Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Termin 6 > EKG > Flashcards

EKG Flashcards

1
Q

Vilka 3 diffdiagnoser bör man tänka vid smal (QRS <120ms) och regelbunden takykardi?

A
  1. Sinustakykardi (Vanligast)
  2. Supraventrikulär takykardi
  3. Förmaksfladder 2:1
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad ska man fråga sig för att skilja på Sinustaky, SVT och förmaksfladder?

A
  1. Finns det p-vågor?
    • 1/QRS (sinus taky)
    • Inga (SVT)
  2. Finns det fladder?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad orsakar oftast sinustakykardi? Hur behandlas det?

A

Dehydrering - vätska

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad bör man alltid misstänka vid en ventrikulär puls på 150 +-20?

A

Patienten har fladder tills motsatsen bevisas. Kolla i ALLA avledningar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad kan man göra för att lättare upptäcka ett fladder på EKG?

A

Vända EKG upp och ner eller öka till 50mm/s.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur ska man behandla ett fladder?

A

Pulssänkning. Betablockare, kalciumkanalblockare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vilka 4 diffdiagnoser är viktigast vid diffusa ST-höjningar i flera avledningar? Hur kan man skilja på dessa?

A
  1. Stor MI. Oftast mycket dålig pat, reciproka ST-sänkningar (exkl. V1 o aVR) spikar STEMI.
  2. Perikardit. Ofta diffus PQ-sänkning i flera avledningar. Inga reciproka ST-sänkningar (förutom V1 och aVR). ST-höjningen är alltid konkav uppåt (glad mun). ST-h II > III (annars STEMI).
  3. Tidig repolarisation. Ofta unga män. Inga reciproka ST-sänkningar (förutom V1 och aVR). ST-höjningen är alltid konkav uppåt (glad mun). ST-h II > III (annars STEMI).
  4. Ventrikulärt aneurysm. Tidigare stor MI. Stora Q-vågor.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilka 4 faktorer spikar generellt diagnosen stor MI vs. perikardit vid diffusa ST-höjningar?

Om ingen av dessa 4 faktorer förekommer, vad kan då peka mot perikardit?

A
  1. Reciproka ST-sänkningar (exkl. V1 och aVR).
  2. Horisontell eller konvex uppåt ST-höjning.
  3. ST-höjning III > II (utesluter även tidig repol.)
  4. Förvärrade förändringar. Nya Q-vågor.

PQ-sänkning i flera avledningar (kan finnas vid STEMI). Gnidningsljud vid auskultation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad ska man leta efter på EKG när en patient kommer in efter synkopering?

A
  1. Akut koronart syndrom (ischemi)
  2. Dysrytmier (takydysrytmi, bradydysrytmi, AV-block)
  3. Intervallabnormalitet
    • QT-tiden (lång (torsades) eller kort (ovanligt))
    • PQ (kort)(nyckeln till WPW!) + breddat QRS (inte alltid) (WPW)
  4. Hypertrof kardiomyopati
  5. Brugada syndrom
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur kan man på ett snabbt sätt se om QT-tiden är för lång?

A

QT-tiden bör vara kortare än hälften av RR-sträckan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad kan långt QT-syndrom leda till?

A

Torsades des pointes-episod (med synkopering)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Varför kan patienter med gastroenterit få långt QT-syndrom?

A

Elektrolytrubbningar pga dehydrering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad gör hypomagnesemi och hypokalemi med EKG?

A

Förlänger QT-intervallet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Nämn 5 orsaker till förlängt QT-intervall

A
  1. Hypokalemi (pga U-våg)
  2. Hypomagnesemi
  3. Hypocalcemi
  4. Natriumkanalblockare (Typ Ia antiarytmika)
  5. Övrigt: ökat intrakraniellt tryck, AKS (lite grann), hypotermi (förlänger allt) och medfödda problem.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vilka 2 enda orsaker finns det till långt QT-syndrom med normal T-våg och förlängd ST-sträcka?

A
  1. Hypocalcemi

2. Hypotermi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilka 2 orsaker finns till förlängd ST-sträcka?

A
  1. Hypocalcemi

2. Hypotermi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hur definieras Persistent juvenile T-wave pattern? (4 punkter)

Vilken patientgrupp är vanligast?

Vilka diffdiagnoser finns? Hur kan man skilja dessa åt?

A
  1. T-vågsabnormalitet i V1-3 (kan vara V4-6 ibland)
  2. Inverterade eller bifasiska T-vågor
  3. INTE symmetriska eller djupa
  4. < 40

Anteroseptal ischemi och LE. Patientens historik är viktig samt allmänstatus.

18
Q

Vad oroar du dig för om du har djupa inverterade T-vågor i V1-6?

A

Ischemi eller LE

19
Q

Nämn 4 saker som kan ge ST-sänkningar i anteroseptala avledningar

A
  1. Anteroseptal ischemi
  2. Posterior STEMI
  3. RBBB
  4. Hypokalemi
20
Q

Hur skiljer sig septal och posterior MI på EKG?

A

De är spegelbilder av varandra i V1-V2

Septal MI: STE, Q-vågor utvecklas, inverterade T
Post. MI: STD, Höga R utvecklas, T är uppåt

21
Q

Vilka förändringar i EKG kan man hitta vid posterior MI?

A
  1. Ofta associerad med inferior MI pga RCA eller circumflex-ocklusion
  2. 4% av STEMI är isolerat posteriora.
  3. Ökande M&M jämfört med isolerad inferior MI.
  4. Spegelbild av septal MI i V1-V2.
22
Q

Hur kan man skilja på anteroseptal ischemi och posterior STEMI om pat. har ST-sänkningar i V1-3, höga R (jämfört med S) och pos. T?

A

Sätt 2-3 (V4-6) avledningar på vä rygg under scapula. Om ST-höjningar i dessa avledningar -> STEMI!

23
Q

Vilka avledningar avgör om det föreligger sinusrytm?

A

Positiva P-vågor i I, II, III, aVF och -aVR.

24
Q

Vad är Wellens syndrom/tecken? Hur ser det ut på EKG? Vilka fynd finns/finns inte?

A

Stor ocklusion i LAD. Kan vara helt ockluderad med infarkt eller 50-95% med tecken på EKG. Pat. har ofta instabil angina.
På EKG ser man djupa, inverterade eller bifasiska (UPP och sen NER) T-vågor i V2-4.
I fynd finns bara lite eller inte alls höjda hjärtmarkörer. Diskret eller ingen ST-höjning.

25
Q

Hos vilka 3 patientgrupper bör man tänka extra mycket på atypisk hjärtinfarkt?

A
  1. Äldre
  2. Kvinnor
  3. Diabetiker
26
Q

Vad misstänker du när du ser bifasiska T-vågor som går ned-upp? Vad består upp-delen av i T-vågen?

A

Kraftig hypokalemi (värden på 1.x och låga 2). Upp-vågen är en stor U-våg.

27
Q

Hur kan man skilja på Wellens tecken och hypokalemi vid bifasiska T-vågor?

A

Vid hypokalemi är QT-tiden förlängd.

28
Q

Vad skulle man kunna ge för behandling till en pat. med allvarlig hypokalemi (diagnostiserad med EKG) innan labsvaren kommer, för att stabilisera tillståndet?

A

Magnesium

29
Q

Varför bör man alltid göra ett EKG på någon som kommer till akuten och klagar över dyspepsi?

A

Kan vara inferior STEMI

30
Q

Vad ska man alltid utesluta vid en inferior STEMI. Varför?

A

Om det föreligger en högerkammar-extension av den inferiora STEMIn. Om du då minskar preload (blodtrycket - ex. nitro) så får vänsterkammaren ännu mindre fyllnad -> svikt

31
Q

Hur ser du om en patient med inferior STEMI har en högerkammar-extension?

A

En ST-höjning i V1 (kollar på högerkammaren) och en ST-sänkning i V2 diagnostiserar en högerkammar-MI.

En ST-sänkning i V2 med isoeliktriska V1 och V3 är också högerkammar-MI.

32
Q

Vid en inferior STEMI där man inte kan avgöra om det finns en högerkammar-extension, hur kan man göra för att lättare se detta?

A

Spegelvända bröstavledningarna. ST-höjningar i V3-V6 visar då på en högerkammar-MI.

33
Q

Vad ska man ge en patient med högerkammar-MI? Vad ska man absolut inte ge?

A

Vätska, de behöver preload för att hjälpa högerkammaren att kontrahera. Man ska inte ge nitrater eller andra läkemedel som sänker preload, då kan BT droppa totalt.

34
Q

Vid vilket tillfälle är aVL extra viktig? När ska man dra öronen åt sig?

A

aVL kan visa tecken på en tidig inferior STEMI. T-vågen ska alltid vara positiv eller isoelektrisk. Vid en negativ T-våg hos en symptomatisk patient måste man misstänka en inferior STEMI.

35
Q

Vid vilka tillfällen kan man ha en negativ T-våg i aVL?

A 
Inferior STEMI (kan vara det första tecknet!)
LBBB
Vänsterkammarhypertrofi (då ska även T-vågen i I vara negativ!)
36
Q

Vad bör du göra om du hittar en negativ T-våg i aVL hos en patient med kardiopulmonella syndrom?

A

Ta upprepade EKG (och troponin-T?) för att utesluta nydebuterande inferior STEMI

37
Q

Ge 3 exempel på EKG-fynd och ett lungröntgenfynd vid perikardvätska.

A
  1. Elektrisk alternans. QRS kan variera i amplitud och baslinjen kan vandra upp och ner (bara <30% av patienter).
  2. Takykardi. Kan vara dämpat vid ex. B-blockad.
  3. Låga utslag

På lungröntgen ses kardiomegali (sensitivt men inte specifikt).

38
Q

När ska man misstänka perikardeffusion?

A

Vid samtidig takykardi och låg amplitud på EKG.

39
Q

Hur definieras låg amplitud på EKG?

A

Toppen på Q till botten av S är:

I + II + III <30mm

40
Q

Vilka diffdiagnoser finns till låg amplitud på EKG? Hur kan de klassificeras?

A

Låg hjärtaktivitet:

  • Infiltrativa sjukdomar (sarkoidos, amyloidos)
  • Hypotyreos med myxödem
  • Kardiomyopati i slutstadiet

Blockering av signaler:

  • Perikardvätska/mycket pleuravätska
  • Obesitas
  • KOL (brösttunna + svagt hjärta)
41
Q

Vad ska man misstänka vid samtidig takykardi och låg amplitud på EKG?

A

Perikardeffusion!

42
Q

Vilken baslinje ska man jämföra med när man kollar efter ST-förändringar?

A

T-P-linjen

Termin 6 (8 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions