Foder och foderhygien

Question 1

Vad är Grovfoder?

Answer 1

Grovfoder är fiberrika foder med hög andel växtfiber

bra näringsupptag hos grovtarmsjäsare och idisslare.

Det utfodras som strå/stam som t.ex halm eller betblast, eller som hela plantor t.ex. hö, majsensilage, åkerbönsensilage

Question 2

Vad är vanligaste grovfoder?

Answer 2

Dom vanligaste är gräs (vete, korn osv), baljväxter(ärt) och kålväxter(raps, rova) men finns ockås övriga som betor och betblast.

Question 3

Vad är kraftfoder?

Answer 3

Kraftfoder är spannmål, och har koncentrerad näring (hög andel näring/enhet torr vikt), och har mycket energi och protetin.

Bra näringsupptag för både enkelmagade djur, grovtarmsgäsare och idisslare.

De är biprodukter, både vegetabiliska och animaliska, (ex vassle, mjökrester, rester vid oljetillverkning, potstis protein).

Utfodras oftast krossad eller finmald

Question 4

Vilka är de fyra sädesslagen?

Answer 4

Vete, wheat
Korn, barley
Havre, oats
Råg, rye.

Question 5

Hur ser grovtarmen ut hos häst, hund samt katt?

Answer 5

• häst: stor grovtarm
• hund: mindre grovtarm
• katt: väldigt liten outvecklad grovtarm och liten tarm övrlag.

Question 6

Vad tas glukos, stärkelse, fett, samt Cellulosa upp?

Answer 6

Glukos, stärkelse och fett tas upp i tunntarmen
Cellulosa tas upp i grovtarmen

Question 7

Vad händer med de kolhydrater som amylas eller mikroberna inte kan bryta ner?

Answer 7

De kolhydrater som amylas inte kan bryta ned och som mikroberna inte heller kan bryta ned kommer att föras ut med träcken och inte nyttjas av djuret.

Question 8

Vad äter hästar? (övergripande)

Answer 8

Hästar: Äter grovfoder i form av gräs, hö eller hösilage/ensilage. Även olika kraftfoderblandningar som ett kompliment om grovfodret inte räcker till.

Question 9

Vad äter gnagare? (övergripande)

Answer 9

Gnagare: Äter framförallt gräs, hö och grönsaker, dessa är att föredra. De kan även äta pelleterat foder och fröblandningar.

Question 10

Hur framställs foder till häst och kanin övergripande?

Answer 10

Grovfoder (Färskt gräs, hö, ensilage, hösilage, halm, vass, sly etc.), sködas och konserveras genom ex. torkning, fermentering

Pelleterade kraftfoder och müslifoder exempelvis Spannmål (havre, korn, majs), spannmålsbiprodukter (vetekli, vetegroddar, havreskal) och proteinfodermedel(potatisprotein, sojamjöl, linfröexpeller, rapsmjöl eller rapsexpeller, bryggerijäs, ärtor, åkerbönor, solrosexpeller). De är fettrika fodermedel (vegetabiliska oljor) och foder med högt fettinnehåll (linfrö, rapsfrö).

Sockerfodermedel som betfor (betfiber) och melass (innehåller mycket sockerarter, är en restprodukter från sockerframställning)

Fettrika fodermedel som vegetabiliska oljor och foder med högt fettinnehåll (linfrö, rapsfrö)

Question 11

Kolhydratkällor i hund och kattmat

Answer 11

Kolhydratkällor:

Vanliga: majs, vete, ris. Men även korn, havre och sorghum förekommer

Trend: grain-free med potatis, ärtor linser

Fiberkällor: betmassa, pressrester från äpplen och tomater, kli

Question 12

Proteinkällor i hund och kattfoder

Answer 12

Proteinkällor

Animaliska: kött (väldigt sällan det ingår “rent kött”, oftare biprodukter från slaktproduktion som inte är lämpliga för livsmedelproduktion, ex lunga, lungor, lever, njure, blod osv.), köttmjöl, kött-och benmjöl, slaktbiprodukter - olika kvalité och smältbarhet

Vegetabiliska: ofta lägre proteinkvalité och smältbarhet än animaliska protein, men mer jämn mellan källor

Question 13

Fettkällor i hund och kattfoder

Answer 13

Fettkällor

animaliska: (proteinkällan innehåller ofta även fett). Kan vara från ett enda djurslag, fiskolja inkluderas ofta pga hög andel omega-3-fettsyror.

Vegetabikiskta: kan också vara från en enda källa, även från speciella källor som ger essentiella fettsyror

Question 14

Ingrediensgrupper i foder

Answer 14

• Proteinkällor
• Energikällor
• Fiberkällor
• Vitamin och mineraler
• Tillsatser (smak, färg)

Question 15

Vad är Kolhydrater?

Answer 15

• Gemensamt namn för olika sockerarter, stärkelse, kostfiber (cellulosa, hemicellulosa och pektin).

Question 16

Var i växten finns de olika kolhydraterna?

Answer 16

• Sockerarter och stärkelse finns i cellkärnan - den viktigaste källa till energi
• Pektin, cellulosa, hemicellulosa och lignin finns i växternas cellväggar.

Question 17

Vad är Ickestrukturella respektive Strukturella kolhydrater?

Answer 17

Ickestrukturella: Smältbara av enzymerna i mag-tarm-kanalen. socker, stärkelse, Fruktan(fruktos)

Strukturella: Osmältbara om man inte har mikrober i grovtarmen. cellulosa, lignin, hemicellulosa

Question 18

Vad behövs i Protein?

Answer 18

Protein behövs för aminosyra, olika aminosyror behövs olika mycket för olika djurslag.

Question 19

Vad är rå proteinhalt?

Answer 19

Rå proteinhalt är hela protein (i häst foder använder man sig av det)

Question 20

Vad menas med essentiella och icke-essentiella?

Answer 20

• Livsnödvändiga (essentiella) och icke-livsnödvändiga (icke-essentiella) aminosyror
  
  • Essentiella kan inte syntetiseras av cellerna i djuret och måste tillföras via födan, medan Icke-essentiella kan syntetiseras av cellerna i djuret

Question 21

vad är skillnad på fett och olja?

Answer 21

Fett är fasta i rumstemperatur medan olja är flytande

Question 22

Vilka tre grupper kan fett delas in i?

Answer 22

Fett kan delas in i tre huvudgrupper: triglycerider, fosfolipider och steroler

Question 23

Vad är huvuddelen av fett i föda?

Answer 23

Triglycerider.
triglycerider består av glycerol + tre fettsyror. De är en blandning av olika mättade, enkel- och fleromättade fettsyror.
- ex: Smör, margariner, matoljor

Question 24

Kan kroppen bilda fettsyror?

Answer 24

• Kroppen kan bilda de flesta fettsyrorna från kolhydrater och protein i födan
• Undantag är de livsnödvändiga(essentiella) fleromättade fettsyrorna alfa-linolensyra (omega-3) och linolsyra (omega-6)

Question 25

Vilka bindningar har fleromättade fettsyror?

Answer 25

två eller flera dubbelbindningar

Question 26

Vad är ts?

Answer 26

Torrsubstansinnehållet (ts) i fodret är det torra material som är kvar när vatteninnehållet i fodret räknats bort.

Näringen finns i torrsubstansen!

Question 26

Vad är ts?

Answer 26

Torrsubstansinnehållet (ts) i fodret är det torra material som är kvar när vatteninnehållet i fodret räknats bort.

Näringen finns i torrsubstansen!

• Eftersom vattnet inte innehåller någon näring är det viktigt att veta fodrets ts-halt för att kunna värdera fodret och för att kunna räkna foderstater

Kan inte jämnföra blöt foder och torrfoder rakt av i näringsinnehåll eftersom man måste jämnföra torrsubstansen i fodret.

Question 27

Varför behöver man ts?

Answer 27

• Eftersom vattnet inte innehåller någon näring är det viktigt att veta fodrets ts-halt för att kunna värdera fodret och för att kunna räkna foderstater

Kan inte jämnföra blöt foder och torrfoder rakt av i näringsinnehåll eftersom man måste jämnföra torrsubstansen i fodret.

Question 28

vad är formeln för att räkna ut fodrets näringsinnehåll från kg ts till kg foder?

Answer 28

Kg ts ÷ % ts (decimalform) = kg foder

Question 29

vad är formeln för att räkna ut fodrets näringsinnehåll från kg foder till kg ts?

Answer 29

kg foder x %ts = kg ts

Question 30

Hur får man ut ts i procent per 100g foder?

Answer 30

ts ÷ 100 = % ts

Question 31

Räkna om näringsvärden (kcal) från g ts till g foder

Answer 31

Kcal per 100g ts x %ts = kcal/100g foder

Question 32

Räkna om näringsvärden (kcal) från g foder till g ts

Answer 32

kcal per 100g foder ÷ %ts = kcal/100g ts

Question 33

Vad innebär hygienisk kvalitet?

Answer 33

Säkert foder

Fodret skall vara fritt från allt som kan skada eller skapa ohälsa hos djur (mikrobiellt, kemiskt, fysiskt)

Question 34

I vilka lagar regleras hygeniska kvaliten och vad säger lagen?

Answer 34

Fodermedelslagen, Djurskyddslagen
”Foderhygienförordningen”- Inte tillåtet att släppa ut foder med nedsatt hygienisk kvalitet på marknaden

Question 35

Vad är primärproduktion?

Answer 35

Grovfoder är primärproduktion

• primärproduktion: det första som sker i en produktionskedja, dvs på åkern och gården. (sekundär:fabrik).

Question 36

hur ser hygienkontroller ut i primärproduktion?

Answer 36

offentlig kontroll av grovfoder(primärproduktion) sker sällan

Det finns inte samma möjlighet till att ha samma hygienkontroller som i sekundär produktion.

Question 37

Går det att åtgärda nedsatt hygienisk kvalitet i foder i efterhand?

Answer 37

Nej, därför är förebygga viktigt.

Question 38

Ge några exempel på grov foder, och vad karaktiserar grovfoder som grupp?

Answer 38

Grovfoder = vallfoder, halm,helsädesensilage, sly etc

all foder som består av hela växten (förutom halm som är utan frö)

Question 39

hygienrisker i grovfoderproduktion

Answer 39

risker som finns I fält
- Växtskadegörare (mikrober och insekter kallas “fältfloran”)
- Toxiner (bekämpningsmedel, mikrobiella toxiner(framförallt svampar), giftiga växter)
- Främmande föremål (stängseltråd, aluminiumburkar, plast, papper etc)

risker som finns Under lagring, både hos producenten och köparen
- Mikrober och insekter (“lagerskadefloran”)
- Toxiner (bekämpningsmedel mot skadedjur (råttgift), mikrobiella toxiner)
- Främmande föremål (t ex glaskross)

Question 40

Vilket hygien fel är vanligast?

Answer 40

Mikrobella hygien fel är vanligast förekommande

Question 41

tre vanliga mikrobiella hygienfel i grovfoder

Answer 41

Mögel (tillväxer aerobt)
- mögelsporer (skadligt för luftvägar på alla djur, genom andning)
- mykotoxiner (skadligt genom förgiftningar) substanser som svamparna skapar i vissa sammanhang

Jäst (tillväxer anaerobt och aerobt)
- snabb förskämning dvs det går fort att det blir dåligt från att man öppnat, dåligt foder märks genom varmgång.
- bra på att förstöra miljön så att andra svampar kan få fäste

Oönskade bakterier (tillväxer anaerobt och aerobt)
- feljäsningar i inplastat foder (kan blide smörsyra och ammoniak, smak & lukt gör att djuret inte vill äta det)
- sjukdomsframkallande- patogena eller potentiellt patogena bakterier,
- bakterietoxiner - direkt giftiga! (infektioner, förgiftningar)

Question 42

vad är Aerobt ?

Answer 42

Aerobt = i närvaro av syre

Question 43

Vad är Anaerobt?

Answer 43

Anaerobt =i frånvaro av syre

Question 44

Hur sker konserveringen av ensilage och vilka risker finns det?

Answer 44

Ensilage har en ts på ca 18-50%, dvs är blött. pH ca 4

förvaras aneorobt, skapar en ensilering(mjölksyrajäsning) där mjölksyrabakterier som finns naturligt på gräset äter sockret i gräset och skapar mjölksyra som är surt så att inga andra bakterier kan växa.

Större risk för bakreriella problem.

Question 45

har ensilage eller hö från samma planta mer socker?

Answer 45

hö har mer socker.
lågt socker innehåll i blött ensilage gämnfört med hö från samma planta.

Question 46

Hur sker konserveringen av hösilage och vilka risker finns det?

Answer 46

Hösilage har ts på ca 50-84% (mellan blött/torrt) med en pH som beror på ts halten.
Har en vatten aktivitet på 0,69-0,96.

anaerob lagring

Ju mindre vatten ju mindre ensilering. Hösilage har en begränsad mjölksyrajäsning och kan inte förlita sig på mjöksyra jäsinigen, utan förlitar sig mer på aneoroba förpackningen.

större risk för svamp problem.

Question 47

Hur sker konserveringen av hö och vilka risker finns det?

Answer 47

torkning, aerob lagring

över 84%ts och vatten aktivitet mindre än (<)0,70 krävs för att höt ska vara lagringsstabilt.

• vatten aktiviteten behöver vara under 0,70 för att de inte ska kunna mögla.
• Så torrt så mikrober inte kan använda vattnet och det lilla vattnet som finns är så hårt bundet. = hö. större risk för svamp problem.

Question 48

Vad är vatten aktivitet?

Answer 48

Hur mycket vatten som är tillgängligt för mikrober, 0-1.

Question 49

Vilken ts halt har större risk för bakteriella problem?

Answer 49

ts 18%-50% → större risk för bakteriella problem

Question 50

Vilken ts halt har större risk för svampproblem?

Answer 50

ts >50% → större risk för svampproblem

Question 51

tre oönskade bakterier

Answer 51

Klostridier – bildar smörsyra och/eller ammoniak
- finns sånna som måste finnas i grovtarmen, men även sånna som kan blida smörsyra och/eller ammoniak och man inte vill ha i fodret.

Enterobakterier – bildar ammoniak, butandiol, succinat ( butandiol och succinat ser man bara på analys rapport) etc
- tarm bakterier
- stor grupp, finns oskadliga och patogena bakterier (ex salmonella)

Listeria spp., Bacillus spp., etc
- Kan vara patogena

Question 52

Hur kan de oönskade bakterier komma in i fodret?

Answer 52

gödsel (man ska inte sprida gödsel i växande grödor),
jord,
gammalt gräs som ligger kvar,
kadaver,
blöt väderlek vid skörd(blir lerigt osv)

Question 53

beskriv Klostridier

Answer 53

har ofta höga krav på sin livsmiljö
- Gynnas av högt pH, hög aw (vattenaktivitet), hög temperatur (upp till 40grader), hög buffertkapacitet i grödan(grödan ska vara bra på att hantera ph sänkningar) (t ex i klöver/lusern)
- om detta inne finns krymper de ihop och blir en sporr som ligger där till miljön är gynnsam och då växer den till igen.

Question 54

Vad är botulin och botulism?

Answer 54

hästar är mest kännsliga för det här toxinet!

• I fodersammanhang intag av toxinet botunlin som ger botulism. Giftet måste finnas i fodret som hästen äter för att den ska bli sjuk
• Botulin blockerar frisättning av acetylkolin i synapser (särskilt svalgförlamning, paralys)
  
  • hög dödlighet, men vänligt ovanlig sjukdom
• Vanlig gemensam nämnare i botulismfall: dålig foderhygien oavsett fodertyp, inte epecifikt ensilage.

Question 55

Förklara Enterobakterier

Answer 55

• Stor grupp! T ex Salmonella spp. och E. coli
• Dör vanligen av under första dagarna av ensileringen, är känsliga för lågt pH men kan finnas kvar i hösilage och hö
• E. coli i foder misstänks kunna orsaka diarré hos föl och vuxna hästar
• Salmonellainfektion på häst är vanligen ett djursjukhussmitta
• Mycket kunskap saknas

Question 56

Är jäst svampar farliga, och vad gör de?

Answer 56

jästsvamparna i sig är inte farliga, utan skapar en miljö så andra bakterier kan komma in - skapar varmgång

Har främst betydelse för fodrets hållbarhet efter balöppning (varmgång)
Främst i hösilage och ensilage men finns även på ytan av fuktigt hö.

Question 57

Hur vet man om en bal har jästsvampar?

Answer 57

Jästsvampar skapar en varmgång. Vanligast i bal som stått öppen för länge (när det inte är frys ute). Har fodret blivit varmt är det förstört.
Jäst svampar synns som vitaprickar.

Question 58

Vilka är de två huvudtyperna av jäst i vallfoder?

Answer 58

anaerob, sockerfermenterande jäst (ger etanol)

aerob, laktatnedbrytande jäst (bryter ned mjölksyra och höjer pH i ensilage)

Question 59

Mögel i hö, ensilage och hösilage

Answer 59

mögligt hö = sporrerna är farligt att få ner i luftvägarna för både djur och människor

esilage och hösilage mögel är mer koncentrerat. Om man hittar mögel i olika lager borde man slänga allt eftersom det tyder på ett konserveringen inte blivit rätt.

Question 60

Mögel och mykotoxiner som uppstår i fält

Answer 60

Fusarietoxiner, exempelvis:
- zearalenon (ZON) - kan påverka fertilitet/brunst hos många djurslag (hästar och grisar)
- trichothecener- kan skapa sår i munhåla, och att de tappar aptitet. grisar kräks av det.
- Fumonisiner - störningar i nerver, hjärna, muskler, dödsfall (ffa majs) – ej diagnosticerat i Sverige, men förekommer i USA.

Question 61

Mögel och mykotoxiner som Uppstår under lagring

Answer 61

Aspergillustoxiner
- vill ha värme
- kan skapa aborter, leverskador hos unghästar, dödsfall, centralnervösa störningar

Penicilliumtoxiner
- bildas penceline, men även flera ogynnsamma ämnen
- de vanligast förekommande i ensilage.

Question 62

Vad är en risk med mögligt foder?

Answer 62

kvickdrag= astma. kan få astma av att få ett mögligt foder och andads in mycket av mögel sporrer.

mögelsporrer är så pass små så den kommer ner ända till alveolerna. fastnar i alveolerna där de ligger de och skapar irretation och förtjockning så att det finns mindre diameter att andas genom. Alveolerna blir så luftfyllda och oelatiska och sprängs tillslut så koldioxid/syra utbyttet inte fungerar längre.

Question 63

Vad är en lämplig ts halt för ensilage/hösilage?

Answer 63

Ca 45‐60 % ts är lämpligt för produktion, hantering och utfodring av balensilage/hösilage.

Question 64

Under vilken ts halt ökar risken för oönskad bakterietillväxt?

Answer 64

Under ca 35‐40 % ts större risk för oönskad bakterietillväxt

Question 65

över vilken ts halt ökar risken för mögeltillväxt?

Answer 65

Över ca 60‐70 % ts större risk för mögeltillväxt, hög porositet i balen (låg baldensitet), ökad risk för stickhål

Question 66

hur kan man förhindra hygienproblem i inplastat vallfoder‐ lagring?

Answer 66

• Minst 8 lager plast för hösilage (minst 6 lager för ensilage) för att förhindra syre.
• Lagra på jämn, sandad eller hårdgjord yta för att skydda plasten
• Ta bort växtlighet runt om, skydda mot gnagare
• Rundbalar lagras på gavelsida, ej på mantelyta (mindre plast där)
• Allt som skadar plasten skadar fodret (katter, vilt, fåglar, barn…)

Question 67

Hur längre håller inplastat vallfoder öppen bal, vår/sommar vs höst/vinter

Answer 67

3‐4 dagar vår/sommar,
6‐7 dagar sen höst/vinter

Question 68

Hur ska man lagra öppnade balar?

Answer 68

Lagra inte öppnade balar i varmare temperatur än vad det är utomhus, dvs inte inne i stallar/kliniker. Däremot bör de skyddas mot regn/snö.

Question 69

Vad betyder det att Hö är hygroskoposkt?

Answer 69

det tar upp fukt ur luften.

Question 70

tre tips på att förvara hö

Answer 70

Lagra inte direkt på betonggolv (använd ex pall för att det ska finnas luft mellan höt och marken.)

Täck höet med halmbalar för att skydda det mot fuktig luft, för att förhindra mögeltillväxt i höet.

bör inte förvaras i värme.

Question 71

hur kan man behålla en god foderhygien i utfodring?

Answer 71

• Undvik att hästarna kan trampa ner foder, dels pga foderhygien, dels pga foderekonomi
• Håll rent i hagarna från foderspill (risk för botulism, kolik, förgiftningar etc)
  
  • regelbundet (gärna flera gånger i veckan) ta bort gamalt foder, och nertrampad foder osv

Question 72

Vad är Urtikaria – nässelfeber/nässelutslag?

Answer 72

Allergisk reaktion, kan uppstå som generellt svar på konsumtion av något olämpligt, mögligt foder, giftiga växter, nytt foder som introducerats för snabbt osv, även läkemedel, vid hudkontakt och insektsbett.

Question 73

Hur ska man bedöma om ett foder är dåligt?

Answer 73

• titta efter färgskiftningar, är den jämn?
• lukta, (inte om det är tydlig mögeltillväxt). luktar det friskt eller unket?
• känna utan handskar, ska kännas tydligt i sin struktur, ska kännas som grässtår, inte slemigt, kladdigt eller ihopklistrade parti.

Question 74

Vad har halm större risk att få mögel?

Answer 74

där det är klippt.
mögel kan vara prickigt på stjälkarna.

Question 75

Tre grader av giftiga växter

Answer 75

Mycket giftiga växter– förgiftning vid enstaka konsumtion, allvarlig förgiftning, dödsfall

Moderat giftiga växter – förgiftning vid konsumtion av större mängder, eller vid intag av mindre mängder över längre tid.

Svagt giftiga växter – mildare förgiftningar, ofta genom konsumtion över längre tidsperioder.

Question 76

När är det störst risk för gifta växter?

Answer 76

under sensommar/höst på bete

Question 77

Kan gifta växter finns i konververat foder?

Answer 77

en del växter behåller eller ökar sin toxicitet även efter torkning till hö eller vid ensilering, t ex bolmört (alkaloider) och liljekonvalj (glykosider och saponiner)

Question 78

två mycket giftiga växter

Answer 78

Odört
- 2 kg färska växtdelar dödlig dos för häst.
- Symptom inom 20‐30 minuter efter konsumtion: diarré, muskelsvaghet, kramper, paralys, död.

Stånds
- Toxin ackumuleras över tid, förstör levern.

Question 79

Två moderat giftig växter

Answer 79

Alsikeklöver
- vanligast i häst sammanhang!
- farlig i torkad och blöt form- drabbar oftast hästar som går på bete
- Orsakar hypersensitivitet mot solljus i opigmenterad hud, cellskador i hud (primär fotosensitivitet)
- Leverskada (sekundär fotosensitivitet)
Levern klarar inte av att bryta ner de så de cirkulerar i blodet och fotosyntetiserar i huden när solen kommer på huden. Huden klarar inte av det och de leder till kraftiga bränskadorna (primär fotosensitivitet) - dessa hästar får inte vara ute i solen tills det är läkt! (annars fortsätter det bara). De bryts ner över tid, så på längre tid försvinner det om de tas bort från betet/fodret.

Örnbräken & Ängsfräken/Åkerfräken/Kärrfräken
- Innehåller tiaminas, bryter ned tiamin i kroppen.
- Dödsfall hos häst efter konsumtion av 2‐3 kg örnbräken per dag under flera veckor. 20 % fräken i hö som utfodrats under 2‐14 dagar är dödlig dos för häst.
- Symptom: blödningar, kramper, nervösa tillstånd med dödsfall (”koller”), paralys, andningssvårigheter, kollaps, diarré
- Drabbade hästar kan återhämta sig inom 2‐3 dagar om de tas bort från bete eller foder med bräken/fräken och ges höga doser tiamin

Question 80

Vad bör man göra vid misstanke av giftiga växter?

Answer 80

inspektera fodret och bete noga

Question 81

Är det extra viktigt att kontrollera grov foder?

Answer 81

Ja –lukta, titta, känn