Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Virologi > Instuderingsfrågor > Flashcards

Instuderingsfrågor Flashcards

1
Q

Hur stora är virus?

A
  • 20 till 300 nm
  • Gigantiska virus är större, men är undantag och få
  • Virus är ca 100 till 1000 gånger mindre än bakterier.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hur är virus uppbyggda?

A

Uppbyggda av arvsmassa, proteinskal, vissa har lipidmembran

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur är virus uppbyggda? (längre definition)

A

Beståndsdelar:
- Arvsmassa (DNA eller RNA, enkel eller dubbelsträngat)
- Proteinskal, s.k kapsid (naket virus)
- Vissa har lipidmembran (enveloped virus)
- Spikes/peplomerer
- Ytprotein som hemagglutinin & neuroaminidas

Nukleokapsiden kan ha olika form:
- Många virus är uppbyggda ikosahedriskt, regelbundet av proteinenheter.
- Andra är uppbyggda helikalt, som cylindrar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Enligt vilka fyra huvudsakliga grundstrukturer är virus uppbyggda?

A
  • Ikosahedral
  • Helikal
  • Nakna
  • Med lipidmembran (enveloped)

Ikosahedral och helikal (nakna - utan hölje).
Ikosahedral och helikal med hölje (lipidhölje med glykoproteiner).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är en kapsid?

A

Kapsid: proteinskal, skydd runt arvsmassan uppbyggt av små identiska subenheter: kapsomer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är en nukleokapsid?

A

Nukleokapsid= kapsid + arvsmassa
(hölje med innesluten aminosyra)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är en virion?

A

En infektiös viruspartikel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Nämn några egenskaper som skiljer virus från alla andra kända livsformer?

A
  • Kan ha olika typer av arvsmassa. RNA/DNA och dubbel/enkelsträngat.
  • Måste föröka sig i en levande cell
  • Har flera förökningssätt
  • Samtliga har förmågan att fördröja eller hejda värdens immunsvar.
  • Virus saknar metabolism
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilka olika typer av arvsmassa kan virus ha?

A
  • dsDNA (dubbelsträngat) (linjär eller cirkulär)
  • ssDNA (enkelsträngat) (linjär eller cirkulär)
  • dsRNA (dubbelsträngat)
  • ssRNA (+/-) (enkelsträngat, positiv eller negativ sense)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur förökar sig virus? (7 steg)

A

Löpande band-delar produceras och sätts ihop.
OBS levande celler är nödvändiga!

  1. Binder till cellreceptor
  2. Inträde i cellen och öppnar kapsid - arvsmassan frisätts
  3. Tidig genexpression - ta över cellerna, bygga om och förändra cellen - kommer bara producera virus
  4. Replikation av virusgenom
  5. Sen genexpression - andra gener produceras - de som bygger ihop viruspartikeln
  6. Ihopsättning av virioner
  7. Exit, nya virus tar sig ut
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är tropism?

A

möjlighet att föröka sig - förmåga att infektera

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är skillnaden mellan en generell replikationscykel hos DNA- resp. RNA-virus?

A

RNA kan alltid använda sig av cellens DNA-polymerase, och har ingen tidig eller sen fas.
- RNA virus har replikation i cytoplasman

DNA behöver sitt eget polymerase och har både tidig och sen fas.
- DNA virus har replikation i cellkärnan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Beskriv gemensamma steg i replikationscykeln för ett DNA respektive RNA virus? (3 st)

A
  1. Fastsättning till cell
  2. Tar sig in i cellen, direktfussion eller via endosytos
  3. Väl inne måste viruspartickeln öppnas upp så att arvsmassan kommer fram
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Allmänt om RNA-virus och dess replikationscykel?

A
  • Har RNA genom,
  • finns inga enzymer i cellen som kan kopiera RNAmolekyler
  • Finns + eller - RNAvirus
    • RNAvirus har genom som kan fungera som mRNA -> celler börjar producera proteiner direkt
  • Ett av dessa proteioner gör en komplimentär -RNAsträng
  • Andra delar av uppchoppat protein används för att bygga nya virus
  • Sen tar virus sig ut genom avknoppning eller att cellen sprängs
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Allmänt om DNA-virus och dess replikationscykel?

A
  • Måste in i cellkärnan
  • Där uppfattas de som vilket DNA som helst
  • mRNA produceras
  • Stänger av imunförsvar tar över cellen
  • När har dubbelsträngade DNAkopior så börjar proteiner som ska bygga virusparticklar tillverkas
  • Virus transporteras till cellmembranet knoppas av eller cellen sprängs
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är “attachment” eller fastsättning?

A

Attachment är när viruset fäster till cellmembranet med hjälp av receptorer på cellmembranet som cellen egentligen ska ha till något annat.
- Viruset binder till cellens receptorer för att kunna ta sig in i cellen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hur tar sig virus in i celler? (allmänt - 2 metoder)

A

Direkt fussion och receptormedierad-endocytos.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Hur tar sig virus in i celler? - Receptormedierad endocytos?

A

För virus med och utan hölje:
-Tas in via en vesikel, blir en endosom
- arvsmassan tar sig på olika sätt ut i cytoplasman (te.x fussera med lysosom).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Hur tar sig virus in i celler? - Direkt fusion?

A

Endast för virus med lipidhölje:
- Peplomerer med fusionsegenskaper penetrerar cellmembranet.
- Virusets lipidmembran smälter samman med cellmembranet
- Naken nukleokapsid tar sig in i cytoplasman.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Hur tar sig virus in i celler? - Vissa virus, bacterial phage - vad är det?

A
  • Virus injicerar sitt genetiska material direkt i cellen.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad kännetrcknar fasen under replikationscykeln som kallar “early” eller tidig? (5 st)

A
  • Sker endast i DNA
  • Förbereder sig på att över cellen,
  • Viruset måste värja sig mot cellens försvar - stänger av försvarsmekanismer
  • Proteiner produceras som kan vinna över kroppens försvar.
  • Genomreplikation.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad kännetecknar fasen under replikationscykeln som kallas “late” eller sena fasen? (2 st)

A

-Beståndsdelar till virionen produceras - de som bygger upp viruspartikeln
- Nya viruspartiklar lämnar värdcellen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Fundera lite på hur mRNAn bildas utifrån de olika typerna av viral arvsmassa? (ssDNA)

A

ssDNA -> dsDNA -> +ssRNA = mRNA, en komplimentärsträng görs innan transkription till mRNA kan göras

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Fundera lite på hur mRNAn bildas utifrån de olika typerna av viral arvsmassa? (dsDNA)

A

dsDNA -> +ssRNA= mRNA, inne i cellkärnan transkriberar cellens RNA-polymeras det virala genomet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Fundera lite på hur mRNAn bildas utifrån de olika typerna av viral arvsmassa? (+ssRNA)

A

+ssRNA är ett funktionellt mRNA, i cytoplasman läser ribosomerna det virala genomet som ett mRNA, det translateras direkt till virala proteiner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Fundera lite på hur mRNAn bildas utifrån de olika typerna av viral arvsmassa? (-ssRNA)

A

-ssRNA -> +ssRNA =mRNA, virus gör i cytoplasman om sig själv till en mRNAmall dsRNA -> mRNA

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Hur kopieras dess arvsmassa utifrån de olika typerna av arvsmassa som virus kan ha? (positivt RNA)

A

Positivt RNA kan translateras direkt till mRNA.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Hur kopieras dess arvsmassa utifrån de olika typerna av arvsmassa som virus kan ha? (negativt RNA)

A

Negativt RNA behöver polymeras för att kunna bli ett positivt RNA (–> mRNA), eftersom den inte kan translateras direkt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Hur kopieras dess arvsmassa utifrån de olika typerna av arvsmassa som virus kan ha? (dsRNA)

A

Dubbelsträngat RNA - en sträng används som mall till translationen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Hur kopieras dess arvsmassa utifrån de olika typerna av arvsmassa som virus kan ha? (dsDNA och ssDNA)

A

Dubbelsträngat DNA sker som vanligt.
Enkel-strängat DNA transkriberas till dubbelsträngat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Hur undviker virus att packa in cellens nukleinsyra i sina kapsider?

A

Genom packnings signaler som är unika sekvensmotiv i arvsmassan som viruset känner igen. Signalerna binder till en “vev” som vevar in in nukleinsyrorna som sedan stängs igen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Varför talar man om “löpande band principen” när det gäller virusreplikationen?

A

Ett virus tar sig in i cellen, replikeras och producerar nya komponenter, nya och flera virus kommer ut och sprids vidare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Hur tar sig virus ut ur celler? (2 st)

A

Knoppas av eller blir så många att cellen spricker (lyserar)
- Avknoppning (virus med hölje)
- Lysering (virus utan hölje).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Nämn några sätt som virus transporteras i cellen? (2 st)

A
  • Med vesiklar (endosom, lysosom)
  • Fritt i cellen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Nämn ett exempel på ett steg vid ihop-montering av virus.

A

Beståndsdelar produceras.
Nukleinsyra packas in.

36
Q

Med vilka olika mekanismer muterar virus sin arvsmassa?

A
  • Rekombination, om 2 virus finns i samma cell kan genomen under replikation korsas och en “hybrid” bildas. Förflyttning av varianter över genomet för att producera nya haplotyper
  • Reassortment, i ett segmenterat virusgenom kan delar av två gruppuppsättningar få helt andra egenskaper än båda föräldravirusen, ex influensa. Två virus infekterar samma cell samtidigt
  • Punktmutationer, deletioner, insertioner, frame shift
  • Slarviga polymeraser utan proof reading
37
Q

Vilka är kriterierna som International Committee for Taxonomy of Viruses (ICTV) använder sig av för att klassificera virus i familjer? (6 st)

A

-Genom (RNA/DNA, ss/ds)
-morfologi av virion (ikosahedral/helikal)
-hölje/inte hölje
-replikationsstrategi
-serologiskt släktskap (serotyper)
-vilken cell de angriper

38
Q

Vad baseras den så kallade Baltimore metoden för att klassificera virus på?

A

Den baseras på hur viruset producerar sitt mRNA.

39
Q

Vad är en serotyp?

A

Serotyp är en viss gruppering av mikroorganismer/virus. Delas in med hjälp av de serotyp specifika antigenerna på ytan av viruset. Baseras på att antikroppar kan binda till virus och neutralisera dem

40
Q

Vilka virala faktorer är avgörande för virus stabilitet i miljön?

A

Virala:
- Om viruset har hölje eller inte, (virus med lipidhölje är generellt mindre stabila medans små ickehöljebärande virus är mer stabila.)

  • Små icke-höljesbärande virus är extremt stabila i naturen
  • Stora icke-höljesbärande virus är lite mindre stabila
  • Höljesbärande virus är instabila
41
Q

Vilka miljöfaktorer är avgörande för virus stabilitet i miljön?

A

Miljöfaktorer:
- Temperatur, (virus klarar sig längre i miljön vid låga temperaturer än i höga temperaturer.)
- Material, (virus kan vara förvånansvärt stabila i vissa “material” tex vatten, avföring, döda djur, mat (afrikansk svinpest.))
- pH
- Näring

42
Q

Vad är prioner?

A

Speciellt typ av smittoämne, beter sig som virus men är bara ett felveckat protein. Orsakar långsamma progressiva sjukdommar. Ex galna kosjukan.

  • Prionsjukdomar orsakas av ett felaktigt veckat protein som överför sin sjuka form till friska prionproteiner. Detta orskar massiv nervcellsdöd som ger hjärnan tvättsvampsliknande utseende.
43
Q

Hur “replikerar” smittämnet prioner?

A

De sjuka prionproteinerna omvandlar friska prionproteiner till felveckade.
- Det utvecklas flera prioner som skapar fibriller som orsakar enorm celldöd. Tar väldigt lång tid.

44
Q

Två influensavirus, ett H5N1 och ett H9N2, närmar sig samma mottagliga cell. Hur uppkommer en så kallad “reassortant” (H5N2)?

A

Det genetiska materialet blandas när båda virus angriper samma cell, på så sätt kan virus undkomma antikroppar genom att bilda en ny virusvariant.
- Hemagglutinin från den ena kombineras med neuroamidase från det andra viruset.

45
Q

Vad är speciellt med retrovirus jämfört med andra virus?

A

Retrovirus,
-genomgår omvänd transkription, virusets RNA omvandlas till DNA.
-DNA-kopian infogas i värdcellens genom.
-integrera det virala genomet i cellens genom
- Väl inne i cellen kan den inte ta sig ur vilket leder till virusinfektion som inte försvinner
-kan ligga latenta länge innan de blossar upp.

46
Q

Hur smittar virus i naturen/miljön?

A

Vertikalt
Horisontellt

47
Q

Vad innebär vertikal smittspridning?

A

Att ett virus sprids från moder till foster eller nyfödd

48
Q

Vad är horisontell smittspridning?

A

Att ett virus sprids genom att en individ smittar en annan individ direkt eller indirekt.

Direkt:
-fysisk kontakt,
-sexuell,
-slickande
- bitande

Indirekt:
-vektorer,
-redskap,
-föda,
-vatten,
-luftburna droppar (aerosol)

49
Q

Vad är en urban smittcykel?

A

Smitta som cirkulerar bland människor och djur på ett ställe.

50
Q

Vad är en sylvatisk smittcykel?

A

Smitta som cirkulerar i naturen, i det vilda.

51
Q

Ge exempel på arbovirus och beskriv deras respektive livscykel?

A

Virus som sprid med leddjur som vektor, t.ex. TBE (fästingar), Malaria (myggor).

  • Ett arbovirus ska kunna infekta sin vektor för att kunna sprida smittan vidare.
  1. Enzootisk/sylvatisk cykel: Virus cirkulerar mellan en vektor och en reservoar, ex. Afrikansk svinpest mellan fästing och svin
  2. Epizootisk cykel: När virus tagit sig från den sylvatiska cykeln till våra domesticerade djur, ex. utbrott av ASFV hos tamgrisar.
  3. Epidemisk cykel: När virus smittar människor, ex. Rift Valley Fever Virus.
52
Q

Beskriv i stora drag smittförloppet av rabies i en infekterad hund dvs hur blir djuret infekterat och hur sprids sedan viruset i djuret och vidare till en annan individ?

A
  1. Hunden blir biten av ett rabiessmittat djur
  2. Rabies virus kommer in i hunden via infekterat saliv. Viss replikering i myocyter
  3. Virus “inkuberas” i hundens kropp i ungefär 3-12 veckor. Hunden visar inga sjukdomstecken under denna tid
  4. Virus sprids via perifera nerver till ryggmärg och hjärna (limbiska systemet)
  5. När virus når hjärnan förökas virus snabbt, hunden börjar visa sjukdomssymtom och virus förs till olika inre organ ffa spottkörtlarna
  6. Det infekterade djuret dör vanligen inom 7 dagar efter symtom
  • Kan spridas vidare till andra individer via bett, urin eller avföring och organtransplantation

Vaccin finns och kan användas förebyggande och post-infektion

53
Q

Vad innebär en direkt respektive indirekt diagnosteknik?

A

Direkt- påvisar viruset och studeras i mikroskop
Indirekt- påvisar antikroppar som bildats mot viruset

54
Q

Vissa virus har förmågan att agglutinera röda blodkroppar, erytrocyter. Detta kallas hemagglutination (HA). Vilken är principen bakom denna metod?

A

Hemagglutination används för diagnos av vissa höljeförsedda virus såsom influensavirus.
Sammanklumpning av blodkroppar, ofta orsakad av antikroppar, hemagglutininer, som är specifikt riktade mot antigener på röda blodkroppar.

55
Q

Real-tids PCR är en vanlig metod för att bestämma mängden virus. Beskriv principen för denna teknik samt dess för- och nackdelar.

A

Den konventionella PCR-tekniken har vidareutvecklats så att detektion av PCR-produkten sker direkt i PCR-röret och amplifieringen kan följas i realtid.

-Används för att amplifiera ett exempel eller ett fåtal kopior av en viss DNA-sekvens,
-det sker en kedjereaktion där målsekvensen amplifieras exponentiellt.
-Utnyttjar termiska cykler för att denaturera DNA och sedan replikera det enzymatiskt.

Minus:
-måste veta en target sequence att rikta primers mot, dvs ej optimal om man har ett helt okänt virus som orsakat sjukdommen.
-Ej bra för kantitativ analys, då den gentemot HA eller plaque assay detekterar all nukleinsyra i ett isolat (dvs även döda virus)

Plus:
-snabb och numera ej speciellt kostsam, teknik utvecklas ständigt.
-Finns omfattande databaser att jämföra utvunna sekvenser mot.

56
Q

Vad visar bilden ovan för något? (Ett antal provrör med utblandat prov. Olika prov tillförs olika cellmattor)

A

Det visar “plaque assay” som mäter mängden “levande” virus i ett prov.

-Spädning görs av virusisolat
-de olika spädningarna tillsätts i cellkulturer.
-Om viruset är infektiöst och kan döda celler kommer det att bildas plaque, hål, i cellmattan.
-Antalet plaque (hål) räknas vid lämplig spädning och utifrån det beräknas antalet infektiösa virus i provet.

57
Q

Vid en plaque assay uppmättes 1000 virus partiklar men vid PCR uppmättes 8000 virus kopior - vad beror skillnaden på?

A

I PCR görs ingen skillnad på infektiösa eller döda virus, i PA mäts enbart levande (infektiösa) virus

58
Q

Beskriv principen för en ELISA som detekterar virus respektive en som detekterar antikroppar?

A

Antigen-ELISA:
(detekterar antigen under ett infektionsförlopps akutfas)
Antikropp i botten av plattan, som är specifik mot det virus man testar. Prov tillsätts och om viruset finns kommer det binda till antikropparna. Sedan tillsätts en sekundär antikropp (med ett enzym på) som också binder till viruset. Sedan tillsätts ett substrat som ger färgomslag.

Antikropps-ELISA:
(påvisar att en individ någon gång utsatts för en viss serotyp av ett virus. Ej nödvändigtvis varit sjuk utan även vaccinerade djur kan ha samma antikroppar)
Har istället virus i botten av plattan, man tillsätter sitt prov och om det finns antikroppar kommer det binda till viruset. Tillsätter också en sekundär antikropp med enzym

59
Q

Beskriv principen för en ELISA som detekterar virus

A

Antigen-ELISA:
(detekterar antigen under ett infektionsförlopps akutfas)
-Prov appliceras till brunn med antikroppar mot det agens man letar efter.
-Om antigen förekommer kommer det att binda in till antikropparna i brunnen och inte kunnna tvättas bort.
-Slutligen tillsätts en enzymmärkt antikropp som kommer kunna binda in till ett eventuellt antigen.
-Enzymets närvaro (och därmed även antigenet) kan påvisas på olika sätt.

60
Q

Beskriv principen för en ELISA som detekterar antikroppar

A

Antikropps-ELISA:
(påvisar att en individ någon gång utsatts för en viss serotyp av ett virus. Ej nödvändigtvis varit sjuk utan även vaccinerade djur kan ha samma antikroppar)
-Prov man tror innehåller antikroppar tillsätts en testplatta med antigen.
-Sedan tillsätts enzymmärkta anti-antikropp (vanligen från ett annat djurslag) som kommer kunna binda in till antikropparna i provet.
-Med hjälp av ett substrat påvisas närvaron av de enzymmärkta antikropparna och därmed antikropparna i det undersökta provet.

61
Q

Hur kan man odla virus?

A

Man behöver levande celler för att kunna odla virus
Man kan odla virus i:
-Lämpliga djur
-Cellkulturer med levande celler (med celler från djurorgan eller cell linjer)

62
Q

När är det relevant att använda viral metagenomik, ge två exempel?

A

Bra metod att använda när man:
-Vill undersöka hela besättningar, då man kan köra flera prover parallellt.
- När det är virus man inte kan odla.
- Om man har en biopsi.

63
Q

Vilken typ av information får man från viral metagenomik?

A

Den totala genetiska sammansättningen av mikrofloran i ett prov.

64
Q

Hur påverkar virus den infekterade cellen?

A

Stänger av försvarsmekanismerna. Den utnyttjar värden för sin egen reproduktion.

65
Q

Vad är tropism?

A

Specificiteten hos ett virus att infektera en viss typ av celler.
- möjlighet att föröka sig - förmåga att infektera

66
Q

Vad är en “Dead-end-host”?

A

En värd som kan bli smittad och sjuk av viruset, men som inte utvecklar tillräckligt höga “virus-doser” för att smittcykeln ska kunna fortsätta. Viruset dör med värden.
- Häst är te.x en dead end host med West nile.

67
Q

Vad är och kännetecknar akut, latent, persistent och långsam progressiv virusinfektion?

A

Persistenta:
- virusinfektionen kan leva kvar under mycket lång tid

Akut:
-övergående infektion.
- kortvarig, viruset försvinner

Latent:
-finns hos värden hela livet
-blossar upp ibland
-kan verka helt borta men finns kvar och kan blossa upp beroende på tex stress.

Långsam progressiv:
-tar lång tid, förvärras hela tiden tills man dör/leder till död

68
Q

Vad är och kännetecknar akut virusinfektion?

A

Akut:
-Den är snabb, produktiv och övergående.
-Värd smittar vanligen innan kliniska symptom syns samt en tid efter hen upplevs frisk.
-Kan övergå genom att värd tillfrisknar eller så övergår den i en persistent eller latent infektion.
Ex. CALICIVIRIDAE/NOROVIRUS

69
Q

Vad är och kännetecknar latent virusinfektion?

A

Latent:
-infektion utan att viruspartiklar bildas,
-viral arvsmassa kvarstår men virus går ej att påvisa.
-Det ligger tyst och kämpar mot värdens immunförsvar först vid nedreglering/immunsuppression.
-Det återkommer cykliskt i närmast identiska, akuta förlopp i samband med t ex stress, skada, dräktighet eller primära infektioner.
-Infektionen är livslång.
Ex. HERPESVIRIDAE/SuHV1(pseudorabies hos gris).

70
Q

Vad är och kännetecknar persistent virusinfektion?

A

Persistent/kronisk:
-låggradig infektion
-viruset motarbetar aktivt värdens immunförsvar men ej behöver vara så dramatisk att värden uppvisar kliniska symptom.
-Virusmängden har först ökat och sedan avtagit utan att nå noll.
-Värd smittar vanligen under lång tid
-Infektionen kan vara livslång.
Ex. BVDV (bovin viral diarré virus)

71
Q

Vad är och kännetecknar långsam progressiv virusinfektion?

A

Långsam progressiv:
-Långdragen infektion där virusmängden i värden ökar långsamt.
-Det kan ta flera år tills värd uppvisar kliniska symptom och kan smitta andra.
Ex. RETROVIRUS/FIV, feline immunodeficiency virus

72
Q

Ge ett exempel på en persistent virusinfektion?

A

Ex. BVDV (bovin viral diarré virus) och FIP

73
Q

Ge ett exempel på en latent virusinfektion?

A

Herpesvirus, vattkoppor

74
Q

Ge ett exempel på en långsam progressiv virusinfektion?

A

Valpsjuka, HIV
- Ex. RETROVIRUS/FIV, feline immunodeficiency virus

75
Q

Vad är viremi?

A

Förekomst av virus i blodet.

76
Q

Typ I interferon (IFN) är en viktig faktor som på olika sätt begränsar virusförökningen. Hur känns virus igen av cellen?

A

IFN-1 frisätts av virusinfekterade celler för att höja beredskap hos intilliggande celler => antivirala tillstånd samt aktivering av det förvärvade immunsvaret.
När interferon-alfa och -beta binder in till en cell kommer det att starta en omfattande signalkaskad där hundratals nya gener aktiveras. Cellen kommer själv att börja frisätta interferon-1 samt producera olika antivirala proteiner.
Därför är det vanligt att virus riktar in sina immunmodulerande egenskaper på just interferon-1 produktionen.

77
Q

Vad kännetecknar ett så kallat “antiviralt tillstånd”? (enkel)

A
  • Interferon har börjat tillverkats.
    -Virusets replikation bromsas
    -spridning av virus bromsas
78
Q

Vad skiljer det medfödda immunsvaret från det adaptiva?

A

Det medfödda immunförsvaret är ospecifikt men snabbt, har inget minne

Det adaptiva immunförsvaret är specifikt och långsammare, det har dock ett minne så det är snabbt om samma virus dyker upp en andra gång

79
Q

Beskriv två strategier som virus har för att undkomma värdens medfödda respektive adaptiva immunsvar?

A

1) -Virus uttrycker låtsas MHC-1 molekyler på infekterad cells yta så att det medfödda immunförsvarets NK-celler ej dödar dem.
-Samma låtsasmolekyler förhindrar även igenkänning av det adaptiva immunförsvarets CTL

2) -Virus interfererar med produktion av interferon-1 genom att blockera dess receptorer på intilliggande celler
-samt genom att blockera intracellulära signalvägar, te x olika igenkänningsmolekyler.

80
Q

Vad är de bakomliggande molekylära mekanismerna mellan HPAIV respektive LPAIV?

A

HPAIv: sträcka av basiska aminosyror RRERRRKKR
LPAIV: endast en basisk R (arginin)

81
Q

Varför blir inte all sjuka av norovirus?

A

Vissa saknar receptorer (glykolipider) för novovirus.

82
Q

Nämn ett antal sätt som virus kan påverka sin värd på för att öka sin spridning?

A

-Påverka beteendet hos värdindividen. Tex genom att påverka nervsystemet till att induera kräkningar. Eller att infekterade myggor blir mer aktiva i att söka upp individer att bita.
-Gömma sig i cellens genom så att cellen producerar mer virus varje gång den reproducerar sitt eget genom.

83
Q

Se nedan bild av ett känt fenomen. Vad visar bilden för viktig princip inom virologin? (Ko med foster)

A

-Den illustrerar hur det finns en viktig fas i utvecklingen av en individs immunförsvar när den lär sig skilja på vad som är kroppseget och vad som kommer utifrån (och potentiellt är farligt).
-En kalvs immunförsvar är inte nog utvecklat och känner inte igen det specifika viruset som något som kommer utifrån den egna kroppen (och bör förstöras) förrän efter 120 dagar.

AB= antibodies
VI= virus infekted

84
Q

Vissa virus kan orsaka cancer. Hur går detta till?

A

De bär med sig gener som stör cellcykeln. Ex. virus inducerar celldelning eller påverkar kontrollpunkter i cellcykeln. Viruset vill ha fler celler att föröka sig i, cellcykeln drivs framåt okontrollerat.

Virus injicerar också sitt genom (består delvis av onkogener) i cellen och får cellens att producera fler gener som ökar risken för cancer

85
Q

Vad är ett zoonotiskt virus, ge ett par exempel?

A

Virus som kan smitta människa-djur eller djur-människa

Överföringen av virus mellan djur och människor kan ske via
* livsmedel, foder eller vatten
* direkt kontakt med smittbärande djur eller människor
* vektorer, såsom fästingar, knott eller myggor
* föremål eller miljö som förorenats med dessa smittämnen.

Ex på zoonotiska virus i Sverige är:
Fästingburen encefalit, TBE (Flavivirus)
Ockelbosjukan (Togavirus)
Sorkfeber (Hantavirus)

86
Q

Nämn några olika virala vaccinkoncept samt fundera på dess för- och nackdelar?

A
  • Levande försvagade - riktiga virus, infekterar - ger ingen eller väldigt mild sjukdom - ger bra minne och håller länge - kan dock revidera tillbaks och ge sjukdom samt sprida sig i naturen - vissa individer får reaktion mot vaccinet
  • Avdödande - immunsvar mot viruskomponenter - antikroppar - nackdel är att man inte får tillräckligt bra minne och behöver upprepa vaccinationen
  • Subenhetsvacciner - t.ex. hemoglutenin mot influsa - behöver göra om hela tiden
  • DNA vacciner - sätter in vissa delar av viruset i plasmit - sprutar in - inducerar liknande immunförsvar som levande försvagade
87
Q

Nämn två möjliga sätt att med hjälp av antivirala medel stoppa en virusinfektion (mekanismerna)?

A

Antivirala medel är mediciner som vid en virusinfektion bromsar virusets replikation, de kallas ofta bromsmediciner. De botar alltså inte virussjukdomar, utan bromsar deras utveckling. De används för att sakta in förloppet hos obotliga sjukdomar som t.ex. HIV.

  • bromsar virusreplikationen
  • kan “ge sig på olika steg”

Virologi (3 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions