Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Virologi > Föreläsningar > Flashcards

Föreläsningar Flashcards

1
Q

Vad är virus för något?

A

“Obligata intracellulära parasiter utan egen metabolism”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

De fyra grundstrukturerna av virus?

A

Ikosaeder
Helikal
Naken capsid - utan hölje
Höljd

(Ikosaeder eller Helikal - med eller utan hölje)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Herpesvirus består av?

A

Ikosaeder och lipidhölje

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Valpsjukevirus består av?

A

Helikal och lipidhölje

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Adenovirus består av?

A

Ikosaeder utan hölje

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Tobaksmosaikvirus består av?

A

Helikal utan hölje

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Virus är uppbyggda av?

A

Arvsmassa
Proteinskal
Vissa har lipidmembran

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Proteinskalets uppbyggnad?

A

Byggs upp av enheter (subenheter)

  • Strukturell enhet
  • Organisation på femfaldiga axlar
  • Kapsid
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Exempel på poxvirus?

A

smittkoppor, kokoppor, apkoppor, getkoppor etc.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är kapsid?

A

Proteinskalet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är nukleokapsid?

A

Med arvsmassan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är en virion?

A

En infektiös viruspartikel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vart finns strukturella proteiner och icke-strukturella proteiner?

A

Strukturella proteiner - finns i virionet
Icke-strukturella - finns ej i virionet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vilka strukturella komponenter består Ikosaeder utan hölje av?

A

består av kapsomer och nukleokapsid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vilka strukturella komponenter består Helikal utan hölje av?

A

består av kapsomer och nukleokapsid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilka strukturella komponenter består Ikosaeder med hölje av?

A

består av kapsomer, spike/peplomer (viralt glykoprotein), kapsid och hölje (lipid)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vilka strukturella komponenter består Helikal med hölje av?

A

består av kapsomer, spike/peplomer (viralt glykoprotein), hölje (lipid) och nukleokapsid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad är spike/peplomer?

A

Viralt glykoprotein?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Arvsmassans funktion?

A

“ritning” som styr hela förökningsprocessen i cellen och värddjuret

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Proteinskalets funktion?

A

skydd mot miljön, bindning till celler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Andra kapsidproteiners funktion?

A

deltar i infektionsprocessen på olika sätt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Lipidhöljets funktion?

A

skydd och delta i virusets upptag

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Arvsmassan innehåller all information som viruset behöver för att?

A

Kunna genomgå en full infektionscykel, dvs föröka sig

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Virus DNA kan vara?

A

Dubbelsträngad enligt klassisk modell
- Linjär eller cirkulär

Enkelsträngad
- Linjär eller cirkulär

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Virus RNA kan vara? och omvandlas från?

A

Enkelsträngad
- Positiv eller negativ sense

Dubbelsträngad

Omvandlas från RNA till DNA under replikationen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Ett exempel på ett “enkelt virus”?

A

Circovirus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Ett exempel på ett super komplext virus?

A

Asfarvirus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Ett exempel på ett enkelt RNA virus?

A

Picornavirus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Ett exempel på ett komplext RNA virus?

A

Coronavirus
- FIPV, SARS-CoV-2 och många mer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Två metoder för klassificering utifrån genom typer och hur dess mRNA bildas?

A

Baltimoremetoden
Molekylär metod-replikationen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Hur förökar sig virus? (virus infketionscykel i 7 steg)

A

Löpande band-delar produceras och sätts ihop

  1. Bindning till cellreceptor
  2. Inträde och uncoating
  3. Tidigt genuttryck
  4. Replikation av virusgenomet
  5. Sent genuttryck
  6. Samling av vironer
  7. Utträde / exit
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Vad används av virus för att binda till cellen?

A

Cellulära receptormolekyler
- En hel del virus kan binda till fler receptorer på olika sätt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Upptag av virus sker via? (2 st)

A
  • Direkt fusion
  • Receptormedierad endocytos - olika varianter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Vart sker förökningen av virus?

A

I virusfabriker

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Vad är virusfabriker?

A

Där sker förökningen

  • Virusfabriker är intracellulära avdelningar (inneslutningar) som ökar effektiviteten i virusreplikationen och skyddar den mot värdförsvaret.
  • Virusfabriker kan vara antingen cytoplasmatiska eller nukleära och uppstår ofta genom omfattande omarrangemang av värdcellens cytoskelett och/eller cellmembran.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Vad kan uppstå vid kopiering av arvsmassan?

A

punktmutationer (istället för a blir det ett b)
deletioner
insertioner (små inkorporeringar)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

RNA beroende RNA polymeras tillåter?

A

Felinkorporering, vilket gör att punktmutationer uppstår
- även insertioner och deletioner (vid själva kopieringen)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Vad är reassortment?

A

Blandning av gensegment via saminfektion
- gör att helt nya virus uppkommer

  • Segmenten är utbytbara
  • Gensegmenten omfördelas
  • Finns andra virus som har segmenterande genom, men influensa är vanligast
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Vad är rekombination?

A

Delar av två liknande RNA molekyler bryts och delas under replikationen

  • Inga segmenterande genom
  • Polymeraset kan byta från det röda till det blå viruset - rekombination
  • Ett känt virus för detta är coronavirus
  • Vaccin måste uppdateras hela tiden
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Vad är assembly?

A

Ihopsättning av komponenterna

  • Alla virioner genomför en gemensam uppsättning sammansättningsreaktioner (assembly reactions)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Hur går ihopsättningen av komponenterna för virus till? (6 steg)

A

Bildande av enskilda strukturella enheter av proteinskalet från ett eller flera virusproteiner.
↓
Proteinskalets sammansättning genom lämpliga och ibland varierande interaktioner mellan strukturella enheter.
↓
Selektiv paketering av nukleinsyragenomet och andra viktiga virionkomponenter.
↓
Anskaffning av ett hölje. (görs inte av alla)
↓
Frigörelse från värdcellen.
↓
Mognad av viruspartiklar. (görs inte av alla)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Virala nukleinsyran har? Vad är problemet med nukleinsyra?

A

Packningssignaler
Problemet med nukleinsyra - viruset har lagt ner mycket energi för att bygga upp sig

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Vad är packningssignaler?

A
  • markeringar som känns igen av en pump
  • matar in arvsmassan genom ett hål i viruspartikeln
  • när ett helt virusgenom har kommit in stängs kanalen igen
  • (detta är ex. på herpesvirus)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Frigörning av virus från cellen?

A
  • genom avknoppning (budding)
  • genom cell-lys
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Vad är avknoppning (budding)?

A

Avknoppning - i cellmembranet sitter virala proteiner - viruset tar sig in och knoppas av från cellens membran

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Vad är cell-lys?

A
  • “Death protein” (adenovirus E3-11,6K)
  • Klara att infektera ny cell (vissa behöver “mogna”)
  • Virus lyserar / sprängs
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Vad är R0?

A

Det antal personer som en sjuk person i genomsnitt kommer att smitta kallas R0.
- Varje individ som är smittat, hur många kan de smitta i sin tur - ett mått på hur många som blir/är smittade

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Vad är horisontell smittspridning? (2 olika)

A

Horisontellt:
- Indirekt: vektorer (insekter), luftburna droppar (aerosol), vatten, mat/föda, transporter/redskap, veterinärer
- Direkt: fysisk kontakt, sexuell, slickande, bitande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Vad är vertikal smittspridning?

A

Vertikalt:
- Överföring till foster eller nyfödd
- Egenskaper och “livsstil” hos respektive virus - en del kan smitta på flera sätt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Smitta via vattendroppar? (2 olika)

A
  • Droppsmitta (hosta, nysningar) - vattendropparna har en viss storlek, när de åker ut droppar de ner på marken väldigt snabbt
  • Aerosol (vanlig utandning) - mindre vattendroppar men kan sprida sig mycket längre
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Smittcykel vektorer?

A
  • Sylvatisk smittcykel - vild
  • Viruset snurrar runt i smittcykeln
  • Vilda fåglar - nilfeber - kan smitta runt via fåglar och myggor - en smittcykel i naturen som generellt sett inte påverkar fåglarna eller myggorna - biter myggan ett djur eller människa kan vi bli väldigt sjuka - men vi kan inte sprida tillbaka (dead end host)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Vilka symtom orsakar rotavirus?

A
  • Inducerad diarré och kräkningar
  • Enorma mängder i mag-tarmkanalen - inducerar reflexer till kräkningar via hjärnan
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Rabies - påverkar hjärnan till aggressivt beteende?

A

Rabiesvirus kommer in via bett och transporteras till hjärnan och vidare till spottkörtlarna vilket kan inducera ett aggressivt beteende - aggressiva djur kan i sin tur attackera andra och sprida vidare viruset

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Stabilitetens betydelse för smittspridning? (med eller utan hölje)

A

Dvs lipidhölje gör virus instabila medan tighta proteinskal är väldigt resistenta

  • Små icke-höljesbärande virus är extremt stabila i naturen
  • Stora icke-höljesbärande virus är lite mindre stabila
  • Höljesbärande virus är instabila
55
Q

Virusöverlevnad i vatten?

A
  • Virus utanför cellen är huvudsakligen att betrakta som proteinmolekyler samt nukelinsyramolekyler, samt i vissa fall t.ex. lipider
  • Om virus når grundvatten, en viktig källa till rent dricksvatten, kan det bevaras där
  • Temperaturen var enda faktorn som påverkade avdödningen
  • Temperaturen är avgörande!
56
Q

Virusinaktivering? (4 faktorer)

A

Värme (tillförd värme, värmeutveckling genom kompostering)

pH - t.ex. syror (oorganiska, organiska: mjölksyra, myrsyra)
- Kalk (pH 12)

Ultraviolett ljus (UV)

Högtrycksbehandling

57
Q

Kemiska metoder för virusinaktivering? (ge 4 exempel)

A
  • Ammoniak
  • Aldehyder
  • Väteperoxid
  • Klorföreningar
58
Q

Virus patogenes?

A

Mekanismer för virus att skada celler och göra oss sjuka
- Direkt viruspåverkan
- Immunreaktioner
- Leder till död/destruktion/dysfunktion av celler och organ

59
Q

Varför blir bara vissa djur sjuka men andra inte?
Varför orsakar vissa virus allvarlig sjukdom medan andra inte?

A
  • Virala faktorer - olika virulens
  • Värdfaktorer
  • Kombination av båda
  • Saminfektioner (leda till skydd eller ökad mottaglighet)
  • Slumpmässiga faktorer (infektionsdosen)
60
Q

Isbergskonceptet för virusinfektioner?

A
  • Exponering utan infektion
  • Subklinisk infektion
  • Lindrig sjukdom
  • Måttlig sjukdom
  • Allvarlig sjukdom
  • Djuret dör
61
Q

Spridning av virus och sjukdom? (2 olika spridningsvägar)

A

Lokal spridning - andas in virus - spridning i luftvägarna - utandning

Viremisk spridning - spridning i blodet - andra organ kan drabbas - sjukdomsförloppet blir mycket värre

62
Q

Vad är systemisk infektion?

A

Vissa virus kan sprida sig vidare: basolateral exit
- Flera delar av kroppen och allvarligare sjukdom

63
Q

Varför blir inte alla sjuka av norovirus?

A

Närvaron av histo-blodgruppsantigen (HBGA) på tarmepitelytor är avgörande för känslighet för många norovirusgenotyper.

64
Q

Dengu feber? (antikroppar och ökad sjuklighet)

A
  • Sprids via insekter
  • Viruset infekterar individer - det bildas antikroppar - om antikropparna inte är perfekta och neutraliserade kan de binda till viruset - om viruset kommer en andra gång (en andra infektion) kommer antikropparna hjälpa viruset och man blir ännu sjukare
65
Q

Vad är Immunosuppression? (+ 3 mekanismer)

A

Global minskning av immunsvaret orsakad av virusinfektion

Mekanismer:
- Replikation i en eller flera celler i immunsystemet
- Störning av cytokinhomeostas och intracellulär signalering
- Virusproteiner som fungerar som viroceptorer eller virokiner (immunmodulerare)

66
Q

Vad är persistenta virusinfektioner (ihållande)?

A
  • Till skillnad från akuta virusinfektioner pågår persisterande infektioner under långa perioder och uppstår när den primära infektionen inte rensas bort av det adaptiva immunförsvaret.
  • Varicella-zoster-virus, mässlingsvirus, HIV-1 och humant cytomegalovirus är exempel på virus som orsakar typiska persisterande infektioner.
  • En kronisk infektion är en typ av ihållande infektion som så småningom läker ut, medan latenta eller långsamma infektioner varar hela värdens liv.
67
Q

De olika typiska förloppen av en virusinfektion? (namnen)

A

Akut infektion
Latent infektion
Kronisk infektion
Progressiva (akut, ibland kronisk) infketion
Långsamma infektioner

68
Q

Akut infektion? (grafens utseende)

A
  • man blir sjuk, viruset ökar och man kan smitta
  • en topp som går ner till noll
  • “hit and run”
69
Q

Latent infektion? (grafens utseende)

A
  • börjar som en akut infektion - sen går den ner - efter en lång tid får man ett återfall av viruset - man blir sjuk, viruset ökar och man kan smitta
  • kännetecknas av periodicitet
  • Flera toppar som går ner till noll och sedan upp igen
70
Q

Kronisk infektion? (grafens utseende)

A

mer klassisk - börjar som en akut infektion - viruset går aldrig ner till noll - det finns kvar i kroppen - individerna blir inte sjuka men man kan av och till smitta andra individer
- en topp som går ner en bra bit men inte till noll - dras sakt ut

71
Q

Typexempel på virusinfektioner som bara associeras med akutfas “hit - and - run”?

A
  • Förkylningar på djur och människa (rhinovirus, respiratoriskt syncytial virus)
  • Diarré såsom “Vinterkräksjukan”, rotavirus diarré

OBS! Kan vara olika beroende på virusvariant och värd Hos immunsvaga individer kan virus finnas kvar.

72
Q

Exempel på kroniska virusinfektioner?

A

Felin infektiös peritonit (FIP)

73
Q

Vad är Felin infektiös peritonit (FIP)?

A

Orsakas av en muterad form av Felint enteriskt coronavirus (FECoV)
- FECoV allmänt spritt
- Ofarligt, adapterat till tarm, orsakar mild avläkande diarré
- Virus sprids via saliv och avföring
- Persistent infektion med virusavsöndring
- Immuniteten håller virus i schack
- Stress “drar igång” virusreplikation
- Mutanter uppstår, eventuellt till FIP virus
- Komplex patologi

74
Q

Exempel på latenta virusinfektioner?

A

Herpesvirus etablerar livslånga infektioner med återkommande reaktivering och sjukdom-rad olika typer
- Munsår, vattkoppor-bältros, pseudorabies hos svin (neurologisk sjukdom), virusabort på häst (EHV-1)

75
Q

Exempel på långsamma och progressiva virusinfektioner?

A
  • Valpsjuka - old dog encephalitis
  • Prionsjukdomar
  • Lentivirus (retrovirus) som FIV, HIV, Visna-Maedi, Equine infectous anemia virus
76
Q

Medfödda immunsvaret?

A
  • snabbt men “ospecifikt”
  • Interferon
  • NK-celler
  • (Makrofager)
77
Q

Adaptiva immunsvaret?

A
  • är specifikt mot ett givet agens - tar längre tid, men det finns ett minne - dvs snabbt och effektivt svar om viruset kommer igen
  • Cytotoxiska T-celler och antikroppar - utnyttjar vid vaccination
78
Q

Intracellulära pelikaser?

A

känner igen cellens arvsmassa (inte RNA)

79
Q

Tollika receptorer? (PRR)

A

(sitter i vesiklarna) känner igen komponenter av virus, t.ex. nukleinsyra

80
Q

Vad gör antivirala protein?

A

Stoppar virusreplikation

81
Q

Helikaser känner igen?

A

Känner igen nukleinsyra

82
Q

Interferon receptor skapar?

A

En signalkaskad vilket sätter igång produktion av antivirala proteiner

83
Q

Vad är och gör Oligoadenylat syntas (OAS) vid det antivirala tillståndet?

A
  • Degradering av virus RNA
  • Finns i celler, ffa i små mängder - men vid det antivirala tillståndet ökar mängden
  • När viruset infekterar binder OAS till RNA och det skapas en enzymaktivitet som gör att RNAs aktiveras - då kan inte viruset föröka sig
84
Q

Vad gör PKR?

A
  • Stoppar translationen-produktionen av virala proteiner
  • Finns i cellen och aktiveras av dubbestängat RNA - blir ingen protein produktion
85
Q

Vad gör adenovirus?

A

Adenovirus producerar Virusassocierat (VA) RNA - stoppar aktiveringen av PKR

86
Q

Vad är naturliga Killer (NK)-celler?

A
  • Viktiga tidigt under infektionen innan CTLs finns: - Dödar celler utan MHC-I
  • Många virus undviker CTLs genom att nedreglera MHC-I, men blottar sig då för NK
  • Virus kan uttrycka en “låtsas” MHC-I
  • NK-celler dödar andra celler som inte har MHC-1
  • “låtsas” MHC-1 kan utvecklas och då känner T-cellerna igen cellerna och viruset kan utvecklas
87
Q

Adaptiva immunförsvaret (kopplat till CTL, virus och MHCI)?

A
  • Presentation av viruspeptider för CTLs
  • Många virus undviker CTLs genom att degradera eller påverka MHC-I
  • Klassiskt exempel: Adenovirus E3/19k protein
  • Ett sätt att särskilja mellan infekterade och friska celler
  • Många virus ger sig på systemet på olika sätt genom att ge sig på MHC-1 cellerna
88
Q

Antikroppar fungerar på många olika sätt, bla vilka? (adaptiva svaret - virus)

A
  • “escape-mutanter” uppkommer - neutralisering sker ej (så undviker virus antikroppar)
  • Antikroppar är den andra stora delen i det förvärvade immunsystemet
  • Kan bilda stora aggregat som kan tas upp av andra celler
89
Q

Influensa har många olika vägar att inaktivera IFN systemet? (produktion och effekt)

A
  1. Produktion av IFN via:
    - interaktion med RIG-I, MDA-5, TRIM 25, IRF3,
    - uppbindning av dsRNA, stoppar polyadenyleringen av IFN mRNA
  2. Effekten via:
    - stoppar polyadenylering via antivirala geners mRNA,
    - interagerar med OAS och PKR, binder dsRNA
90
Q

Vad är antigent skifte?

A

Stor förändring genom utbyte av ytproteiner (HA/NA)

  • Antigenskifte (reassortment) - skapades ett helt nytt virus - drygt 10 år senare skapades ytterligare en ny variant

(ingen i populationen hade immunitet mot viruset, vilket ledde till stor spridning)

91
Q

Vad är antigen drift?

A

Ackumulerade punktmutationer

92
Q

Virala zoonoser i Sverige, ge 3 exempel?

A

Fästingburen encefalit, TBE (Flavivirus)
Ockelbosjukan (Togavirus)
Sorkfeber (Hantavirus)

93
Q

Symtom TBE?

A

De tar oftast mellan fyra till tio dagar från smittotillfället till att du blir sjuk, men det kan ta ända upp till en månad.

De första tecknen är vaga och allmänna besvär som huvudvärk, muskelvärk, trötthet och feber. Dessa symptom varar bara i ett par dagar till en vecka. Hos de flesta läker infektionen av sig själv och de blir helt återställda.

Hos omkring en tredjedel av alla smittade sprids viruset vidare till hjärnan. Ungefär en vecka efter att de första symtomen har försvunnit brukar då följande symtom komma:
- Hög feber
- Svår huvudvärk
- Kräkningar
- Ljuskänslighet och ljudkänslighet
- Förvirring
- Koncentrationssvårigheter

94
Q

Komplikationer och följdsjukdomar av TBE?

A
  • Hos ungefär en tredjedel av alla som smittas sprids viruset vidare till hjärnan och hjärnhinnorna. Det kan påverka det centrala nervsystemet och ge gångsvårigheter, talrubbningar och koncentrationsstörningar eller minnesstörningar. Var tionde smittad får olika förlamningssymtom.
  • Dödsfall i TBE förekommer, men risken är mycket liten i Sverige. Hos barn under sju år är sjukdomsförloppet oftast lindrigare. Fler män än kvinnor får TBE
  • Vaccin finns och är det bästa skyddet mot TBE och rekommenderas att användas
95
Q

Vad är Ockelbosjukan (bärplockarsjukan)?

A

Sindbisvirus: Myggor (Aedes o Culiseta)
Dalarna, södra norrland
12-36 timmar, ledsmärtor, hudutslag
Självläkande, 20% långvariga problem

96
Q

Vad är Sorkfeber - Hantavirus?

A

50-2000 fall per år i Sverige
Reservoar är skogssorken (Myodes glareolus)
Hög feber, muskelvärk, allmän sjukdomskänsla, svåra buk- och ryggsmärtor.
Nedsatt njurfunktion 1-2 veckor
Ibland hudblödningar
Inga kvarstående men
Dödligheten under en procent

97
Q

Många zoonotiska virus och virus med zoonotisk potential finns och sprids via vektorer - vilken familj av virus? Vilka sjukdomar kan uppkomma?

A
  • arbovirus (akronym för ARthropod BOrne virus)
  • West Nile feber, Dengue, Gula febern etc.
98
Q

Den virala livscykeln i mygg?

A

Suger i sig virus - åker till myggans magsäck - sprider och förökar sig i spottkörtlarna - kan således sprida sig till nästa individ via utsöndring från myggan

Vissa speciella arter av myggor sprider speciella virus (alla kan inte sprida allt)

99
Q

West Nile Virus (Nilfebern)?

A

Vid fall av WNV kommer 33% att dö, 50% bli helt återställda och 17% kommer ha återfall eller ofullständig återhämtning

  • Feber
  • Svaghet i bakbenen.
  • Förlamning av bakbenen.
  • nedsatt syn
  • ataxi (svaghet)
  • tryck i huvudet
  • planlöst vandrande
  • kramper (anfall)
  • Oförmåga att kretsa
  • Överexcitabilitet
  • koma

(tänk på hästen med förlamade bakben)

100
Q

West Nile hos människa: Symptom och komplikationer?

A

Sjukdomen kan gå obemärkt men kan också visa olika kliniska tecken
Vanligtvis ganska mild med influensalika symtom som feber, huvud- och muskelsmärta
Omkring hälften visar utslag
I cirka 15 procent av fallen är sjukdomen svår med encefalit och/eller myokardit (hjärtmuskelinfektion)

101
Q

Rabies virus spridning och smittsamhet?

A
  • Kontaktsmitta (bett, aerosoler (urin, avföring), organtransplantation)
  • Kan infektera alla däggdjur
  • Infektion resulterar nästan 100% i död
  • Global spridning (nästan)
  • Ca 10 miljoner post exponering vaccinationer per år

Symtom:
- Inkubationstid vanligen mellan 14-90 dagar (längre tid förekommer)
- Samma symtombild från de olika virusvarianterna men stora individuella skillnader
- Paralytisk typ

102
Q

Smittöverföring av rabies - hund? (6 steg)

A
  1. Hunden blir biten av ett rabiessmittat djur
  2. Rabies virus kommer in i hunden via infekterat saliv. Viss replikering i myocyter
  3. Virus “inkuberas” i hundens kropp i ungefär 3-12 veckor. Hunden visar inga sjukdomstecken under denna tid
  4. Virus sprids via perifera nerver till ryggmärg och hjärna (limbiska systemet)
  5. När virus når hjärnan förökas virus snabbt, hunden börjar visa sjukdomssymtom och virus förs till olika inre organ ffa spottkörtlarna
  6. Det infekterade djuret dör vanligen inom 7 dagar efter symtom

Vaccin finns och kan användas förebyggande och post-infektion - måste ges före symtom uppkommer (finns inget botemedel)

103
Q

Virus och cancer?

A
  • Vanligt hos djur
  • En hel del retrovirala sjukdomar
  • Papillomvirus (ex Sarcoid eller INK på häst, vårtor kor)
  • Mareks disease (herpesvirus)
  • Papillomvirus hos människa
  • Cervixcancer (endast vissa typer HPV 16 och 18 står för 70% av cancer, HPV 6 och 11, kondylom)
  • Hepatit C (Genus hepacivirus-flaviviridae)

Vaccin finns

104
Q

Vad står HPV för?

A

Humant papillomvirus

105
Q

HPV hos människa?

A

HPV, Humant papillomvirus, är en virusgrupp som är mycket vanligt förekommande. Det finns över 100 olika typer av HPV. En del orsakar hand- eller fotvårtor, andra kondylom (könsvårtor) och ett 15-tal kan orsaka cellförändringar på livmoderhalsen. Dessa cellförändringar kan, men behöver inte, utvecklas till livmoderhalscancer.

106
Q

Beror all livmoderhalscancer på HPV-infektioner?

A

Ja, i stort sett. I Sverige får varje år cirka 450 kvinnor diagnosen livmoderhalscancer. Vid cirka 70% av diagnoserna är HPV 16 eller 18 bakomliggande orsak. Det finns flera andra HPV-typer som också kan ge cellförändringar på livmoderhalsen om inte infektionen läker ut av sig själv. Cellförändringar kan upptäckas innan de har utvecklats till cancer. Det är därför mycket viktigt att kvinnor får på de gynekologiska cellprovskontroller de blir inbjudna till mellan 23 och 59 års ålder.

107
Q

Vad är Prionsjukdomar?

A
  • Tros orsakas av att ett felaktigt veckat protein (prionproteinet) överför sin sjuka dorm till friska prionproteiner. Detta orsakar massiv nervcellsdöd som ger hjärnan tvättsvampsliknande utseende
  • PrP^Sc är extremt motståndskraftigt t.ex. mycket hög temperatur, desinfektion etc.
  • Lång inkubationstid, finns inga tester för asymtomatiska individer
  • Finns både hos djur och människor
  • Smittsam variant
  • Genetisk variant
  • Prionsjukdomar - Transmissibla (inte ett klassiskt virus - men fungerar som ett virus, kan smitta, föröka sig och orsaka allvarliga sjukdomar)
108
Q

Prionsjukdomar skapar dominoeffekt: felaktigt protein påtvingar sin form till friska?

A
  • Finns hos alla djur
  • Kan felaktigt veckas och förändra sin form - på ett sätt som gör att de inte fungerar längre - då kan det interagera med den friska formen och påtvinga den felaktiga formen till den friska - dominoeffekt
  • Ackumuleras i stora fibriller i hjärnan
109
Q

Vad finns det för skydd mot virus?

A
  • Oftast mest effektiv “förhindra smitta”
  • Antivirala medel
  • Proteasinhibitorer
  • Nukleosidanaloger
110
Q

Vad är antivirala medel?

A

Antivirala medel är mediciner som vid en virusinfektion bromsar virusets replikation, de kallas ofta bromsmediciner. De botar alltså inte virussjukdomar, utan bromsar deras utveckling. De används för att sakta in förloppet hos obotliga sjukdomar som t.ex. HIV.

111
Q

Vaccintyper mot virus (8 st)?

A

Levande försvagade (attenuerade)
Avdödade
Vektorvacciner
Viruslika partiklar
Subenhetsvacciner
DNA vacciner
mRNA vacciner
DIVA (Differentiating Infected from Vaccinated Animals)

112
Q

Hur kan vi diagnostisera virus? (2 metoder)

A

Direkta diagnostiska metoder:
- Viruspartiklar visuellt
- Levande virus
- Virusets proteiner (antigen)
- Virusets nukleinsyra

Indirekta diagnostiska metoder:
- Värdens immunförsvar
- Antikroppar
- Cell-medierad immunitet

113
Q

Direkta diagnostiska metoder - 1a. Virusets proteiner? (tester)

A

Immunofluorecenstest: Detta test utförs vanligen på vävnadssnitt. Fluoreceinkonjugerade virusspecifika antikroppar känner igen virusantigen och färgar specifikt virusinfekterade celler och vävnader.

114
Q

Direkta diagnostiska metoder - 1b. Virusets proteiner? (tester)

A

Immunohistokemi: Testen liknar immunofluorescens, men istället för fluorescerande markörer används kemiska färgkomplex såsom biotinstreptavidin, eller peroxidas-antiperoxidas färgning.

115
Q

Direkta diagnostiska metoder - 1c. Virusets proteiner? (tester)

A
  • Antigen ELISA: “Enzyme Linked Immuno Sorbent Assay” utförs på testplattor ytbehandlade med virusspecifika antikroppar.
  • Provmaterialet placeras på plattan, och om provet innehåller virus kommer dessa att bindas till antikropparna.
  • Viruset detekteras sedan med hjälp av en annan specifik antikropp som är kopplad till en markörsubstans, exempelvis biotin.
116
Q

Stegen för en typisk ELISA? (4 steg)

A
  1. Antikropp för infångning
  2. Målantigen
  3. Enzymkopplad detektionsantikropp
  4. Substrat -> Produkt
117
Q

Direkta diagnostiska metoder - 2. Virusets arvsmassa (nukleinsyra)? (test)

A
  • Polymerase chain reaction (PCR): Specifik amplifiering av delar av virusgenomet.
  • PCR innebär mångfaldigande och därmed påvisande av känd nukleinsyra (DNA eller RNA) -sekvens.
  • Principskiss av PCR dvs mångfaldigande av nukleinsyra.
  • Vid varje cykel fördubblas antalet av de DNA-molekyler som primrarna kan baspara till.
  • Visualiseras med elektrofores
118
Q

Vad är realtids-PCR?

A
  • Den konventionella PCR-tekniken har vidareutvecklats så att detektion av PCR-produkten sker direkt i PCR-röret och amplifieringen kan följas i realtid.
  • Det finns stora diagnostiska vinster med realtids-PCR jämfört med konventionell PCR.
  • En stor fördel är att kontamineringsrisken, carry over, minskar drastiskt då amplifierat material inte tas upp ur röret och ut på labbänken och laboratoriet. Efter analys kasseras PCR-produkten i ett stängt PCR-rör eller PCR-platta.
  • Ytterligare en aspekt är att tidsåtgång och arbetsmoment minskar genom att detektionssteget är inbyggt i PCR-maskinen och analyssteg som elektrofores eller blottning inte är nödvändiga.

Taq-man en av många varianter på realtids PCR

119
Q

Direkta diagnostiska metoder - 3. Visuellt? (tester)

A

Elektronmikroskopi (transmissionselektronmikroskopi (TEM)

120
Q

Direkta diagnostiska metoder - Levande virus - 4a. Odla virus? (tester)

A

(majoriteten går inte att odla)
- På försöksdjur: Denna klassiska metod används vid inokulering av misstänkta rabiesprov i möss

121
Q

Direkta diagnostiska metoder - Levande virus - 4b. Odla virus? (tester)

A
  • Inokulering av embryonerande ägg: har använts som första steg vid diagnostik av många virus - 1931 av Woodruff and Goodpasture
122
Q

Direkta diagnostiska metoder - Levande virus - 4c. Odla virus? (tester)

A

Odling på cellkulturer:
- Primärt isolerade celler
- Sekundära cellkulturer
- Immortaliserade cellinjer
- Cellsuspensioner från olika värddjur och organ

123
Q

Virusinfektion - olika effekter i cellkultur - ge ett exempel?

A

Cytopatisk effekt (CPE): typiska förändringar
- t.ex. inklusionskroppar, fusion av celler (syncytia)

124
Q

Kvantifiering av virus?

A

“Plaque assay” mäter mängden “levande” virus i ett prov

125
Q

Indirekta metoder - 1a. Antikroppar mot virus? (tester)

A

Antikropps ELISA: Testen liknar antigen-ELISA, förutom att testplattan är täckt med virusproteinantigen, och metoden detekterar närvaro av virusspecifika antikroppar i provserum

126
Q

Indirekta metoder - 1b. Antikroppar mot virus? (tester)

A

Hemagglutinin inhibitionstest: Vissa virus, t.ex. influensavirus, har receptorer som binder och agglutinerar röda blodkroppar. Antiserum mot virus innehåller antikroppar mot dessa receptorer och blockerar agglutinering av erytrocyter.

127
Q

Indirekta metoder - 1c. Antikroppar mot virus? (tester)

A

Serumneutralisationstest: Testen utförs på cellkultur och detekterar närvaro av virusneutraliserande antikroppar i provserum i form av reducerad cytopatisk effekt av virus.

128
Q

Vilka snabbtester finns? (4 st)

A
  • Dip stick metoder
  • Lateral-flow verktyg
  • “On Site Diagnostik”
  • “Point-of-care” diagnostik

Enkel, snabb, billig…

129
Q

Vad är virus Metagenomik?

A

En möjlighet för upptäckt av nya virus i sjuka djur eller i naturen

130
Q

Vad betyder Metagenomik?

A

“Den totala genetiska sammansättningen av mikroflora i ett prov”

131
Q

Viral metagenomik för detektion/diagnostik av virus (plus & minus)?

A

+ Ospecifik (förutsättningslös)
+ Kräver ej virusodling
+ Robust
+ Olika typer av prov

  • Tidskrävande
  • Relativt dyrt (blir allt billigare)
  • Tillgång till välutrustat lab
  • Avancerad analys av resultat
  • Genererar stora mängder data
  • Bioinformatisk expertis
132
Q

Metodologi för viral metagenomik? (7 steg)

A
  1. Prov
  2. Provbearbetning
  3. Amplifiering
  4. Preparering för sekvensering
  5. Storskalig sekvensering
  6. Bioinformatik
  7. Uppföljning
133
Q

Ultradjup sekvensering - science fiction eller din nästa diagnostiska metod på kliniken? (plus & minus)

A

Plus:
Detektera allt
Behöver ingen förhandsinfo
Varianter detekteras
Utbrottsutredningar
Kombinera med immunstatus

Minus:
Komplext data
Dyrt
Svårt att tolka

Virologi (3 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions