Kemi kap 7 Organisk Kemi (kol) - Kemi Flashcards
Organisk Kemi
Allt som lever/som lever nu, organismer, och kol. Ansågs länge som någonting man inte kunde återkapa på konstgjord väg och som behövde en speciell “livskraft”. Kemi när det handlar om kolföreningarnas kemi.
Oorgansik
All annan kemi, exempelvis metaller/gaser/salter/oxider.
Den delen av kemin som är utan kolatomer. Grundämnet kol och några enkla kolföreningar som koldioxid och kolsyra räknas trots detta till den oorganiska ämnena.
Enkelbindningar
När det bara är en bindning mellan atomerna i en molekyl, leder till att molekylerna blir mättade om det endast är enkelbindningar.
Dubbelbindningar
Ibland kan det finnas flera bindningar mellan samma atomer. Ett exempel är ämnet koldioxid där syret sitter fast med två bindningar på vardera sidor av kolet. Detta gör att ämnet ibland blir mer stabilt då själva bindningen är starkare.
Trippelbindningar
När det finns tre bindningar mellan atomerna istället för exempelvis en eller två bindningar. Ett kolväte med en trippelbindning är alkyn. Ett bra exempel är Etyn (C2H2) och det används när man exempelvis ska svetsa. Som grundregel inträffar det bara mellan två av kolatomerna, inte mellan allihopa.
Funktionella grupper
En funktionell grupp är en grupp atomer som ändrar kolvätets egenskaper. Ger en ny funktion helt enkelt. Det finns flera olika funktionella grupper. Nu när vi pratar om organisk kemi kommer vi prata om tre funktionella grupper: alkoholer, karboxylsyror/organiska syror och estrar.
Alkoholer
Alkoholer är en funktionell grupp och är giftiga. Det är en grupp organiska ämnen och har alltid några saker gemensamt. De har minst en oh-grupp och slutar på ändelsen “-ol”. Ett exempel är metanol (CH3OH, också kallad träsprit) och det är så giftigt att man dör nästan alltid av det, åtminstone får man någon återstående skada.
Ännu ett exempel är etanol (C2H5OH) och den används i bland annat öl, vin och sprit. Precis som alla andra alkohol är det giftigt, men i detta fallet klarar kroppen att ta hand om det.
När kroppen tar hand om det så bryter den ner etanolet, det är denna process som skapar exempelvis ont i huvudet efter du druckit. Etanol och metanol har nästan inga skillnader på varandra för att de smakar likadant, har till en början samma effekter på kroppen, luktar likadant och smakar likadant. När man reser utomlands bör man därför vara försiktig så att man inte dricker metanol.
Utöver att göra alkohol används alkoholer som lösningsmedel, till bland annat färger. Dessutom är det ganska energirikt så det fungerar bra som bränsle men är därför också brandfarligt.
Karboxylsyror/organiska syror
Karboxylsyror/organiska syror är sura. De brukar för det mesta vara svaga syror, alltså inte så frätande som andra surare syror. Det är en grupp organiska ämnen.
Några exempel på karboxylsyror/organiska syror är metansyra (HCOOH, myrsyra) och etansyra (CH3COOH, ättiksyra). Atomerna C, O (med dubbelbindning) och OH finns i alla karboxylgrupper. Denna grupp atomer brukar kallas karboxylgrupp. Dessa luktar ofta ganska starkt/skarpt, mycket och illa.
Mättnader och Omättnader
Omättnader är föreningar där det finns minst en dubbel- eller trippelbindning för att de skulle kunna binda sig med mer atomer. Detta gör de omättade och gör att de lätt reagerar med andra ämnen. När de reagerar med andra ämnen så ersätts dubbel- och trippelbindningar med enkelbindningar till de nya atomerna. Det är därför alkanerna kallas mättade kolväten. Ett exempel är omättat fett. Det går att ta bort dubbel- och trippelbindningar med hjälp av energi och väte.
Mättnader däremot är föreningar där det endast finns enkelbindningar.
Alkaner
Ett mättat kolväte, det vill säga ett kolväte utan dubbelbindningar eller trippelbindningar. Alla alkaner har ändelsen “-an”.
De tio första alkanerna är:
- Metan CH4 Gas
- Etan C2H6 Gas
- Propan C3H8 Gas
- Butan C4H10 Gas
- Pentan C5H12 Flytande
- Hexan C6H14 Flytande
- Heptan C7H16 Flytande
- Oktan C8H18 Flytande
- Nanan C9H20 Flytande
- Dekan C10H22 Flytande
Alkener
Kolväte som har en dubbelbindning mellan kolatomer kallas alkener istället för alkaner. Exempel på detta är “Etan” (C2H6) och Eten (C2H4) . Som grundregel inträffar det bara mellan två av kolatomerna, inte mellan allihopa.
Några alkener är:
- Eten C2H4
- Propen C3H6
- Buten C4H8
- Penten C5H10
- Hexen C6H12
Alkyner
Ett kolväte som är omättat med en trippelbindning. Alla alkyler har ändelsen “-yn”. Ett exempel är Etyn.
Några alkyner är:
- Etyn C2H2
- Propyn C3H4
- Butyn C4H6
- Pentyn C5H8
- Hexyn C6H10
Flervärda Alkoholer
Ett exempel på flervärda alkoholer är glykol (C2H4OH) och det brukar användas som en kylarvätska. Både själva vätskan och ångan är giftig. Ännu ett exempel på flervärda alkoholer är Glycerol (C3H5OH3) som är ett trögflytande ämne som inte är giftigt. Det är bra på att binda fukt så det används ofta i hudkräm. Skillnader mellan glycerol och andra alkoholer är att det inte är brandfarligt. Glycerol/Glykol är flervärt, helt enkelt har det flera OH-grupper. Saker som medicin inspekteras av staten med saker som hudkrämer får inte samma inspektion, därför bör man vara försiktig så att det inte finns en annan typ av alkohol som kanske är farlig på den typen av produkter.
Estrar
Estrar är vad du får när man kombinerar/blandar karboxylsyror/organiska syror med alkoholer. Det är en grupp av molekyler inom den organiska kemin (finns naturligt) som kommer ge upphov till ganska tydliga smaker och dofter. De är anledningen till att bland annat jordgubbar smakar/luktar jordgubbar. Dessutom så används de mycket i godis och läsk så att man kan göra det billigare. Vanligt inom industrin när man vill ha en viss smak/doft billigt helt enkelt. Används främst för priset men kan också användas för att reducera svinn. En Ester slutar alltid på en “oat”, användbart om man kollar på kemikalierna i bland annat godis.
Om man blandar en metanol med etansyra tillräckligt mycket/längre och lägger till både värme samt några droppar av en stark syra (+ väntar 20 minuter) så börjar det lukta frukt. Det som händer är att OH-gruppen i etansyran och vätet i den andra OH-gruppen bildar vatten. Då får metanolet en ledig plats vilket gör att molekylerna sätts ihop (med lite vatten vid sidan). Den heter metyetanoat (CH3OCOCH3). När man gör kemiska beteckningar brukar man dela in det i innan och efter esterbindningar.
Om man byter ut OH grupperna i glycerol med esterbindningar till långa kolkedjor så får man en av ingredienserna i fetter. Ännu en esterbindning är den mellan glycerol och salpetersyra. Då får man nitroglycerin och det är en ester (trots inget oat, mer av ett smeknamn även om det finns en “riktig” beteckning) som används till bland annat dynamit och som ett sätt för hjärtat att pumpa blodet i kroppen. Därför används det även i hjärtmedicin. Det är explosivt.
Esterbindningar
En grupp av atomer som binder ihop alkoholerna med karboxylsyrorna/organiska syrorna. Finns i alla estrar. Består av 2 syre och 1 kol i en bakvänd L formation med det övre syret fast i en dubbelbindning.
