Urininkontinens

Question 1

Hur många kvinnor drabbas av urininkontinens?

Answer 1

Drabbar 14-53% av kvinnor. ungefär lika vanligt som hypertoni.

Question 2

Vilken anatomi är viktig vid urininkontinens?

Answer 2

Drusormuskeln i blåsväggen samt den externa sfinktern (bäckenbotten)

Längden på urinröret samt utseendet av inre och yttre sfinktern ser olika ut hos män och kvinnor samt att män har prostata som kan hjälpa till att hålla tätt (eller orsaka för mycket förträngningar).

Question 3

Vad är nervfysiologin bakom miktion?

Answer 3

Urinblåsan innerveras av sympatikus som påverkar fyllnadsfasen (slappnar av och fylls) och interna sfinktern samt av parasympatikus som påverkar miktionsfasen (kontraktion av detrusormuskeln). N. pudendus och n. pelvicus styr externa sfinktern och bäckenbotten (viljestyrda nerver).

Question 4

Vilka typer av urininkontinens finns?

Answer 4

Ansträngningsinkontinens

Träningsinkontinens

Blandinkontinens

Andra typer:
- överflödesinkontinens (kan ej tömma –> väldigt full –> rinner ut, vanligare hos män),
- medfödd/förvärvad anatomisk orsak (tex öppning mellan urinblåsa och vagina, fistlar efter kirurgi),
- neurologisk orsak (tex efter stroke, MS) eller kan ej/glömmer att gå på toa (tex demens).

Question 5

Vad innebär ansträngningsinkontinens?

Answer 5

Innebär små läckage (droppar/skvätt) vid ökat tryck på bäckenbotten (tex fysisk aktivitet eller hostning). Blåsan drar inte ihop sig utan det är externa sfinktern som inte kan hålla tätt vid det ökade trycket pga anatomisk svaghet.

Question 6

Vilka riskfaktorer finns för ansträngningsinkontinens?

Answer 6

arv (mjukare bindväv), ökad bukpress (fetma, graviditet, hosta) samt ffa vaginal förlossning (skador eller töjning).

Question 7

Vad innebär träningsinkontinens?

Answer 7

Innebär stora läckage. De kissar ofta och i förebyggande syfte. Kan bero på fel i signalerna till blåsan, feltolkning i blåsan eller en variant av överaktiv blåsa.

Question 8

Vilka diffdiagnoser finns vid träningsinkontinens?

Answer 8

UVI, ovarialtumör, myon, nervskada (tex MS).

Question 9

Vad innebär blandinkontinens?

Answer 9

blandning av ansträngnings- och trängningsinkontinens. Blåsan kontraherar sig och samtidigt får det inte att knipa för att hålla tätt. Får fundera över vad som ska behandas först.

Question 10

Hur kan man utreda inkontinens i primärvården?

Answer 10

• anamnes
• frågeformulär
• miktionslista
• läckagemätning
• provtagning
• gynundersökning
• ADL-funktion

Question 11

Vad kan man fråga efter i anamnes?

Answer 11

längd, vikt, nuvarande sjukdomar (diabetes, neurologisk, demens, astma/KOL, hjärtsvikt), medicinering (diuretika, laxantia), tidigare sjukvård (strålning, underlivsoperation, urinretention), barnafödslar, duration.

Question 12

Vilka poäng indikerar vilken inkontinens vid frågeformulär?

Answer 12

< 7p trolig ansträngningsinkontinens, > 7p trängnings-/blandinkontinens.

Question 13

Vad tittar man på vid miktionslista?

Answer 13

tid, mängd, förekomst av läckage och ev dryckesmätning under 2-3d. normalt är <7ggr/d, 0-2ggr/natt, största mängden på morgonen, 2-5dl/gång, total urin 1-2l/d.

Question 14

Vad i miktionslista indikerar på ansträngningsinkontinens?

Answer 14

normalt miktionsmönster
0-2 miktioner nattetid
mer än 3 dl på morgonen
små läckage <40g

Question 15

Vad i miktionlista indikerar trängningsinkontinens?

Answer 15

täta miktioner
vanligt med nattliga miktioner
ingen enstaka mängd större än 3dl
stora läckage >40g (kissar ner sig)

Question 16

Vad tittar man på med läckagemätning?

Answer 16

väger bindor när man byter för att avgöra läckagets storlek.

Question 17

Vad ingår i provtagning vid utredning av inkontinens i PV?

Answer 17

urinprov, urinsticka, ev urinodling, resurin.

Question 18

Vad tittar man efter vid gynundersökning vid utredning av inkontinens i PV?

Answer 18

slemhinneatrofi, nedsatt knipförmåga, tumörer eller framfall?

Question 19

Vad bedömer man vid ADL-funktion?

Answer 19

tex hur har man det hemma? Hur nära till toaletten?

Question 20

Vilken ytterligare utredning kan göras på kvinnokliniken?

Answer 20

Gynundersökning + vaginalt ultraljud
Blåsfyllnadsprov
Provokationstest

Övriga undersökningar – cystoskopi, tidsmiktion (300ml > 30sek tyder på avflödeshinder), urodynamisk undersökning (inför op, ev blåstömningsrubbning, ev neuropati, terapisvikt mm).

Question 21

Vad innebär blåsfyllnadsprov?

Answer 21

fyller blåsan med 300ml NaCl och monitorerar patientens reaktioner, normal blåsvolym? Trängning vid 1dl tyder på trängningsinkontinens.

Question 22

Vad innebär provokationstest?

Answer 22

patienten for hosta i liggande efter att man fyllt blåsan, läckage tyder på ansträngningsinkontinens. Om slutar läcka vid Bonneys test (lyft på ena sidan av uretra) tyder det på att man kan få bra resultat av TVT-operation. Kan prova i stående/hoppar också.

Question 23

Vad innebär konservativ behandling av urininkontinens?

Answer 23

justera vätskeintag (dygnsurin 1,2-2 liter), se över medicinering, behandla ev kronisk hosta/UVI/obstipation, bäckenbottenträning, vaginalt östrogen vid atrofi (tunnare slemhinna  större urinrör  läckage), inkontinenshjälpmedel, optimera omgivningsfaktorer.

Question 24

Hur behandlas ansträngningsinkontinens?

Answer 24

• Konservativt – bäckenbottenträning, viktnedgång, inkontinensbåge/tampong/menskopp.
• TVT-operation – vanligast, lägger in ett band som lyfter upp urinröret. 85% blir torra. Övervikt, hög ålder och förekomst av trängningar ger sämre resultat.
• Parauteral injektion – Bulkamid (vatten + bindemedel) injiceras i urinrörsslemhinnan vilket gör urinröret snävare, mindre risker men inte lika bra effekt som TVT.