergt och specifikt serotonergt antidepressivt läkemedel (NaSSA). Centralt verkande alfa2-antagonist, vilken ökar neurotransmissionen av båda signalämnena. Mirtazapin blockerar 5HT-2 och 5HT-3 vilket ger ökad 5HT-1 (=ökat serotonin).

34
Q

Vanliga biverkningar Mirtazapin

A

Ökad aptit/viktuppgång, trötthet, sedering, huvudvärk, muntorrhet.

35
Q

När är Mirtazapin indicerat i monoterapi?

A
  • Alkoholproblem och depression
  • Stora sömnproblem
  • Låg frekvens av sexuella biverkningar
  • Ingen initial ångestförstärkning
36
Q

SNRI - verkningsmekanism och indikation

A

Påverkar serotonin och noradrenalin, har ofta en svagt hämmande effekt på dopaminupptaget.
Kan ges direkt vid svår depression.

37
Q

Vanliga biverkningar SNRI

A

Minskad aptit, hypertoni, tinnitus, förvirrat tillstånd, hjärtklappning, förstoppning, menstruationsrubbningar.

38
Q

Venlafaxin (Efexor)

A

NA-effekt vid högre doser
Toxisk vid intoxikation (hög risk serotonergt syndrom)

39
Q

Duloxetin (Cymbalta)

A

SNRI
Mindre risk för hypertension än Venlafaxin
Illamående - tas med måltid
Andra biverkningar: förstoppning, muntorrhet, trötthet, sömnsvårigheter

40
Q

Bupropiron (Voxra)

A

Noradrenalin och Dopamin återupptagningshämmare (NDRI).
- Tredje handspreparat
- Vid otillräcklig effekt av SSRI, vid uttalad anhedoni
- Få, ffa sexuella, biverkningar

41
Q

Valdoxan (agomelanin)

A

Agonist till melatoninreceptorerna M1 och M2 samt antagonist till 5HT2C.
- Tredjehandspreparat
- Ny och mindre beprövad
- Vid samtidig sömnstörning

42
Q

Övriga antidepressiva läkemedelsalternativ

A

TCA (tricykliska antidepressiva)
MAO-hämmare
NA-återupptagningshämmare

43
Q

Komplikationer till depression

A

Suicid
Förkortad livslängd
- Patienter som behandlas mot affektiv sjukdom har betydligt kortare förväntad livsläng (för män 17,3 färre levnadsår, för kvinnor 13,6 år)
-Ökad risk för somatisk sjukdom som hjärtkärl, osteoporos och cancer

44
Q

Uppföljning depression

A

-Beror på depressionsdjup och vårdnivå, suicidrisken är avgörande
-Snabb uppföljning inom 1-2 v
-Byt preparat vid besvärliga biverkningar
- Om ingen respons (<20%) på MADRS-S efter 2-3: compliance? preparatbyte?
-Vid partiell effekt efter 3-4 v: höj dosen och följ upp. Om ej effekt höj dos/byt preparat/lägg till preparat