Akut Flashcards

1
Q

Vilka organ projicerar smärta till vänster fossa?

A

Vänstersidiga könskörtlar, vänstercolon mot sigmoideum samt uretärens inträde i urinblåsan projicerar smärta i vänster fossa.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hur undersöks peritonitretning och kan process med potentiell retning av peritonuem uteslutas?

A

Testas vid palpation och släpp efter palpation, samt även vid perkussion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Fullständigt medicinskt och juridiskt korrekt ordination avseende smärtlindring?

A

ex. Inj diklofenak 25 mg/ml 2ml im

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Patofysiologi ventilpneumothorax

A

Ventilfunktionen gör att luft kan inträda i pleurarummet med varje andetag men inte komma ut. Då ökar det intrathorakala trycket när det luftfyllda pleurarummet expanderar i thorax. Till slut kan inget venöst återflöde ske till hjärtat genom vena cava och även hjärtat trycks ihop. Detta faller inom definition för obstruktiv chock.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Åtgärd ventilpneumothorax

A

Den urakuta åtgärden är nåldekompression som kan ske med hjälp av till exempel en riktigt lång pvk . Den anläggs i främre axillarlinje intercostalrum 4. Därefter behöver thoraxdränage anläggas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Larmorganisationer, t.ex. traumalarm eller hjärtstoppslarm, finns ofta i den akuta vården för specificerade tillstånd eller situationer. Vilka krav ställer det på de ingående instanserna i larmkedjan, och vilka patientsäkerhetsrisker finns?

A

Ofta är flera kliniker eller enheter involverade i larmorganisation vilket ställer stora krav på de ingående aktörerna att utbilda sin personal för att kunna fungera i dessa larmsituationer. Ofta behövs träning och utbildning över klinikgränser. Arbetet sker oftast inte i riktiga team då den personal som jobbar ihop i den akuta situationen inte känner varandra, vilket ställer höga krav på kunskap om den egna rollen och på tydlig kommunikation mellan personal, samt en gemensam förståelse för vad som är syftet med arbetet i larmorganisationen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

För och nackdelar med kristalloid infusion i traumaomhändertagande

A

Fördelar
- billig och lätttillgänglig –> initieras tidigt
- Upprätthåller cirkulationen initialt

Nackdel
- Kristalloider saknar syrebärande kapacitet och koagulationsfaktorer.
- Volymexpansionen är övergående
- Onödigt hög höjning av blodtrycket kan ge försämrad koagulation
- Andra faktorer än blödning vid trauma kan påverka vitala parametrar och omfattningen av blödning kan både överskattas och underskattas i det initiala skedet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Beskriv vilka resurser (materiella och personella) som behövs, och hur arbete vid HLR-situation på sjukhus bör fördelas.

A

Man behöver narkosläkare, en till två patientansvariga läkare, minst två sjuksköterskor samt minst två personal som kan komprimera.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Beskriv ditt differentialdiagnostiska resonemang vid PEA utifrån patofysiologiska principer och begrepp

A

Alla typer av chock utom kardiogen pga VT eller VF kan ge PEA

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilken behandling för akut hjärtsvikt är evidensbaserad?

A
  • Intravenösa loopdiuretika samt intravenösa vasodilatatorer, exempelvis nitro, har måttligt vetenskapligt stöd (Ila respektive IIb).
  • CPAP - lindrar respiratoriska symtom och minskar behov av invasiv ventilation men botar inte hjärtsvikten per se.
  • Mekaniskt pumpstöd för kortare tid har också stöd vid persisterande kardiogen chock
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Redogör för vilka principiella strategier som är lämpliga för att behandla snabbt förmaksflimmer utifrån sannolika orsaker till förmaksflimret i det akuta skedet.

A

Orsaker kan vara sepsis, lungemboli, perikardvätska men tillståndet kan även vara associerat med ischemisk hjärtsjukdom
Även kroniskt förmaksflimmer kan försämras med ökad frekvens vid sjukdom eller belastning som blodförlust, anemi, vätskebrist eller infektion. Hyperthyreos ökar risk för snabbt förmaksflimmer.

Vid hypovolemi ges volym, vid behov av syrebärare ges blodtransfusion, vid lungemboli eller perikardvätska behandling av det, vid kardiell ischemi sedvanlig ischemibehandling, och vid primär arytmi farmakologisk behandling eller elkonvertering.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad kan hända om en kronisk hyponatremi korrigeras för fort?

A

En alltför snabb korrigering av grav kronisk hyponatremi innebär en risk för att utveckla central- och extrapontin myelinolys (osmotiskt demyeliniseringssyndrom) med bestående neurologiska skador som följd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vilken farmakologisk läkemedelsgrupp används som första linjens behandling vid kramper och vilken är verkningsmekanismen?

A

Bensodiazepiner är första linjens behandling vid generella kramper.
De binder till GABA-receptor i CNS, och ökar permeabiliteten i jonkanaler vilket leder till hyperpolarisation och mindre retbarhet av nervcellen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Administration av läkemedel till en patient med kramper kan utgöra en utmaning. Beskriv lämpliga strategier

A

I.v behandling är bra men kan vara svårt

I.m behandling kan ges till barn och vuxna, liksom rektal behandling även om det är lättare till barn än vuxna.
Buccal behandling kan ges till vuxna och barn
Nasal kan ges till vuxna men mängden läkemedel blir stor och kan behöva ges i båda näsborrarna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur säkerställer man patientsäkerhet i akutsjukvården?

A

Teamarbete och kommunikation
Ha rätt kunskaper
Ta hjälp
Håll tempo men ta pauser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Systematiska patientsäkerhetsproblem inom akutsjukvård

A

Okunnig personal
Tidig organindelning
Ickevalida sorteringsverktyg
Otillräcklig kapacitet i andra delar av sjukvårdssystemett
Kognitiva begränsingar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Exempel på effektiv anamnestagning akut

A

Identity
Symptoms and signs
Allergies
Medications
Past och medical history, pregnancy
Last meal, menstrual cyckle
Events leading up to current situation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Delar i US vid akut situation

A

ABCDE
Reevaluering, sammanfattning
Formulera differentialdiagnoser (hypoteser)
Testa

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad kollar du efter på A?

A
  • Kan pat tala, passerar luft
  • Ljud? Stridor, gurglande
  • Cyanos
  • Svullnad på läppar, tunga
  • Trauma
  • Främmande kropp
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Ex A-åtgärder

A
  • Adrenalin vid anafylaxi (i.m 0,3-0,5 mg eller i.v annan styrka)
  • Stabilt sidoläge
  • Jaw, chin lift (spinal rörelsebegränsning?)
  • Svalgtub, larynxmask
  • Sugning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Ex på B-problem och vad du kollar efter

A
  • Titta efter ansträngning, assymetri, subkutana emfysem, trauma
  • Lyssna efter biljud (tyst, hypersonort, obstruktivt)
  • Känn
  • Mät AF, sat
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Ex på B-åtgärder

A
  • Syrgas
  • Sätt pat upp
  • Ventilera, CPAP, BiPAP
  • Inhalationer
  • Nåldekompression, thoraxdrän
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Ex på vad man bedömer C

A
  • Puls i carotis (BT >50), femoralis (BT >70) radialis (BT >90)
  • Mät BT, puls
  • EKG – smalt-brett, regelbundet-oregelbeundet
  • Känn igenom buken efter tecken på blödning
  • Känn temp – kall, kladdig
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

D-problem bedöms genom…

A
  • Medvetandegrad; RLS; GCS
  • Lys i pupillerna
  • Krama händer, vicka på tårna
  • Sensorik övre och nedre extremitet
  • GLUKOS
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Ex åtgärder D-problem

A
  • Korrigera hypoglykemi
  • Benzodiazepin om kramp (Diazepam 10 mg iv (börja med 5 mg/min) eller midazolam 10 mg i.m)
  • Höjd huvudände, pCO2-kontroll & mannitol om förhöjt ICP
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

2 huvudorsaker till A-problem

A

Medvetandesänkning
Ofri luftväg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Strokeprotokoll

A

Nihss

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Den diagnostiska processen

A
  1. Inhämta information, genom anamnes, US, journaler
  2. Sortera/strukturera och analysera information (intellektuell process)
  3. Hypotesformulering
  4. Hypotestestning (diagnostik, provbehandling, ytterligare diagnostik, förkastning av hypoteser)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vrf tar man ej KÅ på vuxna?

A

Ej intern eller extern validerat
Exkluderar stora patientgrupper pga hudkostym

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vad innebär BE?

A

Definitionsmässigt motsvarar det den mängd bas (eller syra) som behövs för att titrera pH tillbaka till dess normala intervall.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Anjongap används ffa vid…

A

utredning av primär metabolisk acidos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Symptom och def måttlig, svår dehydrering

A

Måttlig = 5% av kroppsvikt, ca 2-4 l
- Törst och oliguri

Svår = 10% av kroppsvikt, ca 5-8 l
- Hypotension, takykardi, anuri (chock)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Vad finns det för olika sorters dehydrering?

A

Hypoton
Isoton
Hyperton

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Ex kristalloider

A

NaCl
Ringer
Glukos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Hur mkt stannar i cirkulationen av kristalloider?

A

Ca 20% är kvar intravasat efter 1h

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Hur mkt stannar i cirkulationen av kolloider?

A

100%

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Risk med att ge albumin

A

Ett ökat transkapillärt läckage vid trauma och sepsis ger risk för svårmobiliserade ödem

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Hur mkt ringer vid måttlig dehydrering vs grav rehydrering?

A

Måttlig - 1000 ml på 2 h
Grav - 1000 ml/timme

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Mål BT vid misstänkt blödning

A

Hypotensiv resuscitering - syst BT ca 90

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Vad innebär Parklandformeln?

A

Hur mkt vätska till brännskada:
4 ml x klg kroppsvikt x % bränd yta

Hälften de första 8 h

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Hur reagerar barn annorlunda än vuxna vid svikt av vitala funktioner?

A

T.ex. svarar de med takykardi i större utsträckning, och blodtryckssänkning kommer sent i förloppet.
De konsumerar mer syrgas per kg än vuxna och desaturerar snabbare.
De har högre metabolism än vuxna.
De har mindre glykogenreserver än vuxna och kan lätt få hypoglykemi.
De tolererar övervätskning sämre än vuxna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Vad innefattar WETBAGS?

A

Weight
Energi
Tub
Bolus
Adrenalin
Glukos
Stesolid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Hur mycket bolus ska ett barn ha?

A

10 ml/kg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Hur mycket adrenalin ska ett barn ha?

A

10 mikrogr/kg iv vid hjärtstopp, 10 mikrogr/kg im vid anafylaxi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Hur mycket glukos ska ett barn ha?

A

glukos 3 ml/kg 10% glukos, följt av glukosinfusion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Hur mycket stesolid ska ett barn ha?

A

stesolid 0.25 mg/kg iv, 0.5 mg/kg rektalt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Tänka på hos gravida?

A

kom ihåg vänster sidoläge

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Indikation CPAP

A

Lungödem
Atelektasnbehandling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Kontraindikation CPAP

A

Obehandlad pnuemothorax, subkutana emfysem

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Indikation BiPAP

A

Hypoxi
Koldioxidretention, ex KOL, svår pnuemoni

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Minnesramsa akut buk

A

BIOPSI:
Blödning
Ischemi
Obstruktion
Perforation
Sekundärt till annan sjukdom så som malignitet
Inflammation/infektion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

AB-behandling app

A

pip/taz 4g x3

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Behandling högt BT gravida

A

Blodtryck > 150/100 skall behandlas med ex Labetolol med mål <150/80-100 mm Hg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Vad innebär HELLP?

A
  • Hemolys - lågt haptolgobin och stigande LD
  • Elevetad liverenzymes
  • Low platelets
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Handläggning eklampsi

A
  • Antihypertensiv behandling – labetolol men normotensiv som mål
  • Häv krampanfallet – bolusdos Magnesiumsulfat!
    o Ej stesolid pga barnet tvärsomnar och kan ej skilja det och asfyxi (fungerar bra för mamman)
  • Profylax efteråt med magnesiumsulfatinfusion, behandla till 24h efter det senaste anfallet och åtminstone 24h efter förlossning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Vanligaste direkta mödradödligheten?

A
  • PE/HELLP/eklampsi
  • Tromboembolisk sjukdom
  • Obstetrisk blödning
  • Genital sepsis
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Viktigt HLR hos gravida

A

handläggning enligt samma rutin som för icke-gravida. Efter graviditetsvecka 20 komprimeras aorta och v. cava vid ryggläge -> luta patienten år vänster.

Perimortemsectio där man gör sectio i förlossningsrummet för att optimera HLR om ingen bärande cirkulation inom 4 min

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

Duration yrsel olika orsaker

A

Sekund- till minutlånga attacker kopplade till lägesförändring – vanligt vid benign lägesyrsel.

5–10 minuter talar för TIA.

Längre yrselepisoder som är kortare än 5 timmar är vanligt vid Ménières sjukdom.

Flera dagar – cerebellära infarkter eller vestibularisneurit.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

Vad innebär AKUT-test?

A

Ansikte - be pat le
Kropp - lyft armar i 10 sek
Uttal
Tid - ring 112

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

Fynd som talar för central yrsel

A

Neg HI
riktningsväxlande, rent vertikal, horisontell eller torsionell nystagmus
Pos skew
Ökad nystagmus utan frenzel
Ev neurologiska bortfall

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

Fynd som talar för perifer yrsel

A

Pos HI
Nystagmus bort från skadade örat
Neg skew
Ökad nystagmus med frenzel
Inga andra neurologiska bortfall

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

Vad innebär A2B2?

A

Lyfta arm 10 sek och ben 5 sek

Om arm och ben samma sida ska man bli orolig

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
64
Q

Dix hallpike testar….

A

Bakre båggångarna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
65
Q

Ex perifer yrsel

A

Godartad lägesyrsel
* Vestibularisneurit
* Ménières sjukdom
* Bakteriell labyrintit
* Herpes zoster oticus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
66
Q

Förstärkning vid borttagning av
visuell fixation (i Frenzels glasögon) talar för…

A

perifer yrsel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
67
Q

Nystagmus utlöst av lägesändringar talar för…

A

godartad lägesyrsel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
68
Q

Riktningen av den snabba fasen
ändras beroende på blickriktning talar för…

A

central yrsel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
69
Q

Stor grupp inom ortopediska skador

A

Barn

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
70
Q

Pneumothorax ger…

A

B-problem

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
71
Q

Ventilpneumothorax ger…

A

C-problem (obstuktiv chock)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
72
Q

Behandling ventilpneumothoraxa

A

Nåldekompression i främre axillarlinjen, interkostalrum 4 eller 5 (“säkra triangeln”)
Drän

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
73
Q

Vad innebär pneumothorax?

A

Pneumothorax uppstår vid luftinträde i cavum pleurae, som då bryter det undertryck som normalt håller lungan utspänd, vilket resulterar i att lungan kollapsar (sjunker ihop).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
74
Q

Epidemiologi primär spontan pneumothorax

A

Drabbar framförallt långa, smala och vältränade yngre män samt män > 70 år. Ingen känd lungsjukdom.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
75
Q

DT ventilpneumothorax

A

Kraftigt hopsjunken lungvävnad och kontralateral förskjutning av mediastinala strukturer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
76
Q

Vad händer vid ventilpneumothorax?

A

Vid tillståndet ansamlas luft i cavum pleurae i samband med in- och utandning varifrån den inte kan ta sig ut.
Hjärtat kan då tryckas ihop och de stora kärlen kan blockeras – detta är ett livsfarligt tillstånd, då det kan medföra cirkulationskollaps.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
77
Q

Symptom ventilpneumothorax

A

Trachealdeviation
Halsvensstas
Förhöjd andningsfrekvens
Nedsatt saturation
Hypersonor perkussionston
Nedsatta/inga andningsljud

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
78
Q

Vad innebär flail chest?

A

Fraktur på två eller fler revben där revbenen är brutna på två eller fler ställen vilket kan göra att thoraxsegment rör sig i motsatt riktning jämfört med resten av thorax vid andning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
79
Q

Åtgärd flail chest

A

Ska ha smärtlindring och andningsstöd, CPAP eller rent av intubation

Viktigt att smärtbehandla tidigt så att patienter kan ventilera sig ordentligt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
80
Q

Olika abdominella och intraabdominella skador

A

Bukväggsskador
Mjältruptur
Leverlaveration
Njurskador
Uretärskador
Tarmskador
Kärlskador

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
81
Q

Vad är det som blöder vid bäckenfx?

A

De venösa plexa som ligger presakralt som blöder!!
Sällan arteriella vid bäckenfraktur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
82
Q

Traumalarmskriterier baseras på…

A

Fysiologiska kriterier
Anatomiska
Skademekanism
Observandum

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
83
Q

När ska man ej ha kantarell?

A

Misstänkt skallbasfx/ansiktsfx

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
84
Q

Risker med SRB?

A

Aspiration
Tryckskador
Panik
VTE

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
85
Q

Vad bedömer man utöver cirk på C?

A

Buk
Bäcken
Långa rörben

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
86
Q

Vad intoxikerar sig folk på?

A

Egna LM - vanligast!
Andras LM
Droger
Ovanliga saker

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
87
Q

Tänka på innan ABCDE hos medvetslösa intoxpat

A

Säkerhet
SRB - samsjuklighet med huvud och halsskador
HLR

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
88
Q

Behandlingsprinciper intox

A

Förhindra upptag
Antidot
Öka elimination

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
89
Q

Agitation/sänkt medvetande vid intox kan även bero på…

A

Hypoglykemi
Hypoxi
Hypothermi
B1-brist
Abstinens
Intrakraniell skada

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
90
Q

När ska man göra ventrikelsköljning?

A

Max 60 min för fasta LM och max 30 för flytande.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
91
Q

Antidot antikolniergika

A

Physiostagmin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
92
Q

Antidot kolinergika

A

Atropin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
93
Q

Antidot opioid

A

Naloxon

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
94
Q

Antidot sympatikomimetiskt

A

Ev benzo

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
95
Q

Antidot benzo

A

Flumazenil

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
96
Q

Antidot seratonerga

A

Periactin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
97
Q

Risker flumazenil

A

Sänker kramptröskeln

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
98
Q

Hur kan man öka elimination vid intox?

A

Alkalinisering av urin
Dialys
Laxering (mer på forskning)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
99
Q

Antidot paracetmailintox

A

Acetyslcystein iv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
100
Q

Antikolinergt toxidrom

A

Torr varm hy, muntorrhet, urinretention, ileus
Hög puls, AF, BT, temp
Agitation, kramp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
101
Q

Kolinergt toxidrom

A

Blöt hy, salivering, tårar, kräkning, diarré, urininkontinens
Låg AF, sat, puls, BT, temp
Somnolens, mios, nedsatta reflexer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
102
Q

Seratonergt toxidrom

A

Blöt hy, salivering, tårar, kräkning, diarré, urininkontinens
Hög AF, puls, BT, temo
Agitation, kramprisk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
103
Q

Sympatikomimetiskt toxidrom

A

Normal hud
Hög AF, puls, BT, temo
Agitation, kramprisk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
104
Q

Vad kan man få antikolinergt tox från?

A

TCA, antohistaminer, anti-parkinson

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
105
Q

Vad kan man få seratonergt toxidrom från?

A

SSRI, TCA, MDMA

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
106
Q

Vad kan man få sympatikomimetiskt tox från?

A

Kokain, amfetamin, koffein, PCP, LSD, abstinens

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
107
Q

Vad kan man få sedativt/hyponotiskt tox från?

A

Bensodiazepiner, sömnmedel, alkohol, GHB

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
108
Q

Vad kan man få kolinergt toxidrom från?

A

Besprutningsmedel, svampar, nervgas, kolinesterashämmare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
109
Q

Vad händer vid kolmonoxidförgiftning?

A

CO-förgiftning ger minskad syrgasleverans till vävnaden genom att CO binds till hemoglobinmolekylen > 200 gånger starkare än syrgas och bildar COHb.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
110
Q

Åtgärder kolmonoxidförgiftning

A
  1. Max syrgas till alla
  2. Inhalationer (Ventolin och atrovent)
  3. Slemlösande med acetylcystein
  4. Ventilationsstöd (CPAP, respirator)
  5. Hyperbar behandling i tryckkammare (vid CNS-symptom eller COHb >25%)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
111
Q

Vad innebär lungkontusion?

A

Skada på lungparenkym, som kan leda till ödem och blodansamling i alveolära utrymmena och förlust av normal lungstruktur och funktion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
112
Q

Vad innebär Becks triad?

A

Becks triad hos 90 % av patienter med hjärttamponad (chock, vidgade halsvener, avlägsna hjärtoner)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
113
Q

Penetrerande thoraxskada och samtidig hypotension är…

A

hjärtskada tills motsatsen är bevisad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
114
Q

Vad är lethal six?

A

Lethal six - thorakala skador
- Luftvägsobstruktion
- Ventilpneumothorax
- Hjärttamponad
- Massiv hemothorax
- Öppen pneumothorax
- Flail chest

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
115
Q

Vad är hidden six?

A

Hidden six - thorakala skador
- Thorakal aortadissektion
- Tracheobronkial ruptur
- Esofagusruptur
- Hjärtkontusion
- Lungkontusion
- Diafragmaruptur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
116
Q

Åt vilket håll får man trachealdeviation vid ventilpneumothorax?

A

åt den sida där ventilpneumothoraxen inte sitter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
117
Q

Vad kollar man med PR akut?

A

Syftet med den rektala undersökningen är att känna efter sfinktertonus (tecken på ryggmärgsskada), blod och prostatans läge (en prostata som slitits ur läge är ett tecken på bäckenfraktur).

118
Q

Varför viktigt att värma pat?

A

Hypotermi påverkar koagulationsfaktorerna kraftigt negativt. En blödande patient kommer snabbt in i en dödlig spiral av hypotermi, metabol acidos och hypokoagulobilitet.

119
Q

Viktigast labbproverna på akutrummet?

A

De absolut viktigaste akutproverna är blodgruppering/bastest samt en blodgas (venös går alldeles utmärkt för bedömning av hemodynamiskt status)

120
Q

Symptom tamponad

A

Trötthet och nedsatt allmäntillstånd
Andnings- och lägeskorrelerad smärta i bröstet (endast vid liten mängd perikardvätska)
Andfåddhet
Sväljsvårigheter (hjärtsäcken komprimerar esofagus)
Buksymtom och bensvullnad som tecken på högersvikt

121
Q

Säkert tecken diafragmaruptur

A

Dislokerade bukorgan i thorax där även ventrikelsond kan noteras i
thorax är ett säkert tecken.

122
Q

Varför bör man intubera vid Ansikts- och halstrauma inklusive brännskada?

A

Svårt trauma mot undre ansiktshalvan kan hota luftvägen främst pga. profus blödning men också progredierande svullnad.
Direkt trauma mot larynx/trachea eller omgivande mjukdelar likväl som brännskada/termisk skada i regionen kan leda till luftvägshotande svullnad.

123
Q

Indikation för intubering vid trauma

A
  1. Medvetandesäkning
  2. Blödningschock
  3. Ansikts/halstrauma och brännskador
  4. Ventilatorbehov - svår thoraxskada ex lungkontusion
  5. Oacceptabel smärta
124
Q

Massiv transfusion

A

Transfundera erytrocytkoncentrat, plasma och
trombocytkoncentrat i förhållandet 4:4:1

125
Q

Varför gör man FAST?

A

Hitta källor till större blödningar i bröstkorgen och/eller buken

126
Q

Leverskador graderas enligt….

A

Organ Injury Scale (OIS) i låggradiga (I-III) och höggradiga skador (IV-V).

127
Q

Vilka frågeställningar kan man få svar på vid FAST?

A

Pneumothorax
Pleuravätska
Fri vätska i buken
Perikardvätska

128
Q

Vad innebär Macklers triad?

A

Esofagusruptur = plötsligt påkommen bröstsmärta och subkutant emfysem på halsen efter en kräkning.

129
Q

Vad händer vid vid esofagusruptur?

A

Vid ruptur kontamineras mediastinum snabbt med ventrikelinnehåll, saliv och galla -> mediastinit -> inom timmar utvecklas en livshotande sepsis

130
Q

Vad kollar man på vid pupillreaktion?

A

Båda pupillerna ska undersökas avseende storlek, symmetri och ljusreaktion.

Pupillassymmetri är > 1 mm skillnad i storlek. En ljusstel pupill reducerar < 1 mm vid ljusstimulering.

131
Q

Hemipares/-plegi talar för…

A

hjärnskada

132
Q

Parapares/-plegi talar för…

A

låg halsryggsskada eller thorakal skada

133
Q

Tetrapares/-plegi talar för…

A

hög halsryggsskada

134
Q

Vad innebär minimal TBI?

A

GCS 15/RLS 1
utan amnesi eller medvetandeförlust
Ingen fokal neurologi.

135
Q

Vad innebär lätt TBI?

A

GCS 14-15/RLS 1-2
med amnesi o/e kort övergående medvetandepåverkan.
Ingen fokal neurologi

136
Q

Vad innebär medelsvår TBI?

A

GCS 9-13 / RLS 3

137
Q

Vad innebär svår TBI?

A

GCS 3-8, Medvetslös.

138
Q

Labb vid TBI?

A

s- etanol
Blodstatus, CRP, njurstatus, glukos
PK, APTT, fibrinogen, joniserat Ca
S-S100B

139
Q

Vad är S-S100B?

A

biokemisk markör av hjärnvävnadsskada - protein, rikligt förekommande i gliaceller och Schwannceller, som »läcker ut« från skadad hjärnvävnad till blodet

maximal koncentration 1–2 timmar efter trauma, därefter snabb minskning med »klinisk« halveringstid på några timmar

140
Q

Gränsvärde S100B för DT

A

> /= 0,1

141
Q

När ska man ta S100B?

A

Lätt skada med låg risk
RLS 2 ELLER RLS 1 med medvetandesänkning/> kräkningar

142
Q

Kliniska tecken på skallbasfraktur

A

Periorbitala echymoser (”Brillenhematom”, ”Racoon-eyes”, ”Panda-ögon”)
Retroauriculära echymoser (“Battle´s sign”)
Rhinnorea
Otorrhea
Anosmi
Pneumocefalus (CT-skalle)
Hematotympanon
Dövhet
Vestibulära symtom
Facialispares – perifer, akut eller sen

143
Q

Information till pat som går hem efter minimal TBI

A
  • Får ej vara ensam närmsta 24 h
  • Återkom vid sänkt medvetande, kramper, illamående/kräk, tilltagande HV, svaghet, förvirring, synförändring
  • Får ta paracetamol, undvik alkohol 3 d
144
Q

Reversering vid waranbehandling efter TBI

A

Koagulationsrubbningen reverseras i första hand med koagulationsfaktorkoncentrat (Protrombinkomplexkoncentrat; PKK) som har en direkt effekt med en halveringstid på 6-8 timmar och, samtidigt, med K-vitamin som har sin maximala effekt först efter 6-12 timmar.

145
Q

Målvärde PK vid TI

A

<1,5

146
Q

Vad kollar man på vid commotio-obs?

A
  • Medvetandegrad ska kontrolleras och dokumenteras var 15:e minut, kan efter några timmar minskas till 1 gång per timme.
  • Förlamning i armar eller ben (Grasset´s tecken [blunda och armar uppåt sträck] och Barrés tecken [blunda och håll upp ett ben i taget]).
  • Pupillreaktion
  • Puls, blodtryck och andningsfrekvens.
147
Q

Varför kan man få unilateral pupilldilatation vid inklämning?

A

uncushernierning genom tentoriet med tryck mot occulomotoriusnerven, a. cerebri posterior och hjärnstammen)

148
Q

Vad är cushings triad?

A

Låg puls
Högt pulstryck
Oregelbunden andning

149
Q

Tecken på hotande hjärnstamsinklämning?

A

Sjunkande medvetandegrad
Unilateral pupilldilataion
Bilateral pupilldilatation med sjunkande puls och stigande blodtryck

150
Q

Patofysiologi cushings triad

A

Högt ICP gör att sympatikus aktiveras -> höjer det systoliska BT, sänker pulsen -> tryck på hjärnstammen vilket ger oregelbunden andning

151
Q

Behandling vid inklämning

A

Hyperventilation (3,5-4,5 kPa) - kräver intubation
Mannitol 0,25-1,0 g/kg, 50% snabbt och 50% under 1 h

152
Q

RLS 1

A

Vaken. Ej fördröjd reaktion. Orienterad

153
Q

RLS 2

A

Slö eller oklar. Kontaktbar vid lätt stimulering som tilltal, enstaka rop, beröring

154
Q

RLS 3

A

Mycket slö eller oklar. Kontaktbar vid kraftig stimulering som upprepade tillrop, ruskning, smärtstimulering

155
Q

RLS 4

A

Medvetslös. Lokaliserar men avvärjer ej smärta

156
Q

RLS 5

A

Medvetslös. Undandragande rörelse vid smärta

157
Q

RLS 6

A

Medvetslös. Stereotyp böjrörelse vid smärta

158
Q

RLS 7

A

Medvetslös. Stereotyp sträckrörelse vid smärta

159
Q

RLS 8

A

Medvetslös. Ingen smärtreaktion

160
Q

Antidot NOAK

A

Pradaxa - praxbind
Anda - protrombinkomplexkoncentrat

161
Q

Tidsgräns behandling ischemisk stroke

A

Trombolys om <4,5 h efter insjuknande

162
Q

Symptom stroke ACA

A

Motorisk och sensorisk påverkan i huvdsakligen nedre extremitet

163
Q

Symptom stroke MCA

A

Motorisk och sen påverkan ffa övre extremitet
Facialmotorik
Högre cerebrala funktioner

164
Q

SYmptom stroke PCA

A

Synpåverkan

165
Q

Symtpom stroke vertebrobasilaris

A

Medvetandesänkning och andningssvikt
Ipsilateral hjärnstam/kranialnerv/cerebellum påverkan

166
Q

DT vid stroke?

A

DT görs för att verifiera, men man kan oftast inte se någon förändring de första 24 timmarna om det inte är en mycket stor infarkt eller en blödning

167
Q

Strokeskala

A

NIH stroke-skala (NIHSS)

168
Q

Vad är trombolys?

A

Trombolys innebär att man ger en plasminogenaktivator, alteplas (Actilyse), som omvandlar plasminogen till plasmin.

Plasmin bryter ned fibrin vilket löser upp proppen.

169
Q

Subduralhematom orsaka och epidemiologi

A

trauma -> avslitna bryggvener som passerar subduralrummet

170
Q

DT vid blödning?

A

Högattenuerande - Färsk blödning
Lågattenuerande - Äldre blödning

171
Q

Epiduralblödning epidemiologi och orsak

A

Tillståndet drabbar framförallt barn och yngre efter trauma (t.ex. cykelolycka).

Oftast beror blödningen på att arteria meningea media slits av

172
Q

Orsaker till icke-traumatisk medvetslöshet

A

Intox
Strukturell
Metabol
Allvarliga infektioner
Epileptogen
Left overs

173
Q

Minnesramsa för att komma ihåg orsaker till medvetslöshet

A

HUSK MIDAS
H Herpesencefalit
U Uremi
S Status epilepticus
K (Wernicke)-Korsakoffs syndrom
M Meningit/Sepsis
I Intoxikation
D Diabetes (hypo- och hyperglykemi)
A Andningsinsufficiens
S Strukturell skada/slaganfall/subaraknoidalblödning

174
Q

Ex prehospitala traumaomhändertagande

A

SOS, räddningstjänst och ambulans.

175
Q

Vad används canadian c spine till?

A

Används för att avgöra vilka patienter som inte behöver röntgas efter halsryggtrauma

176
Q

Högriskfaktorer CCS

A

Fokalneurologi
>65 år
Farlig mekanism
- Fall >1m
- Fall >/= 5 trappsteg
- Axiellt våld mothuvudet
- Trafiolycka >100 km/h, voltat, utslängd
- Cykelolycka
- Annat motorfordon

177
Q

Kriterier för att ej rtg CCS

A

Inga högriskfaktorer
Endast lågriskfaktorer
Kan rotera nacken aktivt 45 grader

178
Q

Fruktade komplikationer vid trauma hos gravida

A

Fruktade komplikationer till trauma är placentaavlossning, prematur vattenavgång, fostervattenemobolus

179
Q

Begreppet trauma-CT innefattar ofta…

A

CT av huvud, halsrygg, thorax och buk-bäcken

180
Q

Vilken kärlskada kan man få vid fremusfraktur?

A

A femoralis superficialis

181
Q

Vilken kärlskada kan man få vid knäledslux?

A

A poplitea

182
Q

Vilken kärlskada kan man få vid axelllux?

A

A axillaris

183
Q

Vilken kärlskada kan man få vid armbågslux/suprakondulär humerusfx?

A

A brachialis

184
Q

Vanligaste ögonmuskelpares vid ansiktskada? Mekanism?

A

Ögonmuskelpares beror ofta på att en ögonmuskel hakar i eller kläms fast i en orbitafraktur.
Vanligast är att m. rectus inferior och medialis fastnar i frakturer i orbita, och ögat kan då inte röras upp eller utåt

185
Q

Symptom neurogen chock

A
  • Hypotension
  • Bradykardi
  • Torr hud
  • Korrelerande neurobortfall
  • Priapism
186
Q

Skadelokalisation neurogen chock

A

Kan inträffa vid skador ovan ca Th 4 och beror på en nedsatt funktion av det sympatiska nervsystemet

187
Q

Klinisk bild ytlig brännskada

A

Omfattar endast epidermis.
Huden blir kraftigt rodnad, smärtande och hypersensitiv.

188
Q

Olika typer av brännskada

A

Ytlig brännskada
Dermal ytlig /djup
Fullhudsbrännskada

189
Q

Klinisk bild ytlig dermal brännskada

A

Rodnad hud med blåsor. Under blåstaket ses en rosa, fuktig och hypersensibel såryta.

Kapillär återfyllnad och sensorik är intakt.

190
Q

Klinisk bild djup dermal brännskada

A

Marmorerad rosa-vit yta med nedsatt sensorik och långsam/upphävd KÅ

191
Q

Klinisk bild fullhusbrännskada

A

Huden får ett vit-gul-brunt, läderliknande
utseende. Ingen KÅ och sensorik.

192
Q

Dygnsbehov vätska vid brännskada, hur mycket ges första tiden?

A

4 ml/kg x % bränd yta/24 h
Hälften av denna mängd ges de första åtta timmarna.

193
Q

Önskvärd urinproduktion hos barn resp vuxna

A

0,5 ml/kg/h hos vuxna
ca 1 ml/kg/h hos barn

194
Q

Vad är eskarotomier?

A

Vätskeförlusterna till vävnaden leder till svullnad. Vid djupa cirkumferenta brännskador kan det ökande trycket i vävnaden påverka
blodförsörjningen.
I dessa fall måste man göra incisioner, s k eskarotomier, genom den djupt brännskadade huden ner till subkutana fettet för att minska trycket och förbättra genomblödningen.

195
Q

Brännskadans djup beror på..

A
  • Den inverkande temperaturen
  • Tiden som värmeexponeringen pågår
  • Hudens tjocklek
196
Q

Hur beräknas brännskadeutbredning??

A

Patientens handflata (med fingrar) utgör 1% av kroppsytan.

Hos vuxna kan den skadade ytan kan uppskattas med den s.k. 9-regeln som delar upp kroppsytan i procentsatser om 9.
* Huvud/hals c:a 9%
* Vardera arm inkl. hand 9%
* Bålen och ryggen 18% vardera
* Varje ben 18%

197
Q

Dosering hypoglykemi hos barn

A

Vid hypoglykemi (verifierad eller misstänkt) ges 5 ml/kg av 10 % glukos

198
Q

Symptom för placentaavlossning

A

o Vaginala blödningar (enbart 70 %)
o Ömhet eller smärta vid palpation av uterus
o Sammandragningar

199
Q

Olika anledningar till obstruktiv chock

A

Ventilpneumothorax
Hjärttamponad
Massiv LE

200
Q

Åtgärd hjärttamponad

A

Om vätska -> nålpeicardiocentes
Om blod efter trauma -> thoracotomi

201
Q

Olika orsaker till distributiv chock

A

Neurogen chock
Anafylaktisk chock
Septisk chock
Binjurebarkssvikt

202
Q

Patofysiologi anafylaktisk chock

A

histamin mm stimulerar vasodilatiation, ökad hjärtfekvens, ökad vaskulär permeabilitet -> vävnadsperfusionen sänks och man får en minskad intravasal blodvolym

203
Q

Hur ger binjurebarkssvikt chock?

A

Kortikosteroider upprätthåller vaskulär
tonus, potentierar adrenerga agonister

204
Q

Orsaker dissociativ chock

A

Överföring av syrgas fungerar inte till cellerna
- CO-förgiftning
- Cyanisförgiftning
- Methehemoglobinemi

205
Q

Varför får man laktacidos vid chock? Vad händer med K?

A

Hypotension/Cirkulationssvikt → Hypoperfusion av njurarna → Akut prerenal njursvikt samtidigt sker anaerob förbränning i vävnaderna ger laktatproduktion med resulterande laktacidos.

Njursvikten -> minskad utsöndring av vätejoner renalt med resulterande metabol acidos.

Acidos ger relativ hyperkalemi rt Na/k-pumpen på cellerna

206
Q

Korrelation kalium och H

A

Kalium stiger med 0,6 när pH sjunker med 0,1

207
Q

Def sepsis

A

Infektion + organpåverkan (för. av SOFA >/= 2p)

208
Q

Vad är SOFA?

A

Graderar organdysfunktion vid sepsis
- Sat och tillförd syre
- Koagulation
- Leverfunktion
- Cirkulation
- CNS
- Njure

209
Q

Behandling sepsis & septisk chock

A

Cefotaxim 2g x3 / pip/taz 4gx4
+ tillägg av amikasin vid septisk chock (eller byt till meropenem 1g x3)

Extrados av betalaktam efter halva tidsintervallet om septisk chock pga ökad Vd

210
Q

Ex när takykardi kan saknar vid chock

A

Blödning
Betablock

211
Q

Chock hyponatremi, hyperkalemi
och hypoglykemi…

A

kan förekomma vid binjurebarkssvikt

212
Q

Chock hyperglykemi

A

vid stresspådrag, ketoacidos eller hyperglykemiskt hyperosmolärt syndrom

213
Q

Chock hypernatremi

A

talar för dehydrering

214
Q

Fynd EKG LE

A

Sinustakykardi
T-negativisering V1–V4
Nytillkommet högersidigt gren

215
Q

Symptom LE

A

akut andnöd, bröstsmärta, synkope, hypoxi, hypotoni

216
Q

Vad innebär septisk chock?

A

Septisk chock föreligger då patienten är fortsatt hypotensiv och har tecken på hypoperfusion och/eller organdysfunktion trots behandling med adekvat vätskemängd

217
Q

Bolus vid blödning§

A

Ringer-acetat 250–500 ml bolus iv till dess att blod är tillgängligt. Mängden kristalloider bör hållas till ett minimum, eftersom de späder ut koagulationsfaktorer och saknar syrebärande kapacitet

218
Q

Mekaniska åtgärder vid blödningschock

A

Bäckengördel
Kompression/tourniquet
Grov reponering av lårbensfx

219
Q

Vätskeåtgärder vid blödningschock

A

Bolus 250-500 ml ringer innan man har tillgång till blod
Blod om Hb <70 eller instabila värden
Massiv transfusion om kritisk blödning

220
Q

LM vid blödningschock

A
  • Tranexamsyra 1g under 10 min inom 3 h
  • Ca och joniserat Ca <1,0
  • Fibrinogenkonc vid massiv blödning
  • PCC + vit K för waranrevers.
  • PCC vid andra NOAK
  • Esomeprazol 80 mg iv om övre GI-blödning
221
Q

Behandling anafylaktisk chock

A
  1. Adrenalin 0,3–0,5 mg i.mi låret, upprepas var 5:e min vid behov
  2. Vätskebehandling för adekvar perfusion, ibland flera liter
  3. Adrenalin i.v om ej tillräcklig effekt
  4. Betametason 8 mg, antihistamin
222
Q

Vilken effekt har antihistamin vid anafykaktisk chock?

A

minskar enbart kutana symtom och påverkar inte respirations-/cirkulationssymtom

223
Q

Behandling akut binjurebarkssvikt

A

Provtagning av ACTH och kortisol innan behandling
Soluctortef 100 mg iv
Nacl flera liter, ev glukos och hypoglykemi

224
Q

Åtgärder vid arytmi och svår hyperkalemi

A

Kalcium 9 mg/ml 10 ml iv under 2–3 min

Insulin 10 E i 500 ml 5-procentig glukos iv
under 15–30 min

Salbutamol 5–10 mg i nebulisator

225
Q

Vätskebehandling vid sepsis

A

Ringer bolus 30 ml/kg ges till alla med hypotoni eller laktat ≥4 mmol/l

Patienter med septisk chock eller laktat ≥4 mmol/l behöver oftast ca 3–4 l dropp under de första 6 timmarna

226
Q

Åtgärd förhöjt laktat vid sepsis

A

Om >3 ta om inom 2-4 h

227
Q

Mekanism bakom IgE-medierad allergi

A

IgE-prod. VBK kommer i kontakt med allergen -> IgE-AK -> binder till mastcellen.

När samma vita blodkroppar kommer i kontakt med allergenerna en andra gång binder IgE-antikropparna på ytan av mastcellen till allergenet, varpå mastcellen frisätter histaminer och andra inflammatoriska molekyler

228
Q

Labb vid anafylaxi

A

P-Tryptas - speglar mastcellsaktivering men ger ingen information om aktiveringsorsak.

Maxvärde ca 1 timme efter symptomdebut och är förhöjt under ca 5 timmar.

229
Q

Vad innebär status epilepticus?

A

Generaliserat tonisk-kloniskt status epilepticus hos vuxna och barn >5 år innebär minst 5 minuters duration

230
Q

Behandling status ep

A
  1. Stesolid 10 mg iv efter 5 min
  2. Keppra 60 mg/kg - Ca 20-60 min efter anfallsstart
231
Q

Risker med status EP

A

hypoxi, acidos, sjunkande systemblodtryck, hjärnödem och rhabdomyolys.

232
Q

Def instabil angina

A

Ett spektrum av ischemiska symtom mellan stabil angina och hjärtinfarkt, +/– nya EKG-förändringar, +/– lätt höjda hjärtinfarktmarkörer.

233
Q

Def hjärtinfarkt

A

Minst två värden av troponin T över beslutsgränsen för infarkt

234
Q

Typiskt EKG STEMI

A

Ofta med reciproka ST-sänkningar
i motstående avledningar, t ex i V1–V3 vid ST- höjning i II, III och aVF.

Efter timmar–dagar ofta unverterad T-våg, den
är då som regel smal och symmetrisk.

Vid etablerad nekros ses en Q-våg och/eller minskade R-vågor över drabbat hjärtavsnitt.

235
Q

Nytillkommet LBBB kan indikera…

A

transmural ischemi

236
Q

EKG inferior ischemi? Vilket kärl?

A

Förändringar i II, III, aVF -> Vanligen är höger koronarartär drabbad (RCA - right coronary artery)

237
Q

EKG lateral ischemi? Vilket kärl?

A

Förändringar i I, aVL, V5, V6.

Vänster cirkumflexagren (LCX - left circumflex)

238
Q

EKG anteroseptal ischemi?
Vilket kärl?

A

V2–V4

LAD - left anterior descending

239
Q

EKG posterior ischemi?
Vilket kärl?

A

Reciproka ST-sänkningar anteriort, ibland också dominerande R- och höga T-vågor i V1–V2.

Vänster cirkumflexagren (LCX - left circumflex) är oftast drabbad.

240
Q

Troponinserie

A

Minst 3 h intervall

241
Q

Medicinering efter AKS

A
  • ASA (75mg 1x1) livslångt
  • ADP-receptorantagonist -Ticagrelor (90 mg, 1x2) (Ej vid tidigare stroke) minst 1 år
  • Metoprolol - Individuellt
  • ACE-hämmare/ARB - vid t.ex. hypertoni, diabetes, HS
  • Atorvastatin (80 mg)
  • Nitroglycerin vid behov
242
Q

Akut behandling vid STEMI

A

SATSA
- Smärtlindring
- Antiischemisk behandling - betablock, nitro
- Trombosbehandling - ASA 320 mg, 180 mg brilique + heparin vid PCI
- Sviktbehandling - diuretika, ACE-hämmare
- Arytmibehandling - betablock

243
Q

Mål LDL efter AKS

A

Mål för LDL är < 1,4 mmol/l och en reduktion på minst 50 %

244
Q

PCI vs trombolys

A

Trombolys/fibrinolys bör ges omedelbart till patienter om transporttiden är > 2 timmar till ett PCI-center

245
Q

Vid allvarlig hypoglykemi ges…

A

i.v 30 ml 30% glukos till vuxna och 5 ml/kg 10-procentig glukos till barn

246
Q

Hyperkalemi kombinerad med livshotande chock behandlas med…

A

10 ml Calcium-Sandoz 9 mg/ml intravenöst till vuxna; 0,5 ml/kg till barn

247
Q

Toxidrom opioid

A

Kombinationen av hypoventilation, sänkt
medvetande och mios

248
Q

Behandling opioidöverdos

A

Naloxon 0,4 mg i.v, dosen kan upprepas var 3-4:e minut tills normal andning föreligger

249
Q

Bradykardi och AV-block kan tyda på intoxikation med…

A

betablockerare, kalciumantagonister eller digoxin

250
Q

När ska man ge aktivt kol?

A

Aktivt kol (50 g per os till vuxna) binder gift i tarmen och minskar giftabsorptionen om det ges inom 2–4 timmar.

251
Q

Nerv känsel ansikte

A

N trigeminus
- N opthalmcus
- N maxillaris
- N mandibularis

252
Q

Nerv motorik ansikte

A

N. facialis
- Ramus temporalis
- R zygomaticus
- R buccales
- R marginalis mandibularis
- Ramus colli

253
Q

Beskriv vilka resurser (materiella och personella) som behövs, och hur arbete vid HLR-situation på sjukhus
bör fördelas.

A

Man behöver narkosläkare, en till två patientansvariga läkare, minst två sjuksköterskor samt minst
två personal som kan komprimera

254
Q

. Beskriv ditt differentialdiagnostiska resonemang vid PEA utifrån patofysiologiska principer
och begrepp

A

Alla typer av chock utom kardiogen pga VT eller VF kan ge PEA.

255
Q

Vilka undersökningar kan du utföra på akutrummet för differentialdiagnostik vid PEA?

A

Man kan på akutrummet genom
kroppsundersökning, tex genom ABCDE-algoritm samla information även om det är begränsat. Ultraljud kan ge
ytterligare information

256
Q

? Beskriv anatomin för aortas förlopp från klaffplan till bifurkationen.

A
257
Q

4H4T

A

Hypoxi
Hypovolemi
Hypotermi
Hypohyperkalami

Tamponad
Toxiska tillstånd
Tensionspneumothorax
Tromboembolism

258
Q

Åtgärder 4T

A

Tamponad - perikadiocentes
Toxiska tillstånd - dialys/ECMO
Tensionsoneumothorax - thoraxdrän
Tromboembolism - trombolys

259
Q

4 olika typer av hjärtrym vid hjärtstopp

A

Ej defibrillerbara (75%)
- Asystoli
- Pulslös elektrisk aktivitet

Defibrillerbara (25%)
- Ventrikelflimmer
- Ventrikeltakykardi

260
Q

Ej deffbara rytmer

A

Asystoli
Pulslös elektrisk aktivitet

261
Q

Deffbar rytm

A

Ventrikelflimmer
Ventrikeltakykardi

262
Q

Åtgärd VT/VF

A

Analys -> Deffa -> HLR 2 min -> analys, deffa -> adrenalin + cordarone 300 mg omgående och därefter var 4e min

263
Q

Vilken effekt har adrenalin vid hjärtstopp?

A

Adrenalin har en vasokonstringerande, pulshöjande och hjärtmuskelstimulerande effekt

264
Q

Effekt defibrillation

A

Vid defibrillation slås hjärtfunktionen ut vilket låter sinusknutan starta om den elektriska aktiviteten.

265
Q

Vid vilken CHADSVASC ska man sätta in NOAK?

A

> /= 2p män, >/= 3 p kvinnor

266
Q

Faktorer med i CHADSVASC?

A

c - Hjärtsvikt, 1p
h - hypertoni 1 p
A2 - ålder 75 år och äldre 2p
D - diabetes 1p
S2 - stroke, TIA, TE 2p
V - vaskulär sjukdom 1p
A - ålder 65-74 år 1p
Sc - kvinna 1p

267
Q

Def ortostatisk hypotension

A

blodtrycksfall i upprätt läge med > 20 mmHg systoliskt, > 10 mmHg diastoliskt eller fall till < 90 mmHg.

268
Q

Diff akut dyspné

A

Astma
Hjärtsvikt
Pneumothorax
Pneumoni
Bronkit
Ischemisk hjärtsjukdom
LE

269
Q

Sannolikhet flr LE kan beräknas med….

A

WELLS

270
Q

Faktorer med i Wells LE

A

Aktiv cancer < 6 mån eller under palliation = 1p
Immobilisering > 3 dagar eller kirurgi inom 4 v 1,5p
Kliniska tecken/symtom på DVT 3p
Puls > 100 min 1,5
Tidigare verifierad DVT eller LE 1,5p
Hemoptys 1p
LE mer sannolikt än andra alternativa diagnoser 3p

271
Q

Låg vs hög sannolikhet Wells LE

A

Låg sannolikhet ≤ 4 p
Hög sannolikhet > 4 p

272
Q

När används d-dimer?

A

D-dimer används enbart för att utesluta LE vid låg klinisk sannolikhet.

273
Q

Vilka faktorer tar Wells LE ej hänsyn till?

A

ej utvärderat för patienter med P-Piller, behandling med östrogen, graviditet, postpartum upp till 8 v.

274
Q

Behandling LE

A

Innohep 90E/kg

275
Q

Låg vs hög sannolikhet Wells DVT

A

Låg sannolikhet < 2 poäng
Hög sannolikhet ≥ 2 poäng

276
Q

Symptomtriad rupturerat AAA

A

akut smärta, chock och pulserande resistens i buken

277
Q

The big five

A

rAAA, tarmischemi, ileus, perforerat ulkus och pankreatit.

278
Q

BEHANDLING VID AKUT GALL- och njurSTENSANFALL

A

Inj. diklofenak 75 mg i.m.

279
Q

Primärpatogener UVI

A

E. coli och S. saprophyticus

280
Q

De två vanligaste orsakerna till akut pankreatit är…

A

Alkohol
Gallsten som obsruerar sfinkter Oddi

281
Q

Andra orsaker till pankreatit förutom alkohol och gallsten?

A

P-triglycerider > 10 g/l
Hypercalcemi
Iatrogent såsom trauma, postoperativt, post ERCP
Pankreasgångobstruktion p g a ex tumör
Ischemi: Hypotension, Tromboembolism
Infektioner (bakteriella, virala eller parasitära)
Kroniska inflammatoriska och immunologiska sjukdomar: SLE, vaskulit, Mb Crohn
Papill-, gallgångs- eller pankreastumör
Läkemedel
Idiopatiska

282
Q

Hur ger gallsten pankreatit?

A

Obstruerar pankreasflödet
Ökar trycket i pankreasgången
Ger intracellulär pankreasenzymaktivering
Destruerar endotelet i pankreasgången
Läckage av enzymer ut i pankreasparenkymet

283
Q

Smärta vid akut pankreatit?

A

Epigastriell snabbt stegrande smärta, utstrålning till ryggen

284
Q

Diagnos akut pankreatit

A

minst 2 av följande kriterier:
- Akut epigastriell smärta
- Amylas > 3 gånger det övre normalvärdet
- DTmed typiska pankreatittecken

285
Q

Förklara utifrån fysiologiska principer hur du kan behandla sjunkande
blodtryck.

A

Blodtrycket kan höjas med ökat preload, ökad kontraktilitet och/eller ökad
afterload.

286
Q

Ange hur kroppen fysiologiskt kompenserar för hypovolemi.

A

ökat SVR, ökad puls, ökad kontraktilitet, nedsatt preload

287
Q

Vad innebär PERC-rule?

A

Kan man avstå från att utreda en lågriskpatient vidare för lungemboli - vid något pos kan man inte avstå

288
Q

Kriterier PERC-rule

A

Ålder ≥ 50 år

Puls > 100 slag/min

Sat < 95% utan O2

Har tidigare haft DVT/lungemboli

Nylig kirurgi eller trauma
Kirurgi eller trauma ≤ 4 veckor sedan som krävde generell anestesi

Hemoptys

Har haft östrogenbehandling

Kliniska DVT-tecken

289
Q

Behandling akut hjärtsvikt

A
  • Furix (Lasix)
  • Morfin
  • Nitro
  • O2 - Syrgas, CPAP
  • Position - hjärtläge
  • B-block
  • Inotropa LM om perifer påverkan
    Syrgas, CPAP
290
Q

Behandling akut AKS

A

SATSA
* Smärtlindring - Morfin
* Antiischemisk - Betablock
* Trombosbehandling - Trombyl och Brilique
* Svikt
* Antiarytmisk - betablock

291
Q

4 stora patientgrupper som söker för andfåddhet

A

Obstruktivitet
Hjärtsvikt
Infektion
LE

Tamponad, HI, anemi, pneumothorax etc