Katt och Hund Flashcards

1
Q

Vad är en karnivor?

A

Ett djur som utvinner energi och näringsämnen från animalisk vävnad.
- Betyder inte att de bara ska äta animalier, utan att de behöver det

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad betyder obligata karnivorer?

A

Obligata = strikta! Måste ha animaliska produkter för överlevnad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad betyder fakultativa karnivorer?

A

fakultativa karnivorer = kan äta andra saker än animaliska produkter för att överleva. inget strikt behov av animaliska produkter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad klassas hundar som?

A

Hundar klassas som omnivorer, och enligt vissa fakultativa karnivorer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad klassas katter som?

A

Katter klassas som strikta (obligata) karnivorer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Digestionsfysiologi - vad händer var?

A

mun- ingen enzymatisk nedbrytning i saliven.

magsäcken -mekanisk bearbetning samt enzymatisk nedbrytning av protein.

Nedre magmunnen→ deodenum.

I deodenum - tillsats av galla och pancreasenzymer (galla och bukspott). Fett, protein och kolhydrater bryts ner med hjälp av enzymer.

I tunntarmen - de allra flesta näringsämnen tas upp. Kolhydrater och proteiner tas främst upp av blodkärlen och vidare till levern, medans fetterna främst tas upp av lymfkärlen och tas upp i lymfan.

Grovtarm - en liten grovtarm där vatten och salter tas upp. Även en viss mikrobiell nedbrytning av vissa ämnen sker i grovtarmen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur ser utförsgången för galla och pancreas ut för hund respektive katt?

A
  • Katter har gemensam utförsgång för galla och prancreas
  • hundar har två olika gångar.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Varför tar hundar upp näringsämnen bättre än katter?

A

Hundar har generellt sett en längre tunntarm är är därför bättre på att ta upp näringsämnen (högre smältbarhet).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är använder hundar och katter främst vid nedbrytning av föda?

A

Både hund och katt använder sig främst av tunntarmen och enzymatisk nedbrytning!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad innebär smältbarhet?

A

Smältbarhet= hur stor del av ämnen som tas upp av kroppen och inte passerar igenom digestionskanalen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Varför är smältbarheten för protein hög och kolhydrater liten hos katt?

A
  • Troligen en anpassning för att spara energi från onödiga funktioner
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad tyder den höga smältbarheten hos hund på?

A

Det speglar dess mer omnivora karaktär

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad tyder den höga smältbarheten hos hund på?

A

Det speglar dess mer omnivora karaktär

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vilka tre organisationer finns det som gör närings rekomendationer för hund och katt?

A
  • National research council (NRC), - gör de riktiga näringsrekommendationerna för hundar och katter
  • European pet food industry federation (FEDIAF) - Foderföretagens egna rekomendationer. Nutritional guidelines for complete and complementary pet food for cats and dogs
  • American association of feed control officials (AAFCO) - Foderföretag fast i USA
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad betyder näringsämnen?

A

Näringsämnen=ämnen som tas upp av kroppen och är bra för tillväxt och utveckling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilka näringsämnen behövs?

A

protein, fett, mineraler och vitaminer.

  • Protein behövs som näringsämne men finns också behov av specifika aminosyror. Essentiella aminosyror.
  • Fett i form av fett syror. Men det behövs även tillräckligt med essentiella fettsyror, det räcker inte med fett.
  • Mineraler
  • Vitaminer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

förklara de fyra olika graderna i Requirements

A
  • Minimal: Minimibehover=den minsta mängden som upprätthåller funktionen för de speciella djuret. Kan vara långt ifrån optimalt
  • Adequate: en bedömning att detta tros vara tillräckligt, finns inget fastställt minimibehov
  • Recommended: en rekomendation. Här tar man hänsyn till tex smältbarhet
  • Safe upper limit: den mängd av ett näringsämne som vi vet kan ges till djuret utan att se symptom på överdosering
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad är BMR?

A

energi för att bibehålla homeostas i ett djur i fasta, liggandes, vaken i thermoneutral miljö

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad är RER?

A

BMR + energi för att smälta foder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad är DER?

A

Daily Energy Requirement. Används i vardagen, djuret kan ha någon typ av aktivitet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad är MER?

A

Maintenance Energy Requirement, också underhållsbehov. Ett slags medelvärde för energibehov över tid som inkluderar termoreglering, spontanaktivitet och ”måttlig träning”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vilka faktorer kan man behöva lägga till?

A

Faktorer för exempelvis laktation, dräktighet, arbete måste läggas till. Man utgår från ett “normlt” djur.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vilka energibegrepp är viktigast?

A

RER och MER

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad är formeln för energiibehöver för en katt (normalvikt)

A

100 x BW0,67 kcal/dag

-kan skilja sig mer än 50% för olika katter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad är formeln för energiibehöver för en Katt (överviktig)?

A

130 x BW0,4 kcal/dag

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad är formeln för energiibehöver för en hund (normalaktiv)?

A

130 x BW0,75 kcal/dag

  • Hund med goda träningsmöjligheter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vad är formeln för energiibehöver för en hund (inaktiv)?

A

95 x BW0,75 kcal/dag

  • liten möjlighete till motion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Hur mycket kcal/g ger protein?

A

Protein ger ca 3,5 kcal/g.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vad är viktigt att tänka på med protein?

A
  • Viktigt att se till mängden protein men också innehållet av aminosyror.
  • Det räcker inte med tillräcklig kvantitét. Proteinkvalité innebär oftast kombination mellan aminosyra-proportioner samt om det är tillräckligt smältbart.
  • Smältbarheten är också viktig att ta hänsyn till, då det påverkar hur mycket som faktiskt tas upp.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Hur många essentiella aminosyror har katt respektive hund?

A

Hund har 10 essentiella aminosyror, och katt har 11 essestiella aminosyror.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vad innebär Proteins biologiska värde?

A

Proteins biologiska värde är ett mått på hur väl aminosyrasammansättningen i proteinet stämmer överens med djurets behov

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Vad innebär det i praktiken att katter är strikta karnivorer?

A

De har en glukoneogenes oberoende av diet då de är gjorda för en diet som är låg i kolhydrater och hög i protein.
De använder därav protein för glukoneogenesen. Katter kan inte nedreglera proteinnedbrytning beroende på diet, De har alltså ett konstant högt behov av protein! Om de inte får i sig tillräckligt med protein börjar de bryta ner sina kroppsegna proteiner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Vad är den glukoneogenenskt enzym och vad gör den?

A

PEPCK =glukoneogenenskt enzym. Förvandlar aminosyror till glukos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Hur ser halten av PEPCK hur hos hund och katt?

A
  • Låg halt generellt hos hund men kan öka vid behov
  • Hög halt generellt hos katt, oavsett behov
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Förklara hur katten omvandlar ammoniak till urea och varför det är viktigt

A

Hos katt bildas mycket NH3(ammoniak) i levern pga glukoneogenesen. (ammoniak ombildas till urea och kissas ut).

För att omvandla ammoniak till urea behövs ornitin och citrulin. Hos andra djur tillverkas ornitin & citrulin av prekursorer i tarmen, men inte hos katt.
Katter behöver arganin för att bilda ornitin & citrulin. Tillskott av arginin är därför essentiellt för katter vid varje måltid för ureacykeln samt för normal proteinsyntes.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Vilka aminosyra är essentiell för katter men inte för hundar?

A

Taurin.
Är essentiell för katten och finns uteslutande i animalika produkter. Hundar kan tillverka taurin själva.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

förklara behovet av arginin hos hund och katt

A

Arginin är essentiell för både hund och katt, men hundar behöver det inte i samma mängd och inte i varje mål.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Hur mycket kcal/g ger kolhydrater?

A

Kolhydrater ger ca 3,5 kcal/g

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

är stärkelse lätt eller svårsmält?

A
  • Stärkelse är lättsmält energi för hundar och katter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Är fibrer lätt eller svårsmält?

A
  • Fibrer är svårsmält.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Vad är skillnad på fermenterbara och ickefermenterbara fibrer?

A
  • Fermenterbara/Icke fermenterbara - hur benägna fibertypen är att kunna omsättas av de olika mikroorganismerna i grovtarmen. Fermenterbara kan mikroorganismer använda för att bilda energi och skapa VFA. De icke fermenterbara kan fungera för att öka mättnadskänsla och reglera passageahastigheten i tarmen.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Vad menas med lösliga och olösliga fibrer?

A
  • Lösliga/olösliga - hur vattenlösliga fibrerna är. Lösliga binder upp mycket vatten och bildar geleskikt (chiapudding). Kan reglera passagehastighet, med lösliga fibrer kan vi öka vattnet i avföringen.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Vad är fibrers funktion?

A
  • Reglera passagehastighet
  • Ökar bulk och vatteninnehåll i tarmen- kan användas för djur med hård mage
  • Produktion av VFA och till viss del vitaminer (vit K)- av fermenterbara kolhydrater
  • Prebiotika- fibrer som gynnar vissa typer av mikroorganismer
  • Viktig funktion vid vissa sjukdomstillstånd
  • Påverkar smältbarheten på fodret i övrigt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Behöver de kolhydrater?

A

Nej
Behov av glukos kan täckas av glukoneogenesen (alltså att de gör om protein till glukos). De behöver alltså inte kolhydrater. Glukos från kolhydrater sparar dock protein. Om de inte får i sig kolhydrater behöver de en större mängd protin eftersom mer går åt till glukoegenes.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Kan de smälta, ta upp och metabolisera stärkelse?

A

Stärkelse i foder som är välltillagad kan både hundar och katter bryta ner och använda sig av på ett effektivt sätt.
Amylas hos hund och katt finns i tunntarmen och kan därför bryta ner stärkelse, men det behöver vara vältillagat för att få en högre smältbarhet på stärkelsen!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Kan de smälta, ta upp och metabolisera Laktos ?

A

Laktos (glukos och galaktos) kan spjälkas hos unga katter och hundar. Men förmågan att spjälka laktos försvinner när de blir äldre.
Naturligt laktosintoleranta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Kan de smälta, ta upp och metabolisera Sukros?

A

ja, går gansksa bra att smälta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Hur skapas energi av glukos?

A

För att skapa energi (metabolisera glukos) behöver vi omvandla till Glukos → glukos-6-fosfat. Reaktionen katalyseras i levern av glukokinas och hexokinas (enzymer gör omvandlingen som behövs.)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Har katter och hundar enzymerna glukokinas och hexokina?

A

ja, Hund har liksom de flesta omnivorer dessa enzymer vilket gör att de är duktiga på att metabolisera glukos.

Katter däremot har låg aktivitet av glukokinas men istället en ökad aktivitet av hexokinas vilket gör att de också kan metabolisera glukos, dock sämre än hundar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Kan katter spjälka kolhydrater?

A

ja, men katter är sämre på att spjälka stora mängder kolhydrater per mål (men de kan göra det), därför är det smartare att ge dem mindre kolhydrater spritt över målen och sprida ut glukosintaget för katter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

kan katter lagra glukos?

A

Katter har liten aktivitet av enzym som konverterar glukos till glykogen för lagring i levern. Vilket ger gom dålig möjlighet till att lagra glukos till skillnad från hundar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Hur mycket kcal/g ger fett?

A

Fett ger ca 8,5 kcal/g

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Fetts funktion?

A
  • att absorbera fettlösliga vitaminer
  • Precursorer (förstadiet) till bland annat eicosaonider (ämnen som har viktiga funktioner i immunförsvaret- tex att sätta ihop trombocyter för att bilda en propp vid blödning)
  • Inkorporeras i cellmembran
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Vilka är Essentiella fettsyror?

A
  • Omega 3-fettsyra (första dubbelbinding på tredje kolet)
  • Omega 6-fettsyra (första dubbelbinding på sjätte kolet) - Arakidonsyra är en omega6-fettsyra som är essentiell för katter och valpar (Dock är det inte lika effektivt hos hundar att tillverka detta själva som att få i sig det via kosten)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Vad kan brist på arakidonsyra leda till?

A

Brist på Arakidonsyra kan ge upphov till reproduktionsproblem och problem med blodplättarnas aggregation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Hur skiljer sig fett behover hos hund och katt?

A

katter har ett behov av arakidonsyra hela livet medan hos hundar är de endast valpar som behöver det.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

bidrar mineraler med energi?

A

Nej, mineraler bidrar inte med energi, utan är bra för andra saker.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Vad är makromineraler?

A

Makromineraler (behov mer än (≥större än)100 mg/kcal)

Ca och P, kalcium och fosfor - viktigt för skelett, främst för unga djur

Mg, Magnesium - viktig för skelettet men även för nervsystemet. Magnesium hjälper musklerna att släppa från varandra, brist kan ge krampningar

Na, K och Cl, natrium, kalium och klor - viktiga elektrolyter i blodet, styr osmolaritet och syra/bas balansen i blodet, hjärtfunktion, regleras i njurarna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

Vad är Mikromineraler?

A
  • Mikromineraler/spårämnen (behov mindre än (mindre än<)100 mg/kcal)

Fe (järn), Cu(koppar), Zn(zink), Mn(mangan), Se(selen), I(jod)
- Jod är väsentligt för att sköldkörtelhormoner ska kunna tillverkas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

Vad skiljer mineral behovet för olika djur?

A

Skillnad i kalcium för växande djur och färdigväxta djur. Yngre djur kan inte reglera sitt kalciumupptag och har därför ett lägre maximivärde. Fosfor har också ett maximivärde

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

Bidrar vitaminer med energi?

A

Ja

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

Vilka är Fettlösliga vitaminer?

A

Fettlösliga= ADEK. Kan lagras inne i fett och bli toxiska om man får för mycket i kroppen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

vad gör vitamin A och hur tas det upp?

A
  • Vitamin A: betakaroten i vegetabiler kan omvandlas till vitamin A och är essentiell för både katt och hund. Dock kan katter inte omvandla betakaroten till vitamin A, det kan hundar. Katter måste få ren vitamin A, retinol.
    • Brist kan leda till nattblindhet, attaxi (nedsatt immunförsvar. ), anorexi.
    • Överdosering kan ge fusion i ryggkotor, där de har växt ihop. Ofta för att de har fått för mycket lever. Överskott drabbar oftast katter, hundar inte lika känsliga
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
64
Q

Vad gör vitamin D

A
  • Vitamin D: viktig för skelettet och kalcium/fosfor metabolismen. Både hundar och katter behöver få i sig det via kosten då de inte tillverkar det. Katter behöver vitamin D3.
    • För mycket eller för lite D vitamin genererar skelettproblem
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
65
Q

Varför behövs vitamin E?

A
  • Vitamin E: viktig antioxidant. Foder med mycket fett beöver mer vitamin E för att fodret inte ska härska.
    • Vid brist kan djuren få muskelsönderfall eftersom kroppen inte kan hantera de fria radikalerna som upsptår och muskeln går sönder. (radikal: en atom eller molekyl som har oparade elektroner i den yttersta/högsta energinivån)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
66
Q

Vad gör vitamin K?

A

Vitamin K: viktig för blodets koagulationsförmåga.
- Råttgift gör att kroppen inte kan ta upp vitamin K gör att djuret blöder ihjäl. Brist ger alltså sämre koagulationsförmåga

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
67
Q

Vilka är vattenlösliga vitaminer?

A

Vattenlösliga= B och C. Kissas ut om de blir för mycket

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
68
Q

Vad gör vitamin B?

A

Vitamin B: finns många olika med olika funktioner. B12 bildar röda blodkroppar tex. Vitamin B12: finns främst i animalier. Katter behöver få i sig B12 från animalier

  • Niacin (B3): katter behöver få niacin tillsatt via kosten
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
69
Q

Vad gör Vitamin C?

A

Vitamin C: antioxidant. Hundar och katter tillverkar eget vitamin C från glukos och behöver inte det via fodret. Egentligen bara vi och marsvin som inte kan tillverka detta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
70
Q

Vad är speciellt för katter och vad behöver dom i fodret?

A
  • Katter har allmänt högre proteinbehov varje måltid samt ett annat behov av aminosyror
  • Taurin: den elfte essentiella aminosyran för katt som inte är essentiell för hund
  • Arakidonsyra: essentiell för katt men inte för hund (förutom valpar)
  • arginin vid varje mål för att kunna ombilda ammoniak till urea
  • Katter kan inte omvandla betakaroten till vitamin A utan måste få de via kosten
  • Niacin (vitamin B3) tillsatt via kosten
  • Vitamin B12: finns främst i animalier. Katter behöver få i sig B12 från animalier
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
71
Q

Underhållsbehöv av vatten

A
  • Underhållsbehov är ca 50 ml/kg kroppsvikt och dygn
    • Katter troligen något lägre, 40-60 ml/kg
72
Q

Vad ska man tänka på med vatten konsumtionen?

A
  • Förändras vid tex laktation, och sjukdomar som ger förluster etc
  • Våtfoder innehåller en hel del vatten och minskar förför djurets vattenkonsumtion
  • Vatten ska alltid ges i fri tillgång
73
Q

Dricker en hund tillräckligt om de får torrfoder respektive blötmat?

A

Ja, en hund som får torrfoder kommer dricka tillräckligt för att proportionellt lika mycket under dygnet för att inte bli uttorkade

74
Q

Dricker en katt tillräckligt om de får torrfoder respektive blötmat?

A

Nej, Hos katter har man sett att de inte dricker så att de proportioneligt får i sig tillräckligt, alltså mer fördelaktigt att ge våtfoder så att de får i sig vätska.

  • Om man blöter upp torrfoder ska det inte vara för varmt vatten eftersom det kan förstöra viss vitaminer. Inte mer än 60 grader
75
Q

Hur ser födan ut för vilt levande hund djur?

A
  • Jagar i flock
  • Jagar medelstora – stora bytesdjur, Ex: rådjur, hjort, ren
  • Konsumerar även bär, frukter olika delar av plantor
  • Kan konsumera upp till 10% av kroppsvikten i en måltid
76
Q

Hur ser födan ut för vilt levande små katt djur?

A
  • Jagar ensam
  • Jagar små bytesdjur Ex: möss, fåglar, ödlor, insekter, största byte typ vuxen kanin
  • Många jakttillfällen per dag- många små portioner
  • Endast animaliskt material
  • Kolhydrater endast från bytesdjurens tarmkanal, päls och glykogen
77
Q

Foderintagsbeteende hos tam hund

A
  • Kan konsumera stora måltider på en gång, en eller få gånger per dag. De äter helst ensads dagtid.
  • De har tänjbar magsäck (”foderlager”) och äter snabbt.
  • Påverkas av närvaro av andra hundar pga rang och hierarkier
78
Q

Foderintagsbeteende hos tam katt

A
  • De äter dygnet runt
  • Påverkas inte i samma utsträckning av närvaro av andra katter (men individuellt!) Det kan vara stressande att äta i närheten av andra katter om de har dålig relation eller inte känner varandra
  • Magsäcken liten lagerkapacitet.
  • De äter långsamt (inte alla) och konsumerar små måltider, flera gånger per dag.
79
Q

Ge exempel på några olika Utfodringssätt

A

Fri tillgång
- Väldigt individuellt om det funkar. Fri tillgång gäller torrfoder

Portionskontrollerad
- Det vanligaste för hundar och katter.
- Fördelen är att man har möjlighet att begränsa och förebygga övervikt
- Dock är det inte optimalt för en katt att äta 2-3 ggr per dag, de vill äta fler gånger per dag! Handlar mest om beteenderelaterade problem, (Känslan av att snart är det mat kan ge stress och frustration) Om de inte får äta tillräckligt ofta kan det ge beteendeproblematik, brukar inte ge särskilt mycket fysiologiska problem.

Tidskontrollerad
- inte att föredra om man kan välja eftersom det blir stressande för katten, men bättre än att katten endast får mat två gånger om dagen exempelvis.

Annat?
- Hundar utför gärna uppgifter för mat
- Katter vill ofta ta maten dit de vill äta

80
Q

Vad är Palatabilitet?

A

Palatabilitet- ett brett begrepp

Smaklighet, men är bredare än bara hur gott något är. Inbegriper både smak och andra saker som djurrelaterade faktorer och foderrelaterade faktorer.

81
Q

Ge exempel på djurrelaterade faktorer med Palatabilitet.

A
  • Lukt- och smaksinne - katter behöver starkare lukter för att tycka att något luktar gott
  • Känsel i munnen - olika individer kan föredra olika former och texturer
  • Tidigare erfarenheter - om man kopplat det till negativa upplevelser
  • Ålder - sinnen blir mindre känsliga med åldern
  • Ras - kan skilja sig i vad de föredrar i mängd och typ av foder
  • Utfodringsmiljö - om det är stressigt, möjlighet att kontrollera situationer etc.
  • Ägarens beteende - stressad ägare kan bidra till mindre aptit i specifika situationer
  • Erfarenhet av nya smaker tidigt - de lär sig tidigt vad som ska ätas och inte ätas. Bra att introducera många olika foder vid ung ålder så de inte blir lika rädda för nytt foder
  • Nyhetens behag - katter har tendens till detta vid nytt foder, tröttnar fort. Katter är svaga för nytt foder, inte ny miljö
82
Q

Ge exempel på foderrelaterade faktorer med Palatabilitet.

A
  • Kvalitet på ingredienser
  • Nivå av olika näringsämnen
  • Processning
  • Lagring
  • Förvaring efter öppnande
  • ”Färskhet”
83
Q

tre olika Kommersiella foder

A
  • Helfoder eller fullfoder
  • Halvfoder
  • Kompletteringsfoder
84
Q

Vad är helfoder?

A
  • Kan ges som enda foder då de innehåller alla näringsämnen och energi som djuret behöver
85
Q

Vad är halvfoder?

A
  • Består ofta av huvudsakligen antingen animaliska eller vegetabiliska fodermedel och vitaminer och mineraler
    • De är avsedda att blandas med en kolhydratkälla eller proteinkälla av djurägaren själv
    • Blandning mellan kommersiellt och hemlagat, ex. en spannmålsbas och man adderar animaliskt protein
86
Q

Vad är Kompletteringsfoder?

A
  • Godis, fodertillskott och tuggprodukter
87
Q

Vad undersöker man näringsinnehåll?

A

Näringsinnehåll analyseras eller beräknas, eftersom bara för att det finns mycket av någor behöver inte smältbarheten vara 100%. Finns dock inget krav att undersöka detta förutom för visa sjukdomsfoder.
- Råanalys – råprotein, råfett, växttråd, aska, fukt, NFE (smältbara kolhydrater) beräknas
- Beräkning via råvarutabeller

88
Q

vad innebär Komplett och balanserat foder

A

Komplett och balanserat foder ska innehålla alla essentiella näringsämnen djuret behöver.

  • Detta behöver inte betyda att det är optimalt, bara att de täcker minimibehovet. Det säger ingenting om kvalietén.
  • Balanserat innebär att när djuret uppfyllt sitt energibehov har behovet av övriga näringsämnen också mötts.
89
Q

hur testas det om foder är komplett och balanserat?

A

Kan testas på ett eller flera vis:
- Uträkning av näringsinnehåll med hjälp av datoranalys
- Kemisk analys
- Praktiska foderstudier- dessa behövs inte göras men det är att föredra då det kan komma fram saker som inte kommer fram i kemiska och uträkningsanalyser. Viktigt för att förstå vad som påverkar varandra, ex. om taurin blir blockat av något annat ämne

90
Q

Av vem görs Kontroller?

A

Kontroller görs av länsstyrelsen och jordbruksverket.

Länstryelsen kontrollerar primärproduktionen (gårdarna) och Jordbruksverket kontrollerar övriga delar av produktionskedjan som Säkerhet (att det är hygiensiskt säkert foder osv ) och Redlighet (det ska inte lura producenten, det ska vara det som står på påsen som är i påsen)

  • Antal kontroller/år bestäms utifrån en risk- och erfarenhetsmatris och volym producerat foder
91
Q

Torrfoder vs blöt foder tillverkning

A

Torrfoder
- Extruderat- tillagats under högt tryck och hög temperatur
- Bakat- inget tryck, bara värme. Porösare kulor

Våtfoder- tillverkas under tryck och värme i någon typ av konserv
- Paté, Bitar i sås/gelé och ”Gryta”

Semimoist- ett våtfoder som är torrare, inte vanligt i Sverige

92
Q

Generella innehållsvärden hos fodertyper

A
  • Högre proteinvärden i våtfoder än torrfoder, ser ut som att de är låga för att det är angett i kg foder
  • fett är högre i våtfoder än i torrfoder genrellt
  • Kolhydraterna är ofta betydligt högre i torrfoder, eftersom man behöver kolhydrater för att skapa de små kulorna (20% är minimum som kan vara i)
    • Om kolhydrater är lägre i våtfoder kommer det bli högre andel av andra värden för att komma upp i 100%
  • Energiinnehåller per kg/ mat i våtfoder är lägre eftersom de innehåller så mycket vatten.
93
Q

Vad är frisk vs diet foder?

A

Friskfoder-alla foder som är avsedda för friska djur
- ”Grocery brands”- whiskas, mjau, frolic, pedigree - Skiftar mer i näringsinnehåll eftersom man tar vad som är billigt just nu
- Premium grocery brands- lite dyrare men säljs ändå i matbutik
- Premium/Superpremium- jämnare kvalité och näringsinnehåll, dyrare
- Private label- specifikt för en butik eller liknande
- Djursjukvårdsspecifika friskfoder- friskfoder som bara får säljas hos kliniker

Dietfoder- alla foder som är avsedda för sjuka djur
- Här finns de uppsatta krav för näringsinnehåll osv
- Får bara säljas på veterinärklinik eller e-handel som är kopplad till veterinär

94
Q

Vad ska innehållsförtäckningen innehålla?

A
  • Ska innehålla alla ingredienser som finns i fodret och de ska skrivas i ordning utifrån vikt (störst går först)
  • Tillsatser redovisas för sig
    • Inte totalhalten i fodret utan vad som är tillsatt (ex. mängden vitamin A är det som är tillsatt, inte som finns naturligt i fodret)
95
Q

Vad kan vara missvisande med innehållsförtäckningen?

A
  • Visar endast de ingående ingredienserna i en viss ordning
  • Säger inget om smältbarhet, kvalitet etc.

Att det står färskt kött tilltalar ofta ägaren, men används ofta som ett tricks för att få sina animaliska proteiner högst upp på listan, eftersom färskt kött innehåller mycket mer vatten än köttmjöl.

Färskt= innehåller mycket vatten (speciellt när de står i torrfoder är det ett sätt att få animaliska produkter högst upp på listan)

96
Q

Vad är energi densitet?

A

Energidensitet
- Djur äter för att uppnå sitt energibehov

  • Kcal/kg foder eller kJ/kg foder
  • Avgör hur mycket djuret får i sig av olika näringsämnen
  • Mindre näringstätt foder till ett djur som behöver mer energi, och mer näringstätt foder till ett djur som behöver mindre energi
97
Q

Vad är Torrsubstans?

A

Andelen av fodret som består av annat än vatten

  • Vattenhalt behöver inte anges om inte överstiger 14 %
98
Q

Hur utrycks näringsdensitet?

A

Näringsämnesdensitet uttryckt i enhet per 1000 kcal ME (ex g/1000 kcal ME)

99
Q

Hur Beräknar man innehållet av omsättbar energi i hund & kattfoder?

A

Beräkning av innehållet av omsättbar energi i hund & kattfoder med “Modifierade AtwaterFactors”:

  • % Protein x 3,5 + Fett x 8,5 + Kolhydrater x 3,5 = (omsättbar energi kcal/100 g foder)
100
Q

smältbarheten i utfodning

A
  • Modifierade Atwater factors förutsätter en viss smältbarhet
  • Stora företag undersöker smältbarheten genom utfodringsstudier
  • Många råvaror har dokumenterade smältbarhetskoefficienter – ingår i beräkningen
101
Q

djurrelaterade faktorer på Smältbarheten

A
  • Hund har generellt högre smältbarhet än katt
  • (Storlek) - små hundar oftare förstoppning
  • (Ras) - inte att alla labradorer behöver en viss sak, men alla labradorer är hungriga
  • Ålder - smältbarhet för fett kan minska med åldern
102
Q

hemlagat foder
för och nackdelar

A
  • Relativt ovanligt idag och relativt få har ett utprövat recept att utgå ifrån
  • Hemlagat väljs av många anledningar som att man vill undvika vissa ingrediernser/tillsattser eller har sjukdomstillstånd.

Potentiella fördelar:
- Kan ge en känsla av tillfredställelse
- Vid vissa sjukdomstillstånd är detta gold standard
- Kan ändras relativt lätt (även en risk)

Risker kopplat till hemlagat är Nutritionell obalans:
- Vanligt att Ca/P-kvoten är suboptimal (under det optimala nivån)
- Även vanligt med andra obalanser gällande vitaminer och andra mineraler

103
Q

Vad är råfoder/RMBD och vad finns de för olika?

A

RMBD: Raw Meat Based Diet

rawfood har ofta högt innehåll av protein och fett.

  • BARF: Rått kött, ben, inälvor, oljor, grönsaker och bär – blandar själv
  • Färskfoder: Rått kött och/eller inälvor som ofta redan är blandat med grönsaker och/eller spannmål samt vitaminer och mineraler tillsatt – kan ha beteckningen fullfoder
104
Q

Tänka på med råfoder

A
  • Man bör inte utfodra med rått foder under tiden djuret får antibiotikabehandling, eftersom det finns risk för uppkomst av antibiotikaresistens
    - Mikroorganismer i färskfoder kan spridas till människor genom exempelvis djurets avföring
105
Q

fördelar med råfoder

A

Motivation för att använda RMBD är att det är naturligt, Bättre allmän hälsa, ger friskare hud och päls samt bättre tandhälsa.
-Finns dock inga vetenskapliga studier som stödjer dessa påståenden, bara anekdotiska berättelser

106
Q

Risker med råfoder

A
  • Ben, vilket kan leda till förstoppning, tandfrakturer och perforation(rispor) i GI-kanalen (matspjälkningskanal).
  • Näringsbrist eller överskott
    • Ofta otydligt specificerat näringsinnehåll av icke-helfoder, och svårt att veta hur de ska kompletteras
    • Flera studier tyder på risk för obalanser
  • Patogena (smitta) mikroorganismer. Som bakterier och risk för vissa parasiter.
  • Spridning av antibiotikaresistens, då tester på färskfoder och råfoder har visat på resistenta bakterier som kan sprida sig.
107
Q

Råd angående utfodring med RMBD

A
  • Utfodra helst med värmebehandlat foder
  • Följ ett recept framtaget av nutritionist om ska blanda fodret själv
  • Försök hitta produkter med tydlig näringsdeklaration och som följer näringsrekommendationer
  • Försiktig hantering, noga hygien
  • Ge inte rått foder under antibiotikabehandling och en tid därefter
  • Ben – introducera gradvis för att undvika förstoppning
  • Hela ben värmebehandla inte – gör benen sköra så att vassa flisor bildas när hunden tuggar på dem
  • Tina kallt
  • Inte fri tillgång eftersom fodret inte kan stå framme och bidra till bakterietillväxt
  • Undvik om det finns immunonedsatta i omgivningen
108
Q

Tre foder trender

A

spannmålsfritt
- Spannmål är inte farligt att äta för varken hundar eller katter
- Hållbar ingrediens
- Måste dock tillagas ordentligt för att de ska kunna smält det
- Inte samma sak som lågt innehåll av kolhydrater
- Utreds om eventuell koppling till nutritionell DCM (hjärtsjukdom) kan finnas hos djur som äter spannmålsfritt
- Vete (samt nötkött och kyckling) kan orsaka allergener men man tror att det snarare beror på att det är vanliga ingredienser djur ofta äter och därför utveckas allergi
- Kan inte vara allergisk mot spannmål som grupp

Naturliga foder
- Säger inte så mycket om huruvida det är bra eller inte

Växtbaserade foder
- Hundar kan klara sig utmärkt på växtbaserade dieter om den är balanserad
- Vissa saker kan man tillverka syntestiskt, som ex. taurin så skulle ev. kunna fungera till katt också
- Se upp med växtbaserade foder
- Utreds om eventuell koppling till nutritionell DCM kan finnas

109
Q

Farligt för hund och katt

A
  • Lök och vitlök
  • Vindruvor och russin
  • Choklad
  • Xylitol
  • Ogräddad deg
  • Avokado
  • Rå potatis
  • Kaffe
  • Vissa nötter
110
Q

kan man ge rå fisk och äggvita till hund/ katt?

A

Nej

  • Vissa fiskarter innehåller tiaminaser (ex karp och sill) bryter ned tiamin (vit. B1)
  • Rå äggvita innehåller antitrypsin och avidin som försämrar protein upptaget och biotin (vit. B7) upptag
  • Om fisken och äggvitan upphettas så denatureras substanserna och är ingen fara för djuret att äta
111
Q

Hur ser en dräktig hunds energibehov ut?

A

Har en låg tillväxt av foster första 6 veckor och ett ökat energibehov sista 3 veckorna.

112
Q

Vad är en dräktig hunds underhållsbehov?

A

Underhållsbehovet (UH) är 1,1-1,3,
dvs 1,1x sitt vanliga underhållsbehov till 1,3x sitt vanliga underhållsbehov.

113
Q

Hur ändras tikens foder vanor vid dräktighet?

A

Valparna tar upp plats från magsäcken, så tiken behöver äta ett energitätt foder eftersom de inte har lika mycket plats i magsäcken. Även flera mål mat, pga lite utrymme i magsäck, samt hög smältbarhet.

114
Q

Hur mycket ökar tiken i vikt under och efter dräktighet?

A

Tiken har en viktökning runt15-25 % under dräktighet, och har en normalvikt efter valpning på +5-10 %.

115
Q

Hur ser viktökningen ut hos en dräktig katt?

A

Dräktiga katter ska ha en linjär viktökning, de lagrar fettreserver första 2/3 av dräktigheten, sedan pga ungarnas tillväxt. Katter bör dock ej gå upp mer än 40% av ursprungsvikten, och har 60 % av viktökningen kvar efter förlossning.

116
Q

Hur ska dräktiga katter utfodras?

A

Katter behöver man vänja in foder på direkt (Kan vänjas in under en veckas tid). Ska ha ett energitätt foder med hög smältbarhet, kattungefoder är bra att ge. Gradvis ökad utfodring, 25-50 % mer foder än normalt.

117
Q

Vad är energibehovet under laktation?

A

Laktation tar väldigt mycket energi! Omsättningsbara energibehovet (OE): UH x 1-3 under laktationen.
Normalt är 6 veckors laktation.

  • Vecka 1: UH x 1,5-2 OE
  • Vecka 2: UH x 2 OE
  • Vecka 3-4: UH x 2,5-3 OE
118
Q

Behövs tillsattser under laktation?

A

Nej, Inga tillskott är nödvändiga om fodret är komplett och balanserat, framförallt inga vitamin- och mineraltillskott! De kan t.o.m. göra skada, rubbar balansen i kroppen

119
Q

Hur mycket bör mamman gå ner i vikt under laktation?

A

Mamman går naturligt ner i vikt, men bör ej gå under 10% av ursprungsvikten

120
Q

Är vatten viktigt under laktation och varför/varför inte?

A

Vatten är mycket viktigt eftersom mjölken till så stor del består av vatten. Kan vara svårt med våtfoder eftersom de blir mätta så snabbt, men lägg gärna till vattenfontäner eller liknande.

121
Q

Vad är målet med utforningen under tillväxt?

A

Mål med utfodringen under tillväxt är att få en hälsosam tillväxt i ”Lagom” takt, minska risken för övervikt, Minska risken för ortopediska åkommor, bra Immunfunktion och förmåga till inlärning.

122
Q

Vad är Neonatalperioden?

A

Neonatalperioden är de första två veckorna i valpens/kattungens liv

123
Q

Hur får ungarna näring under neonatalperioden?

A

Då är ungarna helt beroende av modersmjölk då det är deras enda intag av både vätska och föda. Mjölken bidrar även till cirkulerande blodvolym och det finns risk för cirkulationssvikt utan den.

124
Q

Hur fungerar rå-mjölken?

A

Colostrum- råmjölk. Den innehåller antikroppar som bidrar med passiv(djuret har inte tillverkat de själv) immunitet, alltså att de tas upp och finns i blodbanorna för att ta hand om patogener(något som kan orsaka sjukdom). Dessa antikroppar kommer brytas ned och ungen börjar producera egna antikroppar

  • upp till 24 timmar upptag av antikropparna i råmjölken- tarmen är öppen för att ta upp det här ett dygn efter födsel.
  • mer än 24 timmar - Även råmjölken efter 24 h kan ha en lokal effekt i tarmen, kan ha en viss effekt mot patogener som kommer till tarmen
125
Q

Hur ofta ska ungarna dia?

A

Ungarna ska dia med ett par timmars mellanrum, minst 4-6 ggr/dygn

126
Q

På hur lång tid ska ungarna ha dubblat i vikt?

A

1-2 veckor

127
Q

Hur ofta ska man väga ungarna?

A

Väg valpar och kattungar varje dag under de första två veckorna.

128
Q

Vad kan man ge en unge som är föräldralös?

A

Det bästa för föräldralösa valpar/kattungar är att de har en fostermamma. Annars kan man köpa kommersiella mjölkersättningar anpassade för arten.

129
Q

Kan man ge en föreäldralös unge komjölk eller hemmagjord ersättning?

A

Nej!
Komjölk är inte ett fullvärdigt alternativ då de innehåller alldeles för mycket laktos och hemgjorda blandningar är inte att rekommendera!

130
Q

Hur ofta ska ungen få ersättning?

A

Mängden ersättning ungen behöver beror på energibehovet och energidensiteten i mjölken samt magsäckens kapacitet – dela upp dygnsbehovet i 4-6 ggr, hellre fler!

  • Väg ungen dagligen första veckan, sedan 2-3 ggr/vecka
131
Q

Efter neonatalperioden:
När bör man introducera fast föda?

A

Introducera fast föda vid ca 3-4 veckors ålder försiktigt.

132
Q

Krävs tillskott till mdoersmjölken?

A

Vid ca 5-6 veckors ålder krävs tillskottsfoder till modersmjölken för att tillgodose behovet av energi och näring
- 17 g /vecka/kg vuxenvikt

133
Q

Hur ofta ska man utfodra ungar?

A

Utfodring 4-6 ggr/dag vid 6 veckors ålder och 3-4 ggr/dag upp till 6 månader

134
Q

Hur bör man göra med foder när ungen flyttat från mamman?

A

Byt inte foder direkt efter flytt (om ej dåligt foder hos uppfödare) då de tkan leda till stres. Börja efter 2-3 dagar i nya hemmet (senare om problem uppstår). Byt gradvis över 5-7 dagar

135
Q

Kan man ge valpar fri tillgång till foder?

A

Nej, Det är inte lämpligt att ge fri tillgång för valpar, speciellt stora raser. De ska inte växa för mycket!!

136
Q

Hur skiljer sig stora och små hundraser i tillväxt och underhållsbehov?

A

Hundar har mycket varierande storlek! Hundar av olika stor vuxenstorlek behöver olika mängd energi per kg kroppsvikt

  • Små raser har lägre tillväxt, men högre underhållsbehov. Små magsäckar.
  • Större raser har högre tillväxt, men lägre underhållsbehov

→Foder för små raser behöver ha ett högt energiinnehåll, hög smältbarhet och hög näringstäthet

137
Q

Vad kan felaktig utfodring under tillväxtperioden leda till?

A

Felaktig utfodring under tillväxtperioden kan öka risken för övervikt samt skelettsjukdomar

138
Q

Exempel på Skelettsjukdomar

A

Skelettsjukdomar:

  • Höftledsdysplasi- höftleden blir felaktigt formerad
  • Osteokondros (OCD)- ledbrosket skadas
  • Rakitis- har att göra med överutfodring av vitamin D
  • Felvinklad benställning- kan vara pga för höga kalciumhalter i relation till fosfor
  • Hypertrofisk osteodystrofi (HOD)
139
Q

Vad kan övervikt under tillväxten leda till?

A
  • Övervikt hos valpar av stora raser ger hög belastning på leder → större risk för led och skelettskador
  • Övervikt under tillväxten ger fler fettceller vilket ger större risk för övervikt som vuxen
140
Q

Vad kan man göra för att minska risken för övervikt?

A
  • portionskontrollerad utfodring
  • Håll koll på viktökning och body condition score (BCS)
  • Sikta på en BCS av 4/9 genom hela tillväxtfasen
141
Q

Vad kan flr snabb tillväxt leda till?

A
  • För snabb tillväxttakt ger större risk för höftledsdysplasi. Detta kontrollerar vi genom att hålla hunden vid bra hull, en 4a bör inte växa för snabbt.
142
Q

Vad är den begränsande faktoren vid tillväxt?

A
  • Energi är den begränsande faktorn (vissa kan hävda protein men detta är felaktigt)
143
Q

Har olika raser olika snabb tillväxt?

A
  • Stora- och jätteraser är genetiskt programmerade för snabb tillväxt, eftersom de ska bli såpass mycket större
144
Q

kommer vuxenvikten bli lägre om tillväxten vatit långsam?

A

Nej, En långsammare tillväxt innebär inte att den ideala vuxenvikten riskerar att bli lägre!

145
Q

Hur ser kalcium upptaget ut hos ungar?

A

Det aktiva kalciumupptaget är inte utvecklat förrän vid 6 mån. Innan dess absorberas kalciumet genom passiv diffusion, det som finns där kommer tas upp i den proportionen som finns→ obalans i kalcium:fosfor balans

146
Q

Vad kan överskott av kalcium leda till?

A

Överskott av kalcium har visats ge högre förekomst av OCD (osteokondrosisk disekans) speciellt hos vissa storvuxna raser

147
Q

Hur mycket kalcium ska finnas i foder?

A

Ca 1 % Ca av ts i foder med 3500-4000 kcal/kg

148
Q

Vad ska kalcium:fosfor kvoten ligga på?

A

Förhållandet kalcium:fosfor ska ligga mellan 1:1 – 1,5:1

149
Q

Kan man ge vuxenfoder till valpar?

A

Nej, Valpar har upp till 3 ggr så stort energibehov per kg kroppsvikt jämfört med vuxna hundar och måste då äta större mängd av vuxenfoder än vad det är balanserat för. → Riskerar att få i sig för mycket av andra näringsämnen t ex kalcium.

150
Q

Vad väger kattungar vid födsel och hur mycket ska de öka i vikt?

A

Kattungar väger vanligen 90-110 g vid födseln och ökar 50-100 g/vecka upp till 5-6 mån ålder.

151
Q

När ska man introdicera fast föda till kattungar och när ska man avvänja dem?

A

Börja introducera fast föda vid 3-4 v ålder och avvänjning börjar vid 5-6 veckor och sker långsamt.

152
Q

Kan katter ha för snabb tillväxt?

A

snabb tillväxt är inget problem dock ska övervikt undvikas.

153
Q

Kan katter ha fri tillgång till foder?

A

De äter ofta och små mängder, fri tillgång är ofta okej (håll koll så de inte blir överviktiga). Sikta på BCS 4-5/9.

154
Q

Hur mycket minskar energibehovet efter kastration?

A

24-33 % oavsett ålder

155
Q

Vid vilken ålder räknas katt som mature, senior och geriatrisk?

A

mature: 7-10år

senior: 11-14år

geriatrisk >15år

156
Q

Vid vilken ålder räknas hundar som

A

toy/små hundar: 11,5år

medelstora raser: 10år

stora raser: 9år

giants: 7,5år

157
Q

Vid vilken ålder räknas hundar som geriatrisk?

A

toy/små hundar: 11,5år

medelstora raser: 10år

stora raser: 9år

giants: 7,5år

158
Q

Exempel på vanliga problem som är kopplade till äldre djur

A
  • Sarkopeni
  • Kognitiv dysfunktion: en sämre kognitiv förmåga. Kan visa sig genom att katter börjar vokalisera mer, annorlunda beteende. Hundar kan förlora vissa kunskaper de har lärt sig.
  • Vissa typer av sjukdomar tex ledsjukdomar, njurproblem, tandproblem mfl
  • Svårt att hålla vikten
  • Kan ha ett försämrat immunförsvar
  • Kan ha sämre förmåga att hantera fria radikaler
  • Ökad andel fett, minskad andel muskelmassa
159
Q

Hur ändras energibehovet när hundar blir äldre?

A

Hos hundar minskar ofta energibehovet när de blir äldre, ofta ca 20 % lägre. Men det finns också hundar som går ner i vikt som äldre.

160
Q

Hur ändras energibehovet när katter blir äldre?

A

Hos katter minskar ofta energibehovet hos seniora djur (11-14år) men ökar igen när de blir geriatriska(>15år)

161
Q

Kan livslängden påverkas av energiintaget under livet?

A

Ja

162
Q

Hur ser proteinet ut i foder för äldre?

A

Foder till äldre djur har ofta relativt hög proteinhalt för att motverka nedbrytningen av sina egna proteiner. Fodret är ofta av högkvalitet, och proteinmängden minskar risk för muskelnedbrytning, dock är det viktigt att hålla nere proteinhalten i fodret om djuret har en försämrad njurfunktion.

163
Q

Justering av energiinnehåll för seniora djur/Geriartiska

A

seniora djur= håll ner energiintaget.
Geriartiska= håll upp energinivån

164
Q

Foder för äldre djur

A
  • Högre halter omega-3?
    • Andra fettsyror?
  • Högre halter antioxidanter? Vissa sjukdomar (tex tumörer) kan gynnas av antioxidanter
  • ”Kondroprotektiva ämnen”? Olika typer av fodertillskottsämnen som skulle kunna ha en påverkan på lederna
  • Mer lättuggade? Har de såpass ont i tänderna är de bättre att göra något år grundproblemet
165
Q

När sätta in ett foder för seniora djur?

A
  • Individanpassa!
    • Vi kan använda de ungefärliga åldrarna, men när börjar vi märka av att det är ett äldre djur? Tappar muskelmassa, ökar i vikt eller liknande→ kan vara dags för byte av foder.
166
Q

Vda är målsättning med utfodringen av arbetande hundar?

A

Målsättning med utfodringen
är att optimera prestation och främja hållbarhet.

167
Q

Tre olika typer av fysisk aktivitet:

A
  • ”Sprint”, tex agility, greyhound-racing
    • korta, intensiva träningspass
  • Måttlig aktivitet tex bikejoring, jakt
    • lägre intensitet men mer långvarig
  • Hög aktivitet/uthållighetsträning tex slädhundar,
    • långa jaktpass
168
Q

Olika Muskelfibrer

A
  • Typ I-fibrer (slow-twitch) har hög kapacitet för aerob metabolism (syre) av fett och glukos
  • Typ IIa och IIb (fast-twitch) kan arbeta både aerobt och anaerobt
169
Q

vilket typ av muskelfibrer har hundar mest av?

A

Hundar har en större koncentration av typ I och typ IIa (aeroba) – ger förutsättningar för hög aerob metabolism (särskilt från fettsyror)

170
Q

Anpassning av foder vid Sprint

A
  • Hög andel kolhydrater (ca 100-125g/1000 kcal)
  • Relativt låg andel fett
  • Relativt lågt energiinnehåll
  • Ofta räcker det ”vanliga” fodret
  • Kan vara lämpligt att ge ett mål ca 2 timmar efter aktivitet
171
Q

Anpassning av foder vid Uthållighet

A
  • Hos hund tas 70-90% av energin vid uthållighetsarbete av fettmetabolism och därför krävs ett foder med högt fettinnehåll
  • Muskelglykogen är dock viktigt för att ej bli trött, inlagring beror på träning och diet
  • Uthållighetstränade hundar kan utföra uthållighetsarbete flera dagar i rad utan att musklernas glykogendepåer uttöms, om de äter högfettdiet med liten mängd kolhydrater.
172
Q

Anpassning av foder vid långvariga arbeten

A
  • Koncentrerat foder så de får i sig mycket energi på liten mängd. Fett bidrar till ett högre energiinehåll, samt hundar gillar fett (hög palatibilitet!). Fettsyror används som energi→ bättre uthållighet.
  • Hundar är dåliga på att hantera plötsliga fettrika måltider, detta behövs alltså fasas in mycket långsamt.
  • Protein behöver vara hyfsat högt så att de inte bryter ner sina muskler
  • Finns både för- och nackdelar med fibrer. Hundarna får ofta problem med stress-diarré pga långvarigt sympatikuspåslag och fibrer kan hjälpa till att stabilisera magen. MEN fibrer drar också till sig vätska, vilket gör att djuret går upp i vikt och detta kan påverka prestationen negativt.
173
Q

Utfodring för långvarig fysisk aktivitet

A
  • Vattenbehovet kan öka kraftigt vid hård träning
  • Eventuellt ökat behov av antioxidanter
  • 30 min - litet kolhydratrikt mellanmål för att fylla på glykogendepåer
  • Två energitäta mål per dag
  • lite mindre mål 1-2 h innan aktivitet
  • Bra sätt att hålla energi, fettsyror och glykogendepåer uppe!
174
Q

Hur påverkas energibehovet i temperaturer under termoneutral zon

A

Temperaturer under termoneutral zon (där kroppen inte behöver lägga energi på att hålla värmen)
Är det väldigt kallt eller väldigt varmt kommer det gå åt mer energi!

- Inaktiva hundar: 5 kcal extra per grad Celsius och kilo metabol kroppsvikt
- Aktiva hundar: 3 kcal extra per grad Celsius och kilo metabol kroppsvikt
- Ras, vindkylning och klippning av päls påverkar
175
Q

Hur påverkas energibehovet i temperaturer över termoneutral zon

A
  • 10% extra per 5 grader? (Färre studier gjorda i värme)
    • Aptiten kan också gå ner vid värme → hundar som arbetar i värme kan behöva ges ett energitätt foder
176
Q

Behöver säsongsarbetande hundar ett högenergifoder hela året?

A

Nej