Socialpsykologi (3,0 hp)

Question 1

Vad är primacy och recency effect? Vilken är viktigast i hur vi formar uppfattning om andra?

Answer 1

• Primacy effect: Vi fäster större vikt vid den information vi får först om en person.
• Recency effect: Vi fäster större vikt vid den information vi får sist om en person.
• Viktigast: I de flesta fall är primacy effect viktigare, eftersom den första informationen formar hur vi tolkar den information vi får senare.

Question 1

Vad är Aschs Configural Model (ACM)? Visa stöd genom exempel

Answer 1

• Aschs Configural Model (ACM): Vår första bedömning av andra baseras på centrala egenskaper t.ex. varm/kall, vilka påverkar uppfattningen om personens
  perifera egenskaper, t.ex. artig/rak-på-sak.
• Kall-Rakpåsak - burdus, hänsynslös
• Varm-Rakpåsak - tydlig, klarspråk

Question 2

Förklara Stereotype Content Model (SCM) och dess stöd.

Answer 2

• Stereotype Content Model (SCM) beskriver hur vi bedömer individer och grupper utifrån två grundläggande dimensioner:
  |Värme: Uppfattas personen/gruppen som vänlig, tillitsfull, empatisk?
  |Kompetens: Uppfattas personen/gruppen som intelligent, skicklig, effektiv?
• SCM säger att värme och kompetens är universella.
  |Värme: Signalerar intention, vill hjälpa/skada?
  |Kompetens: Signalerar förmåga, kan personen genomföra sin intention?

Forskning visar att värme och kompetens konsekvent används för att bedöma andra, oavsett kultur eller kontext.

SCM kartlägger stereotyper om olika grupper (t.ex. kön, etnicitet, ålder) och hur dessa stereotyper leder till olika fördomar.

Question 3

Vilka är några aspekter som påverkar vår bedömning och uppfattning av andra?

Answer 3

• Positiv bias: Tendens att vara mer positiv i frånvaro av tydlig information.
• Värderingar: Våra egna värderingar färgar vår bedömning av andra.
• Haloeffekten: Tendens att tillskriva attraktiva personer fler positiva egenskaper.
• Stereotyper: Generaliseringar om grupper påverkar hur vi bedömer individer

Question 4

1. Vad är sociala scheman?
2. Hur aktiveras dem?
3. Vad underlättar deras aktivering?
4. Hur påverkar de vår uppfattning av andra eller grupper?

Answer 4

1. Sociala scheman är mentala strukturer som organiserar vår kunskap om den sociala världen och fungerar som filter för att effektivisera informationsbearbetning. De hjälper oss att tolka information om personer, grupper, roller och situationer.
2. Aktivering av sociala scheman sker när vi möter relevant information, såsom när en läkare i läkarrock triggar ett professionellt läkarschema.
3. Faktorer som underlättar aktivering:
   |Salience: Framträdande egenskaper, som en uniform, gör att vi snabbt kategoriserar någon som säkerhetspersonal.
   |Chronic Accessibility: Scheman som ofta används, som kundbemötande för servicearbetare, är mer lättillgängliga.
   |Temporary Accessibility: Priming, där nyligen diskuterade ämnen gör relaterade scheman mer aktiva.
4. Sociala schemans påverkan:
   |Fylla i luckor: Gör antaganden baserat på begränsad information, exempelvis att en läkare är intelligent.
   |Skapa förväntningar: Formar förväntningar på beteenden, som att servitörer bör vara vänliga.
   |Styra uppmärksamhet och tolkning: Inriktar oss på information som bekräftar vårt schema och kan ignorera eller felaktigt tolka information som strider mot detta, exempelvis att se en affärsman som arrogant.

Question 5

Vad är attribution? Vilka faktorer påverkar hur vi attribuerar? Vanliga attributionsfel?

Answer 5

Attribution handlar om hur människor tillskriver orsak till sitt eller andras beteende.

• Faktorer som påverkar attribution:
  |Konsistens: Agerar personen alltid på detta sätt i liknande situationer?
  |Distinkthet: Agerar personen på detta sätt i andra, olika situationer?
  |Konsensus: Agerar andra människor på samma sätt i liknande situationer?
• Attributionsfel:
  |Fundamentala attributionsfelet (correspondence bias): Att överskatta betydelsen av personlighetsegenskaper och underskatta situationsfaktorer när vi förklarar andras beteende.
  |Aktörs-observatörseffekten (actor–observer bias): Att attribuera egna beteenden till situationen och andras beteenden till deras personlighet.
  |Falsk konsensuseffekt: Att tro att våra egna åsikter och beteenden är vanligare än vad de egentligen är.
  |Självbetjänande bias: Att attribuera framgång till oss själva och misslyckanden till situationen.

Question 6

Redogör följande attibutionsfel:

1. Correspondence bias (Fundamentala attributionsfel)
2. Actor-observer effect
3. False consensus effect
4. Self-serving bias
5. Self-handicapping
6. Ultimate attribution error

Answer 6

1. Correspondence bias (Fundamentala attributionsfel): Överskattar personegenskaper och underskattar situationsfaktor vid förklaring av beteende. Ex: En person som snubblar ses som klumpig, istället för att fokus läggs på att de snubblade över något.
2. Actor-observer effect: Att attribuera egna beteenden till situationella faktorer och andras beteenden till personliga faktorer. Ex: Om vi är sena, skyller vi på trafiken; är någon annan sen, tänker vi att de är oansvariga.
3. False consensus effect: Tron att ens egna åsikter, beteenden och värderingar är mer utbredda än vad de faktiskt är. Ex. En student som fuskar på tentor tror att de flesta andra studenter också fuskar, vilket förmildrar ens skuldkänsla.
4. Self-serving bias: Framgångar attribueras till egna förmågor, medan misslyckanden skylls på externa omständigheter. Ex: Bra betyg tillskrivs egen intelligens, dåliga betyg skylls på svår tenta eller orättvis lärare.
5. Self-handicapping: Skapar hinder/ursäkter i förväg för att skydda självkänslan vid potentiellt misslyckande. Ex: Studenter som festar kvällen före tenta och sedan skyller dåliga resultat på trötthet.
6. Ultimate attribution error: Negativa beteenden hos utgrupper (grupper man inte tillhör) tillskrivs personliga faktorer, medan positiva beteenden tillskrivs situationella faktorer. Ex: Bra handlingar av utgrupper tillskrivs tur, dåliga handlingar tillskrivs negativa personlighetsdrag.

Question 6

Varför gick man från att se attityder som bestående av tre komponenter till att se dem som bestående av endast en?

Answer 6

• Orsak till förändring: Forskning visade att sambandet mellan attityder och beteende var svagt.
• Fokusförskjutning: Från fokus på attitydens struktur och tillkomst till fokus på att förutsäga beteende ledde till en omprövning av attitydbegreppet.
• Ny syn på attityder: Den känslomässiga utvärderingen (affektiv komponenten) av ett objekt anses vara den mest avgörande faktorn för att förstå och förutsäga beteenden.

Den gamla trekomponents-synen är ibland lämpad. I stora drag utdaterad

Question 7

Varför är det en svag korrelation mellan attityder och beteende?

Answer 7

• Situationsfaktorer: Yttre omständigheter kan begränsa eller påverka beteenden oberoende av personens attityd.
• Attitydstabilitet: Attityder kan vara inkonsekventa och föränderliga, vilket gör dem mindre tillförlitliga för att förutsäga beteenden.
• Implicita vs. explicita attityder: Omedvetna attityder kan ha ett starkt inflytande på beteenden utan medveten kontroll.
• Informationskälla: Attityder baserade på andrahandsinformation kan vara mindre starka och mindre prediktiva än de baserade på egna erfarenheter.
• Generaliseringsnivå: Generella attityder kanske inte alltid korrekt förutsäger specifika beteenden.

Question 8

Vad är Theory of Planned Behavior (TPB)? Ge ett exempel där den tillämpas.

Answer 8

Theory of Planned Behavior (TPB) förklarar hur attityder (positiv/negativ bedömning av ett beteende), subjektiva normer (socialt tryck att utför/inte utföra beteendet) och upplevd beteendekontroll (tron på ens förmåga att utföra ett beteende) påverkar vår intention att utföra ett beteende, vilket i sin tur påverkar om vi faktiskt utför beteendet.

• Exempel:
  |Beteende(intention): Börja träna regelbundet.
  |Attityd: “Träning är bra för min hälsa.”
  |Subjektiv norm: “Mina vänner tycker att jag borde träna.”
  |Upplevd kontroll: “Jag har tid och möjlighet att träna.”

Question 9

Vad är kognitiv dissonans? Hur uppstår det? Hur minskas det? Ge ett exempel.

Answer 9

• Kognitiv dissonans är en obehaglig känsla som uppstår när en persons tankar, attityder eller beteenden är motstridiga.
  För att minska dissonansen kan individen ändra sin attityd, sitt beteende eller rationalisera bort konflikten.
• Exempel: En person ser sig själv som miljövänlig men kör en bensinslukande bil. För att minska dissonansen kan de:
  |Ändra beteende: byta till en mer miljövänlig bil.
  |Ändra attityd: övertyga sig själv att deras bil inte påverkar miljön så mycket.
  |Rationalisera: tänka att så många andra börjar köra elbil så mitt utsläpp räknas inte så mycket .

Question 10

Vad är Elaboration-likelihood model (ELM)? Vilka risker predicerar den?

Answer 10

Elaboration-likelihood model (ELM) är en modell för övertalning som beskriver två vägar till attitydförändring:

• Central väg: Noggrann bearbetning av argument. Leder till starka och bestående attitydförändringar. Kräver motivation och förmåga hos mottagaren.
• Perifer väg: Ytlig bearbetning, fokus på irrelevanta cues. Leder till svaga och kortvariga attitydförändringar. Används vid låg motivation eller förmåga hos mottagaren.
• Risker:
  |Perifer övertalning: Beslut baserade på irrelevant information (t.ex. köpa en produkt p.g.a. kändisreklam).
  |Manipulering: Övertalningstekniker kan utnyttjas för att manipulera människor.

Question 11

Beskriv följande aspekter av övertalning:
1. Ingratiation (inställsamhet)
2. Norm of reciprocity (ömsesidighet)
3. Door-in-the-face technique
4. Foot-in-the-door technique
5. Lowballing

Answer 11

1. Ingratiation (inställsamhet): Personen försöker först bli omtyckt, ber sedan om en tjänst eller få en att gå med på något.
2. Norm of reciprocity (ömsesidighet): Personen gör en tjänst och ber sedan om återgäldning av tjänster. Genom att erbjuda något först ökar chansen att få något tillbaka.
3. Door-in-the-face technique: Personen begär först en stor tjänst där avböjan förväntas, för att sedan be om en mindre tjänst som då verkar mer rimlig.
4. Foot-in-the-door technique: Personen ber om en liten tjänst som är svår att säga nej till, för att sedan be om en större tjänst.
5. Lowballing: Personen får en att gå med på något under fördelaktiga villkor, för att sedan försämra villkoren innan överenskommelsen är klar.

Question 12

Självet inom socialpsykologi
1. Vad är självet inom socialpsykologi?
2. Hur bildas självet?
3. Vad är självets funktioner?
4. Vilka själv finns det?
5. Vad påverkar vår självuppfattning?

Answer 12

1. Vad är självet inom socialpsykologi?: Självet är individens tankar och uppfattningar om sig själv.
2. Hur bildas självet?: Det börjar bildas vid två års ålder och utvecklas genom t.ex. introspektion (självreflektion om känslor, attityder, tankar) och observation av eget beteende (reflekterar över ens handlingar och reaktioner).
3. Vad är självets funktioner?:
   |Organiserande funktion: Organiserar information om oss själva förbereds för att användas vid behov.
   |Exekutiv funktion: Styr vårt beteende, val och planer.
   |Skapar förutsägbarhet: En stabil självbild och konsekventa beteenden gör oss mer förutsägbara för andra, detta förenklar sociala funktioner.
4. Vilka själv finns det?:
   |Faktiskt själv: Hur vi upplever oss själva i nuläget.
   |Idealsjälv: Hur vi skulle vilja vara.
   |Borde-själv: Hur vi tror att vi borde vara enligt andras förväntningar.
5. Vad påverkar vår självuppfattning?:
   |Personlighet: Våra stabila egenskaper påverkar vår grundläggande självuppfattning.
   |Situationella faktorer: Sociala roller, grupptillhörighet och jämförelser med andra påverkar vår självuppfattning i olika situatione
   | Kulturella faktorer: Normer och värderingar i samhället formar vår syn på oss själva och vilka egenskaper som är viktiga.

Question 13

Nämn några fenomen som beskriver hur andras närvaro kan påverka individen.

Answer 13

• Social lättnad (social facilitation): När individer presterar bättre på enkla eller välinlärda uppgifter i närvaro av andra, men sämre på komplexa eller nya uppgifter.
• Social lättja (social loafing): När individer anstränger sig mindre i grupp, särskilt om de individuella prestationerna inte syns tydligt.
• Konformitet: När individer anpassar sina åsikter och beteenden för att passa in i gruppen, även om det innebär att gå emot sin egen övertygelse.
• Lydnad: När en individ följer en auktoritetspersons order, även om det går emot deras egna värderingar eller moral.

Question 14

Hur kan individen påverkas av den sociala gruppen den tillhör?

Answer 14

• Gruppolarisering: När individers attityder och åsikter förstärks och blir mer extrema efter diskussion med likasinnade.
• Groupthink: När en grupp strävar efter konsensus och undviker konflikt, vilket kan leda till dåliga beslut på grund av bristande kritiskt tänkande.
• Stereotyphot (stereotype threat): När individer presterar sämre på grund av rädsla för att bekräfta negativa stereotyper om sin grupp.
• Deindividualisering: När individer förlorar sin självuppfattning och blir mer benägna att agera impulsivt och antisocialt i en grupp.

Question 15

Vilka ledarskapsstilar finns det? Redogör följande för alla tre:
* Ledarens omtyckthet
* Gruppatmosfär
* Produktivitet

Answer 15

• Härskande (envälde): Ledaren fattar alla beslut och ger direktiv till gruppen. Ofta effektiv på kort sikt, men kan leda till missnöje och låg motivation.
  |Ledarens omtyckthet: Mindre omtyckt
  |Gruppatmosfär: Aggressiv, beroende av ledaren, självcentrerad
  |Produktivitet: Hög vid ledarnärvaro, låg vid ledarfrånvaro
• Demokratisk: Ledaren involverar gruppen i beslutsfattandet. Ofta mer omtyckt och skapar en positiv gruppatmosfär, men kan vara mindre effektiv i krissituationer.
  |Ledarens omtyckthet: Omtyckt
  |Gruppatmosfär: Vänlig, fokus på grupp och uppgifter
  |Produktivitet: Hög, oberoende av ledarens närvaro
• Låt-gå (laissez-faire): Ledaren ger gruppen frihet att fatta egna beslut och styra sitt eget arbete. Kan fungera bra i kreativa team, men riskerar att leda till oreda och brist på riktning.
  |Ledarens omtyckthet: Mindre omtyckt
  |Gruppatmosfär: Vänlig, fokus på gruppen, initiativlös
  |Produktivitet: Låg (ökad vid ledarnärvaro)

Question 16

1. Hur definieras fördomar inom socialpsykologi?
2. Vilka komponenter består de av?
3. Vad händer innan fördomar kommer till ytan?

Answer 16

1. Hur definieras fördomar inom socialpsykologi?: Fördomar definieras som negativa attityder gentemot människor baserade på deras grupptillhörighet. Det är en förutfattad mening som inte baseras på verklig kunskap.
2. Vilka komponenter består fördomar av?:
   |Kognitiv (stereotyper): Kulturellt delade (eller egna) uppfattningar, ofta negativa, om den grupp fördomarna gäller (utgrupp). “kriminella”
   |Affektiv (fördomar): En attityd gentemot någon grupp och dess medlemmar. “gillar inte”
   |Beteende (diskriminering): En handling utifrån fördomarna och stereotyperna. Diskriminering, hatbrott, etnisk rensning.
3. Vad händer innan fördomar kommer till ytan?:
   |Social kategorisering: Vi delar in människor i grupper (“vi” och “dem”).
   |Stereotypisering: Vi tillskriver egenskaper till hela grupper.
   |Ingruppsfavorisering: Vi favoriserar vår egen grupp och ser den som bättre än andra grupper.

Question 17

Vilka är de socialpsykologiska förklaringarna till fördomsfullhet?

Answer 17

Socialpsykologiska förklaringar till fördomsfullhet fokuserar på hur sociala faktorer påverkar individers och gruppers attityder och beteenden gentemot andra grupper. Några centrala aspekter är:

• Grupptillhörighet: Individer strävar efter att tillhöra grupper som ger dem självkänsla (självkännedom) och bli kategoriserade, lättare att kategorisera omvärlden om man känner sig tillhörig.
• Gruppidentifikation: Graden av identifikation med en grupp påverkar fördomsfullhet. Starkare identifikation leder till starkare ingruppsfavorisering och fördomsfulla attityder mot utgrupper. T.ex. män som identifierar sig som tillhörande gruppen män (t.sk.f könet) tenderar att vara med sexistiska än män med lägre identifikation.
• Situationella faktorer: Sociala normer och förväntningar i en given situation kan påverka om fördomsfulla attityder uttrycks öppet eller inte. Aktivering av en social norm mot fördomsfullhet sänker experimentdeltagarnas grad av t.ex. sexism.
• Social/ekonomisk osäkerhet och allmän instabilitet har stor betydelse för uttryck av fördomsfulla åsikter — osäkerhet höjer experimentdeltagarnas grad av t.ex. etnisk fördomsfullhet.

Question 18

Vilka är de kognitiva förklaringarna till fördomsfullhet?

Answer 18

Kognitionens förklaringar till fördomsfullhet fokuserar på minnet, stereotyper och stereotypaktivering.

• Kategorisering: Vi har en tendens att kategorisera människor i grupper för att förenkla vår sociala värld. Detta kan leda till överdrivna uppfattningar om skillnader mellan grupper och likheter inom grupper (kategorisering och accentuering).
• Stereotyper: Stereotyper är kognitiva scheman som innehåller socialt delade uppfattningar om en grupp och dess medlemmar. Dessa scheman kan aktiveras automatiskt och omedvetet, vilket påverkar våra tankar och beteenden gentemot medlemmar i den gruppen.
  |Aktiveras genom t.ex. en persons utseende, namn eller beteende. Aktiveringen påverkar hur vi uppfattar och tolkar information om personen.
• Illusorisk korrelation: Vi tenderar att överdriva sambandet mellan två ovanliga eller distinkta händelser, vilket kan leda till att vi skapar felaktiga kopplingar mellan en grupp och vissa egenskaper eller beteenden.
• Bekräftelsebias: Vi söker efter information som bekräftar våra befintliga uppfattningar, vilket kan förstärka stereotyper.

Question 19

Vilka är de personlighetsmässiga förklaringarna till fördomsfullhet?

Answer 19

Personlighetsmässiga förklaringar till fördomsfullhet fokuserar på individuella skillnader i personlighet som kan göra vissa personer mer benägna att ha fördomsfulla attityder.

• Öppenhet och vänlighet (Big Five): Låg grad av öppenhet (konservatism, föredrar det bekanta) och låg grad av vänlighet (t.ex. egoism) är kopplat till högre grad av fördomsfullhet.
• Auktoritär personlighet (RWA): Personer med hög RWA är mer auktoritära och konventionella, vilket kan leda till fördomsfulla attityder mot grupper som uppfattas som avvikande.
• Social dominansorientering (SDO): Personer med hög SDO föredrar hierarkiska samhällsstrukturer och ojämlikhet mellan grupper, vilket kan leda till fördomsfulla attityder mot grupper som uppfattas som lägre i status.
• Generaliserad fördomsfullhet: Vissa individer har en generell tendens att vara fördomsfulla mot olika grupper, även påhittade grupper.

Question 20

Skapa en överskådlig bild över vilka förklaringar som finns till fördomsfullhet.

Answer 20

Översikt över förklaringar till fördomsfullhet

• Socialpsykologiska förklaringar:
  |Realistisk konfliktteori: Fördomar uppstår vid konkurrens om begränsade resurser, vilket skapar en “vi mot dem”-mentalitet.
  |Social identitetsteori: Behovet av att tillhöra och stärka den egna gruppen leder till favoritism av in-gruppen och nedvärdering av ut-grupper.
  |Social inlärning: Fördomar lärs in genom observation och imitation av föräldrar, vänner och media.
  |Konformitet: Anpassning till sociala normer och grupptryck kan leda till uttryck av fördomar, både medvetet och omedvetet.
• Kognitiva förklaringar:
  |Kategorisering: Naturlig tendens att kategorisera människor, vilket kan leda till övergeneraliseringar och stereotyper.
  |Illusorisk korrelation: Överskattning av sambandet mellan distinkta händelser och negativa egenskaper hos minoritetsgrupper.
  |Bekräftelsebias: Söker information som bekräftar befintliga fördomar och ignorerar motsägande information.
• Personlighetsmässiga förklaringar:
  |Auktoritär personlighet: Underkastelse inför auktoriteter, aggression mot utgrupper och en rigid världsbild ökar benägenheten att uttrycka fördomar.
  |Social dominansorientering: Preferens för hierarkiska sociala strukturer och ojämlikhet mellan grupper ökar fördomsfullhet.
  |Behov av kognitiv slutenhet: Enkeltänkande och undvikande av komplexitet leder till att man håller fast vid stereotyper och fördomar.

Question 21

Vad är social kognition? Redogör begreppets historia.

Answer 21

Social kognition är ett forskningsområde inom socialpsykologin som undersöker hur människor tänker om sig själva och sin sociala omgivning, samt hur de tolkar, minns, förstår och använder social information.

• Historik:
  |Wundt: Introspektion och själviakttagelse för att studera mentala processer.
  |Behaviorismen (Skinner och Watson): Fokus på observerbara beteenden som reaktion på stimuli i omgivningen.
  |Kognitiva revolutionen: Intresset skiftade till hur människor processar information, vilket lade grunden för dagens kognitiva psykologi och social kognition.
  |Datormetaforen: Hjärnan jämförs med en dator som processar information.
  |Människan som naiv vetenskapsman: Människor försöker förstå världen genom att söka efter orsaker till händelser och beteenden (attribution).
  |Kognitiva snåljåpar: Människor använder mentala genvägar (heuristiker) för att förenkla informationsbearbetning.
  |Motiverade taktiker: Människor är inte alltid rationella, utan påverkas av sina mål och motivationer.

Question 22

Vad är priming och sublimnal priming?

Answer 22

Priming är när ett stimuli aktiverar ett specifikt schema eller en kategori i minnet, vilket påverkar våra tankar och handlingar.

Subliminal priming är en variant av priming där stimulit exponeras under medvetenhetens tröskel. Trots att vi inte medvetet uppfattar stimulit, kan det ändå aktivera scheman och påverka våra tankar, känslor och beteenden.

Question 23

1. Vad är kategorisering?
2. Hur går kategorisering till?
3. Hur används enheter av information för att förklara och representera kombinerade mängder info (kategorier)?

Answer 23

1. Vad är kategorisering?: Kategorisering är processen där vi sorterar in information i olika grupper för att förenkla och organisera vår omvärld.
2. Hur går kategorisering till?: Vi identifierar gemensamma egenskaper hos objekt eller personer och grupperar dem baserat på dessa egenskaper.
3. Hur används enheter av information för att förklara och representera kombinerade mängder info (kategorier)?:
   Det finns två sätt att representera kategorier:
   |Exemplar: En minnesbank med konkreta exempel från en kategori (t.ex. min mormor och farfar representerar kategorin äldre).
   |Prototyp: En abstrakt representation som fångar det viktigaste i en kategori och bortser från det unika (t.ex. en generell bild av hur en äldre person ser ut och beter sig).

Question 24

Vilka typer av kognition är vanligast inom socialpsykologi? Vad skiljer dem åt, ge exempel.

Answer 24

Inom socialpsykologi brukar man prata om två typer av kognition:

Implicit kognition: Automatisk, omedveten och snabb. Exempel: Känna igen en bekant person utan medveten ansträngning.

Explicit kognition: Kontrollerad, medveten och långsam. Exempel: Lösa ett komplext matteproblem genom aktivt tänkande och analys.

Question 25

Vad är en attributionsstil? Beskriv de som finns.

Answer 25

Attributionsstil beskriver hur människor tenderar att förklara orsakerna bakom händelser och beteenden. De vanligaste attributionsstilarna är:

• Intern attributionsstil: Individen ser sig själv som ansvarig för det som händer, tror att de har kontroll över sitt beteende och att deras handlingar påverkar deras liv.
• Extern attributionsstil: Individen ser yttre faktorer som ansvariga för det som händer, tror att de har lite kontroll över sitt beteende och att deras liv påverkas av ödet, slumpen eller andra människor.

Exempel:

En person med en intern attributionsstil som misslyckas på en tenta förklarar det med att hen inte studerade tillräckligt.

En person med en extern attributionsstil förklarar misslyckandet med att tentan var för svår eller att läraren var orättvis.

Question 26

Vad menas med associativ styrka? Ge ett exempel.

Answer 26

Associativ styrka refererar till styrkan i sambandet mellan två mentala representationer i minnet. Ju starkare association, desto snabbare och lättare aktiveras den ena representationen när den andra aktiveras.

Exempel:
* Om ordet “student” starkt associeras med “fest”, kommer “fest” snabbt att aktiveras i minnet när man ser eller hör “student”.

• Om associationen är svagare, tar det längre tid för “fest” att aktiveras.

En stark associativ styrka mellan en attityd och ett objekt gör attityden mer tillgänglig och därmed mer sannolik att påverka vårt beteende.

Question 27

Vad är social identitet? Hur skiljer den sig från personlig identitet? Vad går social identitetsteori ut på?

Answer 27

Social identitet är den del av självet som formas av de sociala grupper vi tillhör, såsom nationalitet, yrke eller intressen. Det handlar om hur vi definierar oss själva i relation till andra och vilka grupper vi identifierar oss med.

Personlig identitet fokuserar på våra individuella egenskaper och vad som skiljer oss från andra, medan social identitet handlar om vår grupptillhörighet och vad som förenar oss med andra i samma grupp.

Social identitetsteori beskriver hur vår sociala identitet påverkar vår självkänsla och vårt beteende gentemot andra grupper. Enligt teorin strävar vi efter en positiv självbild genom att favorisera vår egen grupp (ingruppen) och diskriminera mot andra grupper (utgruppen). Detta kan leda till både fördomar och positivt beteende som samarbete inom gruppen.

Question 28

Vilka är grundtankarna i självkategoriseringsteori?
Förklara också begreppen perceiver readiness, comparative fit, normative fit och depersonalization.

Answer 28

Självkategoriseringsteori beskriver hur vi kategoriserar oss själva och andra i olika sociala grupper. Vi skiftar mellan olika sociala identiteter beroende på situationen, och vår syn på oss själva och andra bygger på jämförelser mellan grupper på olika nivåer (t.ex. kön, yrke, nationalitet).

• Centrala begrepp:
  |Perceiver readiness: Individens benägenhet att använda sina tidigare erfarenheter, värderingar och förväntningar vid kategorisering.
  |Comparative fit: Hur väl en kategorisering stämmer överens med verkligheten i en specifik situation. Exempel: “student” är mer relevant på universitetet än på en fotbollsmatch.
  |Normative fit: Hur väl en kategorisering stämmer överens med de normer och förväntningar som är förknippade med kategorin. Exempel: studenter förväntas bete sig på ett visst sätt i en föreläsningssal.
  |Depersonalisering: Processen där vi ser oss själva och andra mer som representanter för en social grupp än som unika individer, vilket leder till att vi beter oss mer i enlighet med gruppens normer och värderingar.
• Enligt självkategoriseringsteorin leder depersonalisering till att vi anpassar oss till vår ingrupp och tar avstånd från utgruppen. Detta förklarar varför vi favoriserar vår egen grupp och ibland diskriminerar andra grupper.

Question 28

Beskriv följande begrepp:
* Själv-stereotypisering
* Self-anchoring

Answer 28

• Själv-stereotypisering: Individer internaliserar de stereotyper som är förknippade med deras sociala grupp och använder dem för att definiera sig själva.
• Self-anchoring: Individer använder sina egna personliga egenskaper som referenspunkt när de formar sina uppfattningar om de grupper de tillhör.

Question 29

Ge några anledningar till varför vi är med i grupper. Vad får oss att stanna i grupper (group cohesiveness)?

Answer 29

• Varför vi är med i grupper:
  Vi är sociala varelser och har behov av tillhörighet.
  Grupptillhörighet ger självkänsla.
  Grupper ger information och orientering i världen.
  Grupper hjälper oss att definiera oss själva.
  Grupper kan ge oss status.
• Vad som får oss att stanna i grupper (group cohesiveness):
  Känslan av hur omtyckta vi är i gruppen.
  Hur mycket vi tycker om andra gruppmedlemmar.
  Effektiviteten i samspelet mellan medlemmarna.
  Gruppens förmåga att nå sina mål.
  Kostnaden för att lämna gruppen.
  Tillgängliga alternativ.

Question 30

Vad är socialpsykologi? Vad undersöker den? Ge exempel på några fenomen som studeras inom det.

Answer 30

• Socialpsykologi undersöker hur individers tankar, känslor och beteenden påverkas av den faktiska, föreställda eller underförstådda närvaron av andra.
• Exempel på fenomen som studeras inom socialpsykologi:
  Konformitet: Hur vi anpassar oss till grupptryck och sociala normer.
  Prosocialt beteende: Varför och när vi hjälper andra.
  Identitet: Hur vi definierar oss själva och vår plats i samhället.
  Lydnad: Varför vi följer order från auktoriteter.
  Fördomar, stereotyper & diskriminering: Hur vi kategoriserar människor och hur detta kan leda till orättvis behandling.
  Gruppkonflikter: Orsaker och konsekvenser av konflikter mellan grupper.
  Attityder: Våra utvärderande reaktioner mot olika objekt, personer och idéer.
  Aggression: Varför vi skadar andra.
  Ledarskap: Olika ledarstilar och deras effekter.
  Attraktion: Vad som får oss att tycka om och bli attraherade av andra.

Question 31

Redogör socialpsykologins status i Sverige genom att lyfta fram synen på socialpsykologin, samt förklara begreppen “the individual project” och “the cultural map”

Answer 31

Socialpsykologin i Sverige är starkt förknippad med sociologin. Många psykologer ser den som “flummig” och nödvändig att ha med på en institution, vilket beror på okunskap.

• The individual project: Betonar individens aktiva roll i att skapa mening och förståelse i sin sociala verklighet. Individen ses som en aktör som tolkar, bearbetar och reagerar på sin omgivning utifrån sina egna erfarenheter, mål och värderingar.
• The cultural map: Betonar kulturens inverkan på individens tankar, känslor och beteenden. Kulturen ses som en karta som ger individen riktlinjer, normer och värderingar för hur man bör tänka, känna och bete sig i olika sociala situationer.

Question 32

Beskriv hur socialpsykologi använder sig av ett vetenskapligt förhållningssätt

Answer 32

Socialpsykologi använder sig av ett vetenskapligt förhållningssätt för att studera och förstå sociala fenomen. Detta innebär att man använder sig av systematiska observationer, empirisk datainsamling och hypotesprövning för att dra slutsatser om orsak och verkan.

• Forskningsprocessen inom socialpsykologi kan beskrivas i följande steg:
  Formulera en hypotes: En hypotes är en specifik, testbar förutsägelse om relationen mellan två eller flera variabler.
  Designa en studie: Forskaren designar en studie för att testa hypotesen. Detta kan innebära att man genomför experiment, enkätstudier, observationer eller analyserar befintlig data.
  Samla in data: Forskaren samlar in data genom att observera, mäta eller intervjua deltagare.
  Analysera data: Forskaren analyserar data för att se om det finns stöd för hypotesen.
  Dra slutsatser: Forskaren drar slutsatser om huruvida hypotesen stöds av data och vad detta innebär för vår förståelse av det studerade fenomenet.

Question 33

Redogör vilka områden inom psykologin som påverkat socialpsykologin

Answer 33

• Socialpsykologin har påverkats av flera områden inom psykologin:
  Behaviorism: Fokus på hur situationer påverkar beteenden genom inlärning och betingning.
  Kognitiv psykologi: Studier om hur människor bearbetar, lagrar och använder information.
  Neuropsykologi: Undersöker de biologiska baserna för socialt beteende.
  Evolutionspsykologi: Analyserar hur sociala beteenden har formats av evolutionära processer.
  Personlighetspsykologi: Studerar hur individuella skillnader i personlighet påverkar reaktioner i sociala situationer​​.

Question 34

Redogör kort vad person-situationdebatten handlar om

Answer 34

Person-situationdebatten handlar om huruvida det är personliga egenskaper (t.ex. personlighet, attityder, värderingar) eller situationsfaktorer (t.ex. sociala normer, grupptryck, omgivningens krav) som har störst inverkan på människors beteende.

Question 35

Vad är social confirmation bias?

Answer 35

Social confirmation bias: Tendensen att söka, tolka och minnas information som bekräftar våra befintliga uppfattningar, samt att ignorera eller förvränga information som motsäger dem.

Question 36

En märklig studie har visat att fysiska, konkreta ting och situationer påverkar vår kognition. Förklara några exempel från studien

Answer 36

Tung flytväst och stereotyper: Personer som bär en tung flytväst tenderar att tillskriva fler stereotyper om överviktiga till en annan person.

Kroppstemperatur och uppfattning om andra: Personer som blivit socialt exkluderade föredrar varma drycker, och att hålla en varm dryck får människor att uppfatta andra som varmare.

Kroppsposition och tidsuppfattning: Att luta sig framåt får oss att tänka på framtiden, medan att luta sig bakåt får oss att tänka på det förflutna.

Question 37

Varifrån kommer attityder?

Answer 37

Attityder kommer från olika källor:

• Kulturell påverkan: Socialisering, föräldrar, vänner, media, erfarenhet, betingning, introspektion, kunskap, värderingar och normer.
• Genetik: Vissa attityder kan vara ärftliga, men vilka gener som styr detta är oklart.

Question 38

Vad skiljer sig mellan implicita och explicita attityder och hur de mäts?

Answer 38

Implicita och explicita attityder skiljer sig på följande sätt:

• Implicita attityder: Automatiska, omedvetna och snabba. De mäts indirekt, ofta genom reaktionstidsbaserade test som Implicit Association Test (IAT).
• Explicita attityder: Kontrollerade, medvetna och långsamma. De mäts direkt genom självrapportering, som enkäter och intervjuer.

En viktig skillnad är att implicita attityder kan vara svåra att erkänna eller kontrollera, medan explicita attityder är mer medvetna och lättare att rapportera.

Question 39

Vad är IAT, vad mäter det och vilka resultat har studier med IAT visat?

Answer 39

IAT (Implicit Association Test) är ett test som fångar omedvetna associationer mellan mentala representationer av koncept i minnet. Det mäter implicita attityder och antas korrelera med observerat beteende.

• Vad mäter IAT?
  Implicita attityder, exempelvis fördomar mot olika etniska grupper.
• Resultat från studier med IAT:
  Personer som explicit förnekar fördomsfulla attityder kan uppvisa implicita fördomar.
  Används även för att undersöka attityder till andra grupper, som kvinnor och äldre.
• Viktigt att notera:
  IAT är omdiskuterat. Vissa forskare menar att det mäter kulturella stereotyper eller kognitiv förmåga snarare än faktiska fördomar.

Question 40

När har attityder överlag en betydelse för beteende?

Answer 40

Attityder predicerar beteende under följande förutsättningar:

• Svag situationspåverkan: När starka sociala normer eller förväntningar saknas, påverkar attityder beteendet mer.
• Starka attityder: Välgrundade, stabila och personligt viktiga attityder har större inverkan än svaga eller ambivalenta attityder.
• Medvetenhet om attityder: Reflektion över attityder innan handling ökar sannolikheten att de påverkar beteendet.
• Specifika attityder: Generella attityder predicerar generella beteenden, medan specifika attityder predicerar specifika beteenden.
  |Exempel: En positiv attityd till miljövänliga produkter i allmänhet predicerar bättre köp av miljövänliga produkter, medan en specifik attityd till en viss produkt predicerar köpet av just den produkten.
• Lättillgängliga attityder: Attityder som är lätt att komma ihåg och snabbt aktiveras påverkar beteendet mer.

Question 41

Vad säger Self-perception Theory?

Answer 41

Self-perception Theory säger att vi drar slutsatser om våra egna attityder genom att observera vårt beteende.

Question 42

Vad är själv-scheman? Vad är schematiska och icke-schematiska egenskaper?

Answer 42

Själv-scheman är kognitiva strukturer som organiserar vår kunskap om oss själva. De fungerar som mentala mallar baserade på våra tidigare erfarenheter och tankar, och hjälper oss att tolka och förstå information om oss själva.

Själv-scheman kan innehålla både schematiska och icke-schematiska egenskaper:

Schematiska egenskaper: Egenskaper som är viktiga för vår självbild och som vi använder för att beskriva oss själva. Exempel: En person som värdesätter vänlighet har “vänlig” som en schematisk egenskap.

Icke-schematiska egenskaper: Egenskaper som inte är lika viktiga för vår självbild och som vi inte använder för att definiera oss själva. Exempel: En person som inte ser sig själv som atletisk har “atletisk” som en icke-schematisk egenskap.

Själv-scheman påverkar hur vi uppfattar, tolkar och minns information om oss själva och andra, samt vårt beteende och våra val. Exempel: En person med “hjälpsam” som en schematisk egenskap är mer benägen att hjälpa andra i nöd.

Question 43

Beskriv vad som definierar en grupp, vilka olika sorters grupper det finns samt vad processerna inom och mellan grupper kallas

Answer 43

En grupp definieras som två eller flera individer som uppfattar sig vara medlemmar i en social kategori, interagerar, påverkar varandra och ser sig själva som ett “vi”. Grupper kan ha gemensamma mål som medlemmarna strävar efter att uppnå.

• Typer av grupper:
  Formella grupper: Har en tydlig struktur och syfte, exempelvis en arbetsgrupp eller skolklass.
  Informella grupper: Bildas spontant baserat på gemensamma intressen eller relationer, exempelvis en kompisgrupp eller familj.
• Processer inom grupper:
  |Intrapersonella processer: Processer som sker inom gruppen.
• Processer mellan grupper:
  |Intergrupp processer: Processer som sker mellan olika grupper.

Question 44

Vilka förutsättningar finns för att normer skall skapas i en grupp? Vad är skillnaden mellan implicita och explicita normer och roller?

Answer 44

Förutsättningar för att normer ska skapas i en grupp:
* Två eller flera individer: Minst två personer behövs för att utveckla normer.
* En social kategori: Medlemmarna måste uppfatta sig som tillhörande samma sociala kategori, som studenter, kollegor eller vänner.
* Interaktion: Medlemmarna måste interagera för att normer ska utvecklas genom social påverkan.
* Känsla av “vi”: Medlemmarna måste se sig som en enhet med en gemensam identitet.

Skillnaden mellan implicita och explicita normer & roller:

|Implicita normer och roller:
* Outtalade och underförstådda regler och förväntningar.
* Lärs in genom observation och social interaktion.
* Exempel: Inte avbryta när någon pratar, hålla upp dörren för andra.

|Explicita normer och roller:
* Tydligt uttalade och nedskrivna regler och förväntningar.
* Kan vara formella (lagar och arbetsregler) eller informella (överenskommelser i en kompisgrupp).
* Exempel: Komma i tid till ett möte, följa trafikregler.

Question 45

Vad är groupthink? Hur kan det motverkas?

Answer 45

Groupthink är ett fenomen som uppstår i en grupp när medlemmarna strävar efter konsensus och undviker konflikter, vilket hämmar kritiskt tänkande. Detta kan leda till dåliga beslut eftersom alternativa lösningar inte utvärderas ordentligt och invändningar ignoreras.

Groupthink kan motverkas genom att:
* Ledaren är opartisk och uppmuntrar kritisk granskning.
* Diskussioner och beslut sker i subgrupper.
* En opponent utses inom gruppen.
* Experter utifrån konsulteras.
* Mötet avslutas med en genomgång av beslutet.
* Deltagarna förbereder förslag innan mötet.
* Mötet inleds med tyst reflektion över egna förslag.

Question 46

Vad är intergroup behavior?

Answer 46

Intergroup behavior handlar om hur individers beteende reflekterar deras medlemskap i och identifikation med sociala grupper. Medvetenheten om detta medlemskap påverkar hur vi beter oss mot individer från andra grupper, vilket kan leda till att vi agerar som representanter för vår egen grupp och behandlar andra som representanter för den andra gruppen. Detta beteende påverkas av stereotypa uppfattningar om den andra gruppen.

Question 47

Vad är ledarskap? Vad kännetecknar gott ledarskap? Vilka är några förknippade egenskaper med gott ledarskap?

Answer 47

Ledarskap definieras som att en individ formulerar visioner och mål och får/hjälper en grupp att nå dessa mål.

Gott ledarskap kännetecknas av:
* Fokus på utveckling: Utvecklar gruppens kompetens och förmågor, snarare än att bara lösa akuta problem.
* Strategiskt fokus: Fokuserar på långsiktiga mål och visioner, snarare än att bara hantera dagliga uppgifter.

Egenskaper förknippade med effektiva ledare:
* Anpassningsförmåga
* Prestationsinriktad
* Uthållig
* Diplomatiska

Question 48

Redogör diskussionen om var individen slutar och gruppen börjar. Varför diskuterar man gruppdynamik när det gäller individer?

Answer 48

Diskussionen om var individen slutar och gruppen börjar handlar om huruvida gruppen eller situationen kan “sudda ut” individens unika egenskaper, personlighet och tidigare erfarenheter. En central fråga är om en individs beteende främst är ett resultat av inre faktorer (personlighet) eller yttre faktorer (grupptillhörighet och social påverkan).

Varför man diskuterar gruppdynamik i relation till individer:
* Förståelse av beteende: Hjälper oss förstå hur mycket av vårt beteende som är resultat av våra egna val kontra påverkan från andra.
* Ansvar och skuld: Påverkar hur vi ser på ansvar och skuld i sociala sammanhang.
* Beteendeförändring: Viktigt för att kunna förändra beteenden och skapa positiva sociala miljöer.

Forskning visar att både inre och yttre faktorer spelar roll för vårt beteende, och att förstå samspelet mellan dem är avgörande för att få en helhetsbild av människan. Därför är det relevant att diskutera individens roll även när gruppdynamik är i fokus.

Question 49

Hur definierade Sherif intergruppbeteende?

Answer 49

Intergruppbeteende (enligt Sherif): När individer tillhörande en grupp interagerar, kollektivt eller individuellt, med en annan grupp eller dess medlemmar utifrån deras grupptillhörighet.

Question 50

Beskriv följande fördomar:
* Fientliga:
* Välvilliga:
* Klassiska:
* Moderna:

Answer 50

• Fientliga: Fientlig sexism: Öppet negativa attityder mot kvinnor, baserade på idén att kvinnor är underlägsna män.
• Välvilliga: Välvillig sexism: Till synes positiva men nedvärderande attityder mot kvinnor, baserade på idén att kvinnor behöver skyddas och vårdas av män.
• Klassiska:Klassisk fördomsfullhet: Uttalas explicit genom öppet negativa uttryck och behandling av individer som tillhör en viss grupp
• Moderna: Modern fördomsfullhet: Mer subtil och indirekt, där fördomsfulla attityder uttrycks på ett sätt som kan vara svårt att upptäcka, exempelvis att en viss grupp får för mycket förmåner.

Question 51

Beskriv Bergh & Brandts modell över människofientlighet

Answer 51

Bergh & Brandts modell över människofientlighet beskriver tre faktorer som bidrar till fientlighet och fördomsfullhet:
* Aggression: Benägenhet att vara fientlig och aggressiv mot andra.
* Cynism: Misstro mot andras motiv och intentioner.
* Konventionalism: Stark tilltro till traditionella värderingar och normer.

Modellen menar att dessa tre faktorer samverkar och förstärker varandra, vilket kan leda till ökad fientlighet mot olika grupper i samhället.

Question 52

Vilken kritik har den personlighetsmässiga förklaringen till fördomsfullhet? Hur har denna kritik bemötts?

Answer 52

Kritik mot den personlighetsmässiga förklaringen till fördomsfullhet:

• Fördomar kan förändras snabbt: Snabba förändringar i fördomar stämmer inte med idén om stabila personlighetsdrag.
• Fördomar är inte alltid konsekventa: Individer inom en grupp kan inte alla ha samma personlighet, vilket gör det svårt att förklara utbredda fördomar endast med personlighetsfaktorer.
• Fördomsfullhet är komplext: Personlighetsförklaringen är reduktionistisk och förenklar ett komplext fenomen.

Bemötande av kritiken:
* Stabilitet i rangordning: Även om fördomsfullhet kan förändras över tid, kan den relativa positionen mellan individer vara stabil.
* Sociala faktorer spelar roll: Sociala hot kan öka fördomar, medan sociala normer kan minska dem, vilket visar att fördomsfullhet inte enbart beror på personlighet.
* Korrelationer med personlighet kvarstår: Det finns fortfarande samband mellan vissa personlighetsdrag och fördomsfullhet, vilket tyder på att personlighet spelar en viss roll.

Sammanfattningsvis är fördomsfullhet ett komplext fenomen med flera orsaker. Personlighet är en bidragande faktor, men sociala och situationella faktorer spelar också en viktig roll.