PDT

Question 1

Two-person perspective

Answer 1

Emphasizes the importance of the therapeutic relationship as a dynamic and interactive process between the therapist and the client.

1. Co-creation of the therapeutic relationship: Both parties play an active role in shaping the dynamics of the relationship.
2. Transparency and openness: Therapists working from this perspective are encouraged to be more open and honest about their thoughts, feelings and reactions within the therapeutic relationship. Helps therapist and client gain insights into how their interactions may mirror patterns from the client’s past relationships.
3. Exploration of the here and now: Focus on immediate experiences and interactions that occur within the therapy session. They may explore how the client reacts to the therapist and how these reactions may be related to previous experiences and relational patterns.
4. Countertransference: Refers to the therapist’s emotional reactions and responses to the client. These reactions are seen as valuable information about the client’s interal world and relational dynamics. Therapists are encouraged to explore and examine their countertransference reactions and use them to deepen their understanding of the client.
5. Emphasis on the therapist’s role: Seen as active participant in the therapeutic process, role is not limited to being a neutral and objective observer. Therapists are expected to engage authentically and empathetically with the client.

Question 2

Shared countertransference

Therapists countertransference
Client’s ct
Mutual interaction
Therapeutic exploration

Answer 2

1. Therapists countertransference: The emotional responses, thoughts and actions triggered in the therapist by the client. These reactions may be related to the therapist’s unresolevd issues, past experiences, or personal biases. Therapists are encouraged to explore their countertransference reactions as they can provide valuable insights into the client’s inner world and relational patterns.
2. Client’s CT: The client’s reactions to the therapist and is often based in the client’s previous experiences, unresolved conflicts, and feelings projected onto the therapist. For example, a client might unconsciously perceive the therapist as a critical parental figure or a source of support, which can influence their behavior and feelings in the therapeutic relationship.
3. Mutual interaction: The shared CT involves the dynamic interaction between both CT’s. The emotions and reactions of both party can trigger and influence each other, creating a reciprocal and mutually reinforcing process. If a therapist feels frustrated with the client that in turn reacts with anger, this can lead to a cycle of escalated emotions and behaviors.
4. Therapeutic exploration: The therapist and client work together to explore and understand these shared countertransference dynamics. By examining the reactions and emotions that arise, they can gain insight into the client’s underlying issues, conflicts and relational patterns. This exploration can help uncover unconscious material and contribute to the therapeutic process.

Question 3

Projections and their relevance in PDT

Answer 3

Projektioner rymmer vår historia och våra historiska upplevelser av affekter - detta är ett centralt antagande i psykodynamisk teori.

Question 4

Reflektion av motöverföring och dess roll i att få mer information om patienten

Utforska motöverföring, varför reagerar jag så här på pat? Känner jag ofta såhär? Vad bär jag med mig som påverkar arbetet med patienten?

Spegling - förstå pat - det som sker i mig kanske speglar pat, vad behöver vi utforska här? Etablerar också empatisk hållning gentemot pat.

Answer 4

Motöverföringen analyseras av terapeuten och detta leder till att man förstår lite närmare varför T reagerar som den gör och detta leder till reflektion och insikt i vad det är i patienten som alstrar Ts motöverföring. Då kan man identifiera mönster om T ofta upplever motö. i form av frustration när patienten pratar om sina barndomsminnen. Detta kan leda till att terapeuten inser att de har liknande minnen och att tänka på dessa är smärtsamma.

Terapeuten ska inte projicera egna problem eller behov på klienten utan använda dem som verktyg för att förstå klientens behov och arbeta terapeutiskt med dem.

Spegling av klientens inre värld: När terapeuten märker sina egna känslor gentemot klienten och utforskar varför de uppstår, kan det ge insikt i de känslor och reaktioner som klienten väcker hos sig själv. Terapeutens känslor kan vara en spegling av klientens inre värld och de omedvetna processer som klienten går igenom. Ökar även empati för patienten som leder till ökad vilja att hjälpa patienten.

Question 5

Relationellt inriktad terapeut

Answer 5

Använder sig av sina motö. för att förstå vad som sker i patienten på känslomässig och kognitiv nivå. Viktigt med nyfikenhet inför såväl sina egna som patientens inre mentala tillstånd-

Question 6

SASB - Structured Analysis of Social Behavior

Fokus
Tillgivenhet
Ömsesidigt beroende

Answer 6

Fokus - Andra, själv, introjekt (hur man behandlar sig själv beror på hur viktiga människor behandlat en tidigare)
Tillgivenhet-fientlighet (kärlek-hat)
Ömsesidigt beroende - Sjävlständighet (Insnärjning - differentiering)

Question 7

IRT- Interpersonal reconstructive therapy

Answer 7

Förstå underliggande faktorer, interpersonella och intrapsykiska som orsakar och upprätthåller patientens lidande.

Question 8

Oxytocin och andra hormons roll i det terapeutiska arbetet

Trauma i barndom

Answer 8

Om en patient med tidigare upplevelser som resulterat i trauma och därmed inte är van vid känslan av att bli betryggad och omhändertagen och därmed är ovan vid oxytocin i systemet, hamnar i ett terapirum där terapeuten är betryggande om omhändertagande så kan det leda till obehag för att man inte är van vid det och detta kan resultera i en hormonell cocktail som består av oxytocin, kortisol och vasopressin.

Question 9

Aktivering av det parasympatiska nervsystemet - förlopp i hjärnan och hur det påverkar kognitionen

Answer 9

När kroppen aktiverar det parasympatiska nervssystemet ökar det kortikala blodflödet till vänster frontallob vilket lugnar aktiviteten i det subkortikala limbiska systemet som bidrar till emotionell aktivitet och istället slås det kognitiva/rationella sinnet på och man kan möjliggöra mer effektiv nyinlärning.

Question 10

Minnet och dess roll i att etablera försvarsmekanismer

Implicit och procedurellt minne

Answer 10

Implicita minnena är ofta tidiga minnen som är affektivt laddade icke-verbala minnen som påverkar hur vi reagerar på exempelvis rädsloladdade situationer.

Procedurminnet å andra sidan stör för förvärvandet av automatiska beteenden på grund av att man exponerats för en situation flera gånger och därför vanemässigt bildat ett beteende som uppstår i samma eller snarlika situationer. Det är det som faciliterar bildandet av försvarsmekanismer. Patienten behöver hjälp av T för att förstå sina implicita och procedurella minnen för att att tolka dessa och deras implikationer för effektiv behandling. Detta möjliggörs när de affekter som försvaren är kopplade till aktiveras i terapirummet.

Question 11

Vänster och höger hjärnhalvas roller

Answer 11

Höger hjärnhemisfär anses vara mer kopplade till det affektstyrande limbiska systemet. Dessutom mer kopplade till det autonoma nervsystemet och våra inre organ samt den som tolkar ansiktsuttryck.

Question 12

Regleringsteorin

Patients omedvetna arbetsmodeller aktiveras i hög affekt - gott för emotionellt processande och utforskande, återupplevs i terapeutiska relationen
Intersubjektiviteten - kommunikation med annat än verbalt språk

Answer 12

Framhäver att patientens omedvetna arbetsmodeller aktiveras i stunder av förhöjda affekter (heightened affective moments) och återupplevs i den terapeutiska relationen. Den känslomässiga kommunikationen mellan patientens och terapeutens högra hjärnhalvor kan beskrivas som intersubjektivitet. Handlar inte enbart om kommunikation av explicita verbala kognitioner utan också om implicit icke-verbal kommunikation som involverar kroppsligt baserade känslomässiga upplevelser. Reglerade och oreglerade affekter kommuniceras genom ett intersubjektivt energifält som skapas av två personers kroppar och sinnen. Innefattar kroppsrörelser, gester, hållning och ansiktsmimik men också rytm och tonläge i det som sägs. I relationellt perspektiv är det ömsesidigt aktiverade högra hjärnhemisfärer som är kärnana i den terapeutiska förändringsprocessen oavsett behandlingens verbala innehåll.

Question 13

Intersubjektivitet och dess roll i terapin

Answer 13

Interaktionen mellan T och P sannolikheter att ett visst beteende kommer uppvisas. Det är detta som är kommuniaktioen - båda parter påverkar varandras sannolikheter för att uppvisa vissa beteenden. När detta sker så möjliggörs kognitiva och affektiva förändringar. Det dyadiska systemet ses som organiserat av både stabila egenskaper hos indivier (enpersonspsykologi) och framväxande samspelet mellan P och T. Båda parter bidrar aktivit till reglering av dynamiska samspelet och bestämma regler för hur de ska relatera till varandra.

T.ex:
Turtagning
Delad uppmärksamhet
Delande av affekter och utsträckningen av detta.

Question 14

Interaktiv reparation

Omatchade tillstånd till matchade
Dynamisk reglering
Når jämvikt
Beteende, affekt, kognition

Answer 14

När omatchade tillstånd går över till matchade tillstånd, genom en dynamisk reglering av affekter, kognitioner och beteenden baserad på den andra partens affekter, kognitioner och beteenden.

Question 15

Neuropsykoanalys

Tree separata grundpelare

Answer 15

Psykodynamisk neurovetenskap, klinisk neuropsykoanalys och psykodymanisk teoribildning.

Psykoanalysen är den mest koherenta och tillfredsställande beskrivningen av människans medvetande.

Question 16

Affekter är

Answer 16

Psykofysiologiska mönser/associativa nätverk som organiserar varseblivning till information, som vägleder oss till optimal anpassning i en given situation.

Question 17

Anknytningsperson och affekt

Answer 17

AP och dess bemötande av våra känslor lär oss vilka som är ok, vilka som inte är det, hur mycket och när samt med vem.

Question 18

’

Markerad spegling leder till mentalisering

1. Trygg anknytning
2. Modellering av mentalisering
3. Utveckling av reflexiv förmåga
4. Emotionell reglering

Answer 18

Markerad spegling är när man speglar barnets affekt på ett lite överdrivet sätt där man markerar vad affekten är på ett tydligt och empatiskt sätt. Man sätter ord på känslor, tankar och upplevelser. Detta leder till förmågan att mentalisera hos barnet.
Beror på många faktorer.

1. Trygg anknytning: Markerad spegling skapar en känsla av trygghet och säkerhet hos barnet genom att det känner sig förstått och accepterat av AP. Trygg anknytning förutsättning för emotionell reglering och utforskande av sina egna och andras mentala tillstånd.
2. Modellering av mentalisering: Genom att en AP uttrycker och reflekterar över egna tankar, känslor och intentioner i interaktion med barnet modelleras mentaliseringsförmågan. Barnet lär sig genom observation och imitation av APs förmåga att förstå och tolka mentala tillstånd.
3. Utveckling av reflexiv förmåga: Markerad spegling uppmuntrar barnet att reflektera av sina egna och andras tillstånd och se sig själv som aktiv deltagare i sociala och emotionella interaktioner. Denna reflexiva förmåga är grundläggande för utvecklingen av mentaliseringsförmågan.
4. Emotionell reglering: När AP markerar spegling av barnets emotioner och upplevelser får barnet hjälp att reglera sina känslor och hantera svåra situationer. Denna emotionella reglering är en viktig kompontent i utvecklingen av mentaliseringsförmågan.

Question 19

Mentalisering och epistemisk tillit

Förståoch tolka andra - lita på att deras uttryckta upplevelser och intentioner stämmer.
Tillit till AP- om man känner epistemisk tillit gentemot AP vågar man utforska sitt och APs sätt att tänka och känna
Relationell mentalisering - sätta andras mentala tillstånd i förhållande till ens egna, jämföra varför det är så
Förändrad tillit - pos/neg interaktioner, förräderi/bedrägeri

Answer 19

qFör att förstå och tolka andras tankar, känslor och intentioner behöver jag lita på att andra har kunskap och att deras uttryckta upplevelser och intentioner är äkta och relevanta.

Tillit till AP: Epistemisk tillit mot AP leder till att man vågar utforska egna och andras mentala tillstånd.

Relationell mentalisering: Epistemisk tillit gör att man kan förstå andras mentala tillstånd i förhållande till ens egna.

Förändrad tillit genom erfarenhet: Pos och Neg interaktioner kan påverka ens ET. Förräderi eller bedärgeri kan minska ens tillit till andra och påverka förmågan att mentalisera och relatera till andra människor, känns som att man missförstått allt och inte längre litar på att andra är sanningsenliga så man förstår dem nte.

Question 20

Omarkerad eller ospeglad affekt - påverkan på barnet

Answer 20

Skickar signal om att känslor är fel, de blir plågsamma och överväldigande.

Känslor gör mig ensam.

Andra är distanserade från mig, främmande, dömande, hotfulla.

Question 21

Barndomserfarenheter av affekt och deras påverkan på oss i vuxen ålder.

Lär sig rätt och fel
Antaganden om sig själv och världen
Antaganden som sker automatiskt, sätter igång beteende, vidmakthåller antaganden om sig sj, omedvetet.

Answer 21

Känslor är icke-verbala sätt för barnet att kommunicera och reagera.

Sättet AP möter dessa lägger grunden för hur barnet upplever känslor och hur vi upplever oss med adnra när vi har dem.

Förväntningar och antaganden om livet formas i affektivt laddade situationer i tidiga skeden av livet, ofta när man inte ännu lärt sig prata och verbalisera sina upplevelser.

Dessa affektivt laddade upplevelser skapar mönster som agerar filter genom vilka information silas/tolkas och därmed vidmakthålls mönstren för att de fortsätter användas - omedvetet.

Question 22

Inre konflikt.

1. Adaptiv affektr
2. Hämmande affekt
3. Försvarsmekanism

Answer 22

1. Känslor/affekter - signal om behov - Adaptiv effekt
2. Förknippas med obehag (skam, rädsla, “ångest”) - Hämmande affekt
3. Strategier för att undvika obehaget. Försvarsmekanism

Om behovet som adaptiva affekten representerar möts av smärtsam respons från AP så skickar det signalen till barnet att initiala känslan och behovet är fel och ska inte uttryckas eller uppmuntras. Leder till skam, ångest, rädsla som leder till försvarsmekanismer mot obehaget.

Question 23

Konfliktmodellen
Adaptiv affekt
Hämmande affekt
Coping strategies - försvarsmekanismer

Answer 23

1. Adaptiv affekt är adaptiva eller hälsosamma känslor som är i överensstämmelse med individens verkliga behov och önskemål. Adaptiv affekt återspeglar alltså en sund hantering av emotionella upplevelser och en förmåga att reglera känslor på ett hälsosamt sätt. Dessa affekter är medfödda.
2. Hämmande affekt - Detta hörn representerar hämmande eller hindrande affekter som hindrar en från att uppleva och uttrycka adaptiva affekter. Dessa hämmande affekter är inlärda.
3. Hanterande strategier och coping: Representerar de coping strategier eller försvarsmekanismer som individen använder för at undvika eller hantera hämmande affekter och emotionella konflikter mellan adaptiva och hämmande affekter. Dessa strategier kan vara medvetna eller omedvetna och kan inkludera mekanismer som projektion, förnekande, intellektualisering eller förskjutning.

I terapi utforskar man konflikten mellan adaptiv och hämmande affekt och deras underliggande känslor och konflikter som gör att man tänker och beter sig som man gör. Genom att komma fram till vad det är som ger upphov till beteende och känslor kan man utforska mer konstruktiva sätt att hantera känslor och konflikter.

Question 24

Funktionell konflikt

Answer 24

När en primär känsla triggas av en situation och sedan får man en negativ signal från omvärlden, det kan bero på inlärda mönster och det kan leda till den sekundära känslan av ångest/skam som leder till att istället för att få försvarsbeteende så förstår man att man erfor en adaptiv affekt som respons på en triggande situation men man märkte att det hände och att en sekundär känsla uppstod, därför kan man ta ett medvetet val and copea på ett vettigt sätt istället för att ta till med destruktiva coping mekanismer.

Question 25

Dysfunktionell konflikt

Answer 25

1. Prim. känsla följd av negativ signal från omgivningen.
2. Sekundär känsla som t.ex ångest
3. Konflikten resulterar i försvarsmekanism för att man inte bekräftar ens primära känsla och därför inte kan förklara 2, vilket leder till försvar.

Question 26

Dysfunktionell konflikt - när vi upplever att anknytningen står på spel

Answer 26

Behovssignaler ignoreras, felbesvaras eller besträffas leder till känslan om förlust av AP
De hämmande affekterna blir svåruthärdliga eller överväldigande
I valet mellan behov och AP vinner alltid AP. Detta innebär att man låter de sekundära känslorna diktera ens beteende och man vågar inte riskera att bli av med sin AP så man tvingas till rigida lösningar för att undvika att uttrycka sina behov och därmed undvika det jobbiga med svåra hämmande affekter.

Question 27

Sammanfattning konfliktmodellen

Answer 27

1. Aktiverande affekter vars syfte är att informera, guida och motivera.
2. Hämmande affekter som varnar och hejdar för faror med att uttrycka de primära känslorna.
3. Försvar/coping - undviker faran genom att ändra tankar, känslor eller beteenden.

Question 28

Relationella mönster som aktiveras

Självbild, bild av andra och ens värde i förhållande till dem

Tidigare erfarenheter sätter igång beteenden som är relationellt mönstrade.

Forska i dessa via över- och motöverföring, då får man reda på vilka problem som patienten har.

Answer 28

Man kan ha lärt sig olika saker när man växt upp under anknytningsperioden men även tidig skolgång som är mycket formativ för ens självbild och bild av andra. What fires together wires together. Man lär in sig att bygga sin självbild och personlighet utifrån tidigare upplevelser.

Man har fått respons från andra som leder till att man lidit som leder till att man ändrat sitt beteende eller tankar eller känslor.

I nya situationer kan dessa relationella mönster aktiveras och terapin går ut på att utforska vad det relationella mönstret är och vad det beror på, dels via överföring och motöverföring.

Question 29

Relationella förväntningar skapade tidiga relationer - förs över på andra, t.ex anknytning till personen
Anknytningsstatus
Utseende på personen
Ordval
Rang i hierarki
Situationstypiska markörer

Triggers som aktiveras i vuxen ålder

Answer 29

Oftast utanför medveten kontroll

Många triggers:
Anknytningsstatus
Utseende
Ordval/tonfall/annan ytlig likhet
Rang i hierarki
Andra situationstypiska markörer

Question 30

Använda konflikttriangeln i terapi

Answer 30

Problemformulering, målformulering och behandling utgår från konflikttriangeln. Man får reda på vad det är som man behöver eller vill egentligen, vad som håller en tillbaka som t.ex relationella mönster och sedan jobba igenom dem.

Konflikttriangeln är alltså en slags informationsorganiserande modell.

Question 31

Hur leder PDT till förbättring?

Terapeutiskallians
Gräva i förflutna och utforska med terapeut, överföring, motöverföring, varför är det så?
3. Emotionsprocessande, ,leder till att man kan släppa vissa saker
4. Relationella mönster - hur är samspelet mellan t och p, vad är det som p gör som påverkar t?
5. Jobba igenom allt, släppa taget, utsätta sig
6. Coping - hitta bättre lämpade copingmekanismer
7. Rätta till emotionella reaktionen på ens adaptiva affekt,
8. Integrera & Konsolidera

Answer 31

1. Terapeutisk allians leder till att patienten känner sig trygg i att utforska vad det är som gör att man har problem.
2. Detta gör man genom att utforska olika problem, formulera hypoteser till varför det kan vara så, utforska med patienten vilka omedvetna processer som finns och vilka resultat de kan tänkas ha.
3. Man processar känslorna som är associerade med konflikterna. Och detta gör att man kan släppa taget om saker och låta dem gå.
4. Överföring och motöverföring, patientens reaktion på terapeuten drivet av t.ex relationella mönster leder till att terapeuten reagerar enligt en s.k motöverföring som öppnar upp för möjligheten att utforska det som händer sinsemellan.
5. Jobba igenom allt, känna och förstå och släppa taget genom emotionellt processande.
6. Copingstrategier - när man förstått vad det är som är problemet, hur det påverkar en och vad man kan göra istället kan man utveckla goda funktionella coping mekanismer som är konstruktiva och hälsosamma.
7. Man kan också rätta till den emotionella reaktionen på situationen så att man mår bättre, t.ex kan man inse att det faktum att man vill ha hjälp inte behöver ses som att man är en belastning och på så sätt kan man uppleva en annan känsla som är bättre och på så sätt lära om nya sätt att reagera emotionellt snarare än att man reagerar enligt gamla maladaptiva sätt.
8. Integrera och konsolidera insikter och nya emotionella upplevelser. Man tar med sig de insikter man tillskansat sig samt de nya beteenden och känslorna och inkorporerar dessa i sin vardag och på så sätt konsoliderar man förändringarna och får nya mönster av känslor, tankar och handlingar i tidigare triggande situationer.

Question 32

Målsättning i terapin

Answer 32

Formulera ett upplevelsebaserat mål:

Hur skulle det kännas…

att nå den förändring du vill, hur skulle det märkas av?
Om det vore annorlunda på ett sätt som man önskar, hur skulle det då vara?

Question 33

Terapiarbetet med konflikttriangeln

Answer 33

1. Uppleva, reglera upp, förstå/mentalisera, uttrycka
2. Uppleva
   Förstå/mentalisera
   Reglera ned
3. Identifiera/blockera
   Förstå funktion
   Analysera vinster och förluster
   Sörja
   Modifiera mot coping

Question 34

Bemöta försvar i terapin

Empatisk konfrontation - flykt och undvikande och maladaptiva coping mekanismer

Answer 34

Empatisk konfrontation - Kropp, känsla, tanke, handling: Notera allt som tycks flytta bort från upplevelser

• Hur har du det med … (notera stelhet/stillhet, hög spänning osv
• Du ler men detta verkar svårt
• Du byter hela tiden ämne
• Vad händer om du inte tar den där snusen nu?
• Du pratar om hur det är för X och Z men när jag frågar hur du blir påverkad?

Question 35

Arbetet i terapi : empatisk konfrontation

Answer 35

Ta fasta på vad det är som för bort pat från den genuina upplevelsen. Uppmärksamma detta och uppmuntra geniun affektkontakt och relationell kontakt. Vänlighet, respekt och att man utforskar eller visar att man förstår försvarets funktion.

Question 36

Arbetet i triangeln - Adaptiv affekt

Answer 36

Sök behovet i dåtida situation och fördjupa.

• När du ser på det nu vad hade du behövt då/vad kände du då?
• Vad hade du velat/behövt (just där, just då)?
• Om det istället vore din vän/barn/annan närstående, hur skulle du vilja att det gick, hur skulle det kännas om den utsattes för det?
• Märker du av AA nu?
• Var i kroppen känns känslorna nu?
• Vad säger den delen av kroppen, hur känns den och vad förmedlar känslan
• Det ser ut som att du…?

Question 37

Relationellt arbete i triangeln - försvar

Answer 37

Kropp, känsla, tanke, handling - notera all som kan tyckas flytta bort K från kontakt med T

• Du ser inte alls på mig?
• Det låter ensamt att höra att du tror att jag sitter här och tycker att du gnäller
• Hur blir det när jag frågar om..? Hur vore det att säga det högt till mig?
• Så du menar att jag är ännu en person som inte orkar med dig när du har det svårt?

Question 38

Relationellt arbete i triangeln - ångest och hämmande affekter

Medkänsla, betrygga, skapa mening och begriplighet, sök kontakt med rädda delen.

Answer 38

Skapa begriplighet och sök kontakt med den rädda delen av P.
Medkänsla - du är viktig, jag är snäll, här är du trygg

• Märker du att jag är här? Känner du av mitt stöd?
• Vad vore det värsta som jag kan tycka/tänka om dig?
• Hur skulle du märka av det om det inte var så?
• Var vore det skönaste att höra från mig nu?
• Där ska du inte känna dig ensam, vad gör vi?

Question 39

Relationellt arbete i triangeln - adaptiv affekt

Modellera
Uppskatta
Uppmuntra
Förstärk
Spegla (spegelneuron)
Tacka för att man får ta del av det

Answer 39

Modella, dela, uppskata “förstärk”, visa glädje

“Om det var jag…” Utgå från dig, förankra i P
Javisst! Vad bra. (förstärk hos P)
Hjälp P att uppmärksamma positiva reaktionen på AA
Mimik, rörelse, närvaro (spegelneuron)
“Bra jobbat, tack för att jag fick ta del av detta”

Question 40

Klarifiering, empatisk konfrontation, fördjupad affekt.

Answer 40

Klarifiering - upprepa väsentliga detaljer, alt omformulera för ökad klarhet. Syftet är att förtydliga det som patienten säger och se om man förstår det, med öppenhet för att man missförstår.

Empatisk konfrontation - utforska och uppmärksamma det som patienten har eller gör som drar de bort från sin upplevelse.

Fördjupa affekt - Utforska affekt, uppmärksamma signaler om hur affekt känns när det är aktiverat, notera kropp och mimik. Spegla, förstärk(markerad spegling), undersök meningsinnehåll.
Alltid med ödmjukheten av att man kanske ser fel. “Du säger att “man kanske blir lite irriterad, hur menar du då?”

Question 41

Tvåpersonsperspektivet i terapin

Answer 41

Man är uppmärksam på överföring och motöverföring
Från expert till mottagare leder till delad uppmärksamhet
Metakommunikation när man når platåer eller känner av barriärer från patientens håll. “Jag upplever oss så här just nu, vad tänker du?”

Question 42

Här-och-nu-fokus

Klarifiera
Konfrontera
Få fram emotioner - uppmärksamma, gräv i dem, försök få fram mer affekt för att fördjupa den
Jobba på terapeutiska relationen - metakommunikation

Answer 42

Klarifiera - förtydliga patientens berättelse
Konfrontera - gör p uppmärksam på försvar och motsägelser
- Sök den aktuella affektreaktionen, när du pratar om det och hur ledsen du blev, känner du av den sorgen nu?
- Jobba med relationen i rummet - du säger att du har svårt att lita på folk, för att det känns som att de inte kommer orka med dig när du mår dåligt, känner du samma rädsla med mig gällande det här? Varför? Hur kan vi göra för att ändra på den känslan?
- Hjärnan ska lära om sig, bra med korrektiv emotionellt erfarenhet KEE.